Verksamhetsberättelse KTH Syd 2004 1
INNEHÅLL Prefekten har ordet 3 Vår roll 4 Vår vision 4 KTH Syd i siffror 7 Våra medarbetare, vår organisation 5 Studenterna vid KTH Syd 7 Vårt arbete och våra resultat 8 Utmaningen 8 Organisationen 9 Personalen 9 Det pedagogiska utvecklingsarbete 10 Utbildningen 10 Högskoleingenjörsutbildning 10 Magisterprogram 11 Behörighetsgivande utbildningar 11 Yrkesteknisk högskola 12 Utbildning på uppdrag av annan högskola 12 Fort- och vidareutbildning 12 Forskningen och forskarutbildningen 12 Tredje uppgiften 13 Ekonomin 15 Miljöarbete 15 Priser och utmärkelser 15 KTH Syd 2004 i tabeller och diagram 16 Personal 16 Studenter 17 Studieresultat 20 Forskningen 21 Ekonomisk redovisning 22 Verksamhetsberättelsen för år 2004 är den sista för KTH Syd som institution inom den KTH-gemensamma matrisorganisationen. Första januari 2005 blev institutionen Skolan för teknik och hälsa. Där det, framåtsyftande, nämns i verksamhetsberättelsen används ibland bara benämningen Skolan. 2
Prefekten har ordet Vi önskar alla att få vara friska och leva länge. Den viktigaste förutsättningen för att göra detta möjligt är säkert att vi tar ett eget aktivt ansvar för vår hälsa och vårt välbefinnande. Men allt fler har också börjat inse att mycket går att förbättra med utbildning, forskning och teknik. En sannolik följd av detta är att en allt större del av framtidens forskning kommer att satsas på medicinska frågor och om inte de totala forskningsanslagen samtidigt ökar dramatiskt kommer traditionella teknikområden i framtiden att få mindre anslag. En trolig utveckling är därför att allt fler ingenjörer i framtiden kommer att syssla med problem som mer eller mindre direkt har med vår hälsa att göra. I en tillbakablick på 2004 är det lätt att se, och fastna för, några av de stora organisatoriska förändringar som både KTH och KTH Syd beslutat och genomfört. KTHs uppdelning på nio skolor och införandet av en linjeorganiation, konsekvenserna av detta på Syd och vår egen omstrukturering av våra data- och elektroutbildningar har förvisso påverkat oss alla och gjort tydliga avtryck i vardagen för flera av oss. För mig har dock det gångna året framförallt inneburit en tydlig brytningstid. En tid då det varit viktigare att ställa rätt frågor än att hitta svaren. En tid då vi, utan att ha alla svar, påbörjat en resa i en delvis ny riktning. Vägvalet Teknik och hälsa sprang till stora delar ur resonemanget ovan, där frågor om människans hälsa och ingenjörens framtid var de viktigaste frågorna och där vi själva bestämde oss för att vi ville vara med och forma svaren. Med tanke på den dramatiska minskningen av antalet elever som väljer NV-programmet på gymnasiet har vi under några år ställt oss frågan - vilka är framtidens studenter? De senaste åren har vi aktivt verkat för att försöka vidga målgruppen och att bättre än tidigare försöka attrahera S- och E-elever till våra ingenjörsutbildningar. Ny struktur, nytt innehåll, temautbildningar, basterminer och basår har utvecklats delvis som en konsekvens av dessa mål, men också som ett svar på frågan hur framtidens ingenjör kommer att kunna se ut. Allas vårt arbete har under 2004 ytterligare utvecklat KTH Syd till en skola som utbildar framtidens ingenjörer och vars forskning redan tydligt visar att teknik och ingenjörsvetenskap är viktiga komponenter i arbetet att minska ohälsan och göra vårt samhälle till en tryggare, säkrare och bättre värld att leva i. Tack ska ni ha! Inge Jovik, Prefekt KTH Syd Vår forskningsverksamhet har vuxit snabbt under 2004. Forskningen är idag en viktig del av KTH Syds verksamhet. En viktig uppgift för oss nu är att lägga grunden för en sund tillväxt där forskningen och våra forskningsresultat också kommer att kunna integreras med både våra utbildningar och vårt tredje uppdrag. Det är också viktigt att vi klarar att hålla fast vid vår ambition att i huvudsak hålla på med skapande forskning som ett komplement till den mer traditionella kartläggande och analyserande forskningen. En skapande forskning där nuet och framtiden är i fokus har redan påbörjats i gränslandet teknik, medicin och biologi. Flera spännande resultat finns redan för handen och fler är på gång. Under en längre tid har ingenjörsutbildningar i Sverige haft stora bekymmer med rekryteringen av studenter. 2004 blev ett nytt dåligt år, speciellt för högskoleingenjörsutbildningarna. I denna allmänna fortsatta nedgång har KTH Syd relativt sett lyckats rekrytera mycket bra och under året stärkt sin position som Sveriges största högskolingenjörsutbildare. 3
Vår roll Institutionen KTH Syd och utbildningsnämnden UN Syd har ett gemensamt ansvar för innehåll, kvalitet och utveckling inom följande områden. Grundutbildning Högskoleingenjörsutbildning. Kompletterande utbildningar i form av breda magisterprogram. Yrkesteknisk utbildning (YTH). Behörighetsgivande utbildningar (basår, bastermin). Fort- och vidareutbildning. Forskning och utveckling Tillämpade forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med näringslivet och kommunerna på Södertörn. Tillskapande och utvecklande av multidisciplinära forskar grupper som Teknik i Vården, Design Arbetsmiljö, Säkerhet och Hälsa (DASH), Medicinsk bildbehandling, Strömningsoch klimatteori. Samarbete med näringslivet, kommuner och andra högskolor. Tredje uppgiften Fort- och vidareutbildning. Näringslivssamverkan i form av uppdragsutbildningar och gemensamma utvecklingsprojekt. Samhällskontakter med fokus på samverkan med kommuner på Södertörn och Nyköpings kommun. Samverkan med andra högskolor i regionen och i landet på både program- och kursnivå. Internationella relationer i form av studentutbyte. Vår vision KTH Syds vision Att få människor att växa! Från denna vision utgår KTH Syds övergripande mål: Att vara en arbetsplats som genomsyras av hög kvalitet och där det uppenbart är så att både studenter och personal trivs mycket bra! Att alla våra utbildningar ska vara kända och erkända som utbildningar av hög kvalitet och utbildningar som motsvarar det omgivande samhällets önskemål, bilder och visioner om vad ingenjörsutbildning är och borde vara. Ledord för vår verksamhet är: Valfrihet. Möjligheter att välja kurser, inriktningar, ut landsstudier, kompletterande magisterutbildning, forskarutbildning, forskning osv. Mångfald. En breddad kompetens med möjlighet till bety dande inslag av icke-tekniska kurser. Temautbildningar, breda magisterprogram och multidisciplinära forskningsområden. Mångfald också i betydelsen kulturell och etnisk mångfald. Samverkan. Andra högskolor och universitet, näringslivet, kommuner och andra externa organisationer blir allt viktigare samarbetspartners. Samarbetsavtal finns upprättade med Karo linska Institutet, Södertörns högskola och institutioner vid KTH Valhallavägen. Utvecklingsprojekt bedrivs i samarbete med Haninge och Södertälje kommuner. Nyskapande. Ny utbildningsstruktur, nya kombiutbildningar, Elitidrott och högskolestudier, ny typ av magisterprogram, nya forskningsområden. En verksamhet som karakteriseras av ständig förändring och förbättring. KTH Syd i siffror 2004 GRUNDUTBILDNING Högskoleingenjörsutbildning, 3 program, 9 inriktningar 2 temautbildningar kopplade till högskoleingenjörsprogram 4 magisterutbildningar med ämnesbredd Yrkesteknisk utbildning, 2 inriktningar Behörighetsgivande utbildningar Nybörjare 392 nybörjare högskoleingenjörs- och temautbildningar, varav 21 % kvinnor 174 nybörjare magisterutbildningar, varav 31 % kvinnor 285 nybörjare behörighetsgivande utbildningar, varav 30 % kvinnor Helårsstudenter och helårsprestationer 1798 helårsstudenter 1614 helårsprestationer 81 % prestationsgrad Examination 226 examinerade högskoleingenjörer, varav 30 % kvinnor 8 examinerade magisterexamen, varav 50 % kvinnor FORSKNING OCH FORSKARSTUDERANDE 15 aktiva forskarstuderande (minst 50% aktivitet), varav 33 % kvinnor Kompetenscentra Centrum för Teknik i Vården, CTV EKONOMI 138 Mkr i total omsättning, varav 120 Mkr för grundutbildning PERSONAL 151 personer verksamma vid institutionen (144 anställda), motsvarande 140 heltidsekvivalenter, varav 116 män 35 kvinnor 3 professorer (inklusive gästprofessorer) LOKALISERINGAR, LOKALER 3 lokaliseringar Flemingsberg, Haninge, Södertälje ca 12 000 kvadratmeter total lokalarea 4
