Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 2014 Självvärdering Lärosäte: Lunds universitet Utvärderingsärende reg.nr 643-03211- 11 Huvudområde: Audiologi Examen: Audionom Bakgrund Vi rekommenderar att läsning av rapporten inleds med det som anförs under Del 3 om utbildningens förutsättningar. 1998 etablerades vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet, en fyraårig audiologiutbildning på magisternivå med syfte att samverka med logopedutbildningen. Utbildningen är den första sammanhållna audiologiutbildningen på magisternivå i Europa. Utbildningsplan och kurser har utformats efter studier av motsvarande program i USA och Australien. Vid start omfattade audionomexamen minst 120 p vilket gjorde ett fyraårigt program formellt enkelt: studenterna fick audionom- och magisterexamen efter fyra års studier. Ingen kandidatuppsats ingick i dåvarande utbildningsplan. Studenterna skrev ett vetenskapligt arbete på magisternivå tillsammans med logopedstudenterna år fyra. Senare examensförordning stipulerar att audionomexamen 180hp ska kunna erhållas efter tre år. En kandidatuppsats ryms nu inom ramen för de tre första åren. Utbildningsplan för Audiologiutbildningen 2007 omfattar Audionomprogram 180hp och Magisterprogram i Audiologi 60hp. Följande kurser inom Audiologiutbildningen ingår i den del som leder till audionomexamen. För kursplaner, utbildningsplaner och annan information om utbildningen hänvisas till: www.med.lu.se/audiologiutbildning Termin 1 AUDA11 Introduktionskurs, 4,5 hp AUDA12 Människans utveckling I, 9 hp AUDA13 Lingvistik 7,5 hp AUDA14 Audiologisk grundkurs 4,5 hp AUDA15 Akustik I, 4,5 hp Termin 2 AUDA14 Audiologisk grundkurs, 1,5 hp AUDA21Anatomi och fysiologi, 6 hp AUDA22 Fonetik, 15 hp AUDA23 Människans utveckling II, 7,5 hp Termin 3 AUDA31Barnets utveckling, 7,5 hp AUDA32 Audiologisk diagnostik I 3,5 hp AUDA33 Signalbehandling I, 3 hp AUDA34 Audiologisk diagnostik I, klinisk/praktisk undervisning, 6 hp Termin 4 AUDA41Centrala auditiva processer, 3 hp AUDA42 Audiologisk diagnostik II, 7,5 hp AUDA43 Audiologisk diagnostik II, klinisk/praktisk undervisning, 4,5 hp AUDA44 Signalbehandling II, 12 hp AUDA45 Audiologisk rehabilitering I, 3 hp Termin 5 AUDA51 Medicin vuxna, 4,5 hp AUDA52 Audiologisk rehabilitering II, 15hp AUDA53 Audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning, 7,5hp AUDA54 Terapeutiskt bemötande, 3 hp Termin 6 AUDA61 Akustik II, 10,5 hp AUDK62 Audiologisk rehabilitering III - kandidatuppsats, 15hp AUDA63 Fördjupad audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning, 4,5hp Vid anmodan visas gärna handlingar upp: kurbokslut, skriftliga tentamina, anvisningar till projekt, analys av kandidatexamen, nämnda planer och rapporter, anvisningar för kliniska lärare och kursansvariga, rapport från kommunikationsprojekt, utredningar vid start av utbildningen etc. 1
Del 1 Inledning till Del 1 Grund i pedagogiskt upplägg är att olika aspekter av det audiologiska fältet introduceras tidigt men på relativt översiktlig nivå. Ramverk/paradigm för kunskap och centrala koncept/begrepp introduceras under de första terminerna och innehållet blir mer och mer detaljerat efterhand genom växelvis lärarledd undervisning, PBL i basgrupper, teori och praktik (som sker parallellt av pedagogiska skäl). Kunskap skapas i interaktion mellan studenter och lärare men utgår från studentens eget kunskapssökande. Progression sker genom studentens fördjupning och reflektion över redan förvärvad kunskap tidigare terminer. Studentens resultat prövas kontinuerligt via genomtänkt varierande examinationsformer: skriftligt i tentamina, auskultations- och projektrapporter och kandidatuppsats; muntligt genom redovisning av kunskaper i grupper, vid seminarier och workshops, samt i praktiska prov. Mångfalden av former och utformning av examina möjliggör ett djupinriktat lärande. Examinationer mäter ofta uppnådd kunskap/förståelse samtidigt som de utgör lärtillfällen med återkoppling under kursens gång. En liten studentgrupp ger frekventa möjligheter att bedöma studenternas förmåga att demonstrera kunskap, diskutera och argumentera. Kursutvärderingar för alla kurser sammanfattas i kursbokslut. Studenterna delges alla bokslut. En examinationskommitté har granskat samtliga kursplaner inom utbildningen och förhållandet till utbildningsplanens examensmål. Vi har funnit hög måluppfyllelse generellt: samtliga examensmål finns beskrivna i kursplaner och examinationsformer speglar målen. Vart och ett av nedanstående examensmål förekommer som lärandemål i flera kurser. Likaså speglar en viss kurs ofta flera examensmål. Detta gör att vi i vissa fall återkommer till samma kurs flera gånger. Kurser presenteras termin för termin. Samtliga mål introduceras redan termin 1, AUDA11 Introduktionskurs I Introduktionskurs läggs en grund för merparten av examensmålen som också introduceras genom att utbildningsplanen med examensmålen ingår i kurslitteraturen. Kursen speglar en helhetssyn för området audiologi och det processtänkande som genomsyrar utbildningsprogrammet. Studenterna får övergripande kunskap om det audiologiska ämnet och om audiologisk forskning. Lärare från andra fakulteter samt lärare inom audiologi och logopedi presenterar sina ämnen. Studenterna får vägledning i läsande av vetenskapliga artiklar och får visa sin förmåga att på grundläggande nivå kritiskt granska, bedöma och använda relevant information.(mål 1 och 2). Studenten får pröva diagnostiska färdigheter och teckenkommunikation och får i par förbereda och genomföra en intervju samt följa kliniskt verksamma audionomer inom olika områden. Intervju ska presenteras och diskuteras i gruppen (Mål 3). Studenterna får grundläggande information och övning i kommunikationsprocesser genom att kommunicera muntligt i grupp samt individuellt i skrift (Mål 4 och 5). Information ges om sekretess och tystnadsplikt. Studenten reflekterar kring lärande och prövar former för att inhämta kunskap.(mål 6, 7, 8). Samtliga mål examineras under termin 6 Under termin 6 ingår i lärandemålen för kurserna samtliga examensmål men för att spegla grunden för hur uppnåelse sker presenteras ett tämligen stort antal kurser under terminerna 1-5. Under respektive examensmål nedan analyseras kurser relaterade till målet och hur dessa kurser examineras. (För att undvika upprepning redogörs för studenternas utvärderingar och examination vanligen vid ett tillfälle där kursen nämns, inte vid varje). Vidare görs för varje examensmål en sammanvägd värdering av måluppfyllelse. Sist i Del 1 redovisas resultat i form av antal studenter godkända för kurser under utbildningen. 2
Examensmål 1 Del 1 För audionomexamen skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen Analys Mål 1 Det audiologiska kunskapsområdet går som en röd tråd genom hela utbildningen och examineras på olika sätt utifrån progression: Termin 1: I Introduktionskurs får studenterna introduktion i läsning av vetenskapliga artiklar och i vetenskaplig dokumentation samt i avdelningens forskning. Studenten gör en sammanfattning av vetenskaplig artikel. Lärare bedömer och ger återkoppling. Auskultationsrapport: Studenten får återkoppling på innehåll och språk med bedömningsgrader 1: otillfredsställande, 2: tillfredsställande. Studenterna skattar måluppfyllelse för kursen 4,4, undervisningens innehåll, 4,4. Flertalet lyfter fram att kursen ger en god översikt och en positiv start. Blandningen mellan teoretiska och praktiska moment upplevs som berikande. Intervjuerna, studiebesöken/auskultationerna och kommunikationsövningarna uppskattas mycket. Exempel på studentreflektioner i auskultationsrapporter 1. ämnet audiologi mer lockande... Auskultationen var mycket givande känns bra att ha fått inblick i hur ens arbetsliv senare kommer att se ut. arbetet innebär mycket mer än att bara titta i människors öron speciellt om hur man hanterar patienter. spännande att få en inblick i hur det är att jobba med barn som audionom. Det är ett ämne jag vet att jag kommer vilja att lära mig mer om i framtiden. 2. auskultationen var mycket intressant och lärorik Dessutom fick vi möjlighet att ställa många frågor om sådant vi undrade över vilket var riktigt bra det är skönt att få en övergripande bild som man kan relatera till då man studerar. 3. dagen var väldigt givande. Det var spännande få en närmre inblick i hur man kan jobba efter utbildningen och jag fick en känsla av att jag valt ett ämne som verkligen intresserar mig. Lingvistik ges av Institutionen för lingvistik delvis med logopedstudenter. Studentens grundläggande kunskap om mänsklig kommunikation, tidig kommunikationsutveckling och avvikande kommunikationsutveckling bedöms i skriftlig tentamen. Audiologisk grundkurs. Kursen ger studenter på tidig nivå grundläggande kunskaper men också framåtblickar för kommande studier. Studenten gör en rapport som presenteras vid avslutande seminarium. Studenterna uppger hög måluppfyllelse (4,6 av 5), och uppskattar examination i form av praktiska prov och rapport (4,8 av 5). Exempel Seminarium kring grundläggande begrepp Studenterna får sig tilldelade ett antal definitioner att fördjupa sig i. Två och två får de sedan presentera dessa vid seminarium. Samtliga ingående begrepp diskuteras ingående i hela gruppen. Akustik I. Kursen ger studenter på tidig nivå grundläggande kunskaper men också framåtblickar för kommande studier: Studentens kunskap om grundläggande begrepp bedöms i skriftlig tentamen. Värderingsmålet examineras alltid genom särskilda frågor i tentamen. Kursen är mycket uppskattad och 8 studenter väljer spontant att särskilt uppmärksamma insatser från kursledare och lärare). Exempel på frågor kring värderingsmålet vid skriftlig tentamen ( koppla den akustiska kunskapen till ämnet audiologi och dess potential för egen fördjupning inom området ) - Ge ett eller flera konkreta exempel med vars hjälp du redovisar din förmåga att koppla dina akustiska kunskaper till det audiologiska fältet - Tänk dig ett hörselhjälpmedel med en högtalare en slang och en anslutning till örat. För ett kort resonemang om några viktiga akustiska processer som är aktuella i denna situation. Människans utveckling I. Kursen ger studenten en beteendevetenskaplig grund med anpassning efter behov för kommande yrkesutövning. Psykologiska institutionen. Studenten visar sin kunskap genom 3
rapporter, projektuppgift samt skriftlig tentamen. Studenterna upplever att kursen uppmuntrar till självständigt tänkande 4,3/5 och ger nya kunskaper, perspektiv och insikter: 4,5 av 5. Termin 2: I Människans utveckling II fördjupas kunskaper i beteendevetenskap. Studenten bedöms vid skriftlig och muntlig redovisning av ett forskningsprojekt samt vid skriftlig hemtentamen med muntlig uppföljning. Den muntliga delen av examinationen sker i slutet av kursen. Studenterna upplever att kursen uppmuntrar till självständigt tänkande 4,4 av 5 och ger nya kunskaper, perspektiv och insikter: 4,4 av 5. Ur utvärdering: medvetna om verkligheten genom examinationen bland annat bra kurs för vår framtid, man förstår vilka frågor och teman som gäller inom våra yrken Termin 3: Barnets utveckling (Barnmedicin och Grundläggande barnaudiologi). Studenten visar sin grundläggande kunskap om barnets tidiga utveckling, vanliga och ovanliga barnsjukdomar, bakgrund till hörselnedsättning och tidig hörselutveckling i skriftlig tentamen. I PBL visar studenterna sin förmåga att diskutera hörselnedsättning i förhållande till genetik, kommunikationsutveckling och tilläggshinder. Studenterna skattar måluppfyllelse av kursen till 3,7 resp 4,4 av 5. Ur utvärderingar: roligt att kunna knyta ihop innehållet med tidigare kurser som Anatomi & fysiologi samt Människans utveckling 1, 2 Bra med flervalstenta eftersom kursen är så kort jag är väldigt nöjd med kursen, var imponerad av hur mycket man kan lära sig på två veckor upplägget och de otroligt kunniga föreläsarna! Exempel ur tentamen barnmedicin multiple choice, kortfrågor 1. Vid vilken ålder bör de primitiva reflexerna ha försvunnit? 2. Meningoencefalit är en inte ovanlig följd vid påssjuka. Vilka två bestående skador av dessa kan detta ge upphov till? 3. Rörbehandling i samband med otit är vanligt hos barn. Ett av följande påståenden är fel: 4. Vilket av följande alternativ är inte sant gällande krupp (pseudokrupp) I Audiologisk diagnostik I integreras hörselorganets anatomi, fysiologi och sjukdomar/skador, audiologiska mätmetoder samt teknisk audiologi och psykoakustik. Studentens kunskaper bedöms i skriftlig tentamen, inlämningsuppgift och vid litteraturseminarium. Studenterna skattar måluppfyllelse och examination till 4 av 5. Exempel ur kursinnehåll kvalitetssäkring Fördjupningen innebär också studium ur tekniskt och psykoakustiskt perspektiv: 1. säkerhet ur juridisk, elektrisk, akustisk och rutinmässig synpunkt 2. egenskaper hos transducers och mätrum; 3. audiometerns tekniska uppbyggnad och kalibrering; 4. psykoakustisk terminologi och mätmetodik Exempel litteraturseminarium Studenterna väljer bok eller kapitel från anvisad litteratur och presenterar detta vid avslutande seminarium i slutet av kursen. Deltagare vid seminariet är kurskamrater och kursansvariga. Varje presentation med diskussion varar ca 20 minuter. Bedömning görs på innehållet i presentationen och på framförandet. Signalbehandling I ger studenterna en stabil grund för de tekniska aspekterna av hörapparatsanpassningsdelen av den audiologiska rehabiliteringen och innehåller liksom ovanstående tekniska kurser ett element av examination på högre nivå. Studentens kunskaper bedöms vid muntlig tentamen i grupper om 3-4 studenter. Tentamen utgår från lärandemålen. För värderingsmålet gäller: Gruppen konfronteras med problemställning med audiologisk koppling. I studenternas utvärderingar framgår att de upplever detta som ett kreativt lärtillfälle med utrymme för kommunikation och reflektion. Studenternas skattning av måluppfyllelse för kursen är 4,8 av 5 och att examinationen speglar målen 4,2 av 5. Exempel på problemställning kring värderingsmålet ( koppla de nya kunskaperna till ämnet audiologi och inse dess potential för egen fördjupning i ämnet ) vid muntlig tentamen Välj ett exempel från det audiologiska fältet där signaler och system förekommer och beskriv dessa med hjälp av den terminologi du förvärvat under kursen (När diskussionen pågått en stund och alla har bidragit, väljer examinatorn ut ett exempel som diskuterats och sätter in det i en audiologisk terapeutisk kontext): Den redogörelse du nyss gjorde för hur en mikrofon fungerar och hur signaler omvandlas i det systemet, hade den fungerat om du ska förklara för en patient som är 15 år? Kan du göra ett nytt försök för den situationen? 4
Exempel på bedömning av övriga kursmål vid muntlig tentamen En fördjupning kommer i det avslutande momentet i tentamen. Här presenteras ett tjugotal termer och en handfull grafer och formler som varit aktuella under kursen. Studenterna får två minuter på sig att välja ett begrepp/mått/samband/transform att redogöra för. De uppmanas att välja en aspekt vars komplexitet avslöjar på vilken nivå man tillgodogjort sig kursen. Det blir självreglerande: alla undviker att välja en alltför enkel aspekt, samtidigt som det inte heller går att redogöra för något som ligger över den egna förmågan. Exempel ur utvärdering Vad tycker du var det bästa med kursen?... Inspirerande föreläsare med ett bra upplägg! X:s föreläsningar är alltid bra! tyckte föreläsningarna och litteraturen var väldigt givande, intressant och lärorikt Kursplanen togs upp och allt stämde överrens. Examinationen var lagom, inte svår, men inte enkel heller X är väldigt bra på att förklara och har intressanta föreläsningar X och hans engagemang för ämnet. Litteraturen var väldigt bra också X ger alltid intressanta och inspirerande föreläsningar Audiologisk diagnostik I, klinisk/praktisk undervisning. Möten med patienter ger tillfällen att studera och diskutera hur teoretisk kunskap tillämpas (eller inte tillämpas) i praktiken och hur kunskap kan betraktas på olika sätt. Studenten får återkoppling på sina möten med verkliga och fiktiva patienter av handledare. Färdigheter examineras genom praktiska prov med återkoppling på utförd uppgift. Studentens aktivitet vid PBL bedöms vid varje tillfälle. Vid kliniska seminarier bedöms studentens förmåga att beskriva, jämföra och diskutera erfarenheter och läraren ger återkoppling. Studentens kunskaper bedöms i skriftlig tentamen, inlämningsuppgift och litteraturseminarium. Studenterna skattar måluppfyllelse och examination till 4 av 5. Termin 4: Centrala auditiva processer ger studenten aktuellt forskningsläge inom ett expanderande område och kontakt med avdelningens ämnesintegrerade forskning. Studenten examineras vid litteraturseminarium där studenterna presenterar och diskuterar artiklar de själva valt (och får återkoppling på sin presentation) samt genom skriftlig tentamen. Exempel på tentamensfrågor Barn med hörselnedsättning har andra språkliga problem än barn med s.k. specifik språkstörning (SLI) a) redogör kortfattat för skillnader i vilken/vilka aspekter av språket som oftast drabbas b) redogör kortfattat för skillnader i omfattning c) redogör kortfattat för skillnader i hur långvariga dessa problem är d) redogör kortfattat för hur de språkliga problemen hos de båda grupperna är kopplade till arbetsminne Har vi en medfödd lingvistisk förmåga att särskilja lingvistiska kontraster eller kan vi göra det som en konsekvens av hur vårt hörselsystem fungerar? Argumentera kortfattat för och emot. Audiologisk diagnostik II, klinisk/praktisk undervisning. Klinisk undervisning ger tillfällen att studera hur teoretisk kunskap tillämpas. Vid kliniska seminarier bedöms studentens förmåga att diskutera detta. Termin 5: Medicin vuxna, del 1 utgör en breddning av perspektivet från grundläggande Barnmedicin och medicinsk audiologi termin 3 och 4 (AUDA32, 42). Kursen berör sjukdomar som drabbar äldre. Studenten examineras på grundläggande medicinska begrepp vid skriftlig tentamen. Exempel ur skriftlig tentamen medicin, vuxna, del 1 (multiple choice) - Det finns tre olika typer av facialispares. Vilket av följande påståenden är rätt? Vilket/vilka av följande påståenden rörande hjärntumörer är rätt? Det är vanligt med komplikationer efter stroke, och listan på potentiella komplikationer är lång. Vilket av följande påståenden är rätt? Alkohol kan medföra skador. Vilken/vilka är rätt? Stroke kan potentiellt förebyggas i stor utsträckning om man kan påverka bakomliggande riskfaktorer. Vilket är den enskilt viktigaste behandlingsbara riskfaktorn för stroke? Hur kan man behandla högt blodtryck? Om skalltrauma; vilket/vilka av följande påståenden är rätt? Audiologisk rehabilitering II. Kursen har fokus på kvalitetssäkring, Kunskap om "utvärdering och kvalitetssäkring vid hörapparatanpassning" och på grundläggande nivå kunna använda akustiska och psykoakustiska mätmetoder i samband med utprovning och kvalitetssäkring av hörapparatanpassning examineras. Studenterna läser vetenskapliga artiklar och genomför projekt. Projektet presenteras och diskuteras på avslutande seminarium. Studenten bedöms vid skriftlig tentamen och projektarbete, kamratgranskning och presentation av rapport på seminarium. Vid seminariet prövas studentens förmåga att diskutera kvalitetssäkring och erfarenheter från praktik i relation till vetenskapliga 5
artiklar och studenten får direkt återkoppling. Studenterna skattar kursens måluppfyllande till 4,5 föreläsningar 5,0, tentamen 4,5 och projektarbete till 4,5 av 5. Ur utvärderingar: Mycket intressant ämne duktiga och entusiastiska föreläsare som engagerar projektarbetet, nytt sätt att lära sig Audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning. Klinisk undervisning ger tillfällen för studenter att studera hur teoretisk kunskap tillämpas i praktiken och hur kunskap kan betraktas och användas på olika sätt. Studenten ska ha godkänd klinisk praktik, aktivt deltagande i kliniskt seminarium och i PBL-arbetet för att klara kursens mål. Exempel kliniskt seminarium Studenterna presenterar fall och beskriver dessa ur olika aspekter: vetenskap i förhållande till beprövad erfarenhet, kvalitetssäkring vid kliniskt seminarium. Studenternas förmåga att beskriva och analysera erfarenheter bedöms och den enskilda studenten får återkoppling på sin prestation. Termin 6: Akustik II. Studenterna arbetar under kursen med komplexa vetenskapliga audiologiska artiklar med ett starkt akustiskt inslag, först enskilt, sedan gemensamt under kursansvarigs handledning. Mot slutet av kursen deltar studenterna i flera artikelseminarier. Studenternas kunskaper bedöms genom skriftlig tentamen och redovisning av artiklar vid seminarier. Tentamen har tre delar: 1. Frågor, 2. Artikel, 3. Essä om akustisk impedans. Den viktigaste aspekten vid bedömning är studentens förmåga att redogöra för komplexa samband och integrera kunskap i akustik med det audiologiska fältet. Studenterna skattar måluppfyllelse till 4,3 av 5. Essäerna om akustisk impedans håller generellt en mycket hög nivå enligt kursansvarig. Exempel del 2 och 3 i Akustik, skriftlig tentamen Del 2: Studenterna vet att en av artiklarna de arbetar med under kursen kommer att slumpvis väljas ut av kursansvarig och finnas med som bilaga till tentamen. En av tentamensdelarna består av uppgifter kopplade till den artikeln. Del 3: Studenterna vet i förväg att de under tentamen ska producera en kompetent sammanhållen text om det akustiska begreppet akustisk impedans. Målet är att integrera så många aspekter som möjligt och skapa så djup förståelse som möjligt. Audiologisk rehabilitering III kandidatuppsats. Studenten examineras under kursens seminarier och via slutprodukten, kandidatuppsats. Studenterna skattar måluppfyllelse till 4,4 av 5, genomförandet av uppsatsen till 4,7 och examination till 4,7 av 5. Värdering av studenternas måluppfyllelse Vi har ett brett underlag för att bedöma målets uppnåelse: Inom alla för audiologin viktiga randområden examineras studentens kunskaper av sakkunniga inom dessa områden. Studentens kunskap om kvalitetssäkring granskas i olika kurser på alla nivåer och tydligt inom Audiologisk diagnostik I, Audiologisk rehabilitering I och Audiologisk rehabilitering III kandidatuppsats. Undervisningsformen PBL med gemensamt kunskapssökande, presentation av och diskussion kring erhållen kunskap och med utvärdering av varje student vid alla sessioner ger goda möjligheter att bedöma studentens förmåga att visa sin kunskap, diskutera, reflektera och argumentera kring audiologins vetenskapliga grund, om samband mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och om sambandets betydelse för yrkesutövningen. Genom att gruppen är liten finns ingen möjlighet att slippa undan. Studenterna bedöms och examineras därutöver kontinuerligt om audiologin som kunskapsområde via skriftliga tentamina, vid seminarier, i projektuppgifter och slutligen i kandidatuppsatsen. Många studenter engagerar sig därutöver vid audiologiska fora (samtalsfora för studenter ur alla kurser två gånger per termin), studentfackligt på fakulteten tillsammans med läkar-, biomedicin- och logopedstudenter samt har varit med om att starta ett nationellt nätverk för audiologistudenter. De studenter som når fram till audionomexamen betraktar vi har mycket hög måluppfyllelse. 6
