Personalärenden Nr 1 ÅA UTAN HINDER. Rapport från arbetsgruppen för åtgärdsprogram gällande fysisk tillgänglighet för funktionshindrade

Personalärenden Nr 1 ÅA UTAN HINDER Rapport från arbetsgruppen för åtgärdsprogram gällande fysisk tillgänglighet för funktionshindrade Åbo Akademi 2004

ÅA UTAN HINDER Rapport från arbetsgruppen för åtgärdsprogram gällande fysisk tillgänglighet för funktionshindrade Åbo Akademi 2004

ÅA utan hinder Rapport nr 1 2004 Åbo Akademi, personalärenden Rekvirering: http://www.abo.fi/personalinformation/funktionshinder 2

Innehåll FÖRORD... 5 VAD BETYDER TILLGÄNGLIGHET... 7 ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM... 8 BILAGA 1: KARTLÄGGNING AV FASTIGHETERNA OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER... 10 Åbo Akademi i Åbo... 10 Kåren... 10 FÄ-huset... 11 Kosmorama... 11 Geologicum... 12 Chemicum... 12 Åhuset... 13 Domvillan... 13 Donnerska... 14 Sibeliusmuseum... 14 Hus Lindman... 14 Teologicum... 15 Teologiska anneet... 15 Huvudbiblioteket ÅAB... 15 Reuterska huset... 16 Gadolinia... 16 Hanken... 17 Domus... 17 Aelia... 18 ASA... 18 Datacity... 19 Biocity... 19 Frugård... 19 Blåkulla... 20 Agricola... 20 Gripen... 20 Arken... 21 A-huset och B-huset... 22 C-huset... 23 D-huset inklusive E och F... 23 G-huset... 23 H-huset... 24 J-huset... 24 K-huset... 24 L-huset... 25 M-huset... 25 N-huset... 25 Källaren... 26 3

Åbo Akademi i Vasa... 26 Kvarnen/ Academill... 26 Barnpedagogiken i Jakobstad... 27 BILAGA 2: GROV KLASSIFICERING ENLIGT FYSISK TILLGÄNGLIGHET... 28 BILAGA 3: ÅTGÄRDER GÄLLANDE INFORMATIONEN TILL STUDENTER OCH KONTAKTEN MELLAN STUDENTER OCH ÅBO AKADEMI... 30 BILAGA 4: PRECISERING AV ANSVAR FÖR DE PRAKTISKA ÅTGÄRDERNA INOM EN PERMANENT ARBETSGRUPP... 33 4

Förord På initiativ av jämställdhetskommittén tillsatte Förvaltningsämbetet vid Åbo Akademi den 19.5.2003 Arbetsgruppen för åtgärdsprogram gällande den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade. Arbetsgruppen fick i uppgift att uppgöra ett åtgärdsprogram som inkluderar en kartläggning av hinder som handikappade möter i den fysiska miljön vid Åbo Akademi förslag till åtgärder för att avhjälpa bristerna förslag till tidtabell och precisering av ansvar för de praktiska åtgärderna Till medlemmar i arbetsgruppen utsågs: planeringschef Bengt Sandell, ordf. fastighetsövervakaren vid Stiftelsen för Åbo Akademi Carl-Johan Berlin ledande studiekoordinator Harriet Kurtén epeditionschef Jan Moberg fil.stud. Carita Viljanen arbetarskyddschef John Lassus, sekr. Arbetsgruppen kallade dessutom som sakkunnig Åbo Akademis Studentkårs socialpolitiska sekreterare Anna Malmström. Arbetsgruppen skulle i första hand fokusera på utrymmena i Åbo och inbegära uppgifter gällande utrymmena i Vasa och Jakobstad. Arbetsgruppen skulle lämna sitt förslag till åtgärdsprogram till jämställdhetskommittén senast den 31 december 2003. P.g.a. Humanistiska fakultetens, Språktjänstens och Fortbildningscentralens flyttning till Arken under januari och februari 2004 och Vasaenheternas flyttning till Kvarnen i decemberjanuari begärde gruppen tilläggstid för att kunna kartlägga dessa utrymmen och få praktiska erfarenheter av dem. Vid kartläggningen av fastigheterna i Åbo deltog några funktionshindrade studerande vilka kunde bedöma miljön på ett sakkunnigt sätt och också ge förslag till åtgärder. Vi vill därför å det varmaste tacka följande studerande: Jukka Kumpuvuori och Riku Virtanen från Åbo Universitet och Tiina Lahtonen och Carita Viljanen, som också hör till arbetsgruppen, från Åbo Akademi. Dessutom vill vi tacka Satu Järviö och Markku Vuorinen från Tröskeln r.f. Uppgifterna om Kvarnen i Vasa har samlats in dels per e-post och dels via en guidad rundvandring som gruppens sekreterare gjorde i fastigheten i februari. Som kontaktperson i Vasa har fungerat förvaltningsdirektör Timo Bäckman. Uppgifterna om från Jakobstad har erhållits genom intervju per telefon av lärare Satu Hanhikoski. Arbetsgruppen har slutfört sitt arbete och överlämnar rapporten till Jämställdhetskommittén vid Åbo Akademi. 5

6

Vad betyder tillgänglighet Med begreppet tillgänglighet menas att den fysiska, sociala och psykiska omgivningen är sådan att en person oberoende av speciella egenskaper kan fungera jämlikt i den. Med fysisk tillgänglighet menas att olika utrymmen och tjänster är tillgängliga oberoende av en persons förmåga att röra sig och hans eller hennes eventuella hjälpmedel. Konkret är det frågan om till eempel trösklar, men olika människors olika behov ställer otaliga krav på omgivningen. Olika handikapp har olika behov. Ifall målet är tillgänglighet för alla så måste alla handikappgrupper höras och deras olika behov anpassas till varandra för att få en så optimal lösning som möjligt. Det kan vara svårt att anpassa olika handikappgruppers olika behov till varandra. Till eempel kan trösklar som för någon i rullstol är till besvär vara hjälp för en synskadad att bilda sig en uppfattning om ett utrymme. Ett av de största problemen i skapandet av ett tillgängligt universitet är okunskap och attityder. Det räcker inte att handikappade godkänns eller åtminstone tolereras, de handikappades behov måste beaktas i beslutsfattandets alla skeden utan att det ständigt måste påminnas om det utifrån. 7