Våra medarbetare, vår organisation Personalstyrkan räknat det totala antalet personer verksamma vid KTH Syd ökade under år 2004 med till totalt 151 personer, motsvarande 140 heltidstjänster. Ökningen ligger dels på inom forskningen, där ett antal doktorander tillkommit, dels på lärarsidan, där Campus Telge genomfört flest nyrekryteringar, främst som en följd av nystartade magisterprogram och utbildningar för Södertörns högskola. Antalet anställda i kategorin Personal i institutionsgemensamma befattningar och TA-personal har under året ökat med 2 till totalt 35 personer. Noteras kan att det är den enda ökningen under de 3 senaste åren. Under samma period har kategorin Lärare och forskare ökat från 94 till 117. KTH Syds största verksamhet är utbildning och då i första hand högskoleingenjörsutbildning. I den verksamheten vårdas speciellt om ingenjö arbets såv erfarenhet, i många fall både och. Åldersstrukturen bland personalen utgör ett observandum för framtiden. 12 procent av personalen uppnår pensionsålder (65 år) inom de närmaste 5 åren och hela 38 procent inom de närmaste 10 åren. En fullständig redovisning återfinns i bilagedelen KTH Syd 2004 i tabeller och diagram. KTH har en matrisorganisation, med fakultetsnämnd och utbildningsnämnder som akademiskt ansvariga för och beställare av utbildningarna. Institutionerna är leverantörer av kurser till utbildningarna. Inom rektorsgruppen har prorektor, prof. Margareta Norell Bergendahl haft ett särskilt ansvar för utvecklingen vid KTH Syd. Januari 2004 5
Prefekt: Inge Jovik Proprefekter Agneta Ivarsson, Campus Haninge Tor-Erik Lillsebbas, Campus Telge Administrativ chef Britt-Louise Henriksson Studierektorer Maria Nihlén/Bo Åberg, Campus Haninge Nils Magnusson/Jonny Sandahl, Campus Telge Teknik/ekonomi: Hans-Göran Ivarsson, Campus Haninge Behörighetsgivande utbildning: Hans-Göran Ivarsson, Campus Haninge, Lars-Olof Schedin, Campus Telge Kurser för Södertörns Högskola: Rigmor Skoglund, Campus Haninge, Ulf Lindgren, Heidi Trakowski, Campus Telge Kurser för Lärarhögskolan i Stockholm: Ola Svärd, Campus Telge YTH: Håkan From, Campus Haninge Organisationen av UN Syd redovisas under i bilagedelen KTH Syd 2004 i tabeller och diagram Ansvarig för externa relationer Veine Samuelsson Samordnare i kvalitets- och miljöfrågor Nils-Erik Åkesson Avdelningschefer Byggteknik: Sture Holmberg, Campus Haninge Datateknik och elektronik: Thomas Ryman, Campus Haninge Jonny Sandahl,, Campus Telge Allmänna avdelningen.: Hans-Göran Ivarsson, Campus Haninge Maskinteknik: Anna Hultqvist, Campus Telge Design, arbetsmiljö och hälsa: Tore Larsson, Campus Haninge Avdelningen för neuronik: Hans von Holst, Campus Flemingsberg Avd. för medicinsk bildbehandling: Lars-Åke Brodin, Campus Flemingsberg Centrum för teknik i vården, CTV Leds av en styrelse Forskningschef: Hans von Holst, Campus Flemingsberg Programmen består av ett antal inriktningar. Ansvarig för varje inriktning är en inriktningsledare. Inriktningsledare: Byggteknik och design: Lena Pettersson, Campus Haninge Datateknik och programutveckling: Reine Bergström/Bo Åberg, Campus Haninge, Joakim Lagerqviust, Campus Telge Datateknik, nätverk och säkerhet: Micael Lundvall, Campus Telge Elektronik och datorsystem: Piotr Kolodziejski/Bo Åberg, Campus Haninge, Eddie Rmaili, Campus Telge Datornätverk och kommunikation: Thomas Lindh/Bo Åberg, Campus Haninge Medicinsk teknik: Mats Nilsson, Campus Flemingsberg/Haninge Innovation och design: Ola Narbrink,, Pieter Grebner, Campus Telge Industriell ekonomi och produktion: Claes Hansson, Pieter Grebner, Campus Telge Design och byggande (mag.utb.): Lena Pettersson, Campus Haninge Datornätverk (mag.utb.): Thomas Lindh/Bengt Källbäck, Campus Haninge Logistik (mag.utb.): Lars Arvidsson, Campus Telge Projektledning och verksamhetsutveckling (mag.utb.): Roland Langhé, Campus Telge 6
Studenterna vid KTH Syd Av studenterna vid KTH Syd är ca 60 procent inskrivna på högskoleingenjörsprogrammen, ca 15 procent på vardera behörighetsgivande utbildningar och fristående kurser och 7 procent på magisterprogrammen. Till de behörighetsgivande utbildningarna räknas teknisk basår och teknisk bastermin. Den relativt höga andelen fristående kurser förklaras av att man av redovisningstekniska skäl i den posten inkluderar de kurser som KTH Syd ger på uppdrag av Södertörns högskola. Övrig verksamhet med fristående kurser för fort- och vidareutbildning har under året varit liten, som en följd av konjunkturläget. Våra studenter rekryteras i stor omfattning från vårt närområde. Miljön vid våra campus kännetecknas av mångfald beträffande etnicitet och bakgrund. Bland nybörjarna inom högskoleingenjörsutbildningen hösten 2004 uppgav 26 procent att man inte har svenska som modersmål. Motsvarande andel inom civilingenjörsutbildningen var 17 procent. En relativt stor andel studenter kommer från hem där ingen av föräldrarna har akademisk bakgrund 36 procent bland våra nybörjare hösten 2004, mot 27 procent för civilingenjörsprogrammen. Av det totala antalet nybörjare vid KTH Syd under år 2004 var 27 procent kvinnor. Det är en ökning med 4 procentenheter från närmast föregående år. För ökningen svarar dels YTH-utbildningen, där man under året startade en fastighetsmäklarutbildning, dels magisterprogrammet Design och byggande och det nystartade magisterprogrammet Tillämpad logistik. Medianåldern för nybörjare vid högskoleingenjörsutbildningen vid KTH Syd hösten 2004 är ca 21,5 år. Variationen mellan inriktningarna är liten och värdet överensstämmer också väl med medianåldern för alla antagna till högskoleingenjörsutbildning vid KTH hösten 2004. Variationen över de tre senaste årens antagningar är mycket liten. (För nybörjare vid civilingenjörsutbildningen hösten 2004 är medianåldern 20,5 år. Ytterligare uppgifter om våra studenter ges under respektive utbildning samt i bilagedelen, KTH Syd 2004 i tabeller och diagram. 7
Vårt arbete och våra resultat Högskoleingenjörsutbildningen vid KTH har alltid kännetecknats av en hög förändringstakt. Det gäller i högsta grad såväl utbildning som annan verksamhet vid KTH Syd under år 2004. Ett antal förändringar har skett, vissa planerade och som resultat av fattade beslut, andra som en följd av, för KTH Syd, inte påverkbara faktorer såsom t.ex. konjunkturförändringar. Under året initierades en omfattande omorganisation av hela KTH. Den tidigare sammanhållna matrisorganisationen överges till förmån för en linjeorganisation och uppdelning i 9 skolor (eng. Schools) med relativt stor autonomi. Omorganisationen planerades huvudsakligen under sista halvåret 2004 för att träda i kraft 2005-01-01. Av hittillsvarande institutionen KTH Syd har bildats Skolan för teknik och hälsa. Verksamheten skall liksom tidigare bestå av högskoleingenjörsutbildning, där Skolan blir KTHs centralpunkt. Skolan skall också utveckla det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse, där forskning med betydelse för hälsa och sjukvård ingår. KTH Syd genomförde även internt en omfattande omorganisation under 2004. Primärt berör den programmet Datateknik och elektronik, men i sina konsekvenser påverkas även övriga program och verksamheten i stort. I korthet innebär omorganisationen att programmets data- och telekommunikationsinriktningar koncentreras till Campus Haninge och elektronikinriktningarna inklusive medicinsk teknik till Campus Telge. Ändringen innebär att tidigare sju inriktningar nu ersätts med fyra. Den nya indelningen i inriktningar införs successivt från höstterminen 2005. Till detta har kommit utvecklandet av temautbildningar, magisterprogram, en delvis ny inriktning av verksamheten inom fort- och vidareutbildningen m.m. Styrande för vår verksamhet är Utvecklingsplan KTH Syd 2001, som anger mål på 2 3 års sikt. Till denna har för olika delar av verksamheten utarbetats årliga