Examensmål 2 Del 1 För audionomexamen skall studenten visa kunskap om hörseln och dess betydelse för individen samt om faktorer som påverkar hörselhälsan Analys Mål 2 Studenterna får successivt fördjupad kunskap om hörsel, hörselns betydelse för individen och faktorer som påverkar hörselhälsan över hela utbildningen. Kunskap om hörsel vidgas genom kurser i audiologisk diagnostik och rehabilitering, medicinsk och teknisk audiologi och genom tidigare presenterade studier inom för hörsel relevanta randområden. Termin 1: Audiologisk grundkurs del 1. Studenten examineras vid praktiskt prov (där kriterier anges noga) och vid seminarium där hörsel diskuteras ur olika perspektiv, bland annat en del kring egna upplevelser av hörsel med och utan hörselskydd. Studenternas förmåga att diskutera och reflektera bedöms. Exempel seminarium kring hörsel Studenterna får göra studiebesök i fyra olika ljudmiljöer och relatera den egna hörseln till respektive miljö. Därefter får de besöka samma miljöer med hörselskydd. Erfarenheter redovisas och diskuteras i mindre grupper vid seminarium Termin 2: Anatomi och fysiologi ger fördjupad kunskap om hörselsinnets grundläggande funktion och studentens kunskap bedöms i skriftlig tentamen. Studenterna skattar måluppfyllelse till 4,1 resp 4,3 av 5. Termin 3: Barnets utveckling. Studentens kunskaper bedöms vid skriftlig tentamen: Exempel ur skriftlig tentamen grundläggande barnaudiologi (multiple choice, kortfrågor) - Människans sinnesorgan utvecklas från tre embryonala groddlager. Från vilket embryonalt groddlager har ytterörat sitt ursprung? - Vad innebär missbildningen atresi och mikroti? - Vad innebär en Mondinimissbildning som förknippas med Pendreds syndrom? - Vilken av följande funktionsnedsättningar är vanligast bland barn? - Ett barn använder kroppsspråk och ljud som signaler kopplade till situationer, fungerar i rutiner och i välbekanta miljöer och förstår situationsbundna händelser och föremål. Vilken nivå begåvningsmässigt stämmer beskrivningen bäst med? Studenterna skattar måluppfyllelse till 3,7 resp 4,4 av 5. Ur utvärderingar: roligt att kunna knyta ihop innehållet med tidigare kurser som Anatomi & fysiologi samt Människans utveckling 1, 2... bra med flervalstenta eftersom kursen är så kort jag är väldigt nöjd med kursen, var imponerad av hur mycket man kan lära sig på två veckor upplägget och de otroligt kunniga föreläsarna! Audiologisk diagnostik I. Studentens kunskaper bedöms vid redovisning av litteratur vid seminarium och i skriftlig tentamen. Studenterna skattar måluppfyllelse och examination till 4 av 5. Exempel - gruppredovisning Alla studenter läser all litteratur men möjlighet ges till individuell fördjupning genom referenslitteratur. I grupper om två väljs bok eller kapitel från anvisad litteratur. Presentationen av litteratur görs vid seminarium med kurskamrater och kursansvariga i slutet av kursen. Presentation med diskussion varar 20 minuter. Studenterna får visa att de kan sammanfatta ett innehåll, göra en presentation samt svara på frågor och diskutera. De får återföring av kurskamrater och kursansvariga på innehåll och på framförande. Bedömning av resultat görs på innehållet i presentationen och på framförandet. Termin 4: Centrala auditiva processer. Studenterna examineras genom litteraturseminarium/skriftlig tentamen. Ur utvärderingar: läsa artiklar i ämnet och försöka utreda artiklarnas innehåll mycket positivt... Hade nog inte lärt mig lika mycket om vi inte fått diskutera det som vi gjorde. 7
Exempel på tentamensfrågor Beskriv vad som blir konsekvensen om primära hörselbarken skadas? -Nämn de viktigaste förbindelser som primära hörselbarken har med andra områden i storhjärnan och förklara betydelsen av dessa förbindelser. -Vid diskussion av binaurala processer blir Haas-effekten ofta aktuell. Redogör för vad denna effekt innebär. - Redogör för begreppen "Masking Level Differences" och ge exempel på konkreta situationer där MLD spelar en roll. Audiologisk diagnostik II. Studentens kunskaper bedöms i skriftlig tentamen och inlämningsuppgift. Måluppfyllelsen skattas av studenterna till 4,8 och examinationen till 4 av 5. Termin 5: Audiologisk rehabilitering II. Studenten kunskaper om rehabilitering och om primära och sekundära följder av hörselnedsättning bedöms via seminariedeltagande, projekt (plan, skriftlig och muntlig rapport), skriftlig tentamen och kamratgranskning. Studenterna skattar kursens