Arbetsgruppens förslag till åtgärdsprogram enligt punkterna i tillsättningsbeslutet av 19.5.2003 en kartläggning av de hinder som en handikappad möter i den fysiska miljön vid Åbo Akademi. I rapporten finns en kartläggning av alla ÅA:s fastigheter i Åbo samt kortare avsnitt om fastigheterna i Vasa och Jakobstad. se bilaga 1. Tyngdpunkten är lagd på tillgängligheten d.v.s. kan funktionshindrade ta sig in på egen hand eller med hjälp i fastigheten och är det möjligt att nå alla utrymmen i alla våningar. En grov indelning av fastigheterna i fyra olika klasser med avseende på den fysiska tillgängligheten finns i bilaga 2. En snabb titt visar att de nyare fastigheterna är mera lättillgängliga medan de gamla oftast är mycket problematiska och kräver relativt stora satsningar. förslag till åtgärder för att avhjälpa bristerna I den fastighetsvisa kartläggningen finns de huvudsakliga bristerna uppräknade och även förslagen till åtgärder. Åtgärderna är numrerade för överskådlighetens skull. Se bilaga 1. För att allmänt förbättra funktionshindrades möjligheter att studera och arbeta inom Åbo Akademi föreslås följande åtgärder: (A) Informationen till blivande studerande har i ansökningsguiderna införts de teter som Harriet Kurtén föreslagit (se bilaga 3) så att de i 2004 års guide finns med. (B) En central kontaktpunkt vid studentepeditionen finns även från 2004 års början. För att kontinuerligt följa upp behovet av åtgärder och se till att åtgärder vidtas föreslås (C) En permanent arbetsgrupp som i stort sett skulle bestå av samma personer som den för åtgärdsprogrammet tillsatta gruppen. Gruppen kunde kompletteras med en permanent medlem från studentkåren och från föreningen Tröskeln r.f. (D) Förslag till arbetsfördelning inom gruppen finns i bilaga 4 Precisering av ansvar för de praktiska åtgärderna inom en permanent arbetsgrupp. För att öka förståelsen och kunskapen om funktionshindrades behov och önskemål och möjligheterna till specialarrangemang inom ÅA ordnas (E) utbildning internt för bl.a. epeditionsmästare, studiechefer, byråsekreterare, utrymmes- och inredningsplanerare. (F) Vid planeringen av nybyggen och renoveringar skall funktionshindrade tas i beaktande. Detta bör göras i ett mycket tidigt skede och i föreningen Tröskeln r.f. finns kunniga och intresserade som gärna deltar i planeringen och denna möjlighet bör tas till vara. förslag till tidtabell 8

Då tidtabeller är svåra att ge utan ekonomiska kalkyler och uppgifter om hur mycket medel som kan reserveras för åtgärder har arbetsgruppen inte uppgjort sådana. En del mindre åtgärder har redan vidtagits och under år 2004 kan många små förbättringar göras t.e. information och utbildning, info vid fastigheterna vem man skall ta kontakt med och den permanenta arbetsgruppen kan utnämnas för att föra arbetet vidare. 9

Bilaga 1 Kartläggning av fastigheterna och förslag till åtgärder ÅBO AKADEMI I ÅBO Allmänna åtgärder: (1) Toaletterna förses med handtag på väggarna i närheten av WC-stolen så att rörelsehindrade kan stödja sig. (2) Toaletterna förses med alarm som funktionshindrade kan använda för att få hjälp. Dessa alarm är inte obligatoriska men är en klar trygghetsfaktor för funktionshindrade. (3) På alla ytterdörrar fästes en skylt med handikappbild och telefonnummer till den/ dem som kan hjälpa en funktionshindrad och ge betjäning. (4) Alla dörrklockor och porttelefoner placeras så att de är tillgängliga för en rörelsehindrad utan att behöva ta sig över besvärliga trösklar, uppför trappor eller branta ramper. (5) Ytterdörrarna, i första hand till fastigheter som är relativt bra anpassade eller lätt kan anpassas för funktionshindrade, förses med öppningsautomatik. Dessa kunde vara Gripen, Gadolinia, Hanken, ÅAB, Domus A, Aelia, ASA B, ASA C och Arken. (6) Då ingen av byggnaderna, inte ens Arkens stora auditorium, har slinga för hörselskadade bör en flyttbar anläggning skaffas till ÅA KÅREN (Å2) Ingång Det finns flera ingångar till Kåren. Både vid huvudingången och vid ingången till Pub Kåren finns det trappor. Det saknas ledstänger vid båda trapporna. Vid ingången till Tavasthem finns det också trappor. För att komma in till Kåren med rullstol måste man gå in via köksingången på gården. För att komma till kårkansliet skall man ta sig genom köket upp med kökshissen till andra våningen genom matsalen och ut till Tavasthems trappa för att sedan ta hissen upp till tredje våningen. Hissen saknar automatisk dörröppnare och det finns farliga trösklar och avsatser på vägen. (7) Ledstänger vid alla trapporna underlättar för dem som har svårt att gå i trappor. (8) En liten nivåhiss i porten in till bakgården skulle göra att man inte behöver ta sig in via köket i I vån utan direkt med hissen till andra våningen. Ett annat alternativ är en hiss på utsidan bakom huset som gör att man kan ta sig upp till altanen bredvid festsalen och in i huset. (9) Automatiska dörröppnare till hissarna. (10) Trösklarna förses med kontrastfärg. 10

Utrymmena inne i byggnaden Andra våningen är grundtillgänglig. I kårkansliet är det trångt att röra sig och det finns en avsats som inte är utmärkt på något sätt. (11) Man bör se till att möblerna placeras så att det är möjligt att röra sig med rullstol i restaurangen. (12) Den sluttande delen i korridoren i kårkansliet markeras tydligt med kontrastfärg och ev. Ljudsignal för att kunna observeras av synskadade. Toaletterna I andra våningen finns toaletterna vid Argentinasalen. Det finns inte tillgång till handikapptoalett, dessutom finns det onödiga mellanväggar inne i toaletterna som gör dem svårtillgängliga. Tavasthems toaletter är små, kunde göras om till handikapptoaletter genom att slå ihop två toaletter till en. Toaletterna inne på kårkansliet är väldigt trånga, alldeles otillgängliga. (13) I toaletterna vid Argentinasalen tas de onödiga mellanväggarna bort och de yttre toalettdörrarna förses med lås. (14) Tavasthems toaletter byggs om så att de blir tillräckligt stora och handikappvänliga. FÄ-HUSET (Å3) Det finns två ingångar till FÄ-huset. Byggnaden är inte tillgänglig för rullstolsbundna personer. Det är trappor upp till ytterdörren som är väldigt tung. Det finns trappor inne i byggnaden. Det finns inte tillgång till handikapptoalett. Genom att be om hjälp kan en ramp sättas ut vid ingången från gårdssidan. Ledstång saknas vid trapporna. (15) Trapporna på utsidan förses med ledstänger. (16) Tydlig skyltning till baksidan där rörelsehindrade har lättare att ta sig in och rampen kan göras permanent. (17) Trapporna inomhus förses med kontrastfärg så att de är lättare att se för en synskadad. KOSMORAMA (Å4) Ingång till Kosmorama sker via Gripen. Höga trappor gör att utrymmet inte är tillgängligt för rullstolsbundna. P.g.a. trapporna och relativt trånga utrymmen är det mycket svårt att göra Kosmorama mera tillgängligt för funktionshindra de. En omöjlig byggnad för rörelsehindrade. 11

