BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 1 Innehållsförteckning
2 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar A. Allmänna förutsättningar A.1. A.1.1 A.1.2 A.1.2.1 A.1.2.2 Inledning Giltighetsområde Föreliggande krav ska gälla vid utformning och dimensionering av broar. För vissa andra byggnadsverk anges krav i del L. Kraven finns samlade i Bro 08 som omfattar nedanstående delar. A. Allmänna förutsättningar B. Lastförutsättningar C. Grundläggning D. Betongkonstruktioner E. F. Träkonstruktioner G. Brodetaljer H. Öppningsbara broar J. Rörbroar K. Tillfälliga broar L. Stål- och aluminiumkonstruktioner Övriga byggnadsverk M. Förbättring av broar N. Underhåll av broar Delarna kompletterar varandra och anger tillsammans kraven. Medgällande dokument Allmänt Vid motstridiga uppgifter mellan krav angivna i Bro 08 och medgällande dokument och standarder angivna i bilaga AD och AE ska Bro 08 gälla. Dimensionering av broar ska ske enligt medgällande dokument och standarder angivna i bilaga ADoch AE. Tillämpning Föreskrifterna i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:31) om bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnadsverk vid byggande av vägar och gator ska för väg- samt gång- och cykelbroar gälla som kravtext.
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 3 Tillämpning sker avpunkt 1.4. Föreskrifterna betecknas i fortsättningen VKR. Föreskrifterna i Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58) ska för järnvägsbroar gälla som kravtext. Tillämpning sker av punkt 1:5. Föreskrifterna betecknas i fortsättningen BKR. A.1.3 A.1.4 A.1.5 A.1.5.1 A.1.5.2 Krav för speciella konstruktioner För konstruktioner och arbetsmetoder som inte omfattas av föreliggande krav eller medgällande dokument utfärdas speciella krav i varje enskilt fall. Beteckningar och förkortningar Beteckningar och förkortningar förklaras i de flesta fall i anslutning till formler m.m. i texten. Definitioner Byggnadsverk - Bro Längre, över underlaget upphöjt byggnadsverk avsett att leda trafik över lägre belägna hinder. - Stödmur En stödkonstruktion utförd i betong eller stål. - Båtbrygga - I vatten stående, broliknande byggnadsverk med förbindelse med land i ena änden och avsett som förtöjningsplats för båtar. - Färjeläge I vatten stående, broliknande byggnadsverk med förbindelse med land i ena änden och avsett som tilläggsplats för färjor. Påldäck En horisontal eller i det närmaste horisontal betongkonstruktion på pålar och med överytan belägen under mark. Konstruktionsdelar - Underbyggnad De delar av en bro som är belägna nedanför lager eller pelaröverkant och ned till och med underkant bottenplatta. För plattramar utgörs gränsen mellan över- och underbyggnad av gjutfogen mellan ramben
4 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar och brobaneplatta eller, då gjutfog saknas, av ett horisontalt snitt vid votens anslutning i frontmuren. Även grusskift och vingmurar fastgjutna i frontmurar samt pålelement hänförs till underbyggnad. - Överbyggnad De delar av en bro som inte är underbyggnad eller grundläggning. Ändskärm med tillhörande vingmurar räknas som överbyggnad. En båge med alla dess delar inkl. t.ex. bågpelare ska räknas till överbyggnad. - Bottenplatta En platta, vars underyta inte är belägen i luft, som genom kontakttryck eller ingjutna pålar överför egentyngd och last från anslutande konstruktionsdelar ned i undergrunden. - Trafikerad bottenplatta En bottenplatta eller delar av en bottenplatta som är belägen innanför vägbanekanten. - Tråg En för trafik anordnad passage som är delvis nedsänkt i jord. Tråget ingår i byggnadsverket bro. A.1.5.3 Begrepp - Förbättring - Ingrepp i en konstruktion, inte nödvändigtvis skadad, som syftar till att förbättra konstruktionens funktion, t.ex. öka dess bärighet eller beständighet jämfört med tidigare. Ombyggnad Utbyte av en större del av en konstruktion, t.ex. överbyggnaden. - Huvudkonstruktion Konstruktionsdelar som belastas direkt med trafiklast t.ex. bärande balkar med tillhörande tvärförband, brobaneplattor, pelare, hängkablar med tillhörande hängare och bågar med tillhörande hängstag och vindförband. För järnvägsbroar tillkommer bromsförband. - Oeftergivlig konstruktion Med en oeftergivlig konstruktion avses en konstruktion med så liten rörelse vid belastning att vilojordtryck ska förutsättas. - Anslutande stödmur Med anslutande stödmur avses en stödmur belägen mellan en stödmurs anslutning till brons vingmur och eventuell dilatationsfog. Den anslutande stödmuren har dock högst en längd av 10 m. - Område skyddat av brobaneplatta
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 5 Det område under brobaneplattan som begränsas av en linje från brobanesidans underkant och med 30 lutning in under bron. - Område skyddat av tak Det område under taket som begränsas av en linje från takets underkant och med 30 lutning in under bron. - Grundläggning Gränssnittet mellan underbyggnad och undergrund samt de delar av undergrunden för vilka bron innebär ändrade spänningsförhållanden. - Jordart Jordartsbenämningarna hänför sig till "Jordarternas indelning och benämning" (Byggforskningsrådet). - Påles lastkapacitet Lastkapaciteten är det enskilda pålelementets konstruktiva bärförmåga, dvs. dess möjlighet att överföra lasteffekter utan att elementet (inklusive skarvar och pålsko) går till brott eller deformeras på ett skadligt sätt. Jordens sidostöd mot knäckning är en viktig del. Det enskilda pålelementet måste även klara hantering och slagning. Lastkapaciteten är således ett mått på hur stor last ett pålelement kan utnyttjas till i ett specifikt objekt. - Påles geotekniska bärförmåga - Den geotekniska bärförmågan är jordens och/eller bergets förmåga att ta upp från en påle påförda lasteffekter utan att det uppstår brott eller skadliga rörelser i jorden eller berget. Lasten kan överföras längs pålens mantel eller vid pålspetsen. Betongmadrass Betongmadrass definieras i "Utförande av erosionsskydd i vatten" (Vägverket). A.1.5.4 Miljöer - Marin miljö Med marin miljö avses bräckt vatten eller saltvatten. I vertikal led begränsas den marina miljön av ett område mellan nivån HHW + 5,0 m och nivån LLW - 1,0 m. I vattendrag som mynnar ut i bräckt vatten eller i saltvatten begränsas den marina miljön i horisontal led av området beläget från kustlinjen och 1000 m uppströms. Överytan av en brobaneplatta som är försedd med tätskikt anses inte vara i marin miljö. - Vägmiljö för väg- samt gång- och cykelbroar Med vägmiljö avses i vertikal led ett område som uppåt begränsas av nivån överkant körbana + 6,0 m. Med körbana avses i detta fall under
