MÖLNDALS STAD Årsredovisning 2007
Omslagsbild: Mölndal drabbas till och från av översvämningar. I december 2006 uppmättes de högsta nederbördsmängderna och nivåerna i Mölndalsån på 146 år. Mölndals stad har därför under 2007 genomfört omfattande åtgärder i Mölndalsån för närmare 20 miljoner kronor för att begränsa framtida översvämningar. Åtgärderna utförs i samverkan mellan Mölndals stad och Trafikkontoret i Göteborgs Stad. Foto: Lena Lundkvist Mölndals stads årsredovisning 2007 är producerad av ekonomiavdelningen. Grafisk form och original: Adekvat Form Tryck: Palmeblads tryckeri 2008. Upplaga: 800 ex
INNEHÅLL INLEDNING Årsredovisningens primära målgrupp är kommunfullmäktige. Genom ett strukturerat innehåll avses den också kunna tillgodose informationsbehovet hos övriga förtroendevalda, externa intressenter, medborgare och anställda. Stadens årsredovisning följer bestämmelser i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Med biträde från kommunledningskontoret upprättar kommunstyrelsen årsredovisningen, som överlämnas till kommunfullmäktige och revisorer. Årsredovisningen skall godkännas av kommunfullmäktige. Mölndals stad har valt att upprätta en årsredovisningshandling som är relativt omfattande. Syftet är att den skall kunna fungera som ett uppslagsverk nu och i framtiden, ett kompletterande beslutsunderlag i ekonomiska frågor samt, genom en konsekvent struktur mellan åren, kunna användas för trendanalyser. Kommunstyrelsens ordförande 2 Kommundirektören 3 Organisation 2007 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelsen innehåller en översikt över utvecklingen av stadens verksamhet med fokus på stadens ekonomiska utveckling och ställning i relation till det verksamhetsmässiga resultatet. Här behandlas omvärldsperspektiv, viktiga händelser, mål för ekonomi och verksamhet, väsentliga personalförhållanden, kommunens driftoch investeringsredovisning samt finansiell analys med framåtblick. Omvärldsperspektiv 6 Viktiga händelser 11 Hur uppfylls målen? 12 Driftredovisning kommun 16 Investeringsredovisning kommun 18 Personalsituation 20 Finansiell analys Mölndals stad koncern 21 Finansiell analys Mölndals stad kommun 24 FINANSIELLA RAPPORTER STADEN Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar består av resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning för staden i förvaltningsform. Resultaträkning 32 Finansieringsanalys 32 Balansräkning 33 Noter 34 Redovisningsprinciper 39 Fullfondsmodell 40 En kompletterande bild ges genom finansiella rapporter som beaktar hela pensionsåtagandet. FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN Den sammanställda redovisningen innehåller finansiella rapporter för staden och dess bolag som en redovisningsenhet. Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår Mölndals stad i förvaltningsform, Koncernen Mölndal Energi, Mölndalsbostäder AB, Gunnebo Slott och Trädgårdar AB, Mölndalshälsan AB, Mölndals Parkering AB och Förbo AB, med ägarandelen 27,6 %. Resultaträkning, sammanställd redovisning 42 Finansieringsanalys, sammanställd redovisning 42 Balansräkning, sammanställd redovisning 43 Noter, sammanställd redovisning 44 VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisningen omfattar både bolagen och nämnderna. Redovisningen av nämndernas ekonomi och verksamhet följer strukturen årets resultat i ekonomiska och kvantitativa mått, viktiga händelser, måluppfyllelse och effektivitet samt framåtblick. Under gatunämnden återfinns dessutom en särredovisning av VA-verksamheten. Bolag inom koncernen 48 Arbets- och familjestödsnämnden 52 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 55 Byggnadsnämnden 58 Gatunämnden inkl Särredovisning VA-verksamhet 60 Gymnasienämnden 66 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder 69 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 72 Nämnden för kultur och fritid 74 Vård- och omsorgsnämnden 77 ÖVRIGT Staden som arbetsgivare 82 Miljöredovisning 86 EU-projektet VISP Vitalizing City Centres through Integrated Spatial Planning 89 Mölndal i jämförelse 92 Utifrån några exempel lämnas kompletterande information genom att staden ställs i relation till andra kommuner. Kommunledning 98 Presentation av ledamöterna i kommunstyrelsen samt stadens förvaltningschefer Revisionsberättelse 100
I N L E D N I N G Hans Bergfelt Kommunstyrelsens ordförande (m) 2007 visar fortsatt goda förutsättningar för Mölndal Även för 2007 kan Mölndals stad visa ett gott resultat. Den fortsatt goda konjunkturen gav kommunen ökade skatteinkomster. Detta möjliggjorde för den kommunala verksamheten att växa mer än vad som budgeterats, att sänka kommunalskatten och ändå redovisa ett positiv resultat. Det ekonomiska resultatet uppgick till 57 mnkr och då ingår ett antal poster av engångskaraktär som om dessa beaktas ger ett plusresultat på 71 mnkr för den löpande verksamheten. Kommunens nettoinvesteringar uppgick till 182 mnkr. Bland många händelser under året kan nämnas följande; Betydande åtgärder har under året genomförts för att förhindra framtida översvämningar av Mölndalsån. Till stor del har arbetet skett i samverkan med Göteborgs stad. Gastorps barnstuga, som eldhärjades den 11 januari, har under året byggts upp på nytt. Under året beslutades att investera i en om- och tillbyggnad av Kållereds ishall. Den pågående ombyggnaden av sportcentret har utformats i samarbete med Kållereds sportklubb och konståkningsklubben och är en bra satsning på ungdomsidrotten. Gunnebo Slott och Trädgårdar besöks av allt fler och fick under året mottaga tidskriften Gods & Gårdars utmärkelse Årets slottsträdgård. Den 22 september tog Mölndals Energi AB första spadtaget för ett nytt kraftvärmeverk. Den nya anläggningen, som skall producera el- och fjärrvärme när nuvarande verk tjänat ut, beräknas kosta cirka en miljard kronor. Ovanstående kan ses som ett axplock av enstaka händelser under 2007. Därtill har verksamheten i övrigt givits goda förutsättningar och utökade resurser. Nettokostnaden för kommunens verksamhet var 2007 närmare 2,4 miljarder kronor, eller en ökning med drygt 180 mnkr jämfört med året innan. Genom sitt centrala läge i Göteborgsregionen är Mölndals stad en attraktiv kommun. Mölndal fortsätter att växa. Under det gångna året blev vi närmare 500 fler medborgare i Mölndal och den 31 december 2007 uppgick kommunens befolkning till 59 430. Efterfrågan på bostäder är fortsatt hög och allt fler företag vill etablera sig i kommunen. Antalet företag ökade 2007 med 400 stycken och i Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsvänligt klimat i Sveriges kommuner placerade sig Mölndal på femte plats. Bokslutet för 2007 visar på en stabil ekonomi för kommunen och att förutsättningarna för Mölndals Stad framöver är fortsatt goda. Hans Bergfelt 2
I N L EDNING Jan Persson Kommundirektör 2007 Mölndalsborna fick mycket för pengarna När man får frågan om hur det gick förra året är det alltför lätt att svara att det blev ett visst antal miljoner i överskott. Det är naturligtvis bra att det blir pengar över. Den viktigare frågan som bör ställas är ändå om staden, utifrån de resurser som stått till förfogande, presterat en god verksamhet för Mölndalsborna? Det hoppas jag att denna årsredovisning kan ge svar på. Staden bedriver många olika verksamheter och av redovisningen för respektive nämnd framgår att verksamheterna överlag utvecklats för att möta nya krav och växande behov. En del av kommunfullmäktiges prioriterade mål har uppfyllts, andra inte. Utvärderingar och jämförelser med andra kommuner visar att Mölndal fortsatt håller en god kvalitet i verksamheten. Enkäter inom grundskolan och gymnasiet visar att eleverna trivs bra i skolan. Ohälsotalen bland stadens anställda har minskat med 0,9 procentenheter, från 9,7 till 8,8 procent av arbetad tid. Samtidigt finns det ständigt förbättringsområden som vi måsta jobba vidare med. Även i stadens bolag sker stora satsningar. Mölndal Energi AB har påbörjat bygget av ett kraftvärmeverk med stora miljömässiga fördelar. Mölndalsbostäder AB bygger centrala hyreslägenheter på Sahlins terrass och intresset för dessa har varit stort. Gunnebo Slott och Trädgårdar AB besöks av allt fler intresserade och bolaget har beslutat delta i regionens stora satsning på Göteborgs Lustgårdar, tillsammans med bland annat Liseberg. Bland årets händelser kan nämnas den tråkiga branden på Gastorps förskola. Vi kunde dock snabbt ordna nya lo- kaler och nu står en ny förskola på plats igen. Efter översvämningarna förra vintern påbörjades och genomfördes muddring av Mölndalsån och jag tror att vi annars hade haft översvämningar även den gångna vintern. Arbetet med planeringen av ett nytt centrum har varit intensivt och i kombination med andra planer framskymtar stora möjligheter för Mölndal att utvecklas till en ännu mera attraktiv och levande stad. Vi får hoppas konjunkturen håller i sig och att en eventuell nedgång blir kortvarig. Utvecklingen i Europa, Sverige och vår egen region har naturligtvis stor påverkan på oss i Mölndal. Samtidigt har våra framgångar också ett nära samband med alla våra fem tusen anställdas arbetsinsats varje dag och deras möte med medborgare och brukare. En i grunden god ekonomi tillsammans med ambitiösa och duktiga medarbetare, skapar förutsättningar för en fortsatt bra verksamhet och utveckling i Mölndal. Därför vill jag avslutningsvis rikta ett stort tack till alla anställda i staden och stadens bolag. Jan Persson 3