(18) För att underlätta för synskadade bör trapporna förses med kontrastfärg. GEOLOGICUM (Å5) Ingång Det finns trappor vid alla ingångar. Med rullstol kan man ta sig in via Gripens parkeringshus. Från parkeringshuset kan man sedan ta sig via tryckeriet upp med hiss vidare till geologen. Svårtillgängligt! På gatusidan saknas det ledstänger vid ingången. (19) Trapporna vid ingångarna och inne i huset förses med ledstänger. Utrymmena inne i byggnaden Det finns trappor inne i byggnaden vilket gör att utrymmet inte är tillgängligt för rullstolsbundna. (20) Trösklarna och trapporna inne i huset förses med kontrastfärg för att underlätta för synskadade. Toaletterna Det finns inte tillgång till handikapptoalett och de vanliga toaletterna är trånga. Geologicum är ett mycket besvärligt, nästan omöjligt hus för rörelsehindrade. (21) Vid planeringen av undervisningen bör man beakta ev. rörelsehindrade från fall till fall. CHEMICUM (Å6) Ingång Det finns två ingångar till Chemicum. Det är trappor vid båda ingångarna. Ingången från gatusidan saknar ledstång. Med rullstol kan man ta sig in via Gripens garage i källaren. Från garaget kan man sedan ta sig via tryckeriet med hiss till de fyra första våningarna. Svårtillgängligt. Till den övre delen av FNbiblioteket finns det endast trappor och likaså finns endast trappor till översta (femte) våningen. (22) Trappan på framsidan förses med ledstång. Utrymmena inne i byggnaden Byggnaden är grundtillgänglig. 12

Toaletter (23) Det finns inte tillgång till handikapptoalett men en sådan bör byggas då huset grundrenoveras om några år. ÅHUSET (Å7) Byggnaden är inte tillgänglig för rullstolsbundna personer. Det är höga trappor upp till ytterdörren som är väldigt trång. I byggnaden finns avsatser som inte är utmärkta med kontrastfärg för synskadade och det finns onödigt höga trösklar. Det finns inte tillgång till handikapptoalett och de vanliga toaletterna är trånga. Å-huset är mycket svårt att göra handikappvänligt. (24) En ramp vid den ingång som normalt inte används är möjlig att bygga men utrymmena inne i huset är svåra att åtgärda. ÅA kommer att flytta bort från Å-huset om 2-3 år enligt ÅA-styrelsens beslut. DOMVILLAN (Å8) Ingång Det finns två ingångar till Domvillan. Byggnaden är svårtillgänglig för rullstolsbundna personer. Huvudingången har trappor och saknar ledstång, dessutom är dörren väldigt smal och tung. Vid ingången från gårdssidan är det också trappor utan ledstång, men det finns en ramp som kan sättas på trapporna bara man ber om hjälp. (25) Trappan på framsidan förses med ledstång. Utrymmena inne i byggnaden Utrymmena i byggnaden är ganska svårtillgängliga. Det finns väldigt höga trösklar och trappor. Trappan in i kansliet saknar ledstång. Alla trappor saknar kontrastfärg för synskadade. (26) Ledstång vid avsatser och trappor samt (27) kontrastfärg på trappornas kanter Toaletterna Det finns inte tillgång till handikapptoalett och de vanliga toaletterna är trånga. (28) Då Domvillan blir kvar i ÅA:s bruk bör på lång sikt en handikapptoalett byggas. 13

DONNERSKA (Å9) Byggnaden är inte tillgänglig för rullstolsbundna personer. Det är höga trappor upp till ytterdörren som är väldigt tung. Det finns höga trösklar inne i byggnaden. Det finns inte tillgång till handikapptoalett. (29) Trappans ledstång förlängs och (30) den ostadiga trallen nedanför trappan fästs ordentligt eller tas bort. (31) Då Donnerska institutet flyttar till Humanisticum och huset i framtiden kommer att användas av Rättsvetenskapliga institutionen, Institutet för mänskliga rättigheter och FN-biblioteket bör huset på lång sikt förses med handikapptoalett och (32) en ramp. SIBELIUSMUSEUM (Å10) Musikvetenskapligas del av byggnaden är inte tillgänglig för rullstolsbundna personer. Det är höga trappor upp till ytterdörren som är väldigt tung. Dessutom saknas det ledstång vid trapporna. Det finns trappor inne i byggnaden, samtliga trappor saknar kontrastfärg. Det finns inte tillgång till handikapptoalett. Vid ingången till museet finns en ramp. (33) Rullstolsbundna dirigeras till museets ingång så att de åtminstone kan ta sig in i första våningen. (34) Kontrastfärg på trösklar och trappor. (35) Ombyggnad så att det finns åtminstone en handikapptoalett. HUS LINDMAN (Å11) Byggnaden är inte tillgänglig för rullstolsbundna personer. Det är höga trappor upp till ytterdörren vid huvudingången. Dessutom saknas det ledstång vid trapporna. Vid sidoingången finns det ledstång vid trapporna. Det finns inte tillgång till handikapptoalett. ÅA kommer att flytta ut från Hus Lindman inom 2-3 år. (36) I toaletterna kunde mellanväggarna tas bort för att underlätta användningen för rörelsehindrade. Knappast förnuftigt att satsa stora summor på ombyggnad. I stället bör man beakta rörelsehindrade så att undervisningen förläggs någon annanstans vid behov. 14

TEOLOGICUM (Å13) Byggnaden är inte tillgänglig för rullstolsbundna personer. Det är höga trappor upp till ytterdörren. Det finns trappor inne i byggnaden, samtliga trappor saknar kontrastfärg. Det finns inte tillgång till handikapptoalett. TEOLOGISKA ANNEXET (Å14) Byggnaden är inte tillgänglig för rullstolsbundna personer. Det är höga trappor upp till den tunga ytterdörren. Det finns onödigt höga trösklar inne i byggnaden. Det finns inte tillgång till handikapptoalett. Teologiska anneet och speciellt Teologicum är mycket besvärliga hus att anpassa för rörelsehindrade men då de kommer att vara kvar i ÅA:s användning och är mycket centrala för utbildningen i teologi bör åtgärder vidtas. (37) Ramp eller nivåhiss bör på lång sikt byggas så att rörelsehindrade kan ta sig in i åtminstone Teologicum där TF:s bibliotek finns. (38) En handikappanpassad toalett bör byggas. (39) Trösklar och trappor bör förses med kontrastfärg. HUVUDBILBLIOTEKET ÅAB (Å15) Ingång På gården finns en parkeringsplats för funktionshindrade. Det finns två ingångar till biblioteket. Huvudingången har höga trappor. Ingången för rullstolsbundna finns på högra sidan av byggnaden. Rampen är alldeles för brant och ringklockan vid dörren är olämpligt placerad. (40) Som en första åtgärd flyttas ringklockan. (41) Rampen byggs om så att den är säker d.v.s. tillräckligt bred och har mindre lutning, ma 8 grader. Utrymmena inne i byggnaden Byggnaden är grundtillgänglig. Toaletterna Handikapptoalett finns men saknar alarmsnöre och toaletten har varit låst då utrymmet bredvid också har använts för andra ändamål. (42) Toaletten hålls olåst och skyltningen till toaletten bör förbättras samt verksamheten som kräver att dörren är låst flyttas någon annanstans. 15

