Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Camilla Jern Folkhälsonämnden Tjänsteskrivelse kvalitetsåtagande maten i skolan Sammanfattning Ett kvalitetsåtagande kan beskrivas som en offentligt deklarerad standardnivå. Standardnivån beskriver vad medborgarna/brukarna kan förvänta sig av kommunens tjänster utifrån befintliga resurser, organisation, metoder och kompetens. Folkhälsonämnden beslutade i december 2012 att ge folkhälsoförvaltningen i uppdrag att under 2015 utarbeta kvalitetsåtagande för maten i skolan. Förslaget har tagits fram utifrån intervjuer och dialog med elever och politiker. Karlskoga och Degerfors kommuner har antagit övergripande politiska mål för kostverksamheten. Det övergripande målet säkerställer kvalitetsoch servicenivå för mat och måltider i kommunerna och att få maten till ett medel att nå god och jämlik hälsa för kommunernas invånare. Med utgångspunkt i folkhälsomål 10, livsmedelsverkets rekommendationer för en bra måltid samt kommunernas övergripande mål för kostverksamheten är det viktigt att ett kvalitetsåtagande tas fram inom ramen för maten i skolan. Kvalitetsåtagandet tydliggör vad eleverna kan förvänta sig av skolmaten och bidrar till att föräldrar ska känna en trygghet i att det är bra mat som serveras. Folkhälsoförvaltningen har utarbetat ett förslag till folkhälsonämndens kvalitetsåtagande gällande maten i skolan. Kvalitetsåtagande för maten i skolan har utformats med ett enkelt, tydligt och konkret språk för att det ska vara anpassat efter målgruppen och alla åldrar av elever i skolan. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 9 november 2015 Övergripande politiska mål för Karlskoga kommuns kostverksamhet (KS 2002.0082) Bakgrund Ett kvalitetsåtagande kan beskrivas som en offentligt deklarerad standardnivå som beskriver vad medborgarna/brukarna kan förvänta sig
Tjänsteskrivelse 2 (6) av kommunens tjänster utifrån befintliga resurser, organisation, metoder och kompetens. Kvalitetsåtagandena syftar till att förbättra brukarnas möjligheter att påverka de kommunala verksamheterna och att utveckla medborgar- /brukardialogen. Genom att tydliggöra kvalitetsnivåerna på kommunens tjänster och att åtgärda eventuella brister bidrar kvalitetsåtagandena till att utveckla verksamheterna och att skapa förtroende för kommunens verksamheter. I februari 2007 gav kommunfullmäktige kommunstyrelsen i uppdrag att leda arbetet med att utarbeta Karlskoga kommuns sex första kvalitetsåtaganden. Kommunfullmäktige uppdrog även samtliga nämnder att utarbeta en tidssatt plan över vilka av nämndernas tjänster som ska tydliggöras genom kvalitetsåtaganden under åren 2008-2010 (KF 55, 2007-02-26). I styrmodellen finns angivet att nämnderna i samband med sina internbudgetar ska besluta om internkontrollområden och vilka kvalitetsåtaganden som ska arbetas fram för kommande år. Folkhälsonämnden beslutade i december 2012 (FHN 157, FHN 2012.0104) att ge folkhälsoförvaltningen i uppdrag att utarbeta följande kvalitetsåtaganden: 1. Kvalitetsåtagande för städning i förskolan (utarbetas under 2013). 2. Kvalitetsåtagande för föräldrastöd (utarbetas under 2014). 