I N L E D N I N G Organisation 2007 4
Förvaltningsberättelse
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Omvärldsperspektiv Det kommunala uppdraget regleras genom speciallagstiftning på flertalet områden. En kommun har även befogenhet att arbeta med angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till det geografiska området eller invånarna och inte handhas av någon annan. Här beskrivs faktorer av betydelse för medborgarnas behov av direkt kommunal service men också sådant som påverkar befolkningens mer allmänna levnadsvillkor och Mölndals stads intresse i utvecklingen av hela regionen. Möjligheten att fullfölja det kommunala uppdraget styrs av ekonomiska förutsättningar, som i sig är starkt omvärldsberoende. Samhällsekonomi Avmattning i världsekonomin Krisen inom den finansiella marknaden som under hösten startade med stora kreditförluster på den amerikanska bostadsmarknaden har förändrats. Från att i början ha varit en kris beträffande likviditet glider problemen över till en starkt förhöjd restriktivitet vid beviljandet av nya krediter. Restriktiviteten inom kreditgivningen väntas komma att drabba hela världsekonomin i form av minskade investeringar och därmed leda till en lägre tillväxt. Många bedömare säger nu att det ännu varken går att överblicka krisens samlade effekt eller när den kan förväntas vara över. Den starka tillväxt som sedan flera år finns i Kina och Indien förmodas dock förhindra en recession i världsekonomin. Ekonomin inom den Europeiska unionen kommer att påverkas, dels genom en försämrad köpkraft från USA på grund av att euron stärkts kraftigt mot dollarn, dels genom högre ränta och den därigenom orsakade inbromsningen av ekonomin. Tillväxten inom eurozonen väntas endast bli cirka 1,5 procent 1 under 2008. Den svenska ekonomin som några år i följd haft en stark tillväxt väntas nu, enligt de flesta bedömare, att bromsa upp. Tillväxten beräknas, enligt flera bedömningar i februari 2008, sjunka från nivån 4 procent i årlig tillväxt till nivån 2 procent både i år och nästa år. Den jobbtillväxt som var en starkt positiv kraft under 2007 väntas nu stanna upp. Statens finanser ser dock fortsatt ut att ge förhållandevis stora överskott. Detta skapar stabilitet och möjliggör satsningar som kan överbrygga den importerade nedgången i ekonomin. Den inflationsutveckling som nu, i mitten av februari 2008, drivit Riksbanken att höja räntan till 4,25 procent väntas kulminera under innevarande år och vissa bedömare tror att det kan bli aktuellt med sänkningar av reporäntan till hösten. Under 2009 väntas räntan komma ner till cirka 3 procent 1, vilket bör leda till ny stimulans för tillväxten. 1) Bedömningar i huvudsak enligt Nordic Outlook, SEB i februari 2008 Befolkningens sysselsättning och inkomster är strategiska faktorer för kommunerna. Utjämningssystemet innebär att skatteintäkterna i en enskild kommun baseras på befolkningens inkomster i hela landet. Kommunernas ekonomi Gynnsamt läge men framtiden utmanar Det ekonomiska läget för kommunerna som helhet bedöms fortfarande som relativt gynnsamt. Skatteintäkter och sysselsättning har utvecklats starkt. I slutet av 2007 beräknade Sveriges kommuner och landsting, SKL, att kommuner och landsting sammantaget skulle uppnå ett resultat på drygt 13 miljarder kronor. Under senare år har det märkts en ökad medvetenhet i kommunerna om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökande pensionsutbetalningar, samt att utvärderingen av årets resultat inte bör göras mot nollstrecket. Om statsbidragen tillåts öka i samma takt som skatteunderlaget tyder aktuella prognoser på bra förutsättningar för den kommunala ekonomin fram till 2011. De demografiska problemen är ännu relativt begränsade för sektorn totalt sett. På lite längre sikt redovisar SKL däremot bedömningar som innebär att behoven kommer att bli allt svårare att möta. Skattebasen kommer inte att fortsätta ge samma tillskott som idag eftersom det demografiska underlaget för sysselsättningsökning begränsas av att befolkningen i yrkesverksam ålder beräknas vara i stort sett oförändrad. En obefintlig eller svag sysselsättningsutveckling innebär att skatteunderlagets reala tillväxt beräknas stanna vid 0,5 procent, vilket visserligen är tillräckligt för att möta de närmaste årens måttliga behovsökning på grund av förändringar i åldersstrukturen, men ligger mycket lägre än den historiska utvecklingen av kostnaderna. En sådan ökning är liten i jämförelse med de krav som äldreomsorgen ställs inför om ett decennium och otillräcklig för att uppfylla medborgarnas förväntningar om en fortsatt kvalitativ utveckling av skola, vård och omsorg. Nyligen tillsatte SKL en programberedning med uppgift att bedriva ett arbete om formerna för den framtida finansieringen av kommunernas och landstingens åtagande. Resultat i nivå med god ekonomisk hushållning, stabila statliga förutsättningar och bibehållen finansieringsprincip är enligt SKL strategiska för finansieringen av framtida välfärd. Skattebasen är på sikt otillräcklig för kommunernas välfärdsuppdrag och SKL verkar för en breddad diskussion mellan samhällets aktörer. Befolkning Snart 60 000 Mölndalsbor Befolkningen i Mölndals stad ökar stadigt. Under 2007 ökade befolkningen med 492 personer och staden hade vid årsskiftet 59 430 invånare. Av landets 290 kommuner är Mölndals stad den 35:e största till folkmängd och det skil- 6
F Ö R V A L TNINGSBERÄTTELSE jer knappt 2000 personer till Sollentuna, som är den 34:e. Medelåldern i Mölndal är 38,9 år, motsvarande siffra för riket som helhet är 41,0 år. Andelen utrikes födda är 12,7 procent och andelen med utländsk bakgrund är 16,6 procent vilket är just under riksgenomsnittet. Utrikes födda Utländska medborgare Medelålder Demografi Hushåll med hemmavarande barn 0 17 år 120 100 Barn 0 5 år 80 60 40 20 Barn 6 7 år Äldre 80 år+ Index Mölndal Index riket Äldre 65 79 år Med hjälp av kunskapen om nuvarande befolkningssammansättning, planerat byggande och andra statistiska faktorer upprättas en befolkningsprognos. Huvuddelen av stadens resurser används till skola, vård och omsorg och det är viktigt att förutse hur behoven förändras för att över tid kunna styra om resurserna till rätt sektor. Ny åldersstruktur kräver verksamhetsanpassningar I den senaste befolkningsprognosen är det främst små barn och unga vuxna 20 29 år som bidrar till stadens ökade befolkning. Tillsammans utgör dessa två grupper en befolkningsökning på cirka 3 700 personer av totalt cirka 8 100 personer under kommande tioårsperiod eller ungefär 45 procent av den totala befolkningsökningen. Barnfamiljer är en stor inflyttningsgrupp och mycket tyder på att den gruppen kommer att fortsätta dominera statistiken över antalet inflyttade. Fler barnfamiljer innebär även ett ökat födelsetal, vilket i sin tur ökar befolkningen ytterligare. Under den närmaste tioårsperioden väntas det ske en del större förändringar i befolkningssammansättningen. Dessa förändringar sker främst inom två åldersgrupper. De äldre i åldern 65 79 år ökar med ungefär 1 850 personer eller 30 procent fram till år 2016. Samtidigt beräknas antalet ungdomar i åldern 19 24 år öka med upp till 30 procent fram till år 2014, för att sedan minska något resterande prognosår. De demografiska förändringarna beror på det stora antalet 40-talister som inom kort uppnår pensionsåldern samt att barnen från den så kallade baby-boomen under tidigt 1990-tal snart vuxit upp. Den gruppen kommer inom några år att flytta hemifrån. I flera avseenden har de båda växande grupperna samma preferenser gällande boende. Antalet ungdomar i gymnasieåldern förväntas minska med cirka 525 personer mellan åren 2007 och 2014. Även antalet barn i grundskoleålder 6 15 år antas minska, dock endast fram till och med år 2009. Grundskolebarnen väntas därefter öka med cirka 1000 barn mellan åren 2010 och 2016. Antalet nyfödda ökar stadigt i Mölndal och är snart uppe i rekordnivåerna från det tidiga 1990-talet med drygt 800 nyfödda per år. Om dagens trend håller i sig kommer antalet förskolebarn i åldern 1 5 år att öka med mellan en och tre procent per år. Inom flera områden i kommunen är utbyggnaden av grundskolor tillgodosedd för de närmaste åren. På andra håll sker en större översyn i samband med den stora ökningen av förskolebarn samt tillkomsten av nya större bostadsområden inom befintliga skolupptagningsområden. Staden arbetar därför aktivt med en strategisk översyn av lokalresurserna till exempel genom analys av möjligheter till flexibel användning över tid liksom möjliga ytor för tillbyggnader och byggnation av nya lokaler. Ökningen av antalet äldre är ett viktigt skäl till den omstrukturering av äldreomsorgen som pågår i staden. Gruppens behov och förutsättningar förändras och det krävs att de traditionella verksamhetsformerna utvecklas. Under de närmaste åren måste Mölndals stad anpassa sig till en ökad efterfrågan på kommunal service relaterat till fler ungdomar och äldre. Samtidigt kvarstår en relativt oförändrad efterfrågan från övriga åldersgrupper. Utbyggnad av nya bostadsområden i befintliga skolupptagningsområden liksom ett generellt högt barnafödande innebär att Mölndals stad ser över lokalanvändning och lokalresurser för förskola och skola. Bostadsmarknad Bostadsbeståndet i Mölndals stad består av 53 procent lägenheter i flerfamiljshus och 47 procent småhus. Flest småhus finns i Lindome, där de motsvarar drygt 80 procent. Andelen i Kållereds och Stensjöns församlingar är drygt 60 procent. Störst andel flerbostadshus, drygt 70 procent, finns i Fässbergs församling. Av det totala bostadsbeståndet i kommunen fördelas upplåtelseformerna på 40 procent vardera vad gäller äganderätter och hyresrätter och 20 procent bostadsrätter. Antal 250 200 150 100 50 0 Bostadsbyggande 1992 2006 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 År Flerbostadshus Småhus 7
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E att tillgå på den ordinarie bostadsmarknaden kommer färre personer att behöva söka sig till stadens särskilda boenden. Ett sätt att tillgodose bostadsbehovet för äldre åldersgrupper är genom så kallade seniorbostäder. Intresset för dessa boenden har under senare år varit enormt både i Mölndal och i angränsande kommuner. Ett annat exempel är att erbjuda äldre åldersgrupper lämpliga bostäder genom förtur till nybyggda bostäder med hiss. Staden expanderar och ett nytt bostadsområde är Fågelsten, där Förbo under året påbörjade bygget av 40 nya lägenheter med så kallad kooperativ hyresrätt. Kommunstyrelsens ordförande Hans Bergfelt tar det första spadtaget genom att fästa den första ytterväggen med spikpistol. Foto: Kent Randau, Mölndalsposten Ökad nybyggnation och flera nya områden Under 2007 färdigställdes enligt preliminära beräkningar 277 bostäder, varav 77 i flerbostadshus och 200 i småhus. Det innebär att nivån på nybyggnationerna minskade jämfört med 2006, då det tillkom 366 bostäder. Under de närmsta åren planeras en markant ökning av bostadsutbyggnaden i Mölndal. Flera större projekt är aktuella, exempelvis den pågående utbyggnaden av Fågelsten i Lindome och Heljered i Kållered, Åby travbaneområde, nya Mölndal centrum samt ytterligare en rad större bostadsprojekt. På sikt beräknas antalet nya bostäder att uppgå till mellan 500 och 600 per år. Den stora utbyggnaden innebär även att Mölndal nu tar ett större regionalt ansvar för den tilltagande bostadsbrist som råder inom Göteborgsregionen. Stor efterfrågan på alla typer av bostäder Idag råder en brist på bostäder inom Mölndals stad. Marknadens aktörer vittnar om en mycket stor efterfrågan på alla typer av bostäder. Ungdomarna efterfrågar hyresrätter till rimligt pris, de lite äldre letar efter centrala lägenheter nära service och det finns en stor efterfrågan på stycketomter och villor. Det finns också en specifik efterfrågan på bostäder från grupper där staden har ett särskilt ansvar. Bostadsbristen medför att dyrare och mer tillfälliga lösningar måste tillgripas via socialtjänsten. Den ökande andelen äldre kommer att skapa särskilda behov. Om lämpliga lägenheter för den åldersgruppen finns Unga familjer flyttar gärna till Mölndal Mölndals stad har under en längre tid haft ett positivt inflyttningsöverskott och genomsnittet under det senaste decenniet är drygt 245 personer per år. Under 2007 var flyttnettot 207 personer, vilket jämfört med 2006 är relativt lågt. Tendensen är att personer under 44 år flyttar till kommunen och att par och familjer med vuxna personer över 45 år, främst inom spannet 50 64 år, flyttar från kommunen. Detta förhållande har varit nästan oförändrat under 20 år. I sammansättningen av inflyttningsöverskottet har under senare år märkts en reducering av gruppen 20 24 år, medan par i åldern 25 34 år med små barn dominerar. En omfattande bostadsefterfrågan ställer stora krav på planering. Det krävs också strategiska beslut kring utbyggnadstakt och kontroll över kommunalekonomiska effekter vid utbyggnaden av social service på grund av befolkningsökning och nyetablerade områden. Specifika behov kan identifieras för grupper där Mölndals stad har ett särskilt ansvar och där bristen på bostäder och kortsiktiga lösningar påverkar stadens ekonomi negativt. Social profil Mölndal liknar grannarna Det är inte bara befolkningens sammansättning som påverkar invånarnas behov av kommunal service. I nedanstående diagram jämförs ett antal faktorer som bildar en social profil för Mölndals stads invånare med det genomsnittliga värdet för riket. Social profil Mölndals stad Anmälda brott per 1000 invånare Valdeltagande Ohälsotal Ekonomiskt bistånd/ kostnad per hushåll Andel biståndstagare av befolkningen Förgymnasial utbildning 125 Index Mölndal 100 75 50 25 Eftergymnasial utbildning Förtidspension Index riket Medianinkomst Andel förvärvsarbetande 20 64 år Arbetslöshet 8
F Ö R V A L TNINGSBERÄTTELSE I jämförelse med riket har Mölndals stad högre andel högutbildade, lägre arbetslöshet och en högre medianinkomst. En negativ socioekonomisk faktor är dock att det ekonomiska biståndet, försörjningsstödet, per mottagande hushåll är högre än riksgenomsnittet. Under 2007 presenterade Göteborgsregionens kommunalförbund rapporten Välfärdsbilder i Göteborgsregionen. I en regional jämförelse med Göteborgsregionen som helhet uppvisar Mölndals stad en lägre arbetslöshet och en lägre andel personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Staden har dock de högsta kostnaderna för ekonomiskt bistånd per invånare bland kranskommunerna, det vill säga undantaget Göteborg. Ungdomsarbetslösheten är något högre i Mölndals stad än vad den är i regionen som helhet. Vad gäller andel av befolkningen med en eftergymnasial utbildning, medelinkomst, valdeltagande och anmälda brott överensstämmer nivån med regiongenomsnittet. Mölndal liknar i många avseenden Härryda, Kungsbacka, Lerum, Partille och stadsdelen Torslanda i Göteborg. Andelen högutbildade och medborgarnas inkomstnivå i kombination med höga försörjningsstödskostnader, visar att staden måste tillgodose behov och krav från medborgare med vitt skilda förutsättningar. Mölndals stad har en, ur kommunalekonomisk synvinkel, gynnsam befolkningsstruktur i jämförelse med riket. Effekterna neutraliseras samtidigt i stor utsträckning genom skatteutjämningssystemet. Folkhälsa Mölndalsbornas hälsoläge är gott Hälsa och goda levnadsvanor är nära förknippat med faktorer som utbildning, inkomst och sysselsättning. Mölndal har därmed goda förutsättningar för en god hälsa i befolkningen. Den nationella enkäten Hälsa på lika villkor? visar också att mölndalsborna i genomsnitt har en god hälsa både fysiskt och psykiskt. Livsvillkoren skiljer sig dock en del mellan kommunens tre tätorter, glesbygdsområden och även mellan bostadsområden inom orterna. Variationerna i livsvillkor innebär också variation i hälsa. Under senare år har rökningen minskat och i Mölndal är andelen rökare lägre än i länet som genomsnitt. Konsumtionen av alkohol har dock ökat drastiskt i den vuxna befolkningen. Idag har unga vuxna den mest riskabla konsumtionen. I Mölndal har 25 procent av unga kvinnor mellan 20 29 år och 35 procent av männen i samma ålder en riskabel konsumtion. Situationen motsvarar genomsnittet i länet. Mölndal, med sina strövområden, skogar och sjöar, erbjuder goda förutsättningar för fysisk aktivitet. Även det väl