kvalitets- och aktivitetsplaner för olika områden, såsom arbetsmiljö, jämställdhets, personalutveckling och miljö. Verksamheten stäms kontinuerligt av mot dessa planeringsdokument. I det följande ges en sammanfattning av vårt arbete och de resultat i relation till våra mål som vi uppnått under 2004. Utmaningen Styrande för vårt arbete är Utvecklingsplanens ledord valfrihet, mångfald, samverkan och nyskapande. Genom ett stort antal valbara kurser i årskurs 3, har studenterna goda möjligheter att själv profilera sin utbildning. Samverkan sker såväl mellan institutionens campus som mellan olika inriktningar och program vid ett och samma campus. Genom nya kurser och kursmoment kommer det att utbildas högskoleingenjörer med en delvis annan kompetens än tidigare. Mångfalden och nyskapandet i utbildningsutbudet understryks ytterligare av våra temautbildningar, Teknik och ekonomi, Medicinsk teknik och Teknik och hälsa. För den sistnämnda - Teknik och hälsa - har ett intensivt planerings- och utvecklingsarbete bedrivits under år 2004. Utbildningen som skall anta sina första studenter hösten 2005 kommer att på ett påtagligt sätt binda samman Skolans forskningsområde med de traditionella högskoleingenjörsinriktningarna. Våra magisterprogram Datornätverk respektive Design och byggande, båda vid Campus Haninge, samt Tillämpad logistik vid Campus Telge kompletterades under året med programmet Projektledning och verksamhetsutveckling vid Campus Telge. Dessutom har institutionen Byggvetenskap vid Campus Valhallavägen inrättat ett magisterprogram med djup inom byggområdet i samarbete med KTH Syd, Campus Haninge. För den egna personalen har möjligheter till nya kontakter och samverkan med forskarutbildning och forskning ökat genom att forskning nu bedrivs inom den egna institutionen. Den etniska mångfalden bland våra studenter är stor. Det är resultatet av det utpräglat multietniska närområdet varifrån en stor del av våra studenter rekryteras. I den enkät som studenterna besvarar då de påbörjar sina studier vid KTH Syd uppger 26 procent att de inte har svenska som modersmål. Motsvarande siffra för civilingenjörsutbildningen är 17 procent. En redovisning per inriktning återfinns i bilagedelen KTH Syd 2004 i tabeller och diagram. Etnisk mångfald karakteriserar också vår personalgrupp. Att även rekrytera studenter med annan gymnasiebakgrund än den traditionella naturvetenskapliga/tekniska liksom att rekrytera flera kvinnliga studenter är högt prioriterade mål. Satsningen på behörighetsgivande utbildningar är en del i dessa strävanden. Målsättningen har också vägts in vid utformningen av den nya utbildningsstrukturen. En uttalad avsikt är att utbilda ingenjörer med en något annorlunda profil, med bl.a. något större inslag av icke-tekniska kurser. Detta bedöms ha en positiv inverkan vad gäller en breddad rekrytering i allmänhet och rekrytering av kvinnliga studenter i synnerhet. Utvecklingen, så långt den låter sig överblickas, inger hopp, vilket belyses ytterligare i kapitlet Utbildningen i bilagedelen KTH Syd 2004 i tabeller och diagram. Att vända den negativa trenden vad gäller ungdomars teknikintresse är ett väsentligt mål för alla högskolor och universitet, sett såväl ur nationellt som lokalt och snävt eget perspektiv. Avgörande för framgång är förstås den höga kvaliteten på den dagliga verksamheten. Men informationen om vår verksamhet måste också kommuniceras ut till presumtiva studenter på ett korrekt och tilltalande sätt. Våra informatörer ansvarar för information, marknadsföring och rekrytering. Målgrupper för marknadsföringen är bl.a. studerande, studievägledare och lärare på gymnasier, grundskolor, komvux, folkhögskolor samt värnpliktiga, arbetslösa och personer som vill studera. KTH Syd ska, i enlighet med vår grafiska profil, visa på en bild av komplex teknik i samspel med människor och samhälle. Under 2004 genomfördes en rad aktiviteter. Målet för aktiviteterna 8
är att de skall vara noga planerade, professionellt genomförda och väl integrerade i aktivitetsplanen. Exempel på aktiviteter och informationsmaterial under 2004 är: Road Show - besöksturné med lastbil och utställningstrailer på gymnasieskolor i vårt närområde Deltagande på mässor vid bl.a. Saco studentmässa, Stockholms Akademiska Forum, Studiamässan i Helsingfors Utskick till gymnasieelever i vårt närområde med focus på våra högskoleingenjörsutbildningar Utskick till högskolestuderande med focus på våra magisterutbildningar Annonser i bl.a. Stockholm City, Aftonbladet, Värnpliktsnytt, Ny teknik, Dagens Nyheter, Magasin Café, Lunar Storm (Internetannonsering) och lokaltidningar. KTH Syd Magasin - ett magasin som kommunicerar på mål gruppens villkor innehållande intervjuer med nuvarande och före detta studenter, utbildningsinformation, studiemiljö m.m. Produktblad - ett blad per högskoleingenjör- och magisterutbildning med kortfattad utbildningsinformation Rekryteringen hösten 2004 tyder på KTH Syd har lyckats bra. Nationellt sett hävdar vi oss mycket bra. Maskiningenjörsprogrammet vid Campus Telge är klart störst i landet, likaså programmet Byggteknik och design i Haninge. Programmet Datateknik och elektronik, minskade ytterligare något, men även det håller ställningarna i en nationell jämförelse. Tillsamman med motsvarande utbildningar i Kista är KTH även här störst i landet, och enbart KTH Syd intar en tredjeplats. Efter viss omdisposition av platser mellan inriktningar och program fyllde KTH Syd även år 2004 antalet tilldelade platser. Det skedde då många andra högskolor och universitet uppvisade stora svårigheter att locka tillräckligt många studenter. Organisationen Organisation enligt en matrismodell erbjuder omvittnat ofta svårigheter. I positiva termer omnämns dessa inre spänningar vilka stimulerar kreativiteten. KTHs matrisorganisation som i första hand var tillskapad för civilingenjörsutbildningarna, upplevdes i vissa sammanhang som mindre lämplig för KTH Syd. Detta tilltrots framstod organisationen som effektiv både vad gäller huvudprocessen utbildning och vad gäller administrativa stöd processer. Noterbart är att vi med små extra resurser utvecklat en ny utbildningsstruktur samtidigt som vi varit i full produktion. Personalen Vi vill utveckla KTH Syd genom att utveckla dess människor. Nödvändigt för att det skall kunna ske är då också att underhålla och utveckla den arbetsmiljö - såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö - där dessa människor är verksamma. Åtgärder för dessa båda områden fastställdes i personalutvecklings- och arbetsmiljöplanerna för år 2004. I tider av hög förändringstakt och hårt arbete kan arbetsmiljöområdet bli eftersatt eller åtminstone upplevas så. Under 2004 har institutionen varit föremål för två omfattande och samtidiga omorganisationer. Den genomförda omorganisationen för hela KTH till en linjeorganisation - bildandet av ett antal skolor - framstår mot bakgrund av kritiken mot tidigare organisation som önskvärd. Det nya konceptet väcker dock - som ofta vid omorganisationer - andra frågor som inger oro, vilket skapat stress och upplevts som påfrestande främst under senare delen av året. Den omstruktureringen som beslutades specifikt för KTH Syd av programmet Datateknik och elektronik innebär en uppdelning av kompetensområden mellan Campus Haninge och Campus Telge. Inför detta kände och känner vissa medarbetare osäkerhet och frustration - kommer de nya inriktningarna att attrahera tillräckligt antal studenter, hur kommer tjänsteunderlaget att påverkas, hur kommer den framtida indelningen i avdelningar att se ut, kommer det att bli aktuellt med omplaceringar från ett campus till ett annat o.s.v.? Båda dessa omstruktureringar var okända i början av år 2004. Inga åtgärder för detta ur t.ex. arbetsmiljösynpunkt hade diskuterats vid utformning av årets planeringsdokument. Tvärt om gjordes bedömningen att arbetsmiljöfrågorna behandlats relativt frekvent under de närmast föregående åren och att andra frågor detta år kunde lyftas fram t.ex. som teman för studiedagar. Den uppgjorda prioriteringen