3. Kvalitetsåtagande för maten i skolan (utarbetas under 2015). Folkhälsoförvaltningen har utarbetat ett förslag till folkhälsonämndens kvalitetsåtagande gällande maten i skolan. Förslaget till kvalitetsåtagande har tagits fram utifrån dialog och intervjuer med elever och politiker. Ett urval elever från samtliga skolor i Karlskoga och Degerfors har intervjuats om maten i skolan utifrån ett helhetsperspektiv. Folkhälsonämnden har i samband med en av årets promenadfrågor diskuterat vilka kvalitetsfaktorer de tycker är viktigast när det gäller maten i skolan. Resultaten av intervjuer och dialoger har använts som underlag för innehållet i förslaget till kvalitetsåtagandet. Processen med dialog med elever och politiker har varit likvärdig med den process som är framtagen för att ta fram kvalitetsåtaganden. Resultaten från dessa aktiviteter ses därför som lämpliga att utgå ifrån vid framtagandet av ett kvalitetsåtagande för maten i skolan, då kvalitetsåtaganden ska bygga på intervjuer med olika grupper. Beskrivning av förslag alternativt Frågan om maten i skolan har sin utgångspunkt i de 11 nationella folkhälsomål som riksdagen beslutat om. Mål 10, matvanor och livsmedel anger att maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda
Tjänsteskrivelse 3 (6) matvanor kan leda till en bättre hälsa och ett ökat välbefinnandet vilket är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Karlskoga och Degerfors kommuner har antagit övergripande politiska mål för kostverksamheten. Det övergripande målet säkerställer kvalitetsoch servicenivå för mat och måltider i kommunerna och att få maten till ett medel att nå god och jämlik hälsa för kommunernas invånare. Kommunernas måltider ska utformas på ett sådant sätt att de främjar hälsan och miljön, på både lång och kort sikt. Det handlar om mat- och måltidssituationen som helhet. Ansvariga och den berörda personalen på olika nivåer inom skall arbeta för att gemensamt ge förutsättningar för barn, elever, äldre och personal att känna matglädje och kunna få insikt om matvanors betydelse för hälsan i ett livslångt perspektiv. En måltid är mer än maten på tallriken. Livsmedelsverket har illustrerat detta med en måltidsmodell med sex områden i form av ett pussel. I fråga om skolmåltider omfattas två pusselbitar i modellen av lagkrav maten ska vara näringsriktig och säker. Att måltiden är god och trivsam är viktigt för att maten ska hamna i magen och komma eleverna tillgodo. Måltiden bör också vara socialt och miljömässigt hållbar. Med integrerad menas att måltiden är en del av skoldagen och tas tillvara som resurs i den pedagogiska verksamheten. Måltidsmodellen ger ett helhetsperspektiv på bra måltider. Skolmåltiderna utgör en betydande del av elevernas matvanor. Barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan och vad de äter under skoltid kan därför ha stor betydelse för deras totala matintag. Med utgångspunkt i folkhälsomål 10, livsmedelsverkets rekommendationer för en bra måltid samt kommunernas övergripande mål för kostverksamheten är det viktigt att ett kvalitetsåtagande tas fram inom ramen för maten i skolan. Kvalitetsåtagandet tydliggör vad eleverna kan förvänta sig av skolmaten och bidrar till att föräldrar ska känna en trygghet i att det är bra mat som serveras.