utvecklade föreningslivet bidrar positivt. Andelen vuxna som har en stillasittande fritid utan motion är också lägre än i länet som helhet. I den vuxna befolkningen är dock 40 procent överviktiga. I Mölndal, precis som i landet i övrigt, uppvisar kvinnor i större utsträckning än män nedsatt psykiskt välbefinnande. Jämfört med närliggande kommuner mår kvinnorna sämre i Mölndal, men på motsvarande nivå som i länet som helhet. Ungdomsenkäten Läget, som har genomförts i Mölndal varje år sedan 2004, visar att även unga flickor mår psykiskt sämre än jämnåriga pojkar. Även denna trend återspeglas i riket. Det nationella målet för folkhälsoarbetet är att Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Kommunen bedriver folkhälsoarbete i samarbete med regionen och flera andra aktörer. Insatserna sker i huvudsak inom den ordinarie verksamheten. Kommunen har en viktig roll i folkhälsoarbetet genom sina kontaktytor med många invånare, i olika åldrar och olika skeden av livet. Det förebyggande hälsoarbetets mål är ett bra liv för medborgarna. Minskade behov av efterhjälpande insatser förbättrar samtidigt utrymmet för välfärdens finansiering. Näringsliv Framgångsrika företag och fortsatt ökning Mölndal har ett väl differentierat näringsliv med en tydlig struktur som präglas av framförallt medicin, IT/mikrovågsteknologi, papper och fiberteknologi, handel, mode och design. Några stora företag med tydliga varumärken är etablerade i staden och de bidrar till att flera mindre företag inom samma eller närliggande branscher också söker sig hit. Exploateringen av områden med näringsverksamhet har varit återhållsam och har skett med specifika krav på företagen. Stadens verksamhetsområden är därför renodlade, tydligt profilerade och med ett jämförelsevis litet inslag av främmande verksamheter såsom detaljhandel. Företagen har ofta fastigheter med höga arkitektoniska kvaliteter, vilket skapar en hög attraktivitet. En hög andel av regionens utlandsägda företag finns i Mölndal. Det regionala samarbetet kring näringslivsfrågor är väl etablerat och regionen märks allt tydligare på den internationella arenan. Intresset ökar därför från internationella företag inom de branscher staden prioriterar. Under året flyttade 316 företag till Mölndal, vilket är en fortsatt ökning jämfört med föregående år. Nettoökningen av antalet företag var 400 stycken. Vid årsskiftet fanns 5 421 aktiva rörelsedrivande företag. Ett starkt näringsliv bidrar till Mölndals stads attraktionskraft och till tillväxten i regionen. Det är betydelsefullt för näringslivsutvecklingen att staden kan fortsätta erbjuda god boendemiljö, kommunal service och infrastruktur för den arbetskraft som företagen behöver. 9
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Omvärldsperspektiv Arbetsmarknad Låg arbetslöshet både jämfört med länet och riket Inom Mölndals gränser finns cirka 33 500 arbetstillfällen. Dessutom är hela Göteborgsregionens arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Varje dag pendlar cirka 41 000 personer till eller från Mölndals stad och inpendlingsöverskottet beräknas till cirka 3 850 personer. Procent 7 6 5 4 3 2 1 0 Arbetslöshet 16 64 år 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Mölndal Länet Riket Källa: AMS Månadsstatistik, december Arbetslösheten är låg både i jämförelse med riket och länet. Andelen öppet arbetslösa var vid årsskiftet 2,3 procent av invånarna 16 64 år, vilket är 0,4 procentenheter lägre än vid föregående årsskifte. Vid samma tillfälle deltog därutöver 0,8 procent av gruppen i arbetslöshetsåtgärder i form av program med aktivitetsstöd. Andelen öppet arbetslösa ungdomar 18 24 år var totalt 3,5 procent, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter sedan årsskiftet 2006/2007. Inkluderas de ungdomar som deltog i program med aktivitetsstöd stiger siffran till 3,9 procent, vilket är en minskning med 1,5 procentenheter sedan föregående årsskifte. Mölndal har en låg arbetslöshet både i jämförelse med riket och med länet. Den omfattande pendlingen påverkar ortens trafikoch miljösituation och ställer därmed särskilda krav på kommunala insatser och planering. Infrastruktur Attraktiv knutpunkt med satsningar på kollektivtrafik Mölndals stad har ett strategiskt läge i Göteborgsregionen. Flera viktiga transportleder i form av E6/E20, Riksväg 40, Söderleden, Västkustbanan och Boråsbanan går genom staden. I närheten ligger Landvetter flygplats och, i Göteborg, Nordens största hamn, vilket gör det lätt att nå ut på en internationell marknad. Kollektivtrafiken omfattar såväl spårbunden trafik som busstrafik och är väl utbyggd till alla kommundelar och till grannkommunerna. Genom Knutpunkt Mölndals bro finns ett väl fungerande kollektivtrafikcentrum med 3,5 miljoner resande per år. Under 2007 har staden genomfört flera satsningar för att stärka kollektivtrafiken. De stora transportleder som passerar genom Mölndals stad innebär också problem i form av miljöpåverkan och barriäreffekter. Trafiksituationen på det övergripande vägnätet genom centrala Göteborg påverkar i hög grad även Mölndal. Arbete och planering pågår med såväl ett bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur som förslag till utbyggnader med syfte att tillmötesgå framtida transport- och resbehov i regionen. Banverket och Vägverket arbetar nu med nya långtidsplaner för infrastrukturinvesteringar. Ett särskilt regionalt utvecklingsarbete pågår också för att förbättra kollektivtrafiken i projektet K2020, som bedrivs både på regional och kommunal nivå. Inom Mölndal kommer de omfattande planerna på bostadsbyggande under de närmaste åren att ställa krav på en förbättrad infrastruktur i öst-västlig riktning. Det är viktigt att nuvarande regionala arbete resulterar i en infrastruktur för Göteborgsregionen och Mölndal som stödjer en fortsatt och uthållig tillväxt. Genom att E6/E20 delar staden ställs särskilda krav på samhällsplaneringen. Mölndals invånare och näringsliv har tillgång till en god infrastruktur och väl utbyggd kollektivtrafik, men en omfattande bostadsutbyggnad kräver ytterligare förstärkningar. Besöksnäring Många mål drar besökare till staden Den vedertagna definitionen av turism har förändrats från ren rekreation till att omfatta allt resande över kommungränser. Beskrivningen av vilka effekter olika slags besökare har lokalt blir då mera relevant. På senare år har begreppet shoppingturism inkluderats i besöksnäringen. Inom stadens gränser finns ett par av de mest betydande handelsområdena i Göteborgsregionen. Hotellen i Mölndal tillhör dem i Sverige som har högst beläggning. En orsak är det begränsade utbudet, men viktigare är att koncentrationen av stora företag drar många besökare till staden. Gunnebo slott är en självklar attraktion för den traditionella turismen och är ett av de största besöksmålen i Göteborgsregionen. Mölndals museums unika koncept, Kvarnbyns miljöer med arrangemang i form av Kulturnatt och julmarknad, Hills golfanläggning samt Åby travbana, är andra exempel på populära attraktioner som drar besökare till Mölndal. Besöksnäringen har betydande effekter för sysselsättning och ekonomi i Mölndal. Den regionala positionen inom handel visar att området är av stor strukturell betydelse och detta bör därmed beaktas både vid kortoch långsiktig planering. 10
F Ö R V A L TNINGSBERÄTTELSE Viktiga händelser Här redovisas sådana händelser som inträffat under bokslutsåret och fram till årsredovisningens upprättande och som har haft eller kan komma att få en mycket väsentlig betydelse för Mölndals stads ekonomi och verksamhet. Avsnittet kompletteras med upplysningar om mer nämnd- och bolagsspecifika viktiga händelser i verksamhetsredovisningen som återfinns på sidorna 48 80. Storsatsning på Mölndalsån I slutet av 2006 drabbades Mölndal av kraftiga översvämningar. De nederbördsmängder och vattennivåer som då uppmättes var de högsta på 146 år! Händelsen drabbade många näringsidkare och fastighetsägare, främst utmed Ågatan och Göteborgsvägen. Under den akuta perioden genomförde staden ett antal åtgärder för att begränsa materiella skador och problemen med framkomlighet. Under våren 2007 pågick ett omfattande arbete för att utreda alternativa lösningar på kort och lång sikt i syfte att begränsa riskerna för framtida översvämningar. Strax före sommaren beslutades om rensnings- och förbättringsåtgärder av Mölndalsån till djup och bredd enligt vattendom år 1955. Förberedelser och genomförande sker i samverkan med Göteborgs stad. Kostnaderna beräknades vid beslutet till 45 mnkr för Mölndals del av Mölndalsåns sträckning och 65 mnkr för