Namn: Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:.



Relevanta dokument
Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

gäller:. Maka/make Barn Syskon Annan närstående person: Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:.

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

Namn: Det är viktigt att uppgifterna särskilt belyser det som förändrats i personens tillstånd. Make/maka Barn Datum: Syskon Annan närstående person:

Psykogeriatrisk/Neuropsykiatrisk symptomenkät

Demensutredning; Anhörigintervju

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

CHECKLISTA för minnesutredning i primärvården

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

MINNESFORMULÄR TILL NÄRSTÅENDE

Minnesformulär till närstående

Lathund. vid misstänkt demensproblematik i Flens kommun. Reagera. Rapportera. Bedöma. Planera. Genomföra. Utvärdera

Kort information om demens

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Wender Utah Rating Scale (WURS)

Minnesformulär ANDRA FORMULÄR

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Självskattning av mental trötthet

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

Sjä lvskättningsformulä r

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

MADRS-S (MADRS självskattning)

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning

Kapitel 2 Fakta om demens

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

INFORMATION OM INVEGA

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Ange vilken/vilka kommunikationsvägar du föredrar att vi använder vid behov av kontakt med dig:

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil)

Version 8, OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Hälsofrågor i årskurs 7

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris

Tyngdväst behovsbedömning inklusive uppföljning

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Malmö stad Vård och omsorg Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

PNISSI självskattning (för dig eller ditt barn)

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Karolinska Exhaustion Scale

Hälsofrågor i årskurs 4

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

Information om förvärvad hjärnskada

Autismspektrumtillstånd

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Example - not for use

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

ThevoVital. Madrassen för demenssjuka. Denna enkät används vid utvärdering av madrassen ThevoVital. Vårdtagarens namn. Boende/avdelning/rum

Hälsofrågor i Gymnasiet

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Identifiera dina kompetenser

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Vad tycker du om vården?

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Informant 1 Tvilling nr

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Transkript:

(CIMP-QUEST TM Version V, 2014) Ragnar Åstrand ragnar.astrand@integrativdialog.se Denna enkätversion är avsedd endast för webbaserad sammanställning, se www.symtomenkaten.se Namn:.. Personnummer:. När en person får minnessvårigheter eller liknande svårtolkade symtom, kan man behöva undersöka om detta beror på någon sjukdom som stör hjärnans funktioner. För att på säkraste sätt komma fram till rätt diagnos och kunna erbjuda lämplig behandling, måste den utredande läkaren göra en noggrann analys av varje patients speciella symtombild. Personen kan av olika skäl ha svårt att utförligt beskriva sitt tillstånd. Det är därför av stort värde, om en eller flera anhöriga/närstående omsorgsfullt går igenom detta formulär och ger sin beskrivning av situationen. Den/de som lämnar uppgifterna bör ha känt personen länge och väl känna till hur han/hon har det i sitt dagliga liv. Ange om och i vilken utsträckning beskrivna symtom observerats, genom att markera de alternativa påståenden eller svar som stämmer bäst med Din/Er uppfattning. Vissa frågor besvaras separata textrader. Det är viktigt att uppgifterna särskilt belyser det som förändrats i personens tillstånd. Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. Enkäten besvarad av: Förhållande till den person som enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon Datum:.. Annan närstående person:... Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:. Genom mottagningssköterskan eller vid mottagningsbesök ges möjlighet att enskilt kommentera eller diskutera enkäten. De inhämtade uppgifterna behandlas under sekretess och formuläret kommer att förstöras, när en sammanställning gjorts.

P har fått svårare att - utföra vardagliga praktiska sysslor trots tillräcklig rörlighet, t ex påklädning, hushållsarbete, handarbete, bilkörning eller användning av olika apparater såsom kaffebryggare, telefon, rakapparat, tvättmaskin eller fjärrkontroll till TV - följa instruktioner och bruksanvisningar med gott resultat, t ex vid hopsättning av möbler eller vid montering av apparater/redskap - hitta rätt väg vid bilfärd, promenad, köprunda i varuhus eller toalettbesök hemma hos bekanta - tolka kartor, planskisser, mönster eller ritningar - avstånd och inta rätt kroppsläge, t ex att sätta sig på en stol eller lägga sig i en säng med kroppen rätt placerad - räkna och förstå sin ekonomi, t ex växla pengar, betala räkningar, använda checkar och betalkort, kontrollera sina kontoutdrag och förstå pengars värde - skriva, t ex skriva brev, meddelanden eller fylla i blanketter - förstå vad han/hon hör eller läser, t ex innehållet i brev, tidningar eller program på radio/tv - känna igen vardagliga föremål, bilder, symboler eller ansikten på välkända personer - hitta rätt ord. Försöker ofta finna ett annat sätt att förklara vad han/hon menar eller talar osammanhängande 0... (PT 1 10 = Vanliga symtom vid nedsatt funktion i hjärnans hjäss- och tinninglober)