Tjänsteskrivelse 4 (6) Följande punkter framtagits som förslag på innehåll till kvalitetsåtagande för maten i skolan: Vi åtar oss att: o servera varierad och näringsrik skolmat o vara trevliga mot alla elever o fråga elever varje år vad de tycker om skolmaten o arbeta mer tillsammans med andra i kommunen för att det ska vara trevligt och lugnt i matsalen o skollunchen ska ge eleverna det de behöver av energi och näring o ekologisk mat (mat som är odlad på ett bra sätt för miljön) ska användas så mycket som möjligt o planera måltiderna så att eleverna ska kunna äta av delarna grönsaker/ potatis, pasta eller ris/ kött, fisk, kyckling Det här förväntar vi oss av dig: o att du hjälper till att få en lugn och trevlig stämning i matsalen o att du plockar undan disk och skräp efter dig o att du inte tar mer mat än du orkar äta upp o att du vill vara med och berätta vad du tycker om skolmaten Överväganden Folkhälsonämnden ansvarar för Karlskoga och Degerfors kommuners kostverksamhet som tillhandahåller måltider anpassad efter olika gästgruppers behov och önskemål. Kostverksamhet är en komplex verksamhet. Matglädje, näringsbehov, hygienregler, ergonomiförordningar, service och kundkontakter etc. ska tillgodoses. Detta förutsätter ett gott arbetsklimat och god laganda hos kostverksamhetens personal. Det förutsätter även ett gott och nära samarbete med företrädare för de olika verksamheterna, omsorg, utbildning och vård, där kostverksamheten är en del av helheten. Kostverksamheten tillagar mat för alla åldrar och behov. Gästerna finns inom förskola, skola och vård- och omsorg. Mat levereras även hem till gäster som har lunchlåda på bistånd. Eftersom alla målgrupper av gäster har olika behov av mat, miljön där maten ska ätas ser olika ut och det pedagogiska syftet skiljer sig mellan verksamheterna har förslaget på kvalitetsåtagande avgränsats. Kvalitetsåtagandet avser maten i skolan, vilket omfattar alla elever från skolår ett till och med skolår tre på gymnasiet. För att på bästa sätt beskriva standardnivå och förväntningar för de olika nivåerna av målgrupp som tillhandahar mat från kommunernas kostverksamhet krävs specifika kvalitetsåtaganden per målgrupp. För att kvalitetsåtagandet ska fylla sin funktion är det betydelsefullt att målgruppen förstår innehållet. Kvalitetsåtagande för maten i skolan har därför utformats med ett enkelt, tydligt och konkret språk för att det ska vara anpassat efter målgruppen och alla åldrar av elever i skolan.
Tjänsteskrivelse 5 (6) Utifrån ett socioekonomiskt perspektiv och för att förutsättningarna ska vara lika för alla elever i kommunerna erbjuds alla elever i skolan fri skolmåltid. De övergripande politiska målen för kostverksamheten, för att få maten till ett medel att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Ur ett jämlikhetsperspektiv är matsedeln lika på alla skolor i Karlskoga och Degerfors. En bra skollunch kan till viss del väga upp för skillnader i matvanor utanför skoltid. Därför är skolmåltiden även betydelsefull i arbetet för att öka jämlikheten i hälsa. Konsekvensbeskrivning Sociala/kulturella konsekvenser Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Med utgångspunkt från behov säkerställs den enskildes möjlighet att få stöd för hälsosamma val oavsett ålder och kön. Goda matvanor grundläggs i tidig ålder. Eftersom barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan utgör en betydande del av elevens matvanor. Det de äter där har även betydelse för deras totala matintag. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad olika ohälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer samt även psykisk ohälsa. Kommunens måltider ska utformas på ett sådant sätt att de främjar hälsan och miljön, på både lång och kort sikt. Det handlar om mat- och måltidssituationen som helhet. Förslaget till innehåll i kvalitetsåtagande gällande maten i skolan har utformats utifrån intervjuer och dialog med elever och politiker. Därefter har förslaget, innan beslut i folkhälsonämnen, diskuterats tillsammans med yngre elever i skolan för att säkerställa att de förstår innehållet i kvalitetsåtagandet och att språket är anpassat efter dem som målgrupp. Genom matråd och brukarundersökningar ges barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande över maten i skolan. Ekologiska konsekvenser Kostverksamheten ska präglas av ett helhetsperspektiv när det gäller livsmiljön. Källsortering, energiförbrukning samt hushållning med resurser ska genomsyra verksamheten. Ekologiskt och lokalt odlade/producerade livsmedel bör väljas i så stor utsträckning som möjligt i förhållande till möjligheter, tillgång samt ekonomiska förutsättningar. Ekonomiska konsekvenser Tillagningen ska helst ske så nära kunden som möjligt men på de enheter som ur investerings- och driftssynpunkt är mest ekonomiskt och ur kvalitetssynpunkt goda. Kvalitetsåtagandet förväntas uppmärksamma och få