åtgärderna i Göteborg. Förutsättningarna visade sig sådana att de verkliga kostnaderna för Mölndal nu beräknas stanna på 25 mnkr, varav drygt 18 mnkr har förbrukats under 2007. Rensningsåtgärderna visar märkbart goda resultat och under de väderleksförhållanden som hittills förekommit har marginalen till kritiska vattennivåer varit god. Ytterligare åtgärder planeras för att mildra konsekvenserna av höga vattenstånd. Under 2008 2009 genomförs invallning av Mölndalsån mot Ågatan. I ett senare skede planeras kapacitetsökningar i Mölndalsån vid Stensjö dämme och i Ståloppet samt reglering av sjöarna i vattensystemet. Nedbrunnen förskola och flisbrand på deponi Under året har både verksamhet och ekonomi drabbats av ett par omfattande bränder. I januari 2007 totalförstördes Gastorps förskola i Lindome vid en brand som orsakades av några ungdomars lek med fyrverkeripjäser. Under hösten drabbades stadens verksamhet av ytterligare en stor brand. Den här gången antändes lagrad träflis vid Kikås avfallsanläggning. Verksamheten för de 35 barnen vid den drabbade förskolan kunde återupptas i ersättningslokaler redan efter ett par dagar. Efter uppgörelse med försäkringsbolaget beslutades om en nybyggnation som kostnadsberäknades till 8,5 mnkr, varav 4,5 mnkr finansierades med försäkringsersättning. Övriga merkostnader med anledning av branden har beräknats till 1,1 mnkr, varav 0,5 mnkr ersatts av försäkringsbolaget. Branden vid Kikås avfallsanläggning pågick under 13 dagar och vållade en kraftig rökutveckling. Släckningsarbeten pågick dygnet runt i två veckor och återvinningscentralen fick hållas stängd i två dagar. Kostnaderna för den branden beräknas till 3,4 mnkr, men här har staden framställt ersättningskrav på en entreprenör som bedrev arbeten vid anläggningen. Gastorps förskola i Lindome förstördes i en anlagd brand i januari 2007. Denna förskola är en av de fastigheter som kommunen äger och förvaltar. Dessutom finns 27 grundskolor, 35 förskolor, 9 gruppbostäder och 106 andra objekt, till exempel fritids- och kulturfastigheter. Varje år kostar underhållet av fastigheterna ungefär 30 miljoner kronor. Foto: Rickard Santala 11
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Viktiga händelser Strategiskt markköp En kommun har möjlighet att genom så kallat förköp köpa ett markområde på samma villkor som ursprunglig säljare och köpare avtalat. Mölndals stad har endast vid ett fåtal tillfällen utnyttjat den rätten. Det skedde dock under 2007 då ett markområde på cirka 100 000 m 2 förköptes från en större byggherre. Förvärvet ger staden rådighet att effektivt styra den framtida bebyggelsen mellan Östra Eklanda och Fässbergs by. Idag nyttjas området för odling och häständamål i avvaktan på planläggning. Ersättningen för marken uppgick till cirka 40 mnkr, vilket bedöms vara en god investering med utgångspunkt från det kommunala intresset. Nedläggning av Soab I mars avslutade Hexion tillverkningen vid sin fabrik i Kvarnbyn. Fabriken har anor sedan början av 1800-talet och för de flesta Mölndalsbor är den mer känd under sitt gamla namn Soab, Svenska oljeslageri AB. Ett femtiotal anställda berördes av nedläggningen. Hexion har sålt fastigheten till NCC. Fabriksbyggnaderna, som är utformade för kemikalietillverkning och domineras av en enorm betongsilo från 1935, kommer att rivas under 2008. Därmed försvinner ett landmärke som ofta upplevts förfulande för Kvarnbyn och det skapas nu nya möjligheter för utveckling av stadsbilden. Efter försäljningen samarbetar två intressenter i ett projekt för att utveckla fastigheten och efter rivningen kommer området att saneras från de föroreningar som uppstått under tillverkningsprocesserna. Avsikten är att möjliggöra framtida bostäder i området och att överföra en del av fastigheten till Mölndals stad som ett led för staden i att bland annat få kontroll över strömfallsfrågorna. Fokus på miljöfrågor Både på det internationella och nationella planet blev 2007 året då miljöfrågorna lyftes högt på agendan. Al Gores film En obekväm sanning spreds över världen och tillsammans med FN:s klimatpanel tilldelades han Nobels fredspris. Även inom Mölndals stad stod miljöfrågorna i fokus, vilket märktes både i form av strategiska beslut och genomförda aktiviteter. Under året antogs reviderade miljömål, som är inriktade på att uppnå ett visst miljötillstånd till 2015. För första gången antogs också konkreta miljömål för stadens egen verksamhet. Den enskilt största insatsen 2007 för att minska klimatpåverkan, var att man påbörjade utbyggnaden och konverteringen av Riskulla värmeverk. Ett flertal projekt har pågått för att förändra och påverka resmönster. I ett brett upplagt samarbete mellan kommun och näringsliv genom det så kallade RAM-projektet, har man tagit de första stegen som skall leda till att fler tänker över sina vanor och blir flexiblare i sitt ressätt. Under våren genomfördes en informationskampanj till 5000 hushåll om hållbart resande. Staden har också gjort en utredning kring vilka anpassningar som krävs i Mölndal för att den regionala målbilden för framtidens kollektivtrafik K2020, skall kunna förverkligas. Mölndal rankad på femte plats Svenskt Näringsliv genomför varje år en ranking av vilka kommuner som har det bästa företagsklimatet. Deras rankinglista har blivit den mest uppmärksammade, även om det finns andra. Ett skäl är att listan inte bara utgår från statistik, den kompletteras med en enkätundersökning till företagare i kommunen. Under 2007 placerade sig Mölndal på femte plats bland landets samtliga kommuner. De senaste åren har Mölndal legat runt tionde plats. Ingen annan kommun i Västsverige har tidigare placerat sig så bra. Jämfört med tidigare mätningar är det flera områden där företagarna upplever förbättringar, men framför allt avseende frågan om kommunala tjänstemäns attityder till företagande. Där har företagare som besvarat enkäten upplevt en påtaglig förbättring, som är starkare än på andra områden. Hur uppfylls målen? Kommunens uppgifter utgår från lagstiftningen. Den lokala tillämpningen uttrycks i kompletterande planer i form av budget och separata dokument som tydliggör Mölndals stads verksamhetsmål. I förvaltningsberättelsen presenteras en sammanfattning av måluppfyllelsen, medan den nämndindelade verksamhetsredovisningen innehåller en mer heltäckande information om nämndernas mål och kvalitetsarbete. Samhällsplanering och bostadsförsörjning Stadens översiktsplan är ett av flera viktiga redskap för att kunna besluta om stadens framtid. Här presenteras strategier för utvecklingen under en tiotill tjugoårsperiod, hur bebyggelse och kommunikationer skall utvecklas och hur vi skall ta vara på värden i natur- och kulturmiljöer. Genom att bygga vidare på tidigare planering skall Mölndal formas för framtiden så att vi får en attraktiv, välfungerande och tillgänglig miljö. Flera åtgärder under 2007 överensstämmer med uttalade mål i översiktsplaneringen. Här kan nämnas utvecklingsarbetet i Mölndals centrum, bostadsplaneringen och planering för fritidsanläggningar. 12
F Ö R V A L TNINGSBERÄTTELSE Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller en målsättning om ett ökat byggande. För perioden 2006 2010 anges 400 600 bostäder per år. Under de senaste två åren har 366 respektive preliminärt 277 nya bostäder uppförts. År 2007 är att betrakta som ett mellanår och ett flertal påbörjade projekt är tänkta att färdigställas under 2008. Flera centrala förtätningsprojekt förbereds inom en snar framtid exempelvis Mölndal centrum, Åby travbaneområde och Vänortsgatan. Sammantaget finns ett stort utbud av planerade bostadsprojekt som alla avses resultera i ett högre bostadsbyggande enligt antagna kommunala riktlinjer och regionala önskemål. Arbets- och familjestödsnämnden Politiskt prioriterade mål: Boendefrågor Stärka individens eget ansvar och samarbetet med fastighetsägarna. Arbetet skall syfta till att hålla tillbaka kostnaderna för en verksamhet som ökar i volym och samtidigt precisera socialtjänstens ansvar för boendeproblematiken. Målet följs upp genom att utvecklingen av antalet andrahandskontrakt, kostnader för hyresskulder samt övriga boendekostnader kartläggs. Individens egenansvar har stärkts bland annat genom att överenskommelser träffats med fastighetsbolagen om att de skall fakturera hyran direkt till klienter med andrahandskontrakt. Rutinen är tänkt att förenkla övergången till ett förstahandskontrakt då det redan i andrahandssituationen etableras en naturlig kontakt mellan hyresvärd och klient. Nyordningen har även inneburit en effektivisering av arbetet i boendegruppen. Fokus