fick ändras inför hösten 2004. Under den speciellt turbulenta höstterminen ägnades mycket omsorg åt att informera ut i organisationen, för att så långt möjligt hålla alla medarbetare uppdaterade och på så sätt undanröja osäkerhet och grogrund för spekulationer. Denna ambition till trots har förändringarna under året utgjort påfrestningar såväl på enskilda medarbetare som på arbetsklimatet vid institutionen. Ett fåtal delmål i institutionens planeringsdokument för år 2004 kom alltså att få stå tillbaka eller bli endast delvis uppfyllda som en följd av nödvändiga omprioriteringar. En avstämning mot planeringsdokumenten för 2004 visar på ett målmedvetet arbete, där ett antal små steg tillsammantagna summeras till noterbara förbättringar. En ny omgång personalutvecklingssamtal genomfördes under året. Nya striktare rutiner har tillämpats vad gäller sammanställningar av fortbildningsönskemål och upprättande av personalutvecklingsplaner. I samband med PU-samtalen har önskemål och behov av fort- och vidareutbildning diskuterats. Den planerade ökningen av omfattningen av egen utveckling från 6 till 10% av totalarbetstiden, har ej varit möjlig att genomföra p.g.a. resursbrist, såväl vad avser tid som pengar. En uttalad ambition är att förbättra arbetsklimatet såväl inom som mellan vissa avdelningar liksom mellan institutionens båda campus att bygga upp en KTH Syd - anda. Som en åtgärd med den målsättningen ställdes under senare delen av år 2003 medel till förfogande för avdelningsvisa resor i syfte att i ostörd miljö dryfta gemensamma frågeställningar och att komma till ökad insikt och kunskap om gemensamma mål och värderingar. Till övervägande del kom dessa att genomföras under våren 2004. Som avslutning av läsåret arrangerades en studiedag vid Campus Telge. Temat för undervisande personal var utbildnings- och kursutveckling enligt det s.k. CDIO-konceptet. Dagen avslutades med utflykt till antroposoferna i Järna och gemensam middag. Som avslutning av höstterminen inbjöds all personal vid KTH Syd till gemensam julfest i Nacka Strand. 9
Till detta skall läggas såväl formella som informella kontakter mellan avdelningar/grupper och enskilda. Bl.a. har arrangerats återkommande träffar mellan avdelningscheferna under prefektens ledning. Institutionens intranet med en väl genomarbetad struktur och tillgång till information, protokoll, blankettarkiv rutin beskrivningar och instruktioner är avsett att vara den naturliga web-platsen för att söka information och hjälp för all personal. Tyvärr har den målsättningen ännu inte uppnåtts, men arbetet med att förbättra tillgängligheten fortgår. Ambitionen under 2004 var att liksom tidigare prioritera hälso- och friskvården. Personalen uppmanades till friskvård och lokaler ställdes till förfogande på institutionens bekostnad. Ett antal fritids- och friskvårdaktiviteter tillkom under året på initiativ av enskilda eller grupper inom personalen. Arbetsmiljön för studenterna vid Campus Haninge förbättrades genom installation av ny belysning och utsmyckning med gröna växter. Det pedagogiska utvecklingsarbete Under rubriken Pedagogiskt utvecklingsarbete skall först och främst framhållas det ständiga utvecklingsarbete som sker i det tysta. Engagerade och professionella lärare tillför dagligen och stundligen nya impulser och utvecklar våra program/ inriktningar och kurser att bli allt bättre. Utan dessa insatser, som vi ofta tar för givna, skulle våra utbildningar snabbt föråldras och tappa i attraktionskraft. Under vårterminen 2004 genomfördes det slutliga utvecklingsarbetet av kurser för årskurs 3 av den utbildningsstruktur som introducerades hösten 2002. För programmet datateknik och elektronik initierades under senare delen av vårterminen den omorganisation som skall träda i kraft hösten 2005. Avsikten var att under år 2004 genomföra ett antal av de pedagogiska delprojekt, som presenterades i förstudien Pedagogiskt projekt 2003. Enkät till före detta studenter, enligt direktiv från Högskoleverket Utbildning av handledare till kursen Informationsteknik och ingenjörsmetodik, INFOMET Inventering och utveckling av alternativa examinationsformer. Bland övriga projektförslag kan nämnas formulering av en pedagogisk policy, förbättring av mottagning/inledande information till nya studenterna kopplat till bättre progression under studietiden vad gäller förmågan att själv söka information, upprättande av en pedagogisk hemsida o.s.v. Omorganisationerna under 2004 kom dock kräva så mycket resurser att denna målsättning fick skjutas på framtiden. Viktigt pedagogiskt - didaktiskt utvecklingsarbete har under året utförts av Ola Svärd inom de kurser som KTH Syd skall ge för Lärarhögskolan. Mycket av detta arbete kan direkt eller indirekt tillföras våra egna utbildningar. Utbildningen Alltsedan KTH Syd bildades har frågan om institutionens profil diskuterats. Vilken profil har KTH Syd? Vilken vill vi ha? Vad gör vi för att skapa vår profil? Högskoleingenjörsutbildning är vår huvudverksamhet och den aktivitet som i första hand är profilskapande. Självklart skall de som utbildningar med hög kvalitet i sig vara en stor del av KTH Syds profil. Men utöver det krävs också mera av specifika profilgivande verksamheter. Samtidigt knyts till vår vision begrepp som valfrihet och mångfald såsom ledord för verksamheten. Däri ligger i någon mån en motsättning. En eller ett fåtal tydliga profiler riskerar att skymmas av mångfalden utbildningar och aktiviteter vid institutionen. Ett alternativt synsätt är att se just valfrihet och mångfald som vår profil. I den andan kan framhållas satsningen på våra temautbildningar, såsom Teknik och ekonomi och Teknik och hälsa. Grundkonceptet innebär att våra traditionella högskoleingenjörsutbildningar kan kombineras med utbildning inom temaområdena. Speciella arbetsinsatser har lagts ner under år 2004 för att utveckla temautbildningen Teknik och hälsa, vars första studenter antas vårterminen 2006. Den utbildningen stärker också profilen på det sättet att den kopplar till KTH Syds forskarutbildningsämne Teknik och hälsa. Närheten till och samarbetet med Södertörns högskola och Karolinska institutet är viktiga utgångspunkter för denna utveckling och utgör en väsentlig potential för framtida satsningar. Sedan tidigare ges utbildningen Medicinsk teknik, som dock är kopplad enbart till elektronikinriktningen av programmet Datateknik och elektronik. Hösten 2003 antogs de första studenterna till satsningen Elitidrott och högskolestudier. Syftet är, vad KTH Syd beträffar, att vid KTH Syd kunna erbjuda elitsatsande idrottsungdomar möjligheten att kombinera träning och tävling med ingenjörsstudier. Projektet leds av en projektledare vid Haninge kommun. Medintressenter är bl.a. Riksidrottsförbundet (RF), ett antal specialförbund inom RF, Stockholms Idrottsförbund, Södertörns Högskola, Karolinska Institutet och KTH Syd. Visionärt nämner man Haninge som ett kommande OS-centrum för svensk idrott. Hittills har två antagningar skett inom konceptet totalt 34 studenter varav 5 studerar vid KTH Syd. Satsningen Elitidrott och högskolestudier har mottagits väl och blir efterhand alltmera känd, vilket ytterligare profilerar vår institution. Det internationella studentutbytet under läsåret 2003/2004 omfattade 8 utresande studenter. I huvudsak har det rört sig om examensarbeten, som utförts i Spanien, 5 st, Frankrike, 1 st, och Ungern, 1 st. Dessutom har en student läst datakurser i Nice i Frankrike. Studenterna kommer från programmen datateknik, 2 st, elektroteknik, 2 st samt från magisterprogrammet i datornätverk, 4 st. Under samma tid har KTH Syd tagit emot 8 inresande studenter från Spanien, 5 examensarbetare inom data- och elektroteknik, och Norge, 3 st. Dessutom har ytterligare 13 studenter från våra partneruniversitet studerat vid andra delar av KTH. Högskoleingenjörsutbildning I utvecklingsplanen nämns Design design inom byggteknik och inom produktutveckling som möjligt profilområde. Här kan vi glädjande konstatera att båda dessa utbildningar - Byggteknik och design respektive Innovation och design inom maskiningenjörsprogrammet- ligger i topp vad gäller rekrytering hösten 2004. Båda var störst i landet inom sina teknikområden vid antagningen 10