Tjänsteskrivelse 6 (6) elever att bidra till att matsvinnet minimeras, vilket innebär ekonomiska besparingar. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämnden godkänner förslaget om kvalitetsåtagande gällande maten i skolan. 2. Folkhälsonämnden beslutar att kvalitetsåtagandet gällande maten i skolan börjar gälla från och med januari 2016. 3. Folkhälsonämnden beslutar att årligen följa upp punkterna i kvalitetsåtagandet gällande maten i skolan. Camilla Jern Kvalitetsledare Liz Silvergrund Elfsberg Verksamhetschef kost Expedieras till Kommunstyrelsen Karlskoga Kommunstyrelsen Degerfors Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och utbildningsförvaltningen Gymnasieförvaltningen
STYRDOKUMENT KS 2002.0082 Fastställd av KF 2002-04-25, 31 Ersätter KS 1997-10-14, 212 KS 1992-06-02, 169 Övergripande politiska mål för Karlskoga kommuns kostverksamhet INLEDNING I Karlskoga kommun är maten ett medel att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Kommunens måltider ska utformas på ett sådant sätt att de främjar hälsan och miljön, på både lång och kort sikt. Det handlar om mat- och måltidssituationen som helhet. Ansvariga och den berörda personalen, på olika nivåer inom förskola, skola och äldreomsorg, skall arbeta för att gemensamt ge förutsättningar för barn, elever, äldre och personal att känna matglädje och kunna få insikt om matvanors betydelse för hälsan i ett livslångt perspektiv. SYFTE Syfte med detta dokument är att formulera övergripande politiska mål för Karlskoga kommuns kostverksamhet som säkerställer kvalitets- och servicenivå för mat och måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Till grund för detta dokument ligger bland annat, Nationell handlingsplan för nutrition JO94/1802 med strategidokumentet Nationella mål och strategier för nutrition 1999-2004 samt Agenda 21, med lokala tillämpningar. POLITISKT MATRÅD Sedan maj 2001 har kommunen ett Matråd med politiker från Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden. ( se KS 85.2001.0098) Uppgiften för det politiska matrådet är att vara diskussions- och förhandlingspart avseende kvalitets- och servicefrågor för kostverksamheten. Syftet är att värna om folkhälsa och miljö. Matrådet ska sammanträda vid två gånger per år samt ev extra möte vid behov. KOSTVERKSAMHETEN I KOMMUNEN Kostverksamheten är en av kommunens skyldigheter och är ett komplement till nämndernas kärnverksamheter. Mat och måltider är en naturlig del av kärnverksamheten som också bidrar till att ge en stund av vila, återhämtning och social samvaro. Kostverksamheten ska organiseras och administreras för att i förhållande till uppställda mål ge kommunen som helhet lägsta totalkostnad. Samverkan, samnyttjande samt teknikoch datautveckling ska utnyttjas för att ge bästa resursanvändningen. Det h:\dokument\intranät\styrdokument\overgripande_politiska_mal_for_kga_kostverksamhet.doc
STYRDOKUMENT 2 (5) KS 2002.0082 övergripande ansvaret och ledningen av kostverksamheten ska utgöras av personal med kostekonomisk kompetens. (JO94/1802). Kostverksamheten har produktion och servering/distribution som huvudansvar. Respektive nämnd har konsumtion som huvudansvar. Totalt ska god konsumtion uppnås. Kostverksamheten, i samråd med berörd personal inom Barn- och utbildningsförvaltning och Socialförvaltning ska; värna om och inspirera till god matkultur med näringsriktiga och lustfyllda måltider. grundlägga och främja god folkhälsa för kommuninvånarna. (se KS mu 43. 