har lagts på bemötandet av klienter, utredningar av inkomna ansökningar samt uppföljning. Antalet andrahandskontrakt uppgick vid årsskiftet 2007/2008 till 160, en minskning med åtta jämfört med 2006. Trots en nedskrivning av hyresskulderna med cirka 1,0 mnkr under året redovisar nämnden en hyresskuld på 0,5 mnkr. Öppenvårdsinsatser Fortsätta utvecklingsarbetet med hemmaplanslösningar för att förhindra och korta av externa placeringar. Detta genom att använda tidigare, interna, mindre kostsamma och mer verkningsfulla insatser. Vidare skall alternativ inom öppenvården utredas. Uppföljning skall ske genom utvärdering av ekonomiska resultat och behandlingsresultat. Arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar har fortgått. Under årets första månader minskade antalet placeringar och vårddygn betydligt jämfört med 2006. Strax före sommaren bröts den trenden vilket i huvudsak förklaras av ökade vårdbehov på grund av missbruk. Försörjningsstöd Utöka klienttiden för att fördjupa utredningarna och motivera/bedriva förändringsarbete samt öka samverkan med berörda. Detta för att nå andra försörjningsvägar och minska försörjningsstödet. Arbetet följs upp genom att mäta försörjningsstödets utveckling samt kartlägga målgrupper, orsaker och tid i direktarbete med klienter. Målsättningen att minska kostnaderna för försörjningsstödet jämfört med 2006 har uppnåtts. Den främsta anledningen är det rådande arbetsmarknadsläget. Den direkta klienttiden med ordinarie handläggare har ökat genom att omfattningen på jourmottagningen minskats. Klienten hänvisas vid akuta ärenden till ordinarie handläggare i syfte att främja kontinuitet i besluten. Samverkan inom nämndens verksamhetsområde har utvecklats under 2007. Ett exempel är att sökanden redan innan den träffat socialsekreterare hänvisas till Neon Resurscenter vilket påskyndar bedömningen rörande huruvida den sökande kan stå till arbetsmarknadens förfogande och tydliggör dennes egenansvar. Nämnden har arbetat med att strukturera kontrollfunktioner och bland annat infört krav på legitimation och personligt inlämnande av försörjningsstödsansökningar. Ett metodutvecklingsarbete har bedrivits för att åstadkomma enhetlig handläggning och tydliga bedömningsnivåer i förhållande till lagstiftning och vägledande bestämmelser. Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Politiskt prioriterade mål: Öka andelen elever behöriga till nationellt program på gymnasiet i förhållande till 2005. Andelen elever som blev behöriga till nationella program på gymnasieskolan 2005 uppgick till 94 procent. Motsvarande andel läsåret 2006/07 var 91 procent vilket innebär att målet inte uppfyllts. Under de tio år som det nuvarande målrelaterade betygssystemet funnits har andelen elever i Mölndal som blivit behöriga till fortsatta studier på gymnasieskolans nationella program varierat mellan 90 procent och 94 procent. Genomsnittet 1998 2007 var drygt 92 procent medan genomsnittet i riket 2007 var 89 procent. Öka andelen elever som når alla kunskapsmål i årskurs 5 i förhållande till 2006. Av eleverna i årskurs 5 nådde 82 procent målen i samtliga ämnen, vilket är en förbättring med fyra procentenheter jämfört med 2006. Målet har således uppfyllts. Under planperioden minska antalet barn i förskolans barngrupper i förhållande till 2004. Nämnden följer utvecklingen genom att i april och oktober mäta antalet inskrivna barn. För att nå full behovstäckning hela året är fler inskrivna på våren än på hösten. År 2004 var snittet 18,1 barn i april och 16,9 i oktober. Motsvarande tal 2007 var 17,8 i april och 16,2 i oktober, vilket innebär att målet uppnåtts. Utökningen av förskolan sker planenligt. Antalet barn ökar vilket betyder att den utökade verksamheten till viss del behövs för att platser skall kunna erbjudas inom skälig tid. Byggnadsnämnden Politiskt prioriterat mål: Reducera den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov till max 60 dagar. 13
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Hur uppfylls målen? Den genomsnittliga handläggningstiden ökade från 77 dagar 2006 till 84 dagar 2007. En förklaring till ökningen är att 16 av totalt 540 avslutade ärenden hade handläggningstider på mellan ett och tre år, vilket kan jämföras med nio 2006. Den viktigaste orsaken är komplicerad administration med flera revisioner av ritningar. Hälften av byggloven avgjordes inom 46 dagar vilket är en minskning från 49 dagar föregående år. Gatunämnden Politiskt prioriterade mål: Gatusträckningar i 2007 års beläggningsunderhållsprogram skall handikappanpassas i samband med beläggningsarbetena. Under året har beläggningsunderhåll av större omfattning utförts på tolv platser runt om i staden. Dessutom har en rondell med mera uppförts vid Lackarebäcksmotet. Samtliga gatusträckningar har handikappanpassats. Målet har således uppfyllts. Av Mölndals 56 lekplatser skall minst tre lekplatser rustas upp där hänsyn tas till funktionshindrade. Målsättningen har inte uppnåtts då enbart lekplatserna Flinteleken och Brovaktaregatan har anpassats för funktionshindrade. Fordon och trafikmiljö skall anpassas till funktionshindrades behov så att fler resor kan ske med ordinarie kollektivtrafik istället för med färdtjänst. Alla hållplatser med mer än 75 påstigande passagerare skall vara anpassade senast 2010. Samtliga busshållplatser som under året uppförts på Krokslätts Parkgata har anpassats till funktionshindrades behov. Detta gäller även nybyggnationerna på Göteborgsvägen vid Mölndals sjukhus, vid Lindome station och vid Sörgårdsskolan samt upprustningen av hållplatsen på Östra Lindomevägen vid Sagered. Målsättningen att anpassa alla hållplatser med fler än 75 påstigande resenärer senast 2010 förefaller svår att uppnå. Enligt rådande planering väntas andelen uppgå till mellan 70 procent och 80 procent vid den aktuella tidpunkten. Avloppsvattenmängden till GRYAAB år 2008 skall ha minskat med 2,5 miljoner m 3 från 2004 års nivå genom att inläckaget av ovidkommande vatten i ledningsnätet begränsas. Under 2007 var den totala volymen avloppsvatten som överfördes till GRYAAB 10,2 miljoner m 3 vilket är 0,1 miljoner m 3 lägre än 2004 års nivå. En viktig anledning till varför minskningen inte blev större är de översvämningar som drabbade staden. Möjligheterna att sänka mängden med 2,5 miljoner m 3 jämfört med 2004 är starkt beroende av hur vädret utvecklas under innevarande år. Andelen Mölndalsbor som sorterar ut farligt avfall och lämnar det till särskild behandling skall öka till 80 procent år 2009. Flera åtgärder vidtogs under året för att främja sortering av farligt avfall. Bland annat förbättrades tillgängligheten till återvinningscentralerna i Kikås och Lindome genom utvecklade inpasseringssystem. Ett nytt återvinningskort har tagits i bruk från och med januari 2008. Det finns avseende 2007 ingen uppgift om andelen mölndalsbor som lämnade farligt avfall på för ändamålet lämpade anläggningar. Gymnasienämnden Politiskt prioriterat mål: Gymnasieelevernas genomsnittliga slutbetyg skall uppnå ett meritvärde på 14,0. Medelvärdet för gymnasieelevernas slutbetyg blev 13,9 vilket innebär att målet inte uppnåddes. Jämfört med föregående år har dock resultatet förbättrats från 13,8. För att komplettera bilden kan nämnas att andelen behöriga till högskolan ökade med en procentenhet till 90 procent. Andelen minst godkända i kärnämnena på de naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga programmen ökade från 98 procent 2006 till 99 procent 2007 medan andelen minst godkända i kärnämnena på övriga program ökade från 78 procent till 88 procent. Kommunstyrelsen Politiskt prioriterat mål: Ge medborgarna bättre information om stadens ekonomi. Som ett led i fullmäktiges uppdrag att förbättra informationen om stadens ekonomi till medborgarna uppdateras de ekonomiska rapporterna, i form av helår- och delårsbokslut, månadsrapport och budget, kontinuerligt på stadens hemsida. I december 2006 handlade informationsbladet ditt & mitt Mölndal om stadens ekonomi. Detta nummer har under 2007 använts som informationsmaterial och funnits tillgängligt för allmänheten både på hemsidan och i stadens reception. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Politiskt prioriterat mål: Öka satsningarna inom livsmedelsområdet till följd av den nya lagstiftningen och inom djurskyddsområdet för uppdatering av registren över kontrollobjekten. Målet kan anses uppfyllt vad gäller djurskyddsområdet då en heltäckande översyn av registren genomförts under året. Inom livsmedelsområdet har inflödet av ärenden som uppkommit till följd av den nya lagstiftningen som väntat orsakat ett uppdämt behov av livsmedelskontroller. Satsningar har möjliggjorts bland annat genom personalförstärkningar. Nämnden för kultur och fritid Politiskt prioriterat mål: Öka barns och ungdomars fysiska aktivitet. Målet har uppnåtts genom att satsningar har möjliggjort mer fysisk aktivitet för målgruppen. På Frejaplan har konstgräs anlagts och belysning uppförts och på Åbykullen har en mindre frisbeegolfbana färdigställts. Åbybadet har utökat öppettiderna samt tecknat avtal om kompletterande friskvårdsverksamhet. Åtta föreningar med egna anläggningar har fått ekonomiskt stöd genom ett nyinrättat anläggningsbidrag. Inom biblioteksverksamheten har program, infor- 14