REUTERSKA HUSET (Å16) Byggnaden är inte tillgänglig för rullstolsbundna personer. Det är höga trappor upp till den trånga ytterdörren. Det finns trappor inne i byggnaden. Det finns inte tillgång till handikapptoalett. Kursboksbiblioteket är mycket svårtillgängligt för rörelsehindrade och det kommer att flytta till ASA-huset efter att det blivit renoverat om 2-3 år. Första våningen blir enligt planerna i bibliotekets bruk och bör på sikt (43) göras tillgängligt för rörelsehindrade med hjälp av en ramp eller nivåhiss och (44) förses med handikappanpassad toalett. Andra våningen och vinden är mycket svåra att göra tillgängliga för rörelsehindrade och det torde vara ekonomiskt oförnuftigt. Vid behov bör i stället undervisningen flyttas, mottagning ordnas annanstans och forskare beredas plats på bättre lämpade ställen. (45) Trapporna och trösklar bör förses med kontrastfärg. GADOLINIA (Å18) Ingång Det finns två ingångar till Gadolinia. Det finns en bilparkering för funktionshindrade uppe på gården. Ytterdörrarna vid båda ingångarna är väldigt tunga. Utrymmena inne i byggnaden Det saknas utrymme för rullstolsbundna i en av föreläsningssalarna. Verksamheten bedrivs på flera våningar, hiss finns men saknar automatisk dörröppnare. För övrigt är utrymmena grundtillgängliga. Toaletter Det finns inte tillgång till handikapptoalett, de vanliga toaletterna är trånga. (46) Gadolinia är en central byggnad med studentbespisning varför den bör anpassas för funktionshindrade. Ytterdörrarna bör förses med automatiska dörröppnare. (47) Då man med rullstol inte kan ta sig från nedre aulan, där toaletterna finns, till cafeterian utan att gå yttre vägen bör det byggas handikapptoalett i andra våningen men även toaletterna i aulan bör handikappanpassas. Alternativt kan trappan förses med en trapphiss som löper längs trappans räcke och med vars hjälp en rörelsehindrad kan ta sig från nedre aulan till caféet. (48) Utrymme i auditorierna bör reserveras för rullstolsbundna d.v.s. ett par platser med enbart bord. 16

HANKEN (Å19) Ingång Det finns tre ingångar till Hanken. Vid huvudingången från Henriksgatan finns det trappor med en ledstång som slutar innan trappan tar slut. I tamburen finns det en livsfarlig matta. På gården finns det ramper enbart från Porthansgatans sida. Rampen är väldigt brant. Från andra sidan är det trappor med räcke, men räcket är oanvändbart eftersom där ofta finns cyklar i vägen. Den andra ingången från gårdssidan har onödigt höga trösklar och tung dörr. (50) Ledstången vid huvudingången förlängs. (51) Mattan i vindfånget anpassas enligt utrymmet och sätts ordentligt på plats. (52) Rampen på gården byggs om eller ersätts med en ramp med mindre lutning. Ledstången hålls fri från parkerade cyklar. (53) Ytterdörren på gårdssidan förses med automatisk dörröppnare och trösklarna görs lägre. Utrymmena inne i byggnaden I huset finns en hiss så att man kommer till alla våningar. Hissen saknar automatisk dörröppning. Byggnaden är i allmänhet tillgänglig förutom till caféet. Rampen ner till cafeterian är farlig då den är alltför brant och saknar ledstång. (54) Rampen till cafeterian byggs om, lutning ma 8 grader och ett räcke monteras. Toaletterna De stora toaletterna i källaren är otillgängliga för rullstolsbundna. Ej handikapptoalett och de vanliga toaletterna är trånga. (55) En toalett i någon av våningarna byggs om så att den är tillräckligt handikappanpassad eller alternativt byggs en helt ny handikapptoalett i kapprummet bredvid cafeterian. Denna toalett skulle befinna sig rakt ovanför toaletterna i källaren och vore inte tekniskt alltför omöjlig. DOMUS (Å20) Ingång Ytterdörren är tung, för övrigt är ingången utan hinder men tröskeln är väldigt smal, egentligen endast en fem millimeters kant vilken är besvärlig för t.e. en elmoped. 17

Utrymmena inne i byggnaden B-huset är inte tillgängligt för rullstolsbundna p.g.a. trapporna i förbindelsekorridoren. I A-huset finns det en liten hiss, med vilken man kommer till alla våningar men den saknar automatisk dörröppning. Toaletterna Det finns inte tillgång till handikapptoalett och de vanliga toaletterna är trånga. Domus B -huset sägs upp snart och inga åtgärder är aktuella. (56) A-huset kommer att inhysa telefonväeln såsom hittills och gästrumsverksamheten fortsätter. Åtminstone ett rum bör handikappanpassas och toaletten i det rummet byggas om. AXELIA (Å21) Ingång Det finns flera ingångar till Aelia. Ifall man är rullstolsbunden och kommer med bil rekommenderas det att man använder sig av garaget under Aelia II. Dörrarna öppnas automatiskt med fjärrkontroll eller fleimnyckel. I trapphuset bredvid garaget finns det hiss med automatisk dörröppning som går till alla våningar. Ingången från gatuplanet har tunga dörrar med handtag som sitter väldigt högt och trösklarna är onödigt höga. Utrymmena inne i byggnaden Tillgängligheten i både Aelia I och Aelia II är bra. I de stora auditorierna saknas det kontrastband för synskadade i trapporna. I korridoren mellan Aelia I och II i första våningen finns en tröskel som är onödigt hög. Toaletterna I Aelia II finns det en handikapptoalett separat för damer och herrar. I Aelia I finns det vanliga toaletter som lätt skulle kunna göras om till handikapptoaletter. (57) Kontrastfärg på trösklar och trappornas kanter. (58) Den höga tröskeln görs lägre. (59) Två av toaletterna i Aelia I byggs om till handikapptoaletter. (60) Ytterdörren vid huvudingången förses med automatisk dörröppnare. ASA (Å23) A-huset är inte tillgängligt för rullstolsbundna personer. Det är höga trappor upp till den tunga ytterdörren. B-husets ena ingång har trappor och saknar ledstång. B- och C-huset är tillgängliga för rullstolsbundna personer. Verksamheten bedrivs i 18