P har - förändrad initiativförmåga. Har t ex svårare att ta sig för sysslor som tidigare varit rutiner eller har blivit överaktiv på ett sätt som skapar problem eller oordning - svårare att planera, t ex vad gäller att sköta hemmet, göra inköp eller välja lämpliga kläder - försämrat omdöme. Kan göra sådant som innebär risker eller måste redas ut och är mindre noggrann, t ex vid skötsel av hemmet eller den personliga hygienen - försämrad insikt, t ex om de problem som symtomen leder till i hans/hennes egen situation eller för andra personer - svårare att engagera sig och visa medkänsla i det som tidigare varit viktigt, både vad gäller familjen och samhället i stort. Känsloreaktionerna är svagare, otydligare eller avvikande - blivit mera fåordig och talet flyter sämre. Använder samma ord eller uttryck gång på gång - förändrat sinne för humor Har svårt att förstå skämt, misstolkar, tar åt sig eller skämtar själv på ett sätt som är olikt honom / henne. Kan verka road och upprymd utan att det tycks finnas orsak - mera onyanserade åsikter, värderingar och synpunkter. Har svårare att ta till sig argument och resonerar ologiskt - förändrat sitt beteende. Detta kan leda till genanta eller problematiska situationer i sällskapslivet eller samlivet - förändrat sina matvanor Hunger, mättnadskänsla eller val av födoämnen är annorlunda än tidigare och bordsskicket kan vara försämrat 0... (F1 10 = Vanliga symtom vid nedsatt funktion i hjärnans pannlober)

P - tänker trögare och behöver fundera längre innan han/hon svarar - reagerar långsammare. Hinner inte med att öka tempot och göra det som behövs då något händer plötsligt - rör sig långsammare - rör sig stelare och mera osmidigt - har förändrat sitt sätt att gå och stegen är korta, trippande eller mera klumpiga - har försämrad balans och faller lättare omkull - är fumligare eller har blivit mera darrhänt - har annorlunda ansiktsuttryck Minspelet är mindre spontant och varierat, vilket gör att det blivit svårare att avläsa känsloläge och reaktioner - talar otydligare p g a att uttalet blivit sluddrigt eller p g a att rösten blivit svagare - har svårare att känna när han/hon behöver gå på toaletten, vilket kan leda till att han/hon kissar på sig (SK 1 10 = Vanliga symtom vid nedsatt funktion i djupare delar av hjärnan, under hjärnbarken) 0......

P har svårare att - komma ihåg vad han/hon alldeles nyligen gjort - komma ihåg vad som alldeles nyligen sagts - komma ihåg vad som ska göras eller kommer att inträffa, t ex beställa tid för något eller uppmärksamma en högtidsdag - komma ihåg utan att bli påmind eller använda minneslappar, almanacka o s v - komma ihåg det som ligger längre tillbaka i tiden och kan ha svårt att minnas i vilken ordning olika minnesvärda händelser inträffat - veta vilken dag det är - veta vilken tid på dygnet det är (M 1 7 = Vanliga symtom på minnesstörning)

P... - är mera stresskänslig och kan dra sig undan sällskap eller intensiva aktiviteter. Har ett ökat behov av att göra en sak i taget. - är mera nedstämd och kan vara dyster, grubblande, ledsen med nedsatt gnista eller livslust - är mera orolig, rastlös eller har blivit rädd för vissa situationer - har förändrat sina sovvanor, t ex sover sämre, sover mera eller sover vid andra tider på dygnet än tidigare - är mera lättrörd ( gråtmild/ blödig ) eller växlar humör hastigt utan tydlig orsak - har svårare att hejda sig då han/hon blir arg och kan bli hotfull eller våldsam - har blivit misstänksam och kan t ex komma med grundlösa anklagelser, visa obefogad svartsjuka eller känna sig förföljd. P kan även på annat sätt ge uttryck för vanföreställningar - har hallucinationer, d v s ser, hör eller känner sådant som inte existerar i verkligheten, men som han/hon upplever tydligt - har stundtals eller periodvis blivit förvirrad, d v s hastigt blivit mera oklar i tankarna, fått svårare att orientera sig i tid och rum, visat ett förändrat beteende och fått svårt att komma till ro - har korta stunder av frånvaro, där han/hon inte reagerar på tilltal eller fastnar i en rörelse eller aktivitet på ett sätt som är svårt att bryta 0...... (AS 1 10 = Vanliga psykiska reaktioner och andra associerade symtom vid sjukdomar som påverkar hjärnan)

SYMTOMENKÄTEN, ÖVRIGA FRÅGOR För hur länge sedan noterades de första symtomen av de som markerats i enkäten? mindre än 6 månader ½-1 år 1-2 år 2-3 år 3-5 år mera än 5 år På vilket sätt har symtomen utvecklats? Gradvis - tilltagande på ett smygande sätt Plötslig förändring - därefter oförändrat, - därefter förbättring, - därefter stegvis försämring, - därefter smygande försämring Periodvis återkommande symtom, däremellan fungerande som tidigare Varierar symtomen från dag till dag? Nej Ibland Ofta Vilket/vilka symtom av de som markerats i enkäten var det/de som först observerades? Vilket/vilka symtom av de som markerats i enkäten är det/de som nu märks tydligast? Berättar P att han/hon upplever något symtom som särskilt svårt? Känner Du/Ni till någon speciell händelse som kan sättas i samband med symtomen eller närmare ange tidpunkten då symtomen började visa sig? Har några av de markerade symtomen lett till påfrestningar för anhöriga? Håller P med om att de symtom Du/Ni angivit i enkäten stämmer? Ja Delvis Nej Svårt att diskutera detta med P Plats för kommentarer: