Anestesi och intensivvård under läkarutbildningen Målsättningar Under grundkursen i anestesi och intensivvård kommer du att som läkarstudent i Malmö möta patienter som ska genomgå ett akut eller planerat kirurgiskt ingrepp eller en komplicerad undersökning i narkos, eller som behöver ett snabbt och korrekt akut omhändertagande. Patienter med allvarliga bakomliggande sjukdomstillstånd eller svåra kroppsskador kan behöva intensivvård under dagar, veckor eller t o m månader. Grundkursens målsättning är att ge dig förutsättningar att som framtida AT-läkare kunna förbereda en patient inför en operation och ansvara för patienten efteråt, samt ta hand om en svårt sjuk eller skadad patient på t ex en akutmottagning eller olycksplats. Detaljerade målsättningar för grundkursen återfinns i de nationella riktlinjer Curriculum i anestesi och intensivvård för grundutbildning och allmäntjänstgöring som Sveriges samtliga medicinska fakulteter står bakom och som är tillgängligt via hemsidan. traumaomhändertagande, vätske- och syrabasbalans, vätske- och blodersättning, akutläkemedel samt praktiska övningar i traumaomhändertagande, luftvägshantering och ventilation. Simulatorträning och A-HLR-utbildning Under grundkursen i anestesi och intensivvård genomgår du sedan simulatorträning i operationsmiljö och utbildning i avancerad hjärtlungräddning. Klinisk placering och färdighetsträning Under Dina båda kursveckor kommer Du dagtid i operations- och intensivvårdsmiljö, och jourtid dessutom på akutmottagningar och vårdavdelningar över hela sjukhuset, i kontakt med, och kan under individuell handledning få handlägga, allvarligt sjuka och skadade patienter inte sällan i behov av kvalificerad akut medicinsk diagnostik och behandling. Din verksamhetsförlagda utbildning ger ovärderliga möjligheter till klinisk färdighetsträning under handledning i enlighet med vår checklista, som Du själv fortlöpande fyller i och därefter lämnar in. Gruppseminarier Parallellt deltar du i tre kliniska gruppseminarier (I-III) med fokus på basala principer för preoperativ utredning och för akut omhändertagande vid påverkad andnings-, cirkulations- respektive CNS-funktion (samt kombinationer av dessa) i enlighet med etablerade nationella riktlinjer. Kursuppläggning Introduktionsundervisning För att möjliggöra allt detta erbjuder vi, delvis tillsammans med företrädare för andra ämnesområden, redan under introduktionsveckan grundläggande föreläsningar i Gruppseminarium I: Preoperativ utredning Inför dina kliniska placeringar genomförs ett gruppseminarium kring grundläggande principer för preoperativ utredning. Seminariet bygger på följande fallbeskrivning: 040-33 74 53 0708-31 11 13 jonas.akeson@med.lu.se
Du har avslutat din första vecka som AT-läkare på kirurgiska kliniken i Annorstädes. Arbetstempot har varit högt och Du har fått ta större medicinskt ansvar än du räknat med. Tidigt på måndag morgon ber nu Din överläkare Dig att före lunch skriva in fyra vuxna patienter, som alla ska opereras elektivt inom de närmaste veckorna. Patienterna är uppsatta med 30 minuters mellanrum från kl 10, och direkt efter lunchen börjar Din AT-mottagning. Från grundutbildningen kommer Du ihåg, att du måste vara noggrann när du skriver in patienter som ska opereras, eftersom mer omfattande kirurgiska ingrepp, som genomförs under generell anestesi, innebär stora påfrestningar för många patienter, i synnerhet om de inte är medicinskt och psykologiskt förberedda på bästa sätt. Inför seminariet förväntas Du ha reflekterat över, och kunna diskutera, bland annat den kirurgiska patientens väg i sjukvården från operationsbeslut till operation samt fördelar och nackdelar med att operationssjukvården idag är organiserad på detta sätt. medicinsk ansvars- och arbetsfördelning mellan läkare från olika specialiteter inför, under och efter ett kirurgiskt ingrepp. varifrån Du som inskrivande läkare i första hand inhämtar den information som behövs för en väl genomförd preoperativ utredning. röntgenundersökningar (utöver kirurgisk bilddiagnostisk utredning) som under vissa förhållanden bör genomföras preoperativt och varför. laboratorieundersökningar (utöver den kirurgiska grundutredningen) som alltid, eller under vissa förhållanden, bör genomföras preoperativt och varför. kliniskt fysiologiska undersökningar som alltid, eller under vissa förhållanden, bör genomföras preoperativt och varför. vad Du som inskrivande läkare gör om Du konstaterar att en kroniskt sjuk patient inte är i optimalt skick inför en akut eller (i synnerhet) planerad operation samt vilka bakomliggande sjukdomstillstånd som oftast är aktuella i dessa sammanhang. medicinska och etiska avvägningar Du som kirurg kan behöva göra mellan att operera eller avstå. vad Du som inskrivande läkare kan behöva tänka på när det gäller en patient som behandlas med acetylsalicylsyra eller NSAID-preparat och varför. vad Du som inskrivande läkare kan behöva tänka på när det gäller en patient som behandlas med glukokortikosteroider och varför. vad Du som inskrivande läkare kan behöva ta hänsyn till vad gäller patienter som preoperativt använder, eller nyligen använt, P-piller och varför. på vilka olika sätt Du som kirurg kan minimera de medicinska riskerna (per- och postoperativt) med ett kirurgiskt ingrepp. möjliga problem och komplikationer i olika skeden av det postoperativa förloppet samt hur Du som läkare kan förebygga, upptäcka och behandla dessa. kliniska riskfaktorer för venös tromboembolism, möjliga orsakssamband och bakomliggande mekanismer (enligt Virchows triad) i akutmedicinska och perioperativa sammanhang samt förebyggande åtgärder i samband med större kirurgiska ingrepp. tänkbara risker med att operera en gravid kvinna, i vilka skeden av en normal graviditet som riskerna är störst och varför, samt relevanta medicinska och etiska riskavvägningar i olika kirurgiska sammanhang. hur Du som inskrivande läkare handlägger ett tidigare ej beskrivet undersökningsfynd (t ex högt blodtryck, kardiellt blåsljud, hjärtarytmi, oro/ångest). vad Du som inskrivande läkare måste göra om en patient anger problem i samband med en tidigare operation under generell eller regional anestesi vid annan vårdinrättning eller annat sjukhus. faktorer av betydelse för vilken beredskap för tillförsel av blodprodukter i samband med ett planerat eller akut kirurgiskt ingrepp som är rimlig. hur läkare och övrig personal på en operationssal rutinmässigt enligt vedertagna internationella principer (WHO:s checklista) sinsemellan förväntas stämma av sina bedömningar, åtgärder och planer inför, under och efter varje kirurgiskt ingrepp samt varför detta är så viktigt. Under seminariet diskuteras sedan kliniska utmaningar och möjliga lösningar med utgångspunkt från ovanstående punkter. Är du väl förberedd, kan du bidra till nyanserade och konstruktiva diskussioner. Efter seminariet förväntas Du vara så väl förtrogen med seminariets innehåll, att Du som framtida AT-läkare ska kunna ansvara för att skriva in patienter inför omfattande kirurgiska ingrepp under generell anestesi. 040-33 74 53 0708-31 11 13 jonas.akeson@med.lu.se
Klinisk placering och färdighetsträning Din verksamhetsförlagda kliniska utbildning i anestesi och intensivvård, som under dessa båda kursveckor omfattar sammanlagt 50-60 timmar måndag till torsdag (fördelade på tre heldagar, fyra eller fem halvdagar och en jourkväll) är huvudsakligen förlagd till två av sjukhusets större operationsavdelningar, men du är även placerad på vår intensivvårdsavdelning (IVA) under en hel- eller halvdag, oftast med anestesijourpass samma kväll. Även utbildningsresurser som frigörs på operationsavdelningarna (medan Du och Dina kamrater är placerade var sin dag på IVA) kan schematekniskt tas i anspråk för klinisk utbildning och färdighetsträning genom att enstaka studenter veckovis roterar in på dessa positioner. Beträffande individuella etiska reflektioner och generell återkoppling, v g se nästa stycke. Etisk reflektion och återkoppling Under grundkursen är Du alltså placerad upp till en dag på IVA. Är det schematekniskt möjligt, så följer du redan samma kväll (annars någon annan kväll under grundkursen) anestesijourens arbete över hela sjukhuset. Under och efter båda dessa kliniska placeringar ber vi Dig reflektera över en patientsituation (med organisatorisk, interprofessionell, medicinsk eller, helst, etisk anknytning), som Du upplevt på nära håll genom att under nästan ett dygn följa intensivvårds- och det akuta anestesiarbetet, och som Du vill ta med Dig som framtida läkare. Ditt sista gruppseminarium (vanligen torsdag eftermiddag i andra kursveckan) avslutas med att vi pratar om hur grundkursen varit. Med utgångspunkt från dessa reflektioner talar vi då tillsammans även om Dina och Dina kurskamraters individuella upplevelser av intensivvårds- och akut anestesiverksamhet naturligtvis under största möjliga diskretion med hänsyn till de särskilda omständigheter som ofta föreligger. Vi hoppas att dessa reflektioner med återkoppling ska kunna hjälpa Dig att utveckla ett mer moget professionellt förhållningssätt, vilket samtidigt förutsätter ett konstruktivt och tillåtande arbetsklimat med högt i tak. Detaljerade beskrivningar av personligt upplevda patientsituationer förväntas därför stanna inom gruppen. För att öka utbildningsvärdet av intensivvårds- och anestesijourplaceringar för framtida läkarstudenter i Malmö kan kursledaren terminsvis (i avidentifierad form!) välja att återföra relevanta delar av dessa reflektioner till klinikens läkare och övriga personal. Som läkarstudent kan Du dessutom lämna konstruktiv kritik i våra kursutvärderingar efter avslutad grund- respektive terminskurs. Simulatorträning i operationsmiljö Efter den första veckans kliniska placering får du i nära samarbete med en eller två kurskamrater på en datoriserad fullskalesimulator i en modernt utrustad operationssal på Practicum (mitt emot omklädningsrummen på CRC, plan 9) på egen hand ansvara för, praktiskt genomföra och dokumentera ett helt anestesiförlopp. Simulatorträningen, då du ska vara omklädd i grönt, genomförs i två omgångar. Du deltar aktivt i den ena av de båda övningarna och observerar kritiskt vad som sker under den andra. Under övningen ansvarar Du och Dina kurskamrater primärt för olika delar av förloppet efter av övningsledaren beslutad 040-33 74 53 0708-31 11 13 jonas.akeson@med.lu.se
rollfördelning, men tydlig kommunikation och gott samarbete är en förutsättning för ett gott resultat. Inför nedsövningen kan Du samtala med simulatorn, som besvarar Dina frågor och kanske också ställer egna till Dig och Dina kurskamrater. För narkosen används samma typ av anestesiutrustning som på sjukhusets operationspatienter. Simulatorn syresätter sig, andas ut koldioxid och har EKG-aktivitet, puls och blodtryck. Allt kan mätas och övervakas med hjälp av samma typ av övervakningsutrustning som du tidigare under kursen kommit i kontakt med på operationsavdelningarna. Vi vill att simulatorträningen ska kunna hjälpa Dig och Dina kurskamrater att utveckla kommunikations- och samarbetsförmåga, professionellt förhållningssätt och förståelse för komplexa kliniska sammanhang. Detta förutsätter en konstruktiv och tillåtande arbetsmiljö med högt i tak. Allt som händer och sägs inför, under och efter simulatorträningen förväntas därför stanna inom gruppen. Simulatorträningen bygger på två olika kliniska scenarier, där en medelålders måttligt sjuk patient efter sedvanlig preoperativ utredning ska genomgå ett planerat allmänkirurgiskt bukingrepp i narkos. Ansvarig anestesiolog har beslutat om intubationsanestesi. Intravenös induktion planeras med propofol, fentanyl och rokuron, och underhåll med sevofluran och fentanyl. Varje övningsscenario inleds med att övningsledaren föreslår en inbördes rollfördelning mellan Dig och Dina kurskamrater och därefter sammanfattar och kort diskuterar i sammanhanget relevanta delar av patientens tidigare och aktuella sjukhistoria. Därefter genomför och dokumenterar Du och Dina kurskamrater tillsammans samtliga moment under ett normalt anestesiförlopp från förberedande kontroller, uppkoppling till övervakningsutrustning, nedsövning, maskventilation, endotrakeal intubation samt manuell och mekanisk ventilation i underhållsanestesi fram till väckning och extubation. Inför simulatorträningen förväntas Du under Dina kliniska placeringar samt från föreläsningar, seminarier och aktuellt kursmaterial ha inhämtat grundläggande färdigheter och kunskaper för att inledningsvis kunna diskutera enklare preoperativa överväganden vid vanliga kroniska sjukdomstillstånd genom riktade relevanta frågor och enkla kontroller i flertalet väsentliga avseenden kunna säkerställa att ett kirurgiskt ingrepp under narkos kan genomföras som planerat samt dokumentera detta i anestesijournalen. kunna koppla upp pulsoximetri, övervaknings-ekg och noninvasiv blodtrycksmätning på en patient som ska sövas och opereras samt förstå och vara medveten om deras tekniska begränsningar. kunna dokumentera relevanta delar av ett pre- och peroperativt förlopp i en anestesijournal med enkla åtgärder kunna kontrollera om en intravenös infart fungerar eller inte. vara väl förtrogen med fysiologiska principer för preoxygenering och kunna tillämpa dessa inför en riskfylld klinisk åtgärd, t ex endotrakeal intubation eller extubation. känna till vilka tre principiellt olika typer av injektionsläkemedel som rutinmässigt används i början av en intubationsanestesi, deras funktioner samt i vilken ordningsföljd de ska tillföras och varför. känna till hur man utvärderar effekter av ovanstående läkemedelstyper och därmed också efter vilka principer de injiceras inför en planerad intubationsanestesi. inför ett planerat kirurgiskt ingrepp på en sövd patient kunna kontrollera om det är lämpligt att tillföra ett muskelavslappande läkemedel eller inte. på en medvetslös patient kunna etablera fri luftväg med haklyft känna till fördelar och nackdelar/risker med svalgtub respektive nästub för upprätthållande av fri luftväg kunna ventilera en medvetslös patient med mask och självexpanderande blåsa känna till hur man med direkt laryngoskopi genomför en endotrakeal intubation med olika kliniska tekniker kunna verifiera korrekt läge av en trakealtub veta den principiella skillnaden mellan färskgasflöde till, och ventilation av en patient via, en anestesiapparat ha basal kännedom om hur man inleder, underhåller, övervakar och avslutar en inhalationsanestesi under hela övningsförloppet vara beredd att föreslå, och med Dina kurskamrater diskutera, alternativa planer och åtgärder. 040-33 74 53 0708-31 11 13 jonas.akeson@med.lu.se
som observatör kunna ge konstruktiv återkoppling på kommunikation, samarbete och agerande hos dina kurskamrater. i efterhand kunna reflektera över händelseförlopp och personliga erfarenheter (där alltså allt förutsätts stanna inom gruppen) under simulatorträningen. Efter simulatorträningen förväntas Du som blivande AT-läkare vara väl förtrogen med vad som normalt ingår i olika skeden av förloppet under en rutinanestesi. Avancerad hjärtlungräddning (A-HLR) I början av andra kursveckan genomgår du avancerad hjärtlungräddningsutbildning (A- HLR) i enlighet med aktuella nationella riktlinjer. Dessförinnan ska du ha genomfört ett nätbaserat teoretiskt prov med godkänt resultat. I den referenslitteratur för HLR som vi tillhandahåller under kursen kan det schematiskt illustrerade kapitlet om hjärtats elektrofysiologi särskilt rekommenderas. Efter utbildningen förväntas Du vara tillräckligt förtrogen med grundläggande HLR-principer för att vid ett hjärtstillestånd som framtida AT-läkare kunna initiera, genomföra och leda avancerad hjärtlungräddning. Gruppseminarium II: Akut omhändertagande (ABC) Under andra kursveckan (undantag förekommer) har vi två gruppseminarier på temat akut omhändertagande. På det första belyser vi principer för diagnostik och behandling vid akuta andnings- och cirkulationsproblem (ABC). Inför seminariet förväntas Du vara väl förberedd genom att, med