6 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar liggande vägs körbana. I horisontal led samt i vertikal led nedåt begränsas vägmiljön till ett område beläget enligt figur 10-1. Vägmiljön för delar av en vägbro ovanför brobaneplattan begränsas av nivån överkant beläggningen samt uppåt + 6,0 m. I horisontal led gäller begränsningar enligt figur 10-1. För pylontorn och bågar gäller vägmiljön även 2,0 m under överkant beläggning. Överytan av en brobaneplatta eller trafikerad bottenplatta som är försedd med tätskikt anses inte vara i vägmiljö. 3,0 m 6,0 m 2,0 m 6,0 m Vägbanekant 1,0 m "jord"-fyllning Figur A.1-1 Vägmiljö - Vägmiljö för järnvägsbroar För järnvägsbro som går över en väg eller som ligger längs med och intill väg ska de konstruktionsdelar som befinner sig närmare vägens körbanekant än 6,0 m och inom ett område som begränsas vertikalt av nivåerna +6,0 m respektive -6,0 m från överkant körbana anses ligga i vägmiljö. Se figur A.1-1. Vägmiljö för järnvägsbro över väg begränsas i höjdled till överbyggnadens yttersta övre punkt. Järnvägsbro över eller intill väg som inte är och inte förväntas bli utsatt för tösaltning behöver inte hänföras till vägmiljö. - GC-miljö Med GC-miljö avses i vertikalled ett område som uppåt begränsas av nivån överkant gång- och cykelbana + 1,5 m. Med gång- och cykelbana avses i detta fall underliggande gång- och cykelväg. I horisontal led är GC-miljön ett område som åt vartdera hållet sträcker sig 2,0 m utanför kanten för gång- och cykelbanan samt nedåt begränsas enligt figur 10-1. GC-miljön för brodelar ovanför brobaneplattan begränsas av nivån överkant beläggningen samt uppåt + 1,5 m. I horisontal led är GCmiljö ett område som åt vartdera hållet sträcker sig 2,0 m utanför kant för gång- och cykelbanan. Överytan av en brobaneplatta eller trafikerad bottenplatta som är försedd med tätskikt anses inte vara GC-miljö.
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 7 A.1.5.5 A.1.5.6 Vattennivå, -föring och -hastighet - Vattennivå Den nivå som bestäms för 50 års återkomsttid efter att i varje fall ha tagit hänsyn till eventuellt framtida ökande vattennivåer. - Vattenföring Den vattenföring som bestäms för 50 års återkomsttid efter att i varje fall ha tagit hänsyn till eventuellt framtida ökande vattenföringar. - Vattenhastighet Den hastighet som bestäms för 50 års återkomsttid efter att i varje fall ha tagit hänsyn till eventuellt framtida ökande vattenhastigheter. Ritningar - Arbetsritning - Arbetsritning är ett gemensamt begrepp för sammanställningsritning, detaljritning samt standard- och gruppritning. Sammanställningsritning Sammanställningsritning är en arbetsritning, som visar ett byggnadsverk i dess helhet. - Detaljritning Med detaljritning avses en arbetsritning, som visar en konstruktion eller konstruktionsdel med erforderliga detaljer. A.1.5.7 A.1.5.8 A.1.6 Beskrivning Med beskrivning avses ett dokument som anger krav avseende material, utförande och kontroll av en konstruktion eller konstruktionsdel. Beskrivningen kan antingen vara placerad på en arbetsritning eller vara en separat handling. Spännlistor, montagplaner och svetsplaner ska betraktas som beskrivningar Kontrollplan för tilläggskontroll Med kontrollplan för tilläggskontroll avses en kontrollplan som anger vilken tilläggskontroll som ska utföras och vilken omfattning denna ska ha. Teknisk livslängd En bro ska utformas med en teknisk livslängd av 40, 80 eller 120 år.
8 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar För träbroar beskrivs endast krav för en teknisk livslängd av 40 eller 80 år. Teknisk livslängd för rörbroar framgår av del J. A.1.7 Godtagande av konstruktionshandlingar Följande handlingar ska vara godtagna av beställaren innan arbete med permanenta konstruktionsdelar påbörjas. - Arbetsritningar - Beskrivningar (dock inte spännlistor) - Kontrollplan för tilläggskontroll Efter slagning av pålgrupp ska arbetsritning avseende grundläggning revideras och verkliga pållägen och lutningar redovisas. Handlingarna ska vara godtagna av beställaren innan arbete med anslutande permanenta konstruktionsdelar får fortsätta. Formbyggnadsritningar, undertecknade av ansvarig konstruktör, ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Av ritningarna ska bl.a. framgå förväntade deformationer vid belastning. Tillfälliga förbättringsåtgärder, som stämpning och dylikt som erfordras för att upprätthålla brons bärighet, ska vara redovisade på godtagen handling. Handlingar för tillfälliga konstruktioner, t.ex. spont, spårbrygga, ställning, lanseringsanordning eller tillfällig bro, som påverkar bärförmågan eller beständigheten hos ett annat byggnadsverk eller säkerheten för allmänheten eller som berör allmän trafik/tågtrafik, ska vara godtagna av beställaren innan arbeten med tillfälliga konstruktioner påbörjas. Handlingar avseende dimensionering av avfuktningsanläggningar ska godtas av beställaren.
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 9 A.2 Generella utformningskrav A.2.1 A.2.1.1 A.2.1.2 A.2.1.3 A.2.1.4 Drift och underhåll Allmänt Broar ska utformas på sådant sätt att drift och underhåll av alla deras delar underlättas. Vid järnväg ska nödvändig bredd mellan spårmitt och frontmur/mellanstöd anpassas så att stöden kan inspekteras och repareras. Lager Invid fast och rörligt lager ska under- och överbyggnad utformas så att överbyggnaden kan lyftas och lagren avlastas. Domkrafter, ansatta mot överbyggnaden, ska vara placerade cirka 0,5 m från lagers kant. Inspekterbarhet Broar ska utformas så att alla dess delar kan inspekteras enligt BaTManhandboken på Vägverkets hemsida under rubriken BaTMan. Utrymmet mellan grusskift och ändtvärbalk eller balkände ska för vägsamt gång- och cykelbroar vara minst 0,50 m. Avståndet mellan grusskift och ändtvärbalk eller balkände ska för järnvägsbroar vara minst 0,30 m. Krav på öppningar I tvärbalkar placerade i lådbalkbroar ska öppningar anordnas. Dessa ska minst ha måtten 0,8 x 1,0 m, där största måttet avser höjden. Om bredden på tvärbalken överskrider 1,0 m ska höjdmåttet ökas till h 1 m bestämd enligt nedan. h 1 = 1,0 + b 1,0 2 där b är tvärbalkens bredd i meter Minimihöjden i en lådbalk ska vara minst 1,5 m. Då längden på lådbalken överstiger 50 m, ska den överstigande längden på lådbalken ha minimihöjden 1,9 m. Överbyggnader och pelare med lådsektion ska förses med manhål. Dessa ska anordnas i sådan omfattning att invändig inspektion kan utföras. I överbyggnader ska avståndet mellan manhål vara högst 100 m. Öppningens inre tvärmått ska vara minst 0,8 x 1,0 m. I lådbalk med flera celler godtas som alternativ till manhål i varje lådcell att genomgångar anordnas i cellväggarna med samma mått som öpp-
10 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar ningar i tvärbalkar. Avståndet mellan genomgångarna ska vara högst 100 m. A.2.1.5 A.2.2 A.2.3 Drift- och underhållsplan För följande broar och brotyper ska drift- och underhållsplaner upprättas hängbroar, snedkabelbroar, bågbroar, träbroar med teknisk livslängd 80 år, rörliga broar, broar med teoretisk spännvidd större än 100 m i största spannet, broar med en total längd på överbyggnaden större än 500 m, öppningsbara broar och träbroar i vissa fall Avvattning En brobaneplattas överyta ska för väg- samt gång- och cykelbroar i varje punkt utformas på ett sådant sätt att avvattning av det påförda tätskiktet och beläggningen möjliggörs. Brobaneplattas överyta ska för järnvägsbroar utföras med längs- eller tvärlutning för avvattning. Jordning av broar Broar över järnväg ska jordas enligt BVS 510 Jordning och skärmning i Banverkets anläggningar (Banverket) om någon del av bron är inom kontaktledningsområdet. Anordningarna för jordning ska redovisas på arbetsritningar. För alla elektriskt ledande föremål som ligger helt eller delvis inom kontaktlednings- och strömavtagarområdet ska åtgärder vidtas mot farliga steg- och beröringsspänningar enligt BVS 510, Jordning och skärmning i Banverkets anlägningar. A.2.4 Häng- och snedkabelbroar Snedkabelbroar ska förses med permanenta anordningar för byte av kablarna. Kablar över en pylon ska vara delade och separat förankrade i denna. Kabelförankringarna i brobaneplattan ska placeras utanför skyddsanordningen och vid vägbroar ska kabelförankringarna placeras så att de inte inkräktar på skyddsanordningens arbetsbredd. Avståndet mellan kabelplanet och vägbanans ytterkant, på höjden 5,0 m över beläggningens överkant, ska vara minst 1,0 m.
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 11 Kablar till snedkabelbroar och huvudkablar till hängbroar ska skyddas mot skador av påkörning upp till minst två meter över brobanan. Skyddet ska vara demonterbart så att kabeln kan inspekteras. Kablar till snedkabelbroar till gång- och cykelbroar får utföras utan påkörningsskydd. Infästning och anslutning av kablar ska utformas så att inspektion och underhåll kan utföras samt så att galvanisk korrosion inte uppkommer. A.2.5 Upplagsanordningar Upplagsanordningar ska för väg- samt gång- och cykelbroar vara utformade så att överbyggnaden inte kan ramla ner vid en eventuell påkörning. Upplagsanordningar ska för järnvägsbroar vara utformade så att överbyggnaden inte kan förskjutas mer än 10 mm vinkelrätt spåret vid sina lager.
12 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar A.3 Generella krav vid verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet A.3.1 A.3.1.1 A.3.1.2 A.3.1.3 A.3.1.4 Allmänt Förutsättningar I kapitel A.3 anges de tillägg och ändringar till VKR/BKR som ska gälla vid verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet. Vidare anges ytterligare krav för respektive konstruktion i del B - N. Broar ska dimensioneras enligt SS-EN 1990 SS-EN 1999 med de nationella val som för väg- samt gång- och cykelbroar framgår av Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:43) om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder. De allmänna råden ska betraktas som krav, de nationella val som för järnvägsbroar framgår av Boverkets föreskrifter (BFS 2008:8) om tillämpningen av europieiska beräkningsstandarder. De allmänna råden ska betraktas som krav och de val som framgår av del B N. Då hänvisning görs till någon av standarderna EN 1990 EN 1999 ska detta innebära hänvisning till standarden inklusive de nationella valen. Kraven på fri höjd enligt avsnitt A.4.2 ska uppfyllas vid maximal nedböjning av bron under trafik- och temperaturlaster. Trafikbelastning Trafikbelastningen ska för vägbroar bestämmas enligt Klassningsberäkning av vägbroar (Vägverket), 1.1.9.1. Belastningen ska uttryckas som EG A/B enligt Klassningsberäkning av vägbroar (Vägverket). Framkomlighet för militära fordon Framkomligheten för militära fordon enligt Klassningsberäkning av vägbroar (Vägverket), 2.3.2.5, ska beräknas på samma sätt som enligt A.3.1.2. Kontinuitet För en väg- samt gång- och cykelbro över en väg ska överbyggnaden vara kontinuerlig över mellanstöd som är förlagda i säkerhetszonen enligt VGU.
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 13 För en väg- samt gång- och cykelbro över järnväg ska överbyggnaden vara kontinuerlig över mellanstöd som är förlagda inom 10 meter från spårmitt. För en väg- samt gång- och cykelbro över vatten ska överbyggnaden vara kontinuerlig över mellanstöd som ska dimensioneras för påseglingskraft av fartyg. Vidare ska överbyggnaden vara kontinuerlig över på jord plattgrundlagda mellanstöd förlagda inom vattendragets utbredning vid HHW. A.3.1.5 A.3.2 A.3.2.1 A.3.2.2 Hållfasthetsvärden för kablar Hållfasthetsvärden ska bestämmas enligt SS-EN 1993-1-11. Säkerhetsklass Väg- samt gång- och cykelbroar Med tillägg till vad som anges i VKR, avsnitt 2 ska väg- samt gång- och cykelbroar vid verifieringen i brottgränstillståndet hänföras till säkerhetsklass 3 med nedan angivna undantag. Säkerhetsklass 2 får tillämpas - för broar med teoretisk spännvidd högst lika med 15,0 m i största spannet - för vingmurar - vid bestämning av en påles eller pålgrupps geotekniska bärförmåga - vid bestämning av en plattgrundläggnings bärförmåga i friktionsjord och på berg - för inspektionsbryggor. Järnvägsbroar Med tillägg till vad som anges i BKR, kapitel 2 ska järnvägsbroar hän föras till säkerhetsklass 3 vid verifieringen i brottgränstillståndet, med nedan angivna undantag: Säkerhetsklass 2 får tillämpas: för broräcken för vingmurar vid bestämning av påles/pålgrupps geotekniska bärförmåga vid bestämning av plattgrundläggnings bärförmåga i friktionsjord och på berg för inspektionsbryggor
14 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar A.3.3 A.3.3.1 A.3.3.2 A.3.3.3 A.3.3.4 A.3.4 A.3.4.1 A.3.4.2 A.3.4.2.1 Brottgränstillstånd Ändskärmar Vid dimensionering av ändskärmar ska passivt jordtryck förutsättas. Lyft vid lager Överbyggnaden får inte lyfta vid lagren för laster i brottgränstillståndet. Utbyte av lager Händelsen utbyte av lager för väg- samt gång- och cykelbroar ska beräknas för permanenta laster i brottgränstillståndet samt med domkrafterna placerade enligt A.2.1.2. Händelsen utbyte av lager för järnvägsbroar ska beräknas för laster i brottgränstillståndet samt med domkrafterna placerade enligt A.2.1.2. Häng-, båg- och snedkabelbroar Häng-, båg- och snedkabelbroar ska i brottgränstillståndet beräknas för att en godtyckligt placerad hängare/hängstag till häng- respektive bågbroar och en godtyckligt placerad kabel till snedkabelbroar ska kunna bytas ut. Om hängare/hängstag respektive kabel är dubblerad gäller kravet endast den ena delhängaren/hängstaget respektive delkabeln. Ett område med bredden högst 3,0 m närmast den hängare/hängstag respektive kabel som ska bytas får antas vara utan trafiklast. Vid gång- och cykelbroar utförda som häng- eller bågbroar får som alternativ till beräkning enligt ovan att en tillfällig hängare/hängstag monteras intill den hängare/hängstag som ska bytas. Bruksgränstillstånd Ändskärmar Vid dimensionering av ändskärmar ska passivt jordtryck förutsättas. Deformationer Nedböjningskrav Beräknad nedböjning av trafiklast enligt den frekventa lastkombinationen får för väg- samt gång- och cykelbroar inte överstiga 1/400 av den teoretiska spännvidden. För järnvägsbroar gäller kravet 1/800 av den teoretiska spännvidden. Kravet ska gälla såväl i längdled som i tvärled.
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 15 En brokonstruktions rörelse i vertikalled uppåt eller nedåt av trafiklast enligt den frekventa lastkombinationen ska vid fri ändkant begränsas till 5 mm. A.3.4.2.2 Krav i horisontalled Utböjningen av underbyggnaden av trafiklast enligt den frekventa lastkombinationen får inte överstiga 1/200 av längdmått använt vid beräkningen. Vingmurs rörelse i horisontalled av trafiklast enligt den frekventa lastkombinationen ska vid fri kant begränsas till 10 mm. Landfästes horisontala förskjutning av centrifugalkraft och vind vinkelrätt mot spåret och i nivå med RÖK ska vid den frekventa lastkombinationen vara högst 5,0 mm. Jordtryck mot vingmur eller friktion mot frontmur och ändskärm får inte tillgodoräknas. Horisontalrörelse av broms- och accelerationskraft vid reversibelt bruksgränstillstånd får vid järnvägsbro med dilatationsanordning i spåret vara högst 80 mm vid järnvägsbro med helsvetsat spår och genomgående ballast vara högst 5,0 mm vid spår med direktupplagd sliper eller räls utan dilatationsanordning i spåret vara högst 5,0 mm. A.3.4.2.3 A.3.4.3 Krav för vridning och på radier Vridning av brons överbyggnad kring en axel i spårets längdriktning av den frekventa lastkombinationen ska vara högst 0,015 rad. Vridningsgradienten ska vara högst 0,0006 rad/m. Detta gäller även den vridning av spåret som uppkommer av nedböjning av konstruktionselement t.ex. tvärbalkar. För en överbyggnad på en järnvägsbro ska den horisontella krökningsradien vid reversibelt bruksgränstillstånd vara minst 8000 m. Svängningar Överbyggnader ska ges sådan utformning att vindinducerade skadliga svängningar inte uppträder. Utformningens lämplighet ska påvisas analytiskt, antingen genom beprövad erfarenhet eller genom vindtunnelprov på modell av bron och omgivande terräng. För gång- och cykelbroar ska krav enligt SS-EN 1990/A1 vara uppfyllda.
16 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar A.3.4.4 Häng-, båg- och snedkabelbroar Häng-, båg- och snedkabelbroar ska vid reversibelt bruksgränstillstånd beräknas för att en godtyckligt placerad hängare/hängstag till hängrespektive bågbroar och en godtyckligt placerad kabel till snedkabelbroar ska kunna bytas ut. Om hängare/hängstag respektive kabel är dubblerad gäller kravet endast den ena delhängaren/hängstaget respektive delkabeln. Ett område med bredden högst 3,0 m närmast den hängare/hängstag respektive kabel som ska bytas får antas vara utan trafiklast. Vid gång- och cykelbroar utförda som häng- eller bågbroar godtas som alternativ till beräkning enligt ovan att en tillfällig hängare/hängstag monteras intill den hängare/hängstag som ska bytas.
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 17 A.4. A.4.1 A.4.2 A.4.2.1 A.4.2.2 A.4.2.2.1 A.4.2.2.2 Säkerhet vid användning Allmänt Broar ska utformas med hänsyn till säkerheten vid användning. Beträffande krav på räcken, se del G. Fri höjd Fri höjd över vattenyta Fria höjden över vattenyta (HHW) till en broöverbyggnads underyta ska vara minst den som fordras med hänsyn till förekommande sjöfart, isgång eller som är bestämd i miljödomstols utslag eller angiven på annat sätt. Se även avsnitt A.3.1. Oavsett om höjdangivelse finns i vattendom eller motsvarande ska den fria höjden vara minst 0,3 m över HHW och minst 1,2 m över MW. Lagers underkant ska placeras minst 0,30 m över HHW. Fri höjd över väg och järnväg Krav på fri höjd Vid bro med s.k. lätt överbyggnad (stål, prefabricerade betongelement, aluminium eller trä) ska den fria höjden över körbana och vägren vara minst 5,10 m. Det fria utrymmet utmed banan ska uppfylla kraven i BVF 586.20. Krav på beräkning Överbyggnader till väg- samt gång- och cykelbroar som är utformade så att den fria höjden inom säkerhetszonen enligt VGU är mindre än 5,10 m ska beräknas för påkörningskraft enligt B.2.3.1. För broar med underliggande båge ska påkörningskraften bestämmas enligt B.2.3.1. I VGU anges hur säkerhetszonen ska utformas. Överbyggnader till järnvägsbroar som är utformade så att den fria höjden inom säkerhetszonen enligt VGU är mindre än 5,70 m ska beräknas för en påköringskraft enligt B.2.3.1. Alternativt till dimensionering av bron för påkörningskrafter enligt ovan, förses bron med ett fristående påkörningsskydd som dimensionerats för påkörningskraft enligt B.3.2.1.