F Ö R V A L TNINGSBERÄTTELSE mation och media som främjar rörelse och motion prioriterats. Genom projektet Idrottslyftet har skolelever i årskurs 4 och 8 under en timme extra i veckan fått prova olika aktiviteter. Ett uttryck för att fler har aktiverats är att antalet medlemmar i idrottsföreningar ökat med 362 personer vilket motsvarar 3 procent. Vård- och omsorgsnämnden Politiskt prioriterade mål: Skriftliga individuella genomförandeplaner som beskriver insatsernas innehåll och utformning skall upprättas för samtliga vårdtagare/brukare. Skriftliga individuella genomförandeplaner finns för samtliga vårdtagare/brukare. Målet är således uppfyllt. Uppföljning av överenskomna insatser skall kontinuerligt dokumenteras för samtliga vårdtagare/brukare. Kvalitetssäkring av utförandet i enlighet med plan skall ske i samverkan med vårdtagarna/brukarna. Uppföljning av överenskomna insatser har dokumenterats i enlighet med målformuleringen. Målet avseende kvalitetssäkring av utförandet har enbart uppnåtts till viss del. Nämnden räknar med att det målet kommer att uppfyllas 2008. Under 2007 skall personal som erbjuds tillsvidareanställning ha lägst en för verksamheten lämplig gymnasieutbildning. Andelen personal med för verksamheten lämplig gymnasieutbildning är oförändrad. Följaktligen har målet inte uppnåtts. Nationellt gäller att efterfrågan på personer med gymnasial omvårdnadsutbildning överstiger utbudet. 8. Kommun som samhällsbyggare 7. Verksamhetsutveckling 6. Personalpolitik Kommunkompassen 1. Offentlighet, öppenhet och demokratisk kontroll 100 Mölndal 2007 80 60 40 20 5. Kontroll och rapportering 2. Tillgänglighet/ medborgar- och brukarorientering Median Sveriges kommuner 3. Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän 4. Ledning, decentralisering och delegering Kommunkompassen Kommunkompassen en väg till ständig förbättring Sveriges kommuner och landsting erbjuder sedan 2002 kommuner att utvärderas enligt den så kallade Kommunkompassen. Detta verktyg för förbättringsarbete utvärderar de arbetssätt som tillämpas i kommunen och inte kvaliteten på enskilda verksamheter och tjänster. Med hjälp av värderingen kan en kommun genomföra förbättringar i sitt arbetssätt som leder till en bättre verksamhet. Mölndals stad har under 2007 för första gången utvärderats i enlighet med Kommunkompassens kriterier. Resultatet innebär att ett antal styrkor och förbättringsområden har identifierats. Staden uppnår ett bra resultat och kommunens poäng motsvarar medianvärdet som finns för alla de utvärderingar som gjorts med hjälp av Kommunkompassen. Inom de områden som berör offentlighet och demokratisk kontroll samt tillgänglighet och brukarorientering konstaterar utvärderingen att Mölndals stad har flera styrkor. Exempelvis nämns visionen för Mölndals centrum, Ungdomsfullmäktige och det breda utbudet av tillgängliga informationskanaler för medborgarna. Staden har en hög grad av valfrihet inom skola och gymnasium och uppvisar många goda exempel på arbete med brukarundersökningar. Några av de områden som lyfts fram som önskvärda att utveckla är kommunövergripande kund- och brukarorientering, klagomålshantering samt resultatjämförelser. Rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän bedöms vara relativt tydlig och med en hög grad av delegerat ansvar till förvaltningsorganisationen. Andra styrkor rör uppföljningen av prioriterade verksamhetsmål i bokslut och förekomsten av tydliga resultatmål i budget. Dock kan sammanlänkningen av ekonomi- och verksamhetsresultat förbättras liksom utvecklingen av uppföljningsbara resultatmål. Vad beträffar lednings- och personalfrågor framhålls det stora antalet samverkansprojekt och den goda formella ledningsstrukturen i förvaltningarna. Vidare beskrivs stadens lönepolicy som tydlig och ledarutvecklingsprogrammet som ambitiöst. Dock efterlyses kommunövergripande satsningar avseende medarbetarenkäter och kompetenskartläggning samt tydligare uppdragsbeskrivningar för chefer. Gällande förutsättningarna för kontroll och rapportering samt verksamhetsutveckling framhålls den ekonomiska återrapporteringen och avvikelsehanteringen inom ekonomiområdet som exempel på styrkor. Detta gäller även förekomsten av lärande nätverk, bland annat inom GR, och nyckeltalsjämförelser. Samtidigt kan avvikelsehanteringen gällande verksamhetsresultat förbättras. Kommunövergripande kvalitetssystem kan med fördel utvecklas liksom uppföljningen av graden av effektivitet inom IT-systemen. Samhällsbyggnadsområdet är enligt studien stadens starkaste område. Mölndal har ett dynamiskt näringsliv och ett stort utbud av kulturaktiviteter. De kommunövergripande internationella projekten SERN, Sweden Emilia Romagna Network, och VISP, Vitalizing City Centres through Integrated Spatial Planning, beskrivs som styrkor, men samtidigt framhålls att en stad av Mölndals storlek skulle kunna medverka i fler EU-finansierade samarbetsprojekt. Resultaten från Kommunkompassen är tänkta att tjäna som diskussionsunderlag och mynna ut i en handfull förbättringsområden inom vilka stadens förvaltningar gemensamt arbetar vidare. Jämförelser med andra kommuner som utvärderats utgör en sporre i den fortsatta utvecklingen av Mölndals stads verksamheter. 15
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Driftredovisning kommun Driftredovisningen omfattar verksamhetens nettokostnader och motsvarar den första resultatnivån i resultaträkningen. Här presenteras den interna fördelningen mellan stadens nämnder, årets avvikelser mot budget samt nettokostnadsutvecklingen. Fördelningen på kostnads- och intäktsslag, exklusive interna transaktioner, återfinns i not till resultaträkningen. Ytterligare information och analys återfinns i verksamhetsredovisningen på sidorna 52 80. Budgetavvikelser visar inte ekonomisk utveckling Analysen av driftredovisningen koncentreras ofta på budgetavvikelser, vilket är viktigt ur ekonomistyrningsperspektiv. Det finns dock en risk att budgetavvikelser felaktigt uppfattas som en signal kring ekonomisk utveckling, men kostnaden kan vara oförändrad trots att en avvikelse uppstår genom en förändring av budget. En analys med avsikten att uppmärksamma problemområden och orsaker till den ekonomiska utvecklingen bör även omfatta en genomgång av verksamhetsområdenas nettokostnadsutveckling över tid. Den analysen utgör också ett viktigt led i strävan efter en realistisk budgetering och ekonomisk kontroll. Nettokostnadsökningen mellan åren 2006 och 2007 mnkr % Barnomsorg 41,3 13,4 Finansnetto, pensioner med mera 20,6 26,0 Hemvård 15,5 10,2 Funktionshinder 13,0 7,2 Övriga nämnder, administration 1 12,9 4,0 Gymnasieskola, exklusive interkommunala ersättningar 11,4 7,9 Grundskola 9,4 1,2 Kollektivtrafik 8,7 28,1 Interkommunala skolersättningar inom gymnasieskolan 7,6 9,5 Kultur- och fritidsverksamhet 3,5 3,7 Gator, vägar och parker 2,6 1,7 Arbetsmarknad och integration 1,2 9,0 Räddningstjänst 0,4 1,2 Individ- och familjeomsorg 1,6 1,6 Försörjningsstöd 3,6 6,5 Äldreboende 5,1 2,4 Fastighetsförv./Serviceförv., avkastning 12,1 103,4 Summa nettokostnadsökning 124,9 5,7 1) Här ingår musikskola, vuxenutbildning med mera Verksamhetens nettokostnader har ökat med 5,7 procent mellan åren. För att analysen skall bli rättvisande har justering skett för jämförelsestörande poster samt att särskilda statsbidrag till utbildning har övergått till det generella bidraget och nu ingår i skatteutjämningen. Den största satsningen, procentuellt sett, redovisas för kollektivtrafiken. Här ingår flera förbättringar, men även en höjd avgift till Västtrafik. Den största nettokostnadsökningen redovisas för barnomsorgen, som har ökat med 41,3 mnkr eller 13,4 procent. Här ingår en volymökning motsvarande cirka 270 platser inklusive skolbarnsomsorg. Ett annat verksamhetsområde med kraftig nettokostnadsutveckling är hemvården med drygt 10 procent. Det sammanhänger delvis med