stöd av bakgrundsmaterial tillgängligt via hemsidan samt rekommenderad referenslitteratur (som Du får låna under kursen) och tidigare kursmaterial från läkarprogrammet, på egen hand i förväg förslagsvis i enlighet med efterföljande kommentarer ingående ha tänkt igenom denna kliniska fallbeskrivning: Du har snart avslutat din andra vecka som AT-läkare på kirurgiska kliniken i Annorstädes. Arbetstempot har varit fortsatt högt och Du har fått ta allt större medicinskt ansvar. Du har just gått på Din första primärjour på kirurgen, när Du larmas till akutrummet. En patient är på väg in med ambulans. Hon ska ha färdats i en personbil, som varit inblandad i en olycka någonstans i staden. Du kommer till akutrummet just innan patienten rullas in på en ambulansbår. Hon ligger tippad med huvudändan nedåt. Ambulanspersonalen berättar, att patienten är 35 år och ska vara tidigare frisk. Hon har varit förare i en personbil som i en gatukorsning blivit påkörd från vänster av en annan bil. Patienten har ont till höger i bröstet, men man har inte noterat andra påfallande tecken till yttre eller inre skador. Hon har varit vid medvetande sedan ambulansen kom till olycksplatsen, kan ange namn och personnummer men har haft snabb, ytlig andning och varit väldigt orolig. Pulsen vid handleden har hela tiden varit tunn, snabb och regelbunden, och det senast uppmätta blodtrycket i ambulansen var 90/55. Under seminariet kan det fortsatta förloppet påverkas av hur diskussionen går. Kom ihåg att det är mycket ovanligt med bara en enda tänkbar lösning på ett komplicerat kliniskt problem. Du har ofta flera möjliga tolknings- och handlingsalternativ. Under seminariet förväntas Du alltså ha inhämtat grundläggande kunskaper, färdigheter och kliniskt förhållningssätt för att, med utgångspunkt från fallbeskrivningen, tillsammans med Dina kurskamrater kunna diskutera bland annat hur Du som läkare medicinskt, organisatoriskt och logistiskt bör ha förberett Dig inför Ditt första jourpass på ett nytt sjukhus. vilka olika typer av risker Du som läkare utsätter Dig för på akutrummet respektive olycksplatsen och på vilka sätt Du kan och bör skydda Dig. arbetsformer och rollfördelningar på akutrummet. om det finns något inom ramen för ett akut omhändertagande som inte bör göras på akutrummet och i så fall varför. 040-33 74 53 0708-31 11 13 jonas.akeson@med.lu.se
vad som idag blir nästa steg när en akut sjuk eller skadad patient just kommit till akutrummet med ambulans och hur detta normalt går till och vad Du därför som läkare istället omgående måste tillse om patienten kommit in till akuten på annat sätt. vad Du som läkare omedelbart måste åtgärda vad gäller en patients medicinska tillstånd på akutrummet (eller en olycksplats). när, varför och på vilket sätt patientens kroppsläge försvårar/underlättar fri luftväg, spontanandning, cirkulation och CNS-påverkan samt ökar/minskar risk för regurgitation respektive aspiration. enkla kliniska iakttagelser som hjälper Dig att som läkare fastställa eller starkt misstänka att en patient inte håller fri luftväg. möjliga orsaker till ofri luftväg och bakomliggande mekanismer, i synnerhet vid större trauma. basala handgrepp och hjälpmedel för att säkerställa fri luftväg. principer för framstupa/stabilt sidoläge. aktuella flödesrekommendationer för oxygentillförsel via syrgasmask respektive näsgrimma samt skäl för dessa. fysiologisk bakgrund till värdet av preoxygenering (tillförsel av syrgas via mask under 3-4 minuter) i akutmedicinska och perioperativa sammanhang. sannolika förklaringar till patientens snabba, flämtande andning vad som kännetecknar smärta efter trubbigt våld mot bröstkorgen och vilka skador man som läkare bör ha i åtanke. klinisk undersökningsteknik vid misstänkt revbensfraktur. patofysiologi, typiska undersökningsfynd och fortsatt handläggning vid multipla revbensfrakturer efter omfattande trubbigt våld mot bröstkorgen (s k flail chest) samt förklaringar till nyttan av respiratorbehandling i dessa