18 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar A.4.3 A.4.3.1 A.4.3.2 A.4.3.3 Placering av stöd Allmänt Stöd ska placeras så att en påkörning inte kan medföra att personer uppe på bron skadas. Detta gäller även konstruktioner i anslutning till bron där ett fortskridande ras kan påverka personers säkerhet. Mellanstöd I mellanstöd som är placerade i säkerhetszonen enligt VGU ska två intilliggande pelare förutsättas avslagna. Dimensioneringssituationen ska betraktas som ett olyckslastfall. Fria höjden ska i detta fall vara minst 4,50 m eller annan höjd som är bestämd i den tekniska beskrivningen. För bro över järnväg där ett mellanstöd är placerat mindre än 10 m från spårmitt ska två intilliggande pelare i mellanstödet förutsättas avslagna. Dimensioneringssituationen ska betraktas som ett olyckslastfall. Fria höjden anges i den tekniska beskrivningen. För bro över järnväg där detta mellanstöd är utformat som ett skivstöd godtas som alternativ till att räkna överbyggnaden för ett lastfall med avslagna pelare att mellanstödet beräknas för en påkörningskraft enligt B.2.3.1. Ändstöd Ändstöd som är placerade inom säkerhetszonen enligt VGU ska beräknas för påkörningskraft enligt B.2.3.1. Ändstöd som är utformade så att den fria höjden enligt A.3.1.1 inte innehålls inom säkerhetszonen enligt VGU ska beräknas för påkörningskraft enligt B.3.2.1. Ändstöd som är placerade mindre än 10 m från spårmitt ska beräknas för påkörningskraft enligt B.3.2.1.
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 19 A.5 Miljöpåverkan Broar ska utformas på sådant sätt att minsta möjliga miljöpåverkan uppstår. Kemiska produkter och material avseende järnvägsbroar ska granskas och godkännas av Banverkets Kemikalieråd före användning. A.6 Brandskydd Reglerna i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:140) om tekniska egenskapskrav vid byggande på vägar och gator (vägregler), avsnitt 4 ska uppfyllas för väg- samt gång- och cykelbroar. Då bärförmågan mot brand ska bestämmas ska detta göras enligt SS-EN 1992-1-2, SS-EN 1993-1-2, SS-EN 1994-1-2, SS-EN 1995-1-2, SS-EN 1996-1-2 respektive SS-EN 1999-1-2. A.7 Skydd mot buller Broar ska utformas på sådant sätt att minsta möjliga bullerpåverkan uppstår. Reglerna i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:140) om tekniska egenskapskrav vid byggande på vägar och gator (vägregler), avsnitt 7 ska uppfyllas för väg- samt gång- och cykelbroar. A.8 Konstruktionsredovisning A.8.1 Allmänt Konstruktionsredovisningen ska omfatta arbetsritning, konstruktionsberäkning, kontrollplan för tilläggskontroll, beskrivning och spännlista. Konstruktionsredovisningen ska även omfatta verkstads- och inbyggnadsritningar till övergångskonstruktioner. Redovisningen ska förses med konstruktionsföretagets signerade firmastämpel och underskrift av konstruktionsansvarig person samt datum. Vid revidering ska även datum för denna anges. För broar som utförs enligt standardritningar ska alltid en separat sammanställningsritning upprättas.
20 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar A.8.2 A.8.2.1 Arbetsritning och beskrivning Sammanställningsritning En sammanställningsritning till en bro ska minst bestå av elevation och plan för att beskriva bron i sin helhet, sektioner (minst en tvärsektion behövs) samt en situationsplan för att beskriva broläget. På planen ska koordinattecken anges. På en sammanställningsritning till en bro ska anges a. aktuella väg-/järnvägsdata som bestämmer brons läge i såväl horisontal- som vertikalplan nord-sydriktning de två orter/knutpunkter av betydelse som ligger utefter vägen/järnvägen, på vardera sidan om bron vägens riktning enligt länskungörelsen korsningsvinkel med väg eller järnväg b. fixpunkts läge och höjd i för företaget gällande höjdsystem. Läget ska anges som sektion och sidomått koordinatsystem c. fullständig hänvisning till Bro 08 samt aktuella tekniska beskrivningar d. enligt vilka regler arbetet ska utföras e nivå för MW eller grundvattenyta samt HHW och om möjligt även MHW, MLW och LLW eller högsta respektive lägsta reglerade vattenyta dimensionerande vattenhastighet samt strömriktning i vattendrag och om möjligt vattenföring (LLQ, MLQ, MQ, MHQ, HHQ) med referens, t.ex. hänvisning till utlåtande från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, SMHI f. jordartsbenämning för material i grunden, markprofil, bergläge i undersökta punkter, värde på de geotekniska deformations- och hållfasthetsparametrarna och ungefärlig pållängd. Uppgifterna om de geotekniska frhållandena ska anges för varje brostöd g. förekommande förstärkningsåtgärder för väg-/järnvägsbank och koner i anslutning till bron inklusive utsträckning i vägens/järnvägens längdriktning, t.ex. bankpålning, lättfyllning och materialutskiftning h. slänters, koners och erosionsskydds utförande, material, utsträckning, lutningar och nivåer
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 21 i. särskilda uppgifter för arbetets utförande, t.ex. schaktning under vatten och länshållning j. att fyllning bakom landfästen utförs med krossad sprängsten/förstärkningslagermaterial/lättklinker/cellplast och på sådant sätt att betongytor inte skadas att fyllning ska påföras samtidigt bakom landfästena vid ramkonstruktioner och liknande konstruktioner att motfyllningen vid fristående landfästen som inte är grundlagda på berg ska utföras innan det fria utrymmet mellan överbyggnad och landfäste definitivt läggs fast k. brons teoretiska spännvidder och totala längd samt yta fria öppningar (bredd, läge och höjd), om krav finns beträffande underliggande väg, farled, järnväg etc. stöd till järnvägsbroar ska numreras i järnvägens km-riktning om inte annat anges i den tekniska beskrivningen l. för väg- samt gång- och cykelbroar total brobredd, uppdelad i kör-, gång- och cykelbanor, vägrenar och skiljeremsor. Uppdelningen anges om möjligt även för underliggande väg för väg- samt gång- och cykelbroar typ och tjocklek av tätskikt och beläggning för de olika delarna för järnvägsbroar total brobredd, uppdelad i avstånd från spårmitt till räcke och spåravstånd. Uppdelning anges, om möjligt, även för: underliggande väg i kör-, gång- och cykelbanor, vägrenar och skiljeremsor typ av isolering eller tätskikt ballasttjocklek m. höjder för bottenplattas underyta (vid grundläggning på berg anges i stället höjder för bottenplattas överyta) n. höjder för kantbalkars översida vid brons båda ändar och vid bromitt, vid övergångskonstruktioner och vid lager etc. o. höjder för överbyggnadens underyta i spannmitt och intill stöd p. för väg- samt gång- och cykelbroar brobanans och profillinjens lutningsförhållanden för järnvägsbroar profillinjens lutningsförhållanden och rälsförhöjning q. belysningsanordningar, ytavlopp, mätdubbar etc. r. hänvisning till kontrollplan för tilläggskontroll, separat arbetsbeskrivning, spännlista samt standard- och gruppritning
22 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar s. om lager är fasta eller rörliga. Vidare ska genom hänvisning till detaljritning anges tillvägagångssätt vid överbyggnadens lyftning för byte av lager t. ritningsförteckning (eventuellt på särskild ritning) u. för väg- samt gång- och cykelbroar beräknad trafikbelastning enligt A.3.1.2 och A.3.1.3 (gäller endast nya broar) uppgift om dimensionerande tåglaster och spårbytesmaskin v. säkerhetsklass enligt avsnitt A.3.2. I de fall sammanställningsritningen blir godtagen senare än detaljritningarna, samt i övrigt då så fordras för arbetets genomförande, ska uppgifterna enligt ovan även införas på berörda detaljritningar. På den första handlingen som skickas in för godtagande ska minst uppgifter enligt b, c, d och r anges. A.8.2.2 A.8.2.2.1 Detaljritning och beskrivning Allmänt På en detaljritning eller i en beskrivning ska erforderliga uppgifter enligt bilaga AA införas. Dessutom ska - - - - - - - - hänvisningar till aktuella armeringsförteckningar,svetsplaner, montageplaner och kontrollplaner anges uppgift om brandklass anges i förekommande fall sättet för konstruktionens utförande (tillverkning, överhöjning, montering, ställningsoperationer) anges i den mån detta har betydelse för konstruktionens bärförmåga, beständighet eller utseende pålarnas lastkapacitet och geotekniska bärförmåga anges påltyp och anvisningar för pålslagning anges på handlingar till betongkonstruktioner anges hur sprickrisken under härdningsförloppet ska beaktas krav på ytbehandling av stålkontruktioner (rostskyddssystem) anges anges om betong med maximal stenstorlek mindre än 32 mm avses användas - typ av formelement och erforderliga förankrings- och stagningsanordningar anges när betongkonstruktioner utförs med viktreducerande ursparingar - fordrad betonghållfasthet vid uppspänning - beräknade värden på spännkraft, förlängning och eventuell låsglidning, samt toleranser för dessa värden - uppgift om kablarnas elasticitetsmodul - i beräkningen förutsatta friktionsvärden µ och k.
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 23 A.8.2.2.2 A.8.2.3 A.8.3 Detaljritning På en detaljritning ska - uppgifter för utsättningen (koordinater etc.) införas - på ritningar som avser grundläggning med pålar anges - pålplan som visar pålarnas lägen och lutningsriktningar i pålavskärningsplanet - pålarnas numrering - på ritningar som avser spännarmering anges - ordningsföljd vid uppspänning - uppgift om formsänkning e.d. under uppspänningsskedet - erforderliga övergångskonstruktioner visas i plan och sektion. Foglängder, plushöjder, inbyggnadshöjd, läge för förankringar samt rörelsediagram ska anges - på ritningar till stålkonstruktioner införas en förteckning över ståldetaljer. Uppgifterna redovisas lämpligen i tabell som minst ska innehålla uppgifter om numrering av ståldetaljer, antal, benämning, material och dimension. - förutsatt temperaturintervall för montage av lager anges - armeringsstängers utsträckning och antal visas. Stängerna littereras och visas i såväl vy som snitt. All armering som förekommer i ett snitt ska visas i samma figur. - gjutfogars läge och utformning samt avsedd gjutordning anges. För samverkanbroar anges även antagen formvikt. Eventuella gjutluckor ska redovisas - rör för elledningar visas - utförandet av jordning visas Förstöringsanordningar Ritningar till förstöringsanordningar ska upprättas på samma sätt som sammanställningsritningar. Utöver förstöringsanordningar anges på ritningarna vad som upptagits i A.8.2.1a samt spännvidder, brolängd, brobredd, höjder för vattenytor, markegenskaper, kon- och släntlutningar. Dessutom anges i anslutning till bron förekommande dammanordningar, murar, ledverk etc. Spännlista I spännlistor ska - anges förutsatta friktionsförluster i domkraft och förankring - för förespänd armering anges - systembeskrivning
24 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar - avsedd initiell spännkraft samt uppmätta uppspännignsvärden på spännkraft eller förlängning - avspänningsföljd för spännenheterna - fordrad hållfasthet vid avspänning - för efterspänd armering anges - systembeskrivning (inklusive uppgifter om elasticitetsmodul och friktionskoefficienter) - ordningsföljd för uppspänning av olika armeringsenheter - beräknade och vid uppspänningen uppmätta värden på spännkraft, förlängning och eventuell låsglidning samt toleranser för dessa värden - uppgift om formsänkning eller dylikt under uppspänningsskedet - fordrad betonghållfasthet vid uppspänning A.8.4 A.8.4.1 A.8.4.2 Svets- och montageplan Svetsplan Svetsplanen ska innehålla uppgifter om - svetsmetod - fogtyp och fogberedning svetsläge och svetsföljd - tillsatsmaterialets typ och dimension - svetsparametrar vid mekaniserad svetsning - erforderliga åtgärder före, under och efter svetsning, t.ex. förhöjd arbetstemperatur tillfälliga svetsar som inte anges på ritning eller monteringsplan och som erfordras med hänsyn till tillverkning, hantering, transport eller montering (t.ex. s.k. clips, stödplåtar och lyftöron) samt om och hur dessa bör avlägsnas. Vissa av uppgifterna i svetsplanen kan t.ex. ges med hänvisning till svetsdatblad (WPS) som biläggs planen. - Formaterat: Inte Färgöverstrykning Montageplan Monteringsplanen ska innehålla uppgifter om - ordningsföljd vid montering - anordning av tillfälliga förband - anordning av tillfälliga stagningar och förankringar - erforderliga monteringsställningar - läge för och erforderlig anordning av lyftpunkter - beaktande av förekommande skivverkan
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 25 A.8.5 A.8.6 A.8.6.1 A.8.6.2 Kontrollplan för tilläggskontroll Kontrollplaner ska innehålla en allmän del och en teknisk del. Den allmänna delen i kontrollplanen ska innehålla uppgifter om - omfattning av tilläggskontrollen - krav på speciell dokumentation - krav på rapportering av eventuella avvikelser från kontrollplanen - speciella förutsättningar för kontrollplanen. Den tekniska delen i kontrollplanen ska innehålla detaljerade krav för hur tilläggskontrollen ska utföras för känsliga och utsatta delar i en bro. Vidare ska omfattningen av sådana kontrollåtgärder som föranleds av speciella förfaranden anges. Innan berört arbete påbörjas ska ansvarig person i arbetsledande ställning genom påteckning bekräfta att han tagit del av den av Banverket, Investeringsdivisionen fastställda kontrollplanen. Konstruktionsberäkning Krav Konstruktionsberäkningen ska omfatta de lastkombinationer som är dimensionerande för konstruktionens olika delar. Dessutom ska konstruktionsberäkningen för vägbroar omfatta bestämning av trafikbelastning enligt A.3.1.2 och beräkning av framkomligheten för militära fordon enligt A.3.1.3. Uppställning av beräkning Beräkningen ska förses med innehållsförteckning och ska inledas med en systemskiss av konstruktionen samt en sammanfattning av gjorda antaganden och hur beräkningen i princip genomförts. När sättet för brons utförande (tillverkning, montering, gjutordning, ställningsoperationer m.m.) inverkar på bärförmågan ska redogörelse för detta lämnas i beräkningens inledning. Beräkningen ska vara tydligt upprättad och försedd med figurer och förklarande text, hänvisningar och uppgifter om lastantaganden etc. i sådan utsträckning att den lätt kan följas och kontrolleras. I konstruktionsberäkningen till spännbetongkonstruktioner ska ordningsföljden för uppspänning av de olika enheterna anges.