flera våningar, hiss finns men saknar automatisk dörröppnare. Det finns inte tillgång till handikapptoaletter. (61) ASA-huset kommer delvis att tömmas när Arkenkvarteret tas i bruk och det kommer att grundrenoveras som följande projekt. I samband därmed kommer huset att göras mera anpassat för funktionshindrade. (62) En handikappanpassad toalett kunde dock relativt lätt göras av de befintliga toaletterna DATACITY (Å24) Ingången till Datacity är tillgänglig från Lemminkäinengatan. Utrymmena i Datacity är tillgängliga. Det finns tillgång till handikapptoalett. Datacity kommer att sägas upp då ICT-huset står klart och i detta skede torde inga åtgärder behöva vidtas. BIOCITY (Å25) Ingången till Biocity är tillgänglig. Utrymmena i Biocity är tillgängliga, det finns hissar med automatiska dörrar. Det finns tillgång till handikapptoalett men enligt utredningen gjord vid Åbo Universitet hålls den hela tiden låst. (63) För att toaletten skall kunna användas bör kontaktuppgifterna till vaktmästaren finnas vid toaletten. T.e. personal och regelbundet besökande studenter bör kunna få egen nyckel till toaletten. (64) Enheterna Biokemi och Biologi bör förses med en handikappanpassad toalett vardera. FRUGÅRD (Å26) Byggnaden är inte tillgänglig för rullstolsbundna personer. Det är trappor till ytterdörren. Det är svårt att röra sig i trånga utrymmen. Det finns inte tillgång till handikapptoalett. (65) Fastigheten Frugård har en ingång från gårdssidan som kan förses med ramp och göras lämpligare för funktionshindrade. Utrymmena inne är dock trånga och svåra för rullstolsbundna och svåra att ändra på och handikappanpassad toalett är svår att bygga. Huset kommer att tas i bruk av KTF:s och MNF:s fakultetskanslier och bör kunna besökas av funktionshindrade. 19

BLÅKULLA (Å26) Byggnaden är inte tillgänglig för rullstolsbundna personer. Det finns trappor vid ytterdörren och det saknas ledstång vid trapporna. Det är svårt att röra sig i trånga utrymmen. Det finns inte tillgång till handikapptoalett. Blåkulla används som forskarutrymme och torde kunna lämnas oåtgärdat då funktionshindrade forskare bör kunna beredas plats i mera lämpliga utrymmen. AGRICOLA (Å26) Ingång Det finns trappor utan ledstång vid ingången till Agricola. Skenor finns att sätta vid ingången, man måste be om hjälp. Utrymmena inne i byggnaden Tillgängligheten i första våningen är bra. Det finns höga trappor upp till andra våningen. Toaletterna Det finns tillgång till handikapptoalett. (66) Ledstång vid ingången till Agricola så att åtminstone I våningen blir mera lättillgänglig. Arbetsforums service till rörelsehindrade besökare ordnas så att de kan betjänas i I våningen. (67) För synskadade förses trapporna vid ingången och upp till andra våningen med kontrastfärg. GRIPEN (Å 27) Ingång Det finns tre ingångar till Gripen. Ifall man är rullstolsbunden och kommer med bil är det behändigt att köra ner i garaget. Dörrarna fungerar automatiskt med en fjärrkontroll eller med fleimnyckel. Från garaget kommer man sedan med hiss till alla våningar. Huvudingången från Tavastgatan är lite problematisk. Dörren är väldigt tung och det finns en nästan 10 cm hög tröskel, dessutom är mattan i tamburen besvärlig. Det finns en ramp som leder till ingången från gårdssidan. Ytterdörren är väldigt tung och dessutom finns en likadan besvärlig matta också där. 20

Utrymmena inne i byggnaden Dörrarna inne i byggnaden är väldigt tunga, i övrigt är tillgängligheten bra. Toaletterna Det finns tillgång till ett flertal handikapptoaletter i Gripen. Alarmsnöre saknas dock från dem. (68) Tröskeln vid ytterdörren görs lägre och (69) mattan i tamburen byts ut. (70) Dörren förses med automatisk öppning eftersom det är viktigt att studiebyrån är tillgänglig för alla studenter. Funktionshindrade studerandes centrala kontaktpunkt kommer att finnas i studiebyrån och bör då vara så lättillgänglig som möjligt. ARKEN Kartläggningen baserar sig på vad sekreteraren kunde konstatera vid rundvandringar 21-22 januari 2004 och ett besök tillsammans med funktionshindrade 2.4.2004. Vid första besöket var Arken-kvarteret färdigbyggt sånär som på lite finslipningar men hade inte ännu tagits i bruk. Vid det andra besöket tillsammans med funktionshindrade hade användarna flyttat in. Praktiska problem och brister i den fysiska miljön för funktionshindrade kan därför säkert framkomma senare. Nästan alla utrymmen är tillgängliga för rörelsehindrade som använder t.e. rullstol, då det finns ramper och hissar. Genom att ge rörelsehindrade rättigheter att röra sig mera fritt kan de ta sig fram i alla våningar men hjälp med de stora, tunga dörrarna behövs. Alla dörrar öppnas med handkraft och för att en rörelsehindrad skall kunna ta sig in på egen hand bör de förses med automatiska öppnare. De enda rum, två stycken, man inte kan ta sig till med rullstol p.g.a. trappor finns i L-husets andra våning. Stolpen med gångportens öppningsknapp på gården är besvärlig för synskadade då de lätt krockar med den p.g.a. att den står mycket nära gången. Infotavlorna i hela kvarteret har mycket dåliga kontraster med tanke på synskadade. Invatoaletterna har trösklar vilka är besvärliga för rullstolsbundna och dörrarna borde ha ett handtag på insidan nära gångjärnen så att en rörelsehindrad skall kunna få fast dörren. I invatoaletterna är stödhandtagen för rörelsehindrade väldigt tröga och fungerar avvikande från vad som är bruklig t. Toalettpapper bör även finnas i ställningen på stödhandtagen. Snöret till alarmknappen bör gå ända ner till golvet och summern bör höras ordentligt. Toaletterna med automatiskt ljus har för kort lystid och för att få lampan att tändas på nytt bör man röra sig just vid dörren. Det bör finnas krokar som är monterade lägre ner i klädförvaringen. 21

Det finns många pelare i fastigheterna som är svåra att märka för en synskadad och pelarna har vassa hörn. Trapporna och ramperna i kvarteret saknar kontrastfärg vilket är svårt för en synskadad och de är också svåra att märka för personer med normal syn. (71) Fabriksgatans skick är mycket dåligt och den bör jämnas och trottoaren bör göras farbar med rullstol. (72) Porten för bilar in till gården bör göras så att det är möjligt för vilken funktionshindrad som helst att ta sig in vid behov. (73) Öppningsknappen för porten flyttas närmare porten. (74) Infotavlorna bör bytas till sådana som har bättre kontrast. (75) Trösklarna till invatoaletterna tas bort. (76) Stängningshandtag monteras på toalettdörrarnas insida. (77) Stödhandtagen justeras att löpa lättare. (78) Städarna informeras att sätta papper i ställningarna. (79) Snörena till alarmknapparna skarvas s vid behov så att de når till golvet. (80) Summern byts till sådana som hörs ordentligt. (81) Belysningen i toaletterna justeras att lysa längre. (82) En del klädkrokar monteras lägre. (83) De vassa hörnen förses med skydd. (84) Trappor och ramper förses med kontrastfärg. A-HUSET och B-HUSET Aud Armfelt, sem.rum Helikon och Parnassos, HF kansli och Språktjänst. Huvudingången till Arken-kompleet finns i A-huset, den har ingen tröskel men saknar automatisk dörröppnare. Mattan i vindfånget har stående borst vilket inte är bra. Hiss med automatiska dörrar vid klädförvaringen bredvid aud. Armfelt i B-huset. Hissen går från källarvåningen upp till tredje våningen. Dörrarna in till aud. Armfelt i första våningen och Helikon och Parnassos i andra våningen har breda dörrar men de är tunga och dubbla varför de vållar besvär för rörelsehindrade. Främre delen av aud. Armfelt kan nås av en rörelsehindrad med hjälp av hissen som går till källaren i B-huset. Från B -husets första våning kan man via en ramp ta sig till D-huset. Från B-huset andra våning kan man via en förbindelsegång, som samtidigt är ramp, ta sig till G-husets andra våning. Grannhusen, sett från B-huset, har ingen tredje våning och är därför inte nåbara från tredje våningen. Från A-huset kan man ta sig till Cafe Arken i N-huset men dörren är stor och tung. Bredvid klädförvaringen finns en invatoalett i B-husets första våning. (85) Mattan i vindfånget byts ut. (86) Ytterdörren till A-huset förses med dörröppnare. 22