sammanhang. patofysiologiska mekanismer bakom uppkomst av pneumotorax med utveckling av ventilpneumotorax typisk anamnestisk information och kliniska undersökningsfynd (observation, inspektion, palpation, auskultation, perkussion) vid pneumotorax av olika svårighetsgrad (inkl ventilpneumotorax) på akutrummet. omedelbara åtgärder vid livshotande ventilpneumotorax. principer för inläggning av och behandling med pleuradränage. differentialdiagnostiska överväganden och möjliga bakomliggande patofysiologiska mekanismer vid samtidig förekomst av halsvenstas och cirkulatorisk chock på akutrummet. typisk klinisk bild (symtom, undersökningsfynd) vid olika grader av akut blödning i olika åldersgrupper utan eller med komorbiditet. möjliga lokalisationer av omfattande inre blödning hos en patient i cirkulatorisk chock på akutrummet eller olycksplatsen. optimering av förutsättningarna för etablering av perifer venväg på akutrummet eller olycksplatsen. akutmedicinska indikationer för central venväg. beredskap och principer för vätsketillförsel på olycksplatsen, under transporten och i akutrummet mot bakgrund av olika möjligheter till snabb kausal behandling. principiella skillnader avseende vätskefördelning i kroppen mellan kolloider, kristalloider och kolhydratlösningar samt kliniska implikationer av detta för val av infusionsvätska vid akut blödning. vilka blodprover som bör tas på en svårt sjuk eller skadad patient på akutrummet samt varför. sannolik fortsatt medicinsk vårdnivå. eventuell akut bilddiagnostisk utredning samt kliniska problem förknippade med att genomföra denna. förberedelser för akut kirurgisk exploration. Efter seminariet förväntas Du vara så väl förtrogen med innehållet, att Du som framtida AT-läkare initialt ska kunna handlägga en andnings- och/eller cirkulationspåverkad patient på en akutmottagning. Gruppseminarium III: Akut omhändertagande (D) Under andra kursveckan (undantag kan förekomma) har vi alltså gruppseminarier på temat akut omhändertagande, där det första behandlar andnings- och cirkulationsproblem. Under vårt andra seminarium lyfter vi i första hand fram principer för diagnostik och behandling av CNS-problem i samband med akut omhändertagande. Kom ihåg att medvetandepåverkan inte sällan är en direkt eller indirekt följd av andnings- och/eller cirkulationsproblem vilket f ö lyfts fram i vårt nationella curriculum för grundutbildning i anestesi och intensivvård, tillgängligt via hemsidan och att ett holistiskt synsätt därför kan göra det 040-33 74 53 0708-31 11 13 jonas.akeson@med.lu.se
lättare att förstå och handlägga många komplicerade akutmedicinska och perioperativa tillstånd och förlopp. Även inför detta seminarium förväntas Du vara väl förberedd genom att, med stöd av bakgrundsmaterial tillgängligt via hemsidan samt rekommenderad referenslitteratur (som Du får låna under kursen) och tidigare kursmaterial från läkarprogrammet, på egen hand i förväg förslagsvis i enlighet med efterföljande kommentarer ingående ha tänkt igenom dessa kliniska fallbeskrivningar: Efter nästa dags kirurgiska primärjour som AT-läkare i Annorstädes är det två händelser Du särskilt minns när Du samma kväll lämnar akutmottagningen. Strax efter att Du kommit till akuten på morgonen hade Du kallats till akutrummet, dit ambulansen just transporterat en 70-årig man. Han hade påträffats medvetslös nedanför en stege i sin trädgård. Enligt hustrun skulle han rensa takrännorna. Han hade ett mindre sår i bakhuvudet, det blödde lite ur munnen, andningen var oregelbunden och han höll inte fria luftvägar. Ambulanspersonalen hade inte noterat andra tecken till yttre eller inre skador. Pulsen hade hela tiden varit kraftig och oregelbunden men inte särskilt snabb, och i ambulansen hade blodtrycket legat på 180-190 systoliskt. Innan Du skulle avsluta Ditt jourpass på eftermiddagen hade Du sedan blivit uppringd av en sjuksköterska på en av vårdavdelningarna. Han var bekymrad över att han inte kunde väcka en nyopererad 20-årig tidigare frisk man, som två timmar