26 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar A.8.6.3 A.8.6.3.1 A.8.6.3.2 Datorberäkning Allmänt Till en konstruktionsberäkning som utförts med dator ska fogas en programbeskrivning som ska innehålla - programnamn med uppgift om aktuell programversion - programmets allmänna förutsättningar och begränsningar - beräkningsmetoder och beräkningsgång inklusive införda approximationer och förenklingar - teckenregler - resultatets redovisning inklusive beteckningar på storheter och lastkombinationer. Beskrivningen ska även innehålla beräkningsexempel samt belysa inverkan av eventuella approximationer. Resultatutskriften ska innehålla - uppgifter om objekt och programnamn - revideringsbeteckning eller senaste revideringsdatum för programmet - innehållsförteckning - sidnumrering - en av programmet genererad kommandofil eller annan likvärdig dokumentation av indata (ska revideras; en arbetsgrupp är tillsatt) - de till respektive delresultat hörande beteckningarna på konstruktionsdelar och tvärsektioner samt på lastkombinationerna. Verifieringskrav I beräkningen ska som mellanled redovisas bl.a. snittstorheter, snittkrafter och influensvärden. Datorberäkningen ska kompletteras med kontroll av beräkningsresultaten genom stickprov och statiska jämviktskontroller. Vid användning av datorprogram där beräkningsmodulerna inte är låsta utan användaren kan ändra beräkningsformler eller ändra beräkningsgången ska datorberäkningen även innehålla - utskrifter av ingående formler i klartext - utskrifter av delresultat av ingående formler, varvid även insatta värden i formlerna ska redovisas - utskrifter från av datorprogrammet valda beräkningsvägar - utskriftsdatum och tidpunkt för utskrift på varje sida.
BVVVTK Bro 08 VV Publ 2008:xx 27 A. Allmänna förutsättningar Bilaga AA Redovisningskrav AA.1 AA.2 AA.2.1 Stålkonstruktioner Ritningar eller beskrivningar till en stålkonstruktion ska innehålla följande: - Uppgift om teknisk livslängd - Uppgift om korrosivitetsklass - Uppgift om grundmaterial beträffande hållfasthet och seghetsegenskaper - Uppgift om utförandeklass och skärklass - Uppgift om svetsförband med angivande av svetskvalitet, svetstyp, eventuell värmebehandling och bearbetning, underlag för val av elektrodtyp (hållfasthetsklass, R m och seghetsklass, se avsnitt 2:25 samt eventuell begränsning av vätehalten) - Uppgift om kontaktytor som förutsätts överföra tryckkraft genom anliggning - Uppgift om skruvförband med angivande av skruvförbandsklass, skruvars och muttrars hållfasthet och dimensioner (diameter och längd), skruvarnas placering, eventuell behandling av förbandets anliggningsytor - Uppgift om mått för tillverkning och för montering vid en referenstemperatur - Uppgift om toleranser för sådana mått där avvikelser är av väsentlig betydelse för konstruktionens bärförmåga och funktion - Uppgift om rostskydd eller andra åtgärder för att beakta risken för korrosion - Uppgift om erforderlig grundkontroll och tilläggskontroll Betongkonstruktioner Allmänt Ritningar eller beskrivningar till en betongkonstruktion ska innehålla följande: - Uppgift om betongen beträffande hållfasthetsklass, exponeringsklass, livslängdsklass, utförandeklass, cementtyp och cementklass, konsistens, vct, lufthalt, maximal stenstorlek eller annan egenskap hos ballasten och densitet vid lättballastbetong Formaterat: Teckensnitt:Kursiv Formaterat: Nedsänkt
28 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar - Uppgift om armeringen beträffande typ, hållfasthetsegenskaper, relaxationsegenskaper hos spännarmering samt eventuella förankringsanordningar och annat som kan erfordras i speciella fall - Uppgift om erforderliga egenskaper hos övriga material, inklusive jord och berg, som ingår i konstruktionen - Måttsättning avseende betongdimensioner samt detaljmått och lägen för spännarmering, fogar, ursparningar och slitsar - Följande uppgifter för armeringens anordning och inläggning antal enheter, dimension, längd, höjd och planläge, bockningsradie, skarvningslägen och skarvlängd, svetsar, placering av eventuella injekterings- och luftningsrör samt understöttning av spännarmering - Uppgift om tjocklek för täckande betongskikt (basmått och toleranser) - Uppgift om toleranser för sådana mått där avvikelser har väsentlig betydelse för konstruktionens bärförmåga eller funktion. - Uppgift om bärande ställningar, formar, gjutning, montering o.d., som inte framgår av särskilt program AA.2.2 AA.2.3 AA.2.4 Armeringsförteckningar Uppgifter som gäller armering och som har betydelse för konstruktioens funktion bör även anges på ritning och inte enbart i armeringsförteckning. Armering bör ha en tydlig beteckning som gör att den lätt kan identifieras på tillhörande ritning. Handlingar för betonggjutning o.d. Om gjutordning, gjuthastighet, gjutuppehåll etc. har betydelse för konstruktionens funktion och för säkerheten under utförandet, bör gjutprogram upprättas som reglerar dessa förhållanden. För betongarbeten av speciell karaktär, såsom undervattensgjutning, injekteringsbetongarbeten, sprutbetongarbeten, vakuumbehandling etc. bör särskild arbetsbeskrivning upprättas som reglerar utförandet. Alternativt kan motsvarande uppgifter anges på ritning. Formar, ställningar och andra hjälpmedel Erforderliga ritningar och konstruktionsberäkningar till formar, bärande ställningar och andra hjälpmedel bör finnas tillgängliga på byggplatsen. Deformationer hos formar, ställningar och andra hjälpmedel beaktas i konstruktionsberäkningarna om de har betydelse för konstruktionens funktion. Anvisningar för gjutning, uppspänning, formrivning etc. anges på arbetsritning och i förekommande fall i spännlista eller i särskild beskrivning.