måluppfyllelse till 4,5 föreläsningar 5,0, tentamen 4,5 och projektarbete till 4,5 av 5. Ur utvärderingar: mycket intressant ämne duktiga och entusiastiska föreläsare som engagerar projektarbetet, nytt sätt att lära sig. Terapeutiskt bemötande. Studentens kunskaper bedöms fortlöpande vid workshops och seminarier. Termin 6: Fördjupad audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning. Studenten bedöms vid seminarier, workshops, skriftlig plan, presentation och självvärdering av gruppinformation. Studenterna skattar kursens måluppfyllelse och projektarbetet till 4,5 av 5. Ur utvärderingar framgår att studenterna uppskattar den tydliga forskningsanknytningen, att workshopen gav ett bra tillfälle att knyta ihop gammal och ny kunskap och diskutera med kurskamrater och att informationsuppgiften gav bekräftelse/självförtroende. Värdering av studenternas måluppfyllelse Vi har ett brett underlag för att bedöma studenternas mycket goda uppnåelse av examensmålet: Studenternas kunskaper om hörsel ur olika perspektiv, om hörselns betydelse för individen och faktorer som påverkar hörselhälsan är i fokus inom många kurser och terminer. Hörsel behandlas utifrån t ex kommunikativa, medicinska, psykologiska, akustiska, terapeutiska aspekter, och examineras i många former över hela utbildningen: skriftliga tentamina, projekt, muntliga seminarier, praktiska uppgifter och studenterna lever upp till mycket höga krav. Inte minst innebär återkommande PBL-arbete successiv fördjupning och ökad komplexitet och studenternas insatser bedöms kontinuerligt i PBL-arbetet där den enskilda studenten syns och hörs. Slutligen visar studenten sin kunskap i kandidatuppsatsen. 8
Del 1 Examensmål 3 För audionomexamen skall studenten visa förmåga att genomföra hörselutredningar samt självständigt bedöma och i samverkan med patienten planera, genomföra och utvärdera habiliterande och rehabiliterande åtgärder Analys Mål 3 Studenterna säger sig mycket nöjda med hur utbildningen bidragit till att utveckla färdigheterna Förklara för patient/närstående samt Förmåga till inlevelse i patientens situation samt nöjda/mycket nöjda med Medverka i förebyggande arbete i vården, Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården samt Medverka i utvecklingsarbete i vården. Alumni gör samma bedömning med några års erfarenhet av yrkesliv (Student- och alumnibarometer, Lunds universitet 2011, opubl.). Kliniska handledare gör en bedömning av studentens praktiska tillämpning utifrån bedömningsinstrument och ger muntlig återkoppling samt en skriftlig sammanfattning med rekommendationer för fokus under kommande kliniska kurs. Examinator är universitetsanställd lärare. Exempel ur bedömningsunderlag för handledare: Skicklighet (kunskaper; knyta samman teori och praktik, terapeutiskt förhållningssätt, säkerhet ) Förmåga att uttrycka sig i tal och skrift Noggrannhet och ordning Förmåga att samarbeta (handledare, patienter, annan personal, anhöriga ) Arbetsförmåga (intresse, prestation, flexibilitet ) Pedagogisk förmåga Initiativförmåga (Riktlinjer för handledare, reviderad 2011) Termin 1: I Introduktionskursen får studenten göra en intervju med yrkesverksam audionom, redovisa i grupp och diskutera egna och andras erfarenheter med lärare och medstudenter. Studenten får också göra en skriftlig auskultationsrapport som genomgår kamrat- och lärargranskning. Återkoppling ges på presentation och rapport. Termin 2: Audiologisk grundkurs. Studentens färdigheter kring bl a följande lärandemål bedöms vid praktiskt prov. Måluppfyllelse skattas av studenter till 4,6; undervisningens innehåll 4,6; färdighetsträning 4,8; examinationen 4,7 respektive 4,8, den egna insatsen värderas till 4,5 av 5. 10 studenter väljer spontant att framhålla lärarna och färdighetsträningen som särskild behållning i kursen. Exempel - praktiskt prov: Samtliga moment i kursmålen ska praktiskt utföras av studenten och bedömas av läraren. Varje moment är poängsatt. Efter varje utfört moment sätter läraren poäng för studentprestation. Övningen upprepas tills studenten når full poäng. Efter avslutat praktiskt prov sker en individuell genomgång med studenten. Termin 3: Audiologisk diagnostik I. Studenten bedöms bl a genom sammanställning av typaudiogram och skriftlig tentamen. Exempel tentamensfråga 1. Nedan finns ett exempel på en typ av OAE-registrering, vilken? Redogör kortfattat för den information du får fram vid respektive siffra. 2. Ge ett exempel på hur du kan använda OAE-mätningar differentialdiagnostiskt. 3. Argumentera kortfattat för TEOAE eller DPOAE i klinisk praktik. 4. Beskriv kortfattat vad som menas med den cochleära förstärkaren (cochlear amplifier) och dess tänkta funktion. 9