(87) Dörrarna in till aud Armelt förses med dörröppnare. (88) Dörren in till Café Arken förses med dörröppnare. C-HUSET Psykologi, Litteraturvetenskap och Filosofi Huset nås från D-huset via ramper i första och andra våningen och från M-huset via ramp i andra våningen. Ytterdörren från Biskopsgatan har inga trappor och kan användas även av rörelsehindrade. Inga av dörrarna har dock öppnare. I huset finns hiss som går från första till tredje våningen. I första våningen kan en rörelsehindrad nog använda hissen självständigt men i andra och tredje våningen leder hissen till trapphuset och en vanlig dörr med Fleimläsare skall passeras för att man skall kunna ta sig in i våningarna. Närmaste invatoalett finns i B-huset. (89) Dörren som finns i förbindelsegången C-M förses med öppnare. (90) Dörrarna från trapphuset in till andra och tredje våningen förses med öppnare. D-HUSET inklusive E och F Religionsvetenskap, Folkloristik, Historia, Etnologi, Konstvetenskap och Datasal. Ramp mellan B och D med tillräckligt liten lutning men dörrarna ut mot gården från rampen har trappsteg och lämpar sig inte för t.e. rullstol. I ändan av förbindelsegången finns dörr med läsare men den saknar öppnare. Förbindelsen mellan B och D i andra våningen har trappor varför en rörelsehindrad bör ta omvägen via första våningen och ta sig upp till andra våningen med hjälp av hissen i C-huset och därifrån vidare till D-huset. Ingången från Biskopsgatans sida har ingen tröskel. Datorsalen i F-delen har två trappsteg från Biskopsgatans sida men en ramp inne i huset vilket gör den tillgänglig även med rullstol men fordrar att man tar sig in via D-huset. Dörren från D till F har läsare men ingen öppnare. Liten ramp mellan D och C både i första och andra våningen. (91) Dörren som leder från förbindelsegången B -D i första våningen in till D-huset förses med öppnare (92) Dörren mellan D och F (datorsalen) förses med öppnare. Gällande hissen från första till andra våningen, se punkt (75) G-HUSET Fortbildningscentralen Rörelsehindrade kan ta sig in i huset endast via G-husets huvudingång från Fabriksgatans sida men dörren saknar öppnare. De övriga tre ingångarna har trappsteg. I huset finns hiss och invatoalett. Från andra våningen kan man via en 23

ramp ta sig till B-huset men dörrarna från förbindelsegången G-B har inga öppnare. Rampen är mycket lång och det finns ingen plan del framför dörren till G-huset vilket gör att en rullstolsbunden inte klarar rampen och dörren utan hjälp. (93) Dörrarna i förbindelsegången förses med öppnare. (94) Huvudingångens dörrar förses med öppnare. H-HUSET Läsplatser Huset är avsett för forskare och har ramp så att man ta sig in i huset med t.e. rullstol. Dörren är dock väldigt smal och t.e. en rullstol fordrar att man öppnar båda dörrarna. Till andra våningen kan man ta sig endast via trappor. Huset har invatoalett. (95) För rörelsehindrade bör reserveras läs- och forskarplatser på andra ställen i kvarteret. J-HUSET Bibliotekets personal I huset finns invatoalett och hiss med automatdörrar med vilken man kan ta sig till andra våningen. Ingången har ett litet trappsteg och stor tung dörr som leder till trapphuset och därefter ännu en dörr in till arbetsutrymmena. Den andra ingången har ett stort trappsteg och är närmast tänkt som nödutgång. Rörelsehindrade kan ta sig in i J-huset endast via rutten A-N-K. Det finns hiss och invatoalett i huset och det är hopbyggt med K-huset. K-HUSET Humanistiska biblioteket K-huset är hopbyggt med J-huset utan nivåskillnader eller trösklar. Huset har två ingångar avsedda att användas av besökare. Den ena förbindelsen går från N- huset via en förbindelsegång eller direkt från gården till förbindelsegången. Dörrarna ut till gården har trappsteg och lämpar sig inte för t.e. rullstol. Dörren från gången till K-huset har läsare men saknar öppnare. Den andra ingången för besökare (från Ågatans sida) har tre trappsteg och ingen ramp varför den inte kan användas av rörelsehindrade. K-husets tre övriga ytterdörrar är tänkta för materialhanteringen. Det finns invatoalett i huset. (96) Dörren från förbindelsegången till K-huset förses med öppnare. (97) Dörren direkt från gården till förbindelsegången N-K förses med ramp och öppnare så att även en rörelsehindrad kan använda den. Den är också avsedd att användas av andra besökare och är den som används när kafeterian är stängd. 24

L-HUSET Svenska Huset har i första våningen ramp upp till M-huset och ytterdörren mot Kaserngatan saknar tröskel så även den vägen kan rörelsehindrade ta sig in i husets första våning men dörren saknar öppnare. Till andra våningens två rum finns endast trappor och dessa blir därför mycket svåra att nå för en rörelsehindrad. Man bör därför fundera över vilka funktioner man placerar i dessa rum. Närmaste invatoalett finns i B-huset. (98) Verksamhet och funktioner vilka alla bör ha tillgång till placeras inte i de två rum till vilka rörelsehindrade inte kan ta sig. M-HUSET Ryska, Tyska, Finska, Franska och Språktjänst Husets första våning är i samma nivå som A och B men åtskiljs av en dörr som saknar öppnare. Andra våningen har ramper till C- och N-husen men har dörrar som saknar öppnare. Förbindelsen till B -huset har trappor och kan nås genom att ta omvägen via N- och A-huset och sedan ner med hiss till B-husets andra våning. Ytterdörrarna från Kaserngatans sida har inga trappsteg och kan användas av rörelsehindrade men dörrarna saknar öppnare. Andra våningen nås genom att ta omvägen via A- och N-husen och utnyttja hissen antingen i B -huset eller N-huset. Närmaste invatoalett finns i B-husets första våning. Golvet i M-huset är halare än golven i andra delar av kvarteret. (99) Dörren i första våningen mellan M och A förses med öppnare. (100) Dörren i andra våningen mellan M och N förses med öppnare. Gällande öppnare för dörren i förbindelsegången M -C i andra våningen, se punkt (74). (101) Golvet behandlas så att det inte är så halt. N-HUSET Café Arken, Engelska och forskarrum I första våningen finns studentrestaurangen vilken är lättillgänglig utan nivåskillnader. Dörrarna är dock tunga att öppna och kräver hjälp eller dörrautomatik. Huset har hiss med automatiska dörrar och man kan m.a.o. ta sig till alla tre våningar men i första och andra våningen kommer man ut i trapphuset som har vanliga dörrar utan öppnare till arbetsutrymmena. Rampen från N-huset till K-huset är viktig då det är den enda förbindelsen och enda ingången som en rörelsehindrad med rullstol kan använda. N- och A-husens andra våning är i samma nivå medan en liten ramp leder till M-huset. Grannhusen har ingen tredje våning och kan därför inte nås från N-husets tredje våning. Närmaste invatoalett finns i B-husets första våning. 25