hösten 2004. Speciellt positivt är den höga andelen - 30 procent - kvinnliga studenter inom maskiningenjörsprogrammet. Programmet Datateknik och elektronik har, liksom motsvarande program vid andra högskolor, minskat kraftigt p.g.a. branschens nedgång. Tillsammantaget med systerenheten i Kista var även dessa program störst i landet och KTH Syd ensamt intog en tredjeplats. I sammanställning över antal nybörjare år 2004 framstår dock programmet Datateknik och elektronik som det största inom KTH Syd. Dessutom har andelen kvinnor inom programmet mer än fördubblats på de senaste två åren. Förklaringen är helt den år 2002 startade inriktningen Medicinsk teknik, vilken är mycket framgångsrik. När antalet nybörjare till de traditionella inriktningarna inom programmet på de två senaste åren minskat med ca 40 procent har inriktningen Medicinsk teknik ökat antagningen med motsvarande antal studenter. Noterbart i sammanhanget är att av de studenter som under 2004 antogs till den inriktningen är hela 39 procent kvinnor. Den nya inriktningen har alltså genom att lyckats attrahera nya studentgrupper dels bidragit till att behålla omfattningen på programmet, dels till en kraftig ökning av andelen kvinnor inom programmet. Grundkonceptet för inriktningen Medicinsk teknik är densamma som för de temautbildningar som planerats under året och som skall starta år 2005. Framgången för Medicinsk teknik vad beträffar såväl total rekrytering som förmågan att attrahera kvinnliga studenter inger goda förhoppningar inför kommande temautbildningar. För de traditionella inriktningarna av programmet Datateknik och elektronik tog institutionsledning och utbildningsnämnd gemensamt ett beslut om omorganisation. Det innebör en koncentration av datateknik/telekommunikation till Campus Haninge och elektronik/medicinsk teknik till campus Telge. Tidigare sju inriktningar blir nu fyra. Förändringen införs successivt från höstterminen 2005. Magisterprogram Samtidigt med utvecklingen av de nya ingenjörsprogrammen har ett antal andra utbildningssatsningar genomförts. Inrättande av breda magisterprogram är en sådan satsning. Vi tror på, och arbetar för, att göra kombinationen högskoleingenjörsutbildning och magisterprogram till ett högkvalitativt och attraktivt studieval. Flexibiliteten och valfriheten finns såväl inom de tre utbildningsåren som efter högskoleingenjörsexamen: magisterutbildningar 60 80 p magisterutbildningar utomlands fortsättning på civilingenjörsprogram arbetslivet. De sedan tidigare etablerade magisterprogrammen Datornätverk respektive Design och byggande, vid Campus Haninge och Tillämpad logistik vid Campus Telge, kompletterades under året av programmet Projektledning och verksamhetsutveckling vid Campus Telge. Dessutom har institutionen Byggvetenskap vid Campus Valhallavägen inrättat ett magisterprogram med djup i samarbete med KTH Syd, campus Haninge. Från starten år 2002 har antalet nybörjare inom magisterprogrammen ökat till 174 studenter. Av totala antalet antagna under 2004 utgör de som går magisterprogram 19 procent. Den goda rekryteringen av kvinnliga studenter till programmen Design och byggande och till Tillämpad logistik gjorde att andelen kvinnor, som antogs till magisterprogrammen år 2004 uppgick till 30 procent. Behörighetsgivande utbildningar De behörighetsgivande utbildningarna - tekniskt basår och bastermin - syftar till att ge studenter med en icke naturvetenskaplig/teknisk gymnasieutbildning, erforderliga kunskaper och behörighet att söka till KTH utbildningar. Dessa utbildningar får allt större betydelse för KTH, liksom för alla andra högskolorna. Det låga intresset bland ungdomar att välja naturvetenskap/teknik i gymnasiet är väl dokumenterat och något trendbrott har inte kunnat konstateras. Antalet tillgängliga platser, som kräver naturvetenskaplig/teknisk gymnasieutbildning som behörighet, vid högskolor och universitet, överskrider vida det antal studenter som lämnar gymnasierna med den bakgrunden. Studenterna räcker inte till. En satsning på behörighetsgivande utbildningar är för högskolorna ett överlevnadsvillkor och ett sätt att erbjuda teknisk utbildning till en annan målgrupp än den traditionella. Samtidigt omvärderar många gymnasister under sin studietid valet av gymnasieutbildning. För många av dessa utgör behörighetsgivande utbildningar ett bra och välkommet alternativ. Bedömningar av tillgången på behöriga studenter har i hög grad varit vägledande, då de nya temautbildningarna inom högskoleingenjörsutbildningarna utarbetats, och då dessa kopplats till behörighetsgivande utbildningar. Samtliga temautbildningar har antagning vid vårterminsstarten och till dem erbjuds en bastermin om 25 poäng förlagt höstterminen innan. Den sedan länge etablerade basårsutbildningen, 40 p, ges både vid Campus Haninge och Campus Telge. Fullföljd utbildning ger garantiplats vid någon av KTHs civil- eller högskoleingenjörsutbildningar. Under året initierades ett resonemang om att för framtiden erbjuda antagning till såväl basårs- som basterminsutbildning varje termin. Antalet nybörjare inom de behörighetsgivande utbildningarna har under de två senaste åren ökat markant och år 2004 utgjorde den gruppen studenter 31 procent av det totala antalet nybörjare. Andelen kvinnliga studenter var 30 procent. Erfarenheten av utbildningarna är att de studenter som klarar utbildningarna och går vidare till studier inom KTH - civil- och högskoleingenjörsutbildning - klarar studierna mycket bra. Många studenter väljer dock andra utbildningar än de KTH har att erbjuda efter avslutad behörighetsgivande utbildning. Under 2004 intensifierades ansträngningarna att informera om de möjligheter, som erbjuds inom KTH Syd. Andelen antagna till behörighetsgivande utbildning, som inte klarar utbildningen är relativt hög. Det har kommit att ifrågasätta kravnivån, främst gentemot högskoleingenjörsutbildningen. Planer har därför utarbetats för att 11
bl.a. genomföra benchmarking mot andra högskolor i syfte att jämföra kravnivå inom KTH Syds behörighetsgivande utbildningar med motsvarande utbildningar vid andra högskolor. Yrkesteknisk högskola En ny YTH-utbildning Fastighetsförmedling, 80 p introducerades med första antagning vårterminen 2004. Från institutionen var det ett försök att möta ett identifierat utbildningsbehov inom regionen. Den nya utbildningen kom att mottas mycket bra med ett stort antal sökande. Målgruppen består främst av personer med bakgrund inom ekonomi, juridik och assistenter inom fastighetsförmedlingsbranchen. 60 studenter antogs vid första antagningen. Av dessa är hälften kvinnor. Planering pågår för ytterligare kursomgångar. Till den traditionella YTH-bygg skedde antagning av 16 studenter höstterminen 2004. En viss avmattning av intresset har noterats. Möjliga anledningar kan vara ökad konkurrens om presumtiva studenter. Dels ordnar byggföretagen i allt större utsträckning egna arbetsledarutbildningar, dels sker numera viss rekrytering till lärarhögskolornas yrkeslärarutbildning utan formellt krav på genomgången YTH-utbildning. Utbildning på uppdrag av annan högskola Under året har KTH Syd, Campus Telge genomfört två lärarutbildningar - en för Lärarhögskolan och en för Södertörns högskola. Lärarhögskolans utbildning genomförs på initiativ av utbildningsdepartementet och har som mål att utbilda teknik- och designlärare för grund- och gymnasieskolan. Södertörns högskolas lärarutbildning utbildar lärare i Design och form. På grund av låg grad av marknadsföring av utbildningarna på respektive högskola så har antalet studenter varit lågt, men utvärderingarna visar att studenterna är mycket nöjda med utbildningen. KTH Syd har också producerat kurser inom logistik-, materialoch produktionsteknikkurser för Södertörns högskola. Inom pro-grammet Logistik och ekonomi har givits 45 poäng kurser och inom programmet Ekonomi, teknik och design kurser motsvarande 10 