äldreomsorgens omstrukturering, vilket bland annat är orsaken till att nettokostnaderna för äldreboenden har sjunkit med drygt 5 mnkr eller 2,4 procent. Insatserna för funktionshindrade har ökat genom exempelvis nio nya platser i servicebostäder, tio nya platser i daglig verksamhet och ökad korttidstillsyn, vilket syns genom att nettokostnaderna ökat med drygt 7 procent eller 13,0 mnkr. Mellan 2003 och 2004 ökade nettokostnaderna för försörjningsstöd med 26 procent och ökningstakten fortsatte med 7,4 respektive 5,6 procent de två efterföljande åren. Minskningen med 6,5 procent under 2007 är därför ett mycket viktigt trendbrott. Serviceförvaltningens interna avkastning har ökat med drygt 12 mnkr jämfört med den avkastning Samfast lämnade under 2006. Här ingår en teknisk förändring av räntebelastningen med cirka 4 mnkr, men främst är orsaken att insatserna avseende bland annat akut underhåll låg på en ovanligt hög nivå under 2006 och överskred budget med nära 8 mnkr under det året. Nettokostnaderna för gymnasieskola, både den egna och i form av interkommunala ersättningar, har ökat med cirka 19 mnkr, eller 7,9 respektive 9,5 procent. Bakgrunden är kostnader på grund av att elevantalet stiger i kombination med ökade behov vid särskolan och det individuella programmet. Stadens pensionskostnader ökar nu på grund av konstruktionen av det nya pensionsavtalet, vilket slår igenom vid nettokostnadsanalysen. Den avgiftsbestämda delen ökar under åren 2007 2010, medan den förmånsbestämda delen minskar. Stort minus men delvis beslutat För 2007 har nämndernas totala nettokostnader överskridit kommunbidragen med 30,5 mnkr. Här ingår dock 18 mnkr för underhållsåtgärder i Mölndalsån. Anslagsbeslutet skedde i särskilt ärende. Flertalet nämnder redovisar underskott jämfört med budget. Överskott återfinns hos kommunfullmäktige och kommunstyrelsen samt miljö- och hälsoskyddsnämnden. För den sistnämnda är avvikelsen hänförlig till ökade intäkter beroende på nya avgiftsregler för livsmedelskontroller. I kommunstyrelsens resultat ingår 4 mnkr i form av en försäkringsersättning, vilket innebär att avvikelsen i övrigt är negativ. Vård- och omsorgsnämndens överskott på 0,2 mnkr innehåller ett flertal avvikelser som balanserar varandra. De 16
F Ö R V A L TNINGSBERÄTTELSE enskilt största är ett överskott på 12,2 mnkr avseende äldreboenden, som uppvägs av ett underskott på 12,0 mnkr beroende på fler hemtjänsttimmar än budgeterat. Budgetavvikelsen för äldreboenden inkluderar 5,5 mnkr beroende på tidigarelagd avveckling av Mölndals Bro äldreboende, försenad driftsstart av nya platser på Brogården samt anpassning av personaldimensionering i samband med utvidgningen av Eklanda äldreboende. Arbetsmarknads- och familjestödsnämnden har under 2004 2006 årligen redovisat underskott i storleksordningen 20 mnkr. För 2007 syns ett trendbrott genom att resultatet i förhållande till kommunbidraget stannar vid en negativ avvikelse på 7,6 mnkr. En delförklaring är att kommunbidraget ökat med drygt 8 mnkr jämfört med 2006. Största orsaken till avvikelsen är köpta boenden och köpt vård, vilket till viss del uppvägs av att integrationsverksamheten avviker positivt med 3,1 mnkr. Nämnden för kultur och fritid redovisar ett underskott på 2,6 mnkr. Här ingår en negativ avvikelse avseende driften av Åbybadet motsvarande 5,7 mnkr. Ett exempel på en annan avvikelse som påverkar resultatet avser idrottsanläggningarna, som visar överskott på 2,9 mnkr främst beroende på förseningar i byggnationer. Bakgrunden till byggnadsnämndens underskott är att bygglovsintäkterna blivit lägre än de budgeterade, vilket även innebär en lägre intäktsnivå än 2006. Gymnasienämnden redovisar ett marginellt överskridande på 0,6 mnkr jämfört med tilldelat kommunbidrag. Här ingår en negativ avvikelse på 3,0 mnkr för interkommunala ersättningar, som uppvägs av att den egna gymnasieskolan respektive vuxenutbildningen redovisar överskott på 1,3 respektive 1,0 mnkr. Driftredovisning Mnkr Intäkter Kostnader Netto Kommun- Resultat bidrag Arbets- och familjestödsnämnden 106,9 286,4 179,5 171,9 7,6 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 109,0 1 010,5 901,5 897,8 3,7 Byggnadsnämnden 12,4 22,4 10,0 8,7 1,3 Gatunämnden/Trafiknämnden 202,7 341,4 138,7 120,4 18,3 1 Gymnasienämnden 80,1 355,7 275,6 275,0 0,6 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 406,6 488,6 82,0 84,3 2,3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2,8 9,5 6,7 7,8 1,1 Nämnden för kultur och fritid 31,3 129,7 98,4 95,8 2,6 Vård- och omsorgsnämnden 146,4 841,9 695,5 695,7 0,2 Summa nämndverksamhet 1 098,2 3 486,1 2 387,9 2 357,4 30,5 Kapitalkostnader 151,5 151,5 150,0 1,5 Övriga kommuninterna poster 412,2 412,2 0,0 0,0 Kalkylerad personalomkostnad 78,9 78,9 75,0 3,9 Årets pensionskostnad, not 19 131,4 131,4 113,9 17,5 Ökning semesterlöneskuld 2,9 2,9 5,0 2,1 Kikåstippen, förändring av avsättning 10,0 10,0 10,0 Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar 15,5 0,1 15,4 15,4 Övrigt 0,2 0,2 2,0 1,8 Summa driftredovisning 701,3 2 987,9 2 286,6 2 253,3 33,3 1) 18 mnkr avser åtgärder i Mölndalsån enligt särskilt anslagsbeslut, Kf 92/2007 17
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Investeringsredovisning kommun Mölndals stad har en centraliserad fastighetsförvaltning och äldrebostäderna i bolag. Det innebär att övriga nämnders investeringar huvudsakligen avser inventarier. Undantaget är gatunämnden där investeringar utförs i gator, vägar och VA-anläggningar med mera. Avstämning mot investeringsanslag per nämnd finns i verksamhetsredovisningen. En detaljerad avstämning per objekt återfinns som not i de finansiella rapporterna. Under 2007 har staden genomfört nettoinvesteringar på 182,4 mnkr, varav drygt 44 mnkr avseende markinköp, främst i form av särskilt beslutade förköp. Ett markområde på cirka 100 000 m 2 förvärvades för att ge staden rådighet över den framtida bebyggelsen mellan Östra Eklanda och Fässbergs by i Fässbergsdalen. De första åren på 2000-talet omfattade investeringar i inventarier och anläggningar för stadens verksamheter på omkring 200 mnkr per år. Därefter sjönk volymen till 94 mnkr under 2004 för att återigen öka något till cirka 115 mnkr 2005 och 2006. Investeringsnivån de senaste åren får anses relativt låg och 2006 motsvarade den cirka 5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag medan andelen, beroende på markinköpen, ökat till 7,6 procent under 2007. Det är något högre än de sju procent som var ett genomsnitt i riket under åren 2004 2006. Bakgrunden till den stora förändringen över åren är att staden under en period investerade cirka 380 mnkr i en omfattande utbyggnad av stadens grundskolor. Årets investeringar domineras inte av något stort enskilt projekt, med undantag av tidigare nämnda förköp av mark på drygt 40 mnkr. Däremot påbörjades större projekt som byggnationen av en ny förskola i Eklanda, enligt senaste kalkyler beräknad till 28,7 mnkr inklusive inventariekompletteringar, samt Kållereds sportcenter där staden lägger nära 35 mnkr på en omfattande standardhöjning och tillbyggnad. Under året fortsatte också den nya etappen i om- och tillbyggnad för Eklandaskolans lokalbehov som enligt senaste kalkyler har beräknats till totalt 39,5 mnkr och ombyggnaden av Fässbergsgymnasiets L- och P-byggnader med ett totalt anslag på 11,9 mnkr. Bland övriga förskolor och skolor har de största investeringarna skett i om- och tillbyggnad av Jungfruplatsens förskola med 3,6 mnkr och ombyggnad av Lindevi skoldaghem med 2,6 mnkr. Den totala budgetavvikelsen för investeringarna under 2007 är ett överskridande med 18,8 mnkr. Bortses från obudgeterade markförvärv är investeringarna 24,0 mnkr lägre än beräknat i årsbudget. Bland avvikelserna hänför sig drygt 50 mnkr i oförbrukade årsanslag till förskjutningar i tidplanen för investeringarna i Eklandas skola och förskola samt Kållereds sportcenter. Samtidigt redovisas, totalt sett, ett överskridande jämfört med årsbudget på 22,3 mnkr för övriga projekt. Årets investeringar i inventarier uppgick till nära 35 mnkr, vilket var 7 mnkr högre än budget. Enligt nuvarande planering för åren 2008 2010 kommer den årliga investeringsvolymen att överstiga 200 mnkr och dessutom närma sig 300 mnkr de två sista åren. Planperioden innehåller bland annat cirka 150 mnkr avseende nybyggnad av förskolelokaler. Andra exempel på planerade investeringar är satsningar på fritidsanläggningar med närmare 90 mnkr, varav 35 mnkr avseende ny huvudarena för fotboll, samt ytterligare 90 mnkr avseende förbättringar i det befintliga fastighetsbeståndet. 18