(102) Dörren från kaféet till trapphuset där hissen finns förses med dörröppnare. (103) Dörren mellan N och A i andra våningen förses med öppnare. Gällande öppnare till dörren mellan A och N i första våningen, se punkt (73) och gällande dörrren till M i andra våningen, se punkt (84) KÄLLAREN Befolkningsskydd/klubbutrymmen och garage Förbindelserna till källarutrymmena med bilplatserna går via hissen i B -huset och naturligtvis med bil via rampen från Biskopsgatan. Befolkningsskyddsutrymmena, som också kommer att användas av studenterna som klubbutrymmen, finns under G-huset. Dessa nås via trappor och från bilplatserna i garaget samt med hissen i G-huset. (104) Rörelsehindrade personer och klubbansvariga ges rätt att använda hissen i G-huset för att ta sig till klubbutrymmena och att använda en bilplats i garaget för att med bil kunna ta sig ner i källaren och den vägen till klubbutrymmet. ÅBO AKADEMI I VASA KVARNEN/ACADEMILL All verksamhet vid Åbo Akademi i Vasa finns fr.o.m. 2004 års början i s.k. Kvarnen eller Academill som fastighetsbolaget heter. Huvuddelen av fastigheten B-C-D-E-F- G, gamla kvarnen, är i sju våningar medan byggnaden A där förva ltningen finns, tidigare bostad och kontor, är i tre våningar. Byggnaderna är förbundna med varandra via en täckt gång på förvaltningsbyggnadens andra och tredje våning vilka motsvarar tredje och fjärde våningen i kvarndelen. Ingången från Strandgatans sida till kvarndelen finns i första våningen, vilket är markplanet och den har dörrar som öppnas för hand och trappsteg varför den är olämplig för rörelsehindrade. Också ingången till A-delen har trappsteg, dörrar som öppnas för hand och dessa är dessutom smala varför också den ingången är olämplig för en rörelsehindrad. På hela kompleets baksida finns en brandgata och en ingång som leder till kvarndelens tredje våning. Även där öppnas dörrarna för hand men dessa är breda och där finns inga trappsteg. Utanför finns några bilplatser men dessa är inte reserverade som invaplatser. Väl inne i fastigheten finns hissar och ramper så att en rörelsehindrad kan ta sig till alla våningar. Mellandörrarna har inte automatiska öppnare och ramperna är svåra att urskilja för en synskadad då kontrastfärger vid rampens början och slut saknas. 26

För att få en heltäckande och mera detaljerade kartläggning av utrymmena samt beslut om vad som skall göras, enligt vilken tidtabell o.s.v. kunde en egen arbetsgrupp bildas för ÅA i V asa. (105) Skyltning så att rörelsehindrade besökare hänvisas till ingången från brandgatan (106) och en eller två bilplatser reserveras som invaplatser. (107) Ytterdörren förses med dörröppnare. Skylt med telefonnummer på ytterdörrarna vem man skall kontakt med om man behöver hjälp. Se punkt (3). (108) De mellandörrar som en rörelsehindrad behöver ta sig igenom förses med öppnare. (109) Kontrastfärger på ramper vid början och slut samt (110) kontrastfärger på trappstegen speciellt i utrymmen där det finns nivåskillnader som är svåra att förutse och observera. (111) Utnämnande av en egen arbetsgrupp för ÅA i Vasa. BARNPEDAGOGIKEN I JAKOBSTAD Åbo Akademi förfogar över en fastighet i Jakobstad för utbildningen i barnpedagogik. Den är i två våningar och hiss finns inte utan endast trappor. En del verksamhet finns i övre våningen till vilken även rörelsehindrade borde kunna ta sig. Invaplatser för bilar finns inte men sådana är möjligt att ordna. Dörröppnare finns inte men tröskeln är relativt lätt att ta sig över. Invatoalett finns men alarmknapp saknas. Möjligt att ordna utrymme för en rullstol i auditorierna. (112) Permanent invaplats på gården ordnas. (113) Ytterdörren förses med dörröppnare. (114) Invatoaletten förses med alarmknapp. (115) Möjligheterna och kostnaderna för en hiss eller motsvarande anordning för rörelsehindrade utreds. Förhandlingar med fastighetsägaren om ev. förverkligande förs därefter. 27

Bilaga 2 Grov klassificering enligt fysisk tillgänglighet Fastigheter som besöktes vid granskningen av den fysiska tillgängligheten september-oktober 2003 och januari-april 2004 eller om vilka uppgifter erhållits via intervjuer En grov klassificering enligt fysisk tillgänglighet kan se ut enligt följande: Klass 1. Tillgängligt med rullstol och möjligt att röra sig till olika våningar och handikappanpassade toaletter. Vissa små kompletteringar behöver göras. Klass 2: Tillgängligt med rullstol och möjligt att röra sig till olika våningar om rullstolen är tillräckligt liten. Ej handikappanpassade toaletter men möjligt att ordna utan alltför stora kostnader. Klass 3: Krångligt men möjligt att ta sig in i byggnaden med rullstol men dock inte alltid möjligt att ta sig till någon annan våning. Klass 4: Så gott som omöjliga byggnader för rullstolsbundna. Trappa in till fastigheten och vid vilken ramp är svår att bygga då den blir väldigt lång. Trappor och avsatser inne i byggnaden och hiss saknas. klass 1 2 3 4 Kåren FÄ-huset Kosmorama Geologicum Chemicum Å-huset Domvillan Donnerska institutet Sibeliusmuseum Hus Lindman Teologicum Teologiska anneet Huvudbiblioteket Reuterska huset Gadolinia Hanken Domus A-huset Domus B -huset Aelia ASA Datacity Biocity Frugård 28

klass 1 2 3 4 Blåkulla Agricola Gripen Arken ( i januari-mars ) Kvarnen i Vasa ( i januari mars) Barnpedagogik i Jakobstad ( intervju per telefon ) Rettig, Humanisticum och Fabriksgatan 7 ogranskade p.g.a. mycket snar utflyttning. Slottsgatan 1 (duplettavdelningen) ogranskad likaså Husö på Åland och PF i Helsingfors. 29