poäng. Det etablerade högskolesamarbetet på Södertörn tar sig ytterligare ett uttryck i att Campus Haninge ger utbildning för Södertörns Högskola, inom datateknik för två av dess program - 20 poäng inom programmet IT, media och design och hälften, 60p, av programmet Management med informationsteknologi. Under året startade programmets åk 2. Omfattningen av dessa uppdrag har ansenlig inverkan på tjänsteunderlaget för de berörda lärargrupperna. Av redovisningstekniska återfinns dessa studieprestationer inräknade under rubriken Fristående kurser (Se bilagedelen KTH Syd 2004 i tabeller och diagram ). Fort- och vidareutbildning Omfattningen av fort- och vidareutbildning har under ett antal år begränsats av lågkonjunkturen inom näringslivet. Benägenheten att satsa på utbildning för personal har varit relativt låg. I en förbättrad konjunktur finns en betydande potential av utbildningsaktiviteter inom detta område för KTH Syd. Med sikte på framtiden påbörjades under år 2004 uppbyggnaden av olika kursblock inom olika tillämpningsområden till datornätverk. Totalt kommer sex nya FoV-kurser att erbjudas inom detta område läsåret 2005-2006. Kurserna har utvecklats tillsammans med branschen. KTH Syd har under året utbildat gymnasie- och grundskolelärare i Produktutveckling och design, Industridesign, Konst-teknik-färg och form samt i Kreativ teknik. De två sistnämnda har utarbetats i samarbete med Högskolan på Gotland och Tom Tits Experiment. Utbildning inom byggteknikområdet har under året givits till anställda inom NCC. Fort- och vidareutbildningen inom framför allt datasäkerhet på KTH Syd Campus Haninge har ytterligare ökat och är nu bland de största på KTH. Undervisningen sker delvis på distans kombinerat med kurssamlingar förlagda till lördagar. Den relativt höga andelen prestationer under rubriken Fristående kurser förklaras huvudsakligen av att där ingår kurser genomförda för andra högskolor (Se ovan och bilagedelen KTH Syd 2004 i tabeller och diagram ). Forskningen och forskarutbildningen Under 2004 har forskningsaktiviteterna successivt ökat vid institutionen KTH Syd. De tre befintliga forskargrupperna Design, Arbetsmiljö, Säkerhet och Hälsa (DASH), Strömningsoch klimatteori samt Neuronik har till vissa delar ökat antalet forskare. Sedan hösten har dessutom tillkommit en fjärde forskningsavdelning i samband med tillsättning av en ny professur inom ämnet Medicinsk Bildbehandling. I och med den nya tillsättningen har tre professorer hittills installerats. Dessutom har två biträdande universitetslektorat tillsatts vilket gör att det under året fanns totalt sex forskarassistenter och universitetslektorer. Två doktorsavhandlingar har presterats av forskare knutna till institutionen. Dessutom har institutionen 12 registrerade doktorander inom forskarutbildningsämnet Teknik och hälsa. Ej att förglömma är den forskning, som bedrivs inom ramen för Centrum för teknik i vården, CTV. Detta centrum har under året fungerat som ett nätverk mellan olika forskningsaktiviteter och institutioner vid KTH och Karolinska institutet. CTV har tagit initiativ till ett flertal tvärvetenskapliga seminarier. Det första seminariet diskuterade simulering som en framtida potential mellan teknologer, medicinska forskare för kliniska tillämpningar i såväl forskarutbildning som klinisk vidareutbildning. I ett kommande seminarium ska biomekanikens framtida möjligheter belysas i samarbete med Institutionen för hållfasthetslära. Aktiviteterna i forskningen resulterade i forskningsmedel motsvarande 12, 4 Mkr. Forskningen bedrivs även i samband med andra universitet såväl nationellt som internationellt. Detta får stor betydelse för forskningsaktiviteten vid inrättandet av den förestående Skolan för teknik och hälsa. Här har diskuterats initiering av nya forskningsavdelningar, vilket stadigt ökar antalet forskare på olika nivåer framöver. 12
Tredje uppgiften - Internationella projekt Under 2004 har samarbete etablerats med Stockholmskontoret i Brüssel med avsikt att söka medel inom Interreg-ramen för en gemensam utveckling av Designutbyte mellan Sverige, Polen, Spanien, Holland, Tyskland och Portugal. De första ansökningshandlingarna har formulerats och den slutliga ansökan skickas in under 2005. Ett samarbete med Warszawas konstnärliga högskola inleddes under året. Ett gemensamt projekt med inriktning mot designade leksaker för handikappade barn har formulerats, och den första workshopen hålls under våren 2005. Projektet finansieras av Towntwinning från EU. Landstinget och Svenska institutet bidrar med ytterligare medel. Kontakt etablerades under året med Sydafrikas nationella Designinstitut, en Designhögskola och deras samarbetsorganisation DEFSA, som utvecklar Designutbildningar. Gemensamma medel, har sökts hos Statens Kulturråd. Oaktat besked om medel från Kulturrådet så kommer personal från KTH Syd att utveckla kontakterna bland annat med syfte att ut veckla Global Designing Nomad-konceptet, som innebär att stu derande på inriktningen Innovation och Design reser ut i världen för att se, lära och förstå för att därefter ta hem den kunskapen till studiekamrater, lärare och svenskt näringsliv. Ljuslaboratoriets samarbete med Universitet i Wismar, Arkitektskolan i Köpenhamn, Hochschule i Coburg samt Design högskolan i Kalmar har under året utökats med University of Washington. Jan Ejhed, föreståndare för ljuslaboratoriet på KTH Syd, har utsetts till ordförande för ELDA, European Lightning Design ers Assosiation, en mycket prestigefylld utnämning. Arbetet med skapandet av den internationellt mycket efterfrågade magisterkursen i ljusdesign fortskrider för att kunna starta så snart KTHs generella stopp för nya magisterutbildningar upphör. KTH Syd Campus Haninge har under 2004 erhållit rollen som KTH s koordinator i ett EU/ALFA-projekt om jämförelse och ackreditering av ingenjörsutbildningar inom Europa och Sydamerika. Tekniska universitet i Valencia, UPV (Universidad Politécnica de Valencia), är koordinator. Projektet kommer att engagera lärare från olika delar inom KTH Syd. Ett EU-projekt inom IT-området tillsammans med Tekniska högskolan i Tallin påbörjades under 2004. Ett paket med engelskspråkiga kurser för GE3-nätverket utvecklades under året både till den europeiska och amerikanska marknaden. Det presenterades i samband med en internationell AE/GE3- konferens på KTH och i Helsingfors i juni 2004 och togs emot mycket positivt. Under år 2004 har ett kurspaket utvecklats och förberetts för både den kinesiska och den sydamerikanska marknaden. Kurspaketet kommer att marknadsföras när högskoleförordningen med stor sannolikhet ändras inom en snar framtid. Kontakterna har vidareutvecklat med SEFIs CEE-grupp (Contuing Engeering Education), som leds av UPV (Universi dad Politécnica de Valencia). SEFI/CEE har haft en konferens i Uppsala under året. - Samverkan med kommuner KTH Syd har etablerat ett gott och förtroendefullt samarbete med främst sina värdkommuner Haninge och Södertälje, men även i allt större utsträckning med Nyköpings kommun. Samarbetet under år 2004 resulterade i följande: Haninge kommun stödjer projektet Elitidrott och högs kolestudier. Under hösten har av kommunen en mycket ambitiös plan för att etablera ett idrottscampus tagits fram, för vilken en ideell förening med Haninge kommun, KTH Syd, KI, Södertörns Högskola och Stockholms Idrottsförbund skall arbeta. Kommunen fortsätter arbetet med genomförandet av sin sedan flera år framtagna plan om Haninge Campusområdes utveck ling. Kommunen deltar aktivt i Design- Södertörn-projektet. Light and Design-studenternas årliga elevarbeten upplyste denna gång stadsdelen Jordbro i Haninge i ett uppmärksammat och av de boende mycket omtyckt projekt. Södertälje kommun har avsatt 10 MSEK för utveckling av Campus Telge, och samarbetar med näringslivet för att förmera satsningen. En högskolesamordnare har tillsatts för att utveckla studiemiljön och studentboendet. I samarbete med våra designstuderande planeras för utveckling av miljön i kommunens grundskolor. Kommunen anlitade KTH Syd för