2000.0038) främja resurshållning och kretsloppstänkande i ett Agenda 21 perspektiv. främja demokrati och inflytande för barn och unga enligt Barnkonventionen. följa de flertalet lagar och förordningar som reglerar storhushåll. följa framtagna riktlinjer för näringskvalitet och måltidsordning för storhushåll. revidera uppställda mål i enlighet med nationella mål och riktlinjer. UPPFÖLJNING Uppföljning och utvärdering av kostverksamheten ska ske med jämna mellanrum. Dels genom vad gästerna, eller gästens ombud, tycker om erbjuden tjänst genom bl a enkätundersökningar samt genom muntliga uppföljningar med chefer inom berörda förvaltningar. Dels genom kontroll av kostnader i förhållande till erhållen tjänst i samband med bokslut. KVALITET Kosten ska följa Svenska Närings Rekommendationer 1997, (SNR 97) vad gäller energi- och näringsintag, måltidsordning samt livsmedelsval. För specialkoster gäller Expertgruppen för samordning av sjukhuskosters (ESS-gruppen) regler. Fakta om näringskvalitet och måltidsordning för olika gästkategorier ska anges. Närings och kostnadsberäknade typmatsedlar för olika gästkategorier, med ett tvärsnitt av de vanligast förekommande rätterna på 10 veckor, ska användas som underlag för matsedelsplaneringen. Tallriksmodellen är ett pedagogiskt instrument för att visualisera hur maten bör komponeras på tallriken för att kunna äta på ett hälsofrämjande sätt. Karlskoga kommuns restauranger och måltider för förskolebarn, elever och äldre ska därför planeras och utrustas på ett sådant sätt att man stimulerar gästen att äta enligt tallriksmodellen, med ett helhetsperspektiv på måltidsmiljön. Matsedelsplaneringen ska ske tillsammans med representanter för de olika gästgrupperna, i matråd eller med kostombud för gästen. God matkultur och husmanskost, anpassad till gästgruppen, är den övergripande inriktningen för matsedlarna. Allt efter gästernas önskemål
STYRDOKUMENT 3 (5) KS 2002.0082 och behov. Måltiderna ska ge gästen en ur näringssynpunkt riktig sammansatt kost av god kvalitet. Föräldrar och andra anhöriga ska känna en trygghet i att det är bra mat som serveras. Specialkoster och koster med anpassad konsistens för tugg- och sväljsvårigheter samt berikade koster serveras och följs upp enligt riktlinjer för förskola och skola och för äldreomsorg. Riktlinjer för Karlskoga har arbetats fram av Kostavdelningen i samarbete med skolhälsovård samt medicinskt ansvarig sjuksköterska. (se vidare; www.karlskoga.se/ks/kost) Arbetet med riktlinjer inom området ska fortlöpande hållas aktuellt och revideras. Varmrätt eller alternativrätt ska som regel vara anpassade till diabetes och andra specialkoster. Det ska vara en strävan att tillaga maten från grunden med råvaror av hög kvalitet i så stor utsträckning som möjligt. Användningen av hel- och halvfabrikat ska minimeras i så stor utsträckning som möjligt. Uppgifter om livsmedlens ursprung, odling, lagring och övrig hantering ska redovisas av leverantören vid upphandling. Kostverksamheten ska präglas av ett helhetsperspektiv när det gäller livsmiljön. Källsortering, energiförbrukning samt hushållning med resurser ska genomsyra verksamheten. Ekologiskt och lokalt odlade/producerade livsmedel bör väljas i så stor utsträckning som möjligt i förhållande till möjligheter, tillgång samt ekonomiska förutsättningar. Tillagningen ska helst ske så nära kunden som möjligt men på de enheter som ur investerings- och driftssynpunkt är mest ekonomiskt och ur kvalitetssynpunkt goda. Transporter av livsmedel och färdig mat ska stämmas av, så att resultatet för kommunen blir en sammantaget så låg frekvens som möjligt, med positiv miljöeffekt som resultat. Kunskapsnivån hos produktions- och måltidspersonal ska kontinuerligt hållas hög och även vidmakthållas, så att rationella och effektiva metoder används så att kvalitetsmässigt bästa resultat på tallriken erhålls. Fortlöpande fortbildning genomförs därför. Övrig personal ska även beredas möjligheter till kunskapsinhämtande för att kunna fullgöra sitt konsumtionsansvar inom respektive gästgrupp. Måltidsmiljön är en betydande del av måltiden och ger förutsättningar för att maten konsumeras, vilket är en förutsättning för hälsa. Måltidsmiljön ska utformas på ett sådant sätt och i samråd med gästen, så att miljön känns trivsam och tilltalade för alla. Måltidstider och schemaläggning av måltider ska ske på ett sådant sätt att alla ges möjlighet att äta utan tidspress och på tider som är lämplig för respektive gästkategori.