Bilaga 3 Åtgärder gällande informationen till studenter och kontakten mellan studenter och Åbo Akademi Möjligheten att genom relevant information i förväg till blivande studerande avskaffa eller minimera vissa hinder Genom att i Åbo Akademis ansökningsguide ta in en tet riktad direkt till potentiella sökande med funktionshinder kunde många problem angripas i god tid före studiestarten och vissa hinder t.o.m. avskaffas. Åbo Akademis ansökningsguide sänds automatiskt hem till alla svenskspråkiga abiturienter i Finland och också på begäran till andra potentiella sökande. Guiden finns också tillgänglig på nätet och den innehåller förutom fakulteternas direkta direktiv om ansökningsförfarandet även ett långt avsnitt om hur man ansöker och ett avsnitt om studiesociala frågor. I det första avsnittet HUR MAN ANSÖKER har en kort informativ tet under rubriken Sökande med funktionshinder införts. Sökande med funktionshinder Sökande som har funktionshinder av sådant slag att det kräver specialarrangemang på studiestället ombeds att redan under våren kontakta studentepeditionen, tfn 02 2154169, för närmare diskussion och vidare uppgifter. Åbo Akademi försöker i mån av möjlighet organisera undervisningen så att den även blir tillgänglig för funktionshindrade personer, men då många av Åbo Akademis byggnader är gamla och har många trappor och trösklar krävs ibland speciella arrangemang. Det är därför i både ÅAs och den studerandes intresse att behovet är känt i god tid. Också med tanke på arrangemang i samband med urvalsproven är det viktigt att i god tid meddela om eventuella specialbehov. Teten i avsnittet LIVET PÅ STUDIEORTEN under rubriken Handikapp har ändrats. I guiden ges nu följande information; Många av Åbo Akademis byggnader är gamla och har många trappor och trösklar. Men det finns också hus med rejäla hissar och rullstolsramper. Om det uppstår problem med studierna p.g.a. handikapp bör man vända sig till studentepeditionen, tfn 02 2154169, för närmare upplysningar. Folkpensionsanstalten kan b evilja rehabiliteringspenning på basen av sjukdom. Ansökan görs på lokalbyrån i Åbo: FPA, Eriksgatan 26, tfn 020 435 9600, i Vasa: FPA, Fredsgatan 24, tfn 020 435 6320. 30

Försäkringsbolagen stöder i vissa fall högskolestudier på basen av lagstiftningen om trafik- och olycksfallsförsäkring. På Åbo Akademis kanslier kan du få "Vammaisen opas", utgiven av Utbildningsstyrelsen. Kontakta också de olika intresseföreningarna som finns för handikappade och som kanske kan stöda och hjälpa dig i dina studier. "Turun Seudun Vammaisjärjestöjen hakuopas" ger information om handikapporganisationerna i Egentliga Finland. Här finns även tvåspråkiga och svenskspråkiga föreningar. Åbo handikappråd har gjort en serviceguide för den rörelsehandikappade. Den finns att få på Åbo stads socialbyrå. Handikapprådet finns i Åbo på Allégatan 11, tfn 02-262 6171. Guiden Opintoja suunnittelevan VAMMAISEN OPAS innehåller nedanstående tet om ÅA. Teten föreslås ändrad till nästa upplaga så att en enda kontaktuppgift ges utåt, t.e. studentepeditionen. Via denna kontakt skapas sedan behövligt kontaktnät, men en person inom ÅA bör hålla trådarna i sin hand. Guiden uppdateras under våren och då görs behövliga ändringar. Åbo Akademi Muutamat Åbo Akademin rakennukset ovat vanhoja ja siksi ne ovat vammaista opiskelijaa ajatellen hankalia. Uudemmissa rakennuksissa on yleensä hissi tai luiska. Pelkästään Turussa on parisenkymmentä rakennusta, jotka eroavat toisistaan varustuksiltaan. Vammaista opiskelijaa ajatellen voidaan erityisjärjestelyjä tehdä; luentojen saleja voidaan muuttaa tai muuta apua hankkia tarpeen tullen. Valintakokeessa voi saada erityisjärjestelyjä, esimerkiksi valintakoetekstin pistekirjoituksella. Edellytyksenä on, että vammainen hakija itse ottaa yhteyttä opiskelijapalvelussa asioista vastaavaan henkilöön puh. 02 2154169 tai asianomaisen tiedekunnan opintopäällikköön yhtä tai kahta kuukautta valintakoetta aikaisemmin. Luennoilla ja tenteissä tarvittavia erityisjärjestelyjä saadakseen on otettava yhteyttä yllä mainittuun vastaavaan henkilöön tai kyseisen tiedekunnan opintopäällikköön. Yhteydenottoa hyvissä ajoin suositellaan. Ruokaloilla on ateriavaihtoehtoja esim. ruokaaineallergioista kärsiville. Tiedekuntien opintopäälliköt ja opintotoimiston virkailijat hoitavat vammaisten opiskelijoiden neuvonnan. Muuta Yleisenä sääntönä on, että hyvät opiskelumahdollisuudet pyritään tarjoamaan myös vammaisille opiskelijoille. Koska vammaisia opiskelijoita on kuitenkin vähän, ongelmat ratkaistaan silloin kun niitä ilmaantuu. Yhteystiedot: Åbo Akademi Tuomiokirkontori 3 20500 Turku puh. (02) 21 531 fa (02 ) 251 7553 email: etunimi.sukunimi@abo.fi http://www.abo.fi Opiskelusta Åbo Akademissa: Åbo Akademi/Opintoasiat Hämeenkatu 13 20500 Turku puh. (02) 215 4113, (02) 215 4174, (02) 215 4169 fa (02) 215 3230 email: studinfo@abo.fi 31

Åbo Akademi (Vaasa)/Österbottens högskola Kirkkoesplanadi 22 PL 311, 65101 Vaasa puh. (06) 3247 111 fa (06) 3247 123 Åbo Akademi (Pietarsaari)/Lastenpedagogiikan laitos Paul Hallvarinkatu 8 68600 Pietarsaari puh. (06) 724 4777 fa (06) 724 3286 För att följa upp att de studerande med funktionshinder inom Åbo Akademi inte skall falla utanför systemet i något skede skall den person som utses att ha kontakt med de sökande också upprätthålla någon form av register för kontinuerlig kontakt. Denna person ansvarar också för att informationen om att det finns en funktionshindrad studerande vid en fakultet sprids till den del av personalen som behöver känna till detta. Tjänstemannen i studentepeditionen i Gripen sköter de här uppgifterna. Den projektgrupp, som har som uppgift att skapa en elektronisk kursdatabas för hela Åbo Akademi, har beaktat behovet att informera om begränsningar pga. av rörelsehandikapp. För samtliga kurser blir det möjligt att entydigt ange vad som speciellt bör beaktas av studerande med någon form av handikapp. På det sättet skall man enkelt kunna söka fram kurser som är otillgängliga eller har begränsningar eller som kräver att någon form av omorganisering i kursens genomförande. Uppdaterad 18.5.2004 Harriet Kurtén 32