att genomföra en ledarskap sutbildning om 10 poäng för chefer i Södertälje. Kommunen deltar aktivt i Design- Södertörn-projektet Södertälje och Nyköpings kommuner har bekräftat att de skall delfinansiera en professur i logistik Nyköpings kommun och Landstinget i Södermanland har etablerat ett samarbete med KTH Syd kring sjukvårdslogistik. Projektet, som benämns Värdig vård har beviljats medel från delegationen för högre regional utbildning, och är en strategisk satsning för att höja utbildningsnivån framförallt i Söderman land. I Alingsås genomfördes en workshop för studerande vid KTH Syds ljusutbildning. Ekonomiskt stöd gavs av Alingsås kommun. - Övriga externa relationer Scania, AstraZeneca, Tom Tits Experiment, Södertälje kommun, Företagarna och KTH Syd har under 2004 samverkat i ett NOT-projekt som syftar till att öka intresset för Naturvetenskap och Teknik i alla skolformer från förskola till gymnasium. Höjdpunkten under året var drottning Silvias invigning av Noticum, ett av AstraZeneca skänkt laboratorium på Ronnaskolan, som kan erbjuda intressanta laborationer för Södertäljes alla grundskolor. NOT-gruppen har för närvarande ett 8-punktsprogram för ändamålet, där KTH Syds åtagande innebär Fort- och vidareutbildning för grundskolelärare och att tillsammans med Scania bygga upp ett Technicum i samma form som Noticum. Ett nära samarbete har etablerats med Sjödahlsgymnasiet i Huddinge, där regelbundna möten med lärare från högskolan och gymnasiet sker och där man utbyter tankar och kunskap kring de olika skolformerna och dess sammanlänkning. I samarbete med utbildningsföretaget Ming har vid Campus Telge utvecklats ett s.k. Flow-room, med en pedagogik som visualiserar tankeprocesser och flöden. Ming har inrett en sal med den speciella utrustning som används och designstudenter har vidareutvecklat det av en rysk designer formerade möbelkonceptet 13
för Mings räkning. Äldreboendeprojektet och utvecklingsprojektet kring Haninges skolmiljöer, som drivs av DASH, på Haninge kommuns uppdrag, fortskrider. Under året har ytterligare samarbeten etablerats mellan vår elektronikutbildning och företag inom elektronikbranchen. Bland dessa kan nämnas företaget NOTE Norrtelje AB, som visar stort intresse för högskoleingenjörens speciella profil och förstår och förmedlar näringslivets stora behov av denna typ av ingenjörer. Företaget GateLine AB är nu också en samarbetspartner. KTH Syds specialister inom strömningslära och inomhusklimat har tillsammans med hyresvärden Wihlborgs Fastigheter AB startat en genomgång av huset Riksäpplets prestanda i detta avseende. - Konferenser och seminarier Under året har en konferens i logistik arrangerats. Inbjudna var näringslivsföreträdare från olika områden med logistiks anknytning. Temat för utbildningen var Vi kan bli 50% bättre, och baseras på siffrorna 18-12-10 som anger logistikkostnadernas andel av BNP i Sverige, Europa och USA. Bland talarna märktes IKEAS logistikchef, Janne Carlzon (fd SAS), Ryanairs Nordenchef och professor Sten Wandel från Lund. Ytterligare en konferens i sjukvårdslogistik har planerats under året och genomförs i februari 2005. Temat för den konferensen är Hälsologistik, och har som syfte att skapa underlag för en utbildning inom sjukvårdslogistik. KTH Syd Campus Haninge är värd för den årligen återkommande pedagogiska mässan Upptäcktsresan organiserad av Haninge kommun i samarbete med KTH Syd och Södertörns Högskola. - Näringslivsprojekt Lotus-projektet, som initierades 2003, tillsammans med Scania och som innebär att studenter vid KTH Syd Campus Telge utvecklar 5 delprojekt för en Lotus-sportbil har fortsatt under 2004. Bilen är idag uppmätt och överförd till CAD-ritningar. Dynamiska simuleringar har genomförts för väghållning och kurvtagning och det första re-designprojektet för karosseriet har inletts. Återstående två projekt; Ergonomi för aktiv och passiv säkerhet i förarutrymmet och Steer/Brake by wire, skall genomföras under 2005. Resultatet från projektet tillställs Scanias industrigymnasium som använder det i sin undervisning. Design Södertörn, med kunskapssäte i KTH Syd har under året genomfört ett Sommardesignkontor med temat fallprevention. 7 designstudenter från 7 designskolor träffades under 7 veckor och genomförde 7 projekt som finansierats av näringsliv och offentlig förvaltning. Den mest framgångsrika produkten Rollatorn Trionic har presenterats i press, radio och TV och tilldelats Aluminiumbranchens stora designpris på 100 000 kr. Hjälpmedelsinstitutet har tillskjutit ytterligare medel och rollatorn gick vidare i uppfinnartävlingen Venture Cup. Studenterna bakom idén bedriver idag sin verksamhet i Campus Telges starthus, som under året haft alla sina platser fyllda. Länsstyrelsen, stiftelsen svensk Industridesign, Länsstyrelsen i Stockholm och Sparbanksstiftelsen har finansierat projektet. Ytterligare utmärkelser har tillfallit studenter från KTH Syd under år 2004. På Tekniska mässan mottog två studenter från Campus Haninge Stora embeddedpriset 2004 för sin s.k. huvudmus. Studenterna utvecklar sin produkt vidare inom Campus Haninges Starthus. Trainee-ingenjör i småföretag är ett projekt som finansierats av Teknikbrostiftelsen, och vars syfte är att koppla samman företag som ligger i successionsfas med studenter från högskoleingenjörsutbildningarna. Med hjälp av organisationen Verkstad Södertörn har ett tiotal företag kopplats ihop med högskoleingenjörer. Detta är ett pilotprojekt som skall utvärderas under 2005. Tillsammans med Teknikbrostiftelsen etablerade KTH Syd under år 2004 en samverkansnod för samarbete med näringslivet i Haninge-regionen, och tillsammans med CTV en samverkansnod för samarbete med den medicinskt tekniska branschen. Diverse företag inom ljusbranchen bidrar med kunnande och apparatur i ljuskurserna som ges på KTH Syd Campus Haninge. Årets ljusinstallation i Jordbro genomfördes med av dem utlånad professionell armatur. KTH Syd har under 2004 varit en part i Södertörns utvecklingscentrum, STUC - Samverkan med andra högskolor En omfattande samverkan med andra högskolor sker inom grundutbildningen genom de kurspaket som KTH Syd ger på uppdrag av andra högskolor. Detta redovisas under rubriken Utbildningen, Utbildning på uppdrag av annan högskola. Bland övriga aktiviteter märks: KTH Syd har under året fördjupat sitt samarbete med KI och Hjälpmedelsinstitutet för utveckling av temautbildningen Teknik och Hälsa. Totalt kommer ca 25 poäng av denna utbildning att bestå av kurser som är relaterade till hälso- och sjukvårdsområdet. KTH Syd driver Starthus1 (förinkubator-växthus) tillsammans med Södertörns högskola och Teknikbrostiftelsen, Haninge och Södertälje kommun. Totalt har starthuset handlett åtta kvalificerade entreprenörsprojekt. KTH Syd är även en part i Novums Starthus, med styrelserepresentation och visst finansiellt stöd. Övriga parter är Södertörns högskola, Karolinska institutet, KIAB, Huddinge kommun, Novun forskningspark sam landstinget. Samverkan mellan Starthus1 och Novums starthus har påbörjats under 2004 och kommer att utökas under 2005. Bland andra samarbeten kan nämnas - samarbete med Chalmers, Linköping och Lund beträffande expertföreläsningar inom magisterprogrammet Tillämpad logistik - samverkan med Södertörns högskola kring en serie öppna föreläsningar vid campus Haninge. - medverkan av lärare från KTH Syd inom miljö- och ekonomikurser för studenter på Medieprogrammet, 120p, vid CampusValhallavägen. - samarbete med Högskolan på Gotland - Fort- och vidareutbildning En viktig del av Tredje uppgiften består i fort- och vidareutbildning riktad mot såväl enskilda personer som mot företag. Den verksamheten finns redovisad under rubriken Utbildningen, Vidareutbildning 14