STYRDOKUMENT 4 (5) KS 2002.0082 SERVICENIVÅ Kommunen ska erbjuda följande måltider med rekommenderad måltidssammansättning och måltidsfördelning etc enligt SNR 1997 samt ESS-gruppen, inom utbildning, vård och omsorg. FÖRSKOLA Förskolan ska vid heldagsplacering, ge förskolebarnen 65-75% av rekommenderat behov av energi- och näringsämnen fördelat enligt: Ca kl 8.00 - frukost 15-20%, ca kl 10.00 - fruktstund 5-10%, ca kl 11.30 - lunch 25-30%, ca kl 14.30 - mellanmål 10-15%. Vid placering senare än kl 17.00 kan behov finnas av ytterligare en måltid, motsvarande 15-20%. Måltidsordningen förutsätter att hemmen kompletterar med minst en måltid. SKOLA Skollunchen ska ge ca 25-30% av elevens behov av energi- och näringsämnen. Lunchen serveras vid samma tid för eleven varje dag och ska schemaläggas först. En absolut rekommendation är att lunchen serveras tidigast kl 11.00. Eleverna ska ges möjlighet att äta i lugn och ro. Antalet elever som äter samtidigt ska begränsas efter antalet sittplatser i matsalen. FRITIDSVERKSAMHETEN Inom fritids ska erbjudas frukost och mellanmål på eftermiddagen under skoldagar. Frukosten ska utgöra 15-20% och mellanmålet 10-15% av elevens behov av energi- och näringsämnen. Under lovdagar erbjuds också lunch. ÄLDREOMSORG Servicenivån inom äldreomsorg anpassas efter vilken typ av boende som gästen har. Äldreomsorgen ska vid heldagsboende, ge de äldre 100% av rekommenderat behov av energi- och näringsämnen fördelat enligt: frukost 20-25%, mellanmål 5-10%, lunch 25-30%, mellanmål 5-10%, kvällsmål 20-25%, mellanmål 5-10%. En absolut rekommendation är att nattfastan ej ska överstiga 11 timmar, i enlighet med SNR. Kvalitetssystem avseende de äldres kost och nutritionssituation ska utarbetas. Rutiner för uppföljning av nutritionsinsatser ska arbetas fram. Riskpersoner ska identifieras, aktuell vikt ska dokumenteras och följas upp. Individuella nutritionsplaner ska upprättas för att identifiera nutritionsproblem. Kostintyg ska upprättas och beställning av specialkost, på sjukhem, ska göras. Rutiner för identifiering och bedömning av risk för undernäring ska upprättas. Rutiner för överrapportering om nutrition, mellan kommun och lasarett ska fastställas. (Nutrition avser näringslära och näringsupptagning i kroppen och konsekvenser i samband med äldres hälsa och tillstånd, kopplat till individ.)
STYRDOKUMENT 5 (5) KS 2002.0082 PEDAGOGISK LUNCH Pedagogisk lunch inom förskola, skola och äldreomsorg innebär att personal äter tillsammans med barnen/eleverna/äldre i syfte att skapa förutsättningar för en lustfylld måltid med en positiv matupplevelse som resultat. Personalen är ett föredöme och ska utgöra ett stöd till gästen vid måltiden för bl a goda rutiner för bordsskick, god matkultur, social samvaro och skapa lugn atmosfär vid måltiden. Det kan också innebära att personal äter tillsammans med gästen i miljöterapeutiskt syfte. PERSONALLUNCH Samtliga kök erbjuder personallunch inom ramen för verksamhetens inriktning. Karlskoga kommun/kommunstyrelsen, Politiskt matråd