tidigare kommit dit från uppvakningsavdelningen. I samband med en MC-olycka för ett knappt år sedan hade han ådragit sig en komplicerad underbensfraktur med långvarigt läkningsförlopp och omfattande ärrbildning på underbenets framsida. Därför hade han nu på morgonen under två timmar opererats plastikkirurgiskt i generell anestesi. I efterförloppet hade han övervakats på uppvakningsavdelningen under fem timmar p g a stora smärtproblem. Under seminariet kan det fortsatta förloppet påverkas av diskussionen. Kom fortfarande ihåg att Du som läkare många gånger har flera alternativa tolkningsoch handlingsmöjligheter, liksom att andnings-, cirkulations- och CNS-funktioner är synnerligen beroende av och därmed kan påverka varandra. Det finns därför nästan aldrig en enda tänkbar lösning på ett komplicerat kliniskt problem. Under seminariet förväntas Du ha inhämtat grundläggande kunskaper, färdigheter och kliniskt förhållningssätt för att, med utgångspunkt från fallbeskrivningarna, tillsammans med Dina kurskamrater kunna diskutera bland annat vad Du som läkare tidigt måste tänka på beträffande möjligheter att inhämta information från en svårt sjuk eller skadad patient på en olycksplats eller i ett akutrum. psykologiska och etiska aspekter på akut omhändertagande och vad detta i praktiken innebär för Dig som läkare när Du ansvarar för en svårt sjuk eller skadad patient på akutrummet. vad Du som läkare bör tänka på beträffande möjliga predisponerande faktorer när Du tar hand om en patient som just råkat ut för en olyckshändelse vad Du som läkare tidigt måste tänka på beträffande möjliga associerade skador när Du på en olycksplats eller i akutrummet ansvarar för en medvetslös patient som råkat ut för trauma mot huvudet eller där orsaken är oklar grundläggande principer för bedömning av medvetandenivå. skillnader i undersökningsfynd mellan närliggande medvetandenivåer (i synnerhet RLS 4 resp 5), mot bakgrund av att även mindre förändringar i medvetandenivå (som kan ha betydelse för prognos, vårdnivå och fortsatt handläggning) snabbt måste kunna upptäckas. kliniska för- och nackdelar med central respektive perifer smärtstimulering för bedömning av medvetandegrad. vilka åtgärder Du på akutrummet inför akut CT hjärna rutinmässigt ska överväga, samt varför, för att minska riskerna för sekundär hjärnstamspåverkan hos en medvetslös patient med misstänkt intrakraniell fokalt expansiv lesion. patofysiologisk bakgrund till och kliniska kriterier för hjärnskakning (commotio cerebri). vad som principiellt kännetecknar de fyra vanligaste typerna av intrakraniell blödning avseende typiskt patientklientel, predisponerande faktorer, patofysiologi, typisk lokalisation, kliniskt förlopp, utredning och behandling. principiella skillnader i patofysiologi, bedsidefynd, kliniskt förlopp och prognos mellan tentorium- och foramen-magnuminklämning. direkta och indirekta kriterier för diagnostik av hjärndöd vad Du som läkare kan behöva tänka på inför och under svåra samtal med patient och, i dessa fall kanske i första hand, anhöriga. 040-33 74 53 0708-31 11 13 jonas.akeson@med.lu.se
exempel på information Du som läkare snabbt kan behöva inhämta och lämna, samt varför, i samband med akuta konsultationer via telefon. krav som normalt ska vara uppfyllda, samt varför, för att en nyopererad, för övrigt väsentligen frisk, patient efter postoperativ övervakning med bibehållen medicinsk säkerhet ska kunna överföras från en uppvakningsavdelning till en vårdavdelning. skillnader i undersökningsfynd och förväntat kliniskt förlopp mellan medvetslöshet orsakad av hypo- respektive hyperglukemi. typiska kliniska undersöknings- och laboratoriefynd vid opioidöverdosering. principer för farmakologisk reversering vid överdosering av opioider respektive bensodiazepiner. Efter seminariet förväntas Du vara så väl förtrogen med innehållet, att Du som framtida AT-läkare initialt ska kunna handlägga en medvetslös patient på en akutmottagning. 040-33 74 53 0708-31 11 13 jonas.akeson@med.lu.se