Ekonomin Det ekonomiska utfallet för år 2004 är i nivå med såväl uppgjord budget som med resultatet för närmast förgående år. Resultatet för år 2004 är 2177 kkr mot 1868 kkr för år 2003. Det positiva utfallet är resultatet av hårt arbete från engagerade medarbetare och en ekonomisk uppföljning bl.a. inriktad på Begränsning av konsultarvoden Övertidsstopp Försiktig återanskaffning Breddad verksamhet beträffande forskning och utveckling Arbete med nya attraktiva utbildningar Årets resultat ser dock något bättre ut än vad det egentligen är. Lönerna för det sista kvartalet år 2004 är ännu under förhandling. En högre lönesumma under den delen av året borde belasta resultatet. En grov uppskattning av denna kostnad är 500 kkr. För utförligare ekonomisk redovisning hänvisas till bilagedelen KTH Syd 2004 i tabeller och diagram Miljöarbetet Arbetet inom miljöområdet har i huvudsak två inriktningar, dels miljöämnet i undervisningens kurser, dels miljöaspekter i den dagliga verksamheten. Vad gäller undervisningen anges i KTHs miljöpolicy ett minimikrav för omfattningen av miljöundervisningen. I den nya utbildningsstrukturen uppfylls detta dels genom direkta kurser inom miljö, dels genom integration av miljöaspekter i andra kurser. Sedan ett par år tillbaka har institutionens miljöarbete varit inriktat på att upprätta ett fullständigt miljöledningssystem. Ett första översiktligt miljöledningssystem antogs som institutionens styrdokument i miljöfrågor under år 2004. Dokumentet följer ISO 14000-standarden. Under senare delen av året påbörjades den miljöutredning som skall ligga tillgrund för en uppgradering till ett fullständigt miljöledningssystem, vilket planeras att kunna fastställas under första halvåret 2005. Som en del i miljöutredningen ingår att formulera nyckeltal för att kunna mäta och över tiden följa Skolans miljöpåverkan i olika avseenden. Priser och utmärkelser - Rollator och huvudmus Teknikföretagens stora pris på 2 MSEK för Årets Teknikutbildning 2004 gick till Inriktningen Innovation och Design, KTH Syd. Den gymnasie- och grundskola som fick pris för bästa utbildning i sina kategorier, hade utformats av lärare som läst Fort- och vidareutbildningskurser inom Produktutveckling och Design, vid KTH Syd. Aluminiumbranchens stora designpris på 100 000 år 2004 till Stefan Kindberg och Johan Kuikka, studenter vid KTH Syd, Campus Telge, för sin innovation rollatorn Trionic. Stora embedded-priset utdelat på Tekniska mässan 2004 till Fatih Poyraz och Michal Stankov vid KTH Syd, Campus Haninge, för utveckling av huvudmusen 15
KTH Syd 2004 i tabeller och diagram Personal Tabell 1. Sammanställningen med jämförelse 2002 2004 Kategori 2004-12-31 2003-12-31 2002-12-31 Ant. pers. Ant.tjänst Ant. pers. Ant. pers. Ped. Utb. N.livserf. Ped. Utb. N.livserf. Ped. Utb. N.livserf. Tot/ Tot/ Tot/ Tot/ Tot/ Tot/ Tot/ Tot/ Tot/ Tot/ kvinnor kvinnor kvinnor kvinnor kvinnor kvinnor kvinnor kvinnor kvinnor kvinnor Lärare/forskare, varav 116 18 60 10 52 8 106,1 16,9 100 14 48 7 63 10 94 8 46 4 59 7 professorer 3 0 2 0 0 0 1,6 0,0 2 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 docenter (ej prof.) 2 0 2 0 1 0 2,0 0,0 2 0 2 0 0 0 2 0 2 0 0 0 disputerade (ej prof. ej doc.) 12 3 7 3 5 1 10,7 2,5 9 1 6 1 4 1 7 0 4 0 3 0 doktorander 17 5 1 0 0 0 14,2 5,0 13 5 1 0 6 3 5 1 2 0 2 1 Personal i institutionsgemensamma befattningar och TApersonal 35 17 33,8 16,6 33 18 33 18 Personal, KTH Syd, totalt 151 35 139,9 33,5 133 32 127 26 Tabell 2. Lärarnas pedagogiska utbildning och näringslivserfarenhet Enhet 12/31/04 Pedagogisk utbildning Näringslivserfarenhet Campus Haninge 47,8% 43,5% Campus Telge 72,7% 72,7% Totalt KTH Syd 60,0% 57,8% Diagram 1. Personalens åldersstruktur 29 30 24 25 10 17 9 9 12 8 15 20 15 10 5 4 3 5 0-29 år Män Kvinnor 30-39 år Män Kvinnor 40-49 år Män Kvinnor 50-54 år Män Kvinnor 55-59 år Män Kvinnor 60-64 år Män Kvinnor 65 år - Män Kvinnor Källa: VIS 16
Utbildningsnämnden, (UN) KTH Syd Ledamöter i utbildningsnämnden Syd: Stefan Östlund, Dekanus Hans von Holst, prodekanus, forskarutbildningsansvarig Lars Hagman, Programansvarig Maskinteknik Bo Göran Hellers, Programansvarig Byggteknik och design Nils-Erik Åkesson, Programansvarig Datateknik och elektronik Ellinor Levander, Studeranderepresentant Byggteknik och design Vakant, Studeranderepresentant Datateknik och elektronik Campus Haninge Carl Sandström, Studeranderepresentant Datateknik och elektronik Campus Telge) Peter Huggare, Studeranderepresentant Maskinteknik Adjungerade i utbildningsnämden Syd är: Thomas Lindh, ansvarig magisterutbildning Hans-Göran Ivarsson, ansvarig för Tekniskt basår och bastermin Inge Jovik, Prefekt KTH Syd Lars Göran Nilsson, Kanslichef Kansli Syd Karl-Erik Jönsson, Sekreterare Studenter Tabell 3. Antalet nybörjare och andelen kvinnor av nybörjare år 2001-2004 2004 2003 2002 2001 varav varav varav varav Högskoleingenjörsprogram Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Byggteknik 37 46% Byggteknik och design 97 14% 95 23% 96 34% Byggteknik och ekonomi 26 27% Datateknik 180 16% Datateknik och elektronik 176 19% 166 17% 179 8% Elektroteknik 71 14% Elektroteknik och ekonomi 40 15% Maskinteknik, äldre program 39 38% Maskinteknik 119 30% 102 28% 99 37% DELSUMMA 392 21% 363 21% 374 22% 393 21% Behörighetsgivande utbildningar 29% 27% 26% 30% Magisterutbildningar 12% 15% 23% 25% YTH-utbildningar 76 38% 32 0% 39 0% 63 8% TOTALT 468 24% 395 20% 413 20% 456 20% Källa: LADOK 17
Diagram 2. Andelen kvinnliga nybörjare, per utbildning, år 2001-2004 Diagram 3. Andelen kvinnliga nybörjare per program inom högskoleingenjörsutbildningen år 2002-2004 18
Tabell 4. Totala andelen kvinnor per program år 2001-2004 Andel kvinnor Program 12/31/04 12/31/03 12/31/02 Byggteknik och design 23% 30% 32% Datateknik och elektronik 11% 10% 14% Maskinteknik 33% 31% 36% Behörighetsgivande utbildningar 30% 29% 30% All högskoleing.utb. vid KTH Syd 21% 19% 24% All civiling.utb.vid KTH 28% 29% 30% Tabell 5. Andel nybörjarstudenter, som inte har svenska som modersmål Inriktning Andel Byggteknik och design 26% Datateknik och programutveckling 33% Datakommunikation och nätverk 31% Elektronik och datorsystem 11% Datateknik, grafik- och realtidsprogrammering 29% Datateknik, nätverk och säkerhet 20% Elektronik, mekatronik och robotik 29% Innovation och design 20% Industriell produktion och ekonomi 27% All högskoleing.utb. vid KTH Syd 26% All civiling.utb.vid KTH 17% Källa: Enkät för nyantagna studenter inför studiestarten HT 2004, Grundutbildningskansliet KTH. Tabell 6. Antal svar på frågan om föräldrarna har akademisk utbildning Inriktning Ja, båda Ja, en Nej, ingen Byggteknik och design 27% 35% 36% Datateknik och programutveckling 33% 28% 39% Datakommunikation och nätverk 23% 38% 38% Elektronik och datorsystem 44% 33% 22% Datateknik, grafik- och realtidsprogrammering 29% 29% 41% Elektronik, mekatronik och robotik 14% 36% 50% Innovation och design 33% 29% 39% Industriell produktion och ekonomi 15% 38% 48% All högskoleing.utb. vid KTH Syd 29% 33% 36% l civiling.utb.vid KTH 42% 29% 27% Källa: Enkät för nyantagna studenter inför studiestarten HT 2004, undutbildningskansliet KTH. 19
Studieresultat Prestationer. Examination Studieprestationerna inom grundutbildning (inklusive magisterprogram) återges i tabell xx nedan uttryckt i HÅS och HÅP. Prestationsgraden redovisas som kvoten HÅP/HÅS. (En HÅS - poäng. En HÅ helfart, dvs en student som klarar 40 studiepoäng på ett år. Bå och en HÅP av den prestation dessa utfört då de examinerats på kursen. Statens medelstilldelning liksom högskolornas uppdrag baseras på HÅS och HÅP ) Tabell 7. Studieprestationer vid KTH Syd år 2001 2004 Helårsprestationer per program 2004 2003 2002 2001 Högskoleingenjörsprogram 1067 86,2% 1092 88,5% 1148 96,0% 1330 85,8% Behörighetsgivande utbildningar 263 62,7% 232 66,5% 218 65,6% 244 72,2% Fristående kurser 245 74,2% 233 72,3% 74 57,8% 43 75,1% Magisterprogram 119 76,5% 103 63,8% 31 80,9% YTH-utbildning 89 92,1% 52 87,1% 70 105,7% 108 92,0% UTBYTE - Utbytesprogram 5 94,1% 7 76,5% 6 85,2% 6 97,5% Övrigt, ej spec. 11 5 5 3 Totalt 1798 80,7% 1725 81,8% 1552 90,1% 1733 84,3% Källa: VIS Diagram 4. Helårssrudenter och helårsprestationer år 2001-2004 Tabell 8. Antal högskoleingenjörsexamina, varav andel kvinnor, vid KTH Syd år 2001-2004 2004 2003 2002 2001 Antal högskoleingenjörsexamina 226 30,0% 248 21,4% 330 27,3% 234 26,1% 20