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 29 AA.2.5 Handlingar för element Tillverkningshandlingar för element bör innehålla uppgift om tillverkningsmetod, lyftpunkter, uppläggningsställen vid lagring och transport samt erforderlig betonghållfasthet före lyftning och transport från tillverkningsplats. Bygghandlingar för element bör innehålla uppgift om elementens tyngd, nominell och minsta upplagslängd för elementet samt uppgift om hur elementet skall transporteras, lyftas, lagras, monteras, stagas och förankras samt hur fogning till andra konstruktionsdelar skall utföras. Om leveranshållfastheten är mindre än 70 % av fordrat värde bör uppgift ges om elementets handhavande på byggplatsen. Om kontroll av fogbruk förutsätts omfatta enbart fortlöpande provning av normkubhållfastheten bör detta anges i bygghandling.
30 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar Bilaga AB Vägverkets administrativa rutiner (Uppdateras senare)
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 31 Bilaga AC Banverkets administrativa rutiner (Uppdateras senare)
32 VV Publ 2008:xx BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar Bilaga AD Medgällande dokument (Uppdateras senare)
BVVVTK Bro 08 A. Allmänna förutsättningar VV Publ 2008:xx 33 Bilaga AE Standarder (Uppdateras senare)
1 VV Publ 2008:x BVVVTK Bro 08 B. Lastförutsättningar B Lastförutsättningar B.1 Allmänt B.1.1 B.1.2 Förutsättningar Antaganden och förutsättningar som anges i denna del ska gälla vid dimensionering av broar och andra byggnadsverk enligt A.1.5.1. De lastvärden som anges i denna del är generellt att betrakta som karakteristiska. Laster under byggnadstiden Laster och lastsituationer under byggnadstiden ska beaktas enligt SS-EN 1991-1-6 med följande tillägg. Punkt Val 3.1(5) De rekommenderade värdena ska användas om inte annat anges i den tekniska beskrivningen. 3.1(7) Värden etc. anges i den tekniska beskrivningen. 3.1(12) För skydd av en färdig konstruktionsdel mot erosion under byggskedet gäller kraven enligt del C. 3.3(2) Värden etc. anges i den tekniska beskrivningen. 3.3(6) Värden etc. anges i den tekniska beskrivningen. 4.1(5) Ett brostöd som används som upplag för en överbyggnad som lanseras ska i lanseringssituationen dimensioneras enligt följande. I brottgränstillstånd ska stödet dimensioneras för det minsta av en lagerfriktion med friktionskoefficienten 25 % och den största horisontalkraft som lanseringsutrustningen kan ge. I bruksgränstillstånd dimensioneras stödet för en lagerfriktion med friktionskoefficienten 5 % varvid sprickbredden i armerad betong högst får vara 0,30 mm. För konstruktioner med krav på frånvaro av dragspänningar framgår krav på spricksäkerhet av EN 1992-2, kapitel 113. 4.9(2) Vattentryck ska under byggskedet beaktas enligt B.2.1.4. Vid dimensionering av tätplattor etc. mot upplyftning under byggskedet ska, om inte annat medges av beställaren, MHW antas motsvara G k,sup. 4.9(6) Istryck enligt avsnitt B.2.2.7 ska tillämpas.
2 VV Publ 2008:x BVVV TK Bro 08 B. Lastförutsättningar 4.11.1(2) I bilaga BA redovisas de krav som gäller avseende framförande av transporter på vägbroar och järnvägsbroar under byggnadstiden. 4.12(1)P De rekommenderade värdena ska användas om inte annat anges i den tekniska beskrivningen. 4.12(2) Värden etc. anges i den tekniska beskrivningen. 4.12(3) De angivna värdena ska användas om inte annat anges i den tekniska beskrivningen. A2.3(1) A2.4(2) A2.4(3) De rekommenderade värdena kan användas om inte annat anges i den tekniska beskrivningen. De rekommenderade värdena kan användas om inte annat anges i den tekniska beskrivningen. Värden etc. anges i den tekniska beskrivningen.
3 VV Publ 2008:x BVVVTK Bro 08 B. Lastförutsättningar A2.5(2) A2.5(3) De rekommenderade värdena kan användas om inte annat anges i den tekniska beskrivningen. De rekommenderade värdena kan användas om inte annat anges i den tekniska beskrivningen. B.2 Laster B.2.1 B.2.1.1 B.2.1.2 Permanenta laster Egentyngd Egentyngd ska bestämmas enligt SS-EN 1991-1-1 med följande tillägg. För stålkonstruktioner med stor andel svets ska svetsarnas inverkan på egentyngd beaktas. Motfyllningsmaterials tungheter framgår av VVBV TK Geo. Beläggning, tätskikt, ballast och överfyllnad Tungheter för beläggning, tätskikt, ballast och överfyllnad ska bestämmas enligt SS-EN 1991-1-1 med följande tillägg. För beläggning och tätskikt godtas att följande tungheter används. Asfaltbetong Asfaltmastix Epoxi och akrylat Gjutasfalt Tätskiktsmatta 23 kn/m³ 22 kn/m³ 22 kn/m³ 24 kn/m³ 22 kn/m³ Överfyllnadsmaterials tungheter av framgår av VVBV TK Geo. Utnyttjande av egenvikten hos fyllningsmaterial vid dimensionering mot hydrauliskt upplyft förutsätter att materialets tunghet verifieras vid utförandet. B.2.1.3 Jordtryck Jordtryck ska bestämmas enligt SS-EN 1997-1 med följande tillägg. Motfyllningsmaterials tungheter, friktionsvinklar etc framgår av VVBV TK Geo. Följande konstruktioner ska anses vara oeftergivliga konstruktioner: Brostöd Vingmurar Ändskärmar Anslutande stödmurar