Exempel ur skriftlig tentamen: Karl Karlsson, 40 år, har sedan 6 månader drabbats av attackvis yrsel. I samband med attackerna upplever han en fyllnadskänsla i örat, tinnitus samt hörselnedsättning på höger öra. Diagnosen blir Morbus Ménière. 1. Beskriv de förändringar som har skett i örat och orsakat Karls problem. 2. Rita ett tonaudiogram (bilaga 1) utifrån ovanstående diagnos (audiogrammet som du ritar, måste ur audiometrisk synpunkt var helt korrekt). Förklara dina resultat. 3. Nu vill Karl veta hur det är möjligt att höra signaler från bentelefonen. Beskriv för honom tre möjliga vägar som signalen vid benledningsmätning kan nå innerörat. 4. I samband med talaudiometri undrar Karl a) vad syftet är med respektive test vid talaudiometri? b) varför används olika ordmaterial? 5. Du utför även tympanometri på Karl som naturligtvis frågar varför denna mätning ska göras. a) förklara för honom varför testet utförs; b) förklara för honom när trumhinnan är som mest lättrörlig 6. Vad innebär central maskering och vad beror den på? 7. När maskeringsbrus används vid ton- och talaudiometri, händer det ibland att maskeringsstyrkan ökas för mycket så att bruset hörs över till testörat och orsakar problem för lyssnaren att uppfatta testtonen. a) Vad kallas detta fenomen? b) Hur beräknas den högsta tillåtna maskeringsnivån (innan försiktighet måste iakttas) vid: 1. luftledningsmätning 2. Benledningsmätning 3. Talaudiometri? 8. Temporal integration kan ha betydelse vid audiometri. Förklara vad som menas med detta? 9. I samband med tonaudiometri kan ocklusionseffekt förekomma: a) Förklara begreppet b) Beskriv hur du går tillväga vid hörseltest för att minska risken 10. Vid otoscleros kan tonaudiogrammet uppvisa en Carhart s Notch a) Beskriv hur detta syns på tonaudiogrammet b) Förklara orsaken till fenomenet 11. I samband med audiometri kan det förekomma risk för felkällor. Förutom att mätmetoden i sig kan vara en felkälla, kan ytterligare felkällor påverkas av audionom, patient och teknisk utrustning. Vilka tänkbara felkällor finns det risk för vid respektive område? Audiologisk diagnostik I, klinisk/praktisk undervisning. Arbete med att utforma en kurs som ges helt in campus har pågått under en tid. Internationella kontakter har bidragit till utformande av pedagogiska aktiviteter (t ex standardpatient i rollspel). Audionomer med adekvat kompetens deltar i undervisning utöver avdelningens egna lärare. Samtliga lärandemål examineras och bedöms inom kursen. Kliniska färdigheter bedöms successivt under kursen. Bedömning relateras till nivå i utbildningen. Studentens färdigheter bedöms i praktiska prov, i auskultationsrapport och i aktivt deltagande i PBL. Exempel ur praktiskt prov standardpatient Patienten träffar en standardpatient" (rollspelande äldrekursare/yngrekursare). Standardpatienten har fått en roll med kort anamnes för en diagnos för att kunna besvara frågor från studenten. Studenten tar anamnes, förklarar, instruerar inför mätning, utför audiogram på audiometersimulator (speglar patientens diagnos), sammanställer och delger resultat. Studenten bedöms av standardpatienten som fyller i ett protokoll ur patientens synvinkel samt av handledare utifrån mer ingående protokoll. Två lärare bedömer alla studenter. Studenten får muntlig och skriftlig återkoppling. Studenten gör också en kort journalsammanställning och en skriftlig reflektion som återkopplas från lärare. Exempel ur praktiskt prov - mätmetoder Riktiga patienter används vid praktiskt prov. Dessa får fylla i samma bedömningsprotokoll som vid standardpatient. Studenten gör anamnes, förklarar, instruerar inför mätning, utför otoskopering, ton- och talaudiometri inklusive maskering vid behov, eventuellt Webers test, sammanställer och delger resultat. Varje moment poängsätts. Två lärare bedömer alla studenter. Studenten får muntlig och skriftlig återkoppling. Studenten gör också en kort journalsammanställning och en skriftlig reflektion som återkopplas från lärare. 10
Termin 4: Audiologisk diagnostik II. Studentens kunskap bedöms i inlämningsuppgift för stapediusreflexmätning och i skriftlig tentamen. Måluppfyllelsen skattas av studenterna till 4,8 och examinationen till 4 av 5. Exempel ur skriftlig tentamen Man född 1952. Kommer på remiss via företagshälsovården. Socialt: Gift. Två vuxna barn. Arbetar som lärare på en gymnasieskola. Aktuellt: Söker för hörselnedsättning på höger öra. I januari 2010 började patienten märka en viss ostadighet och samtidigt debut av sus i örat som inte upplevs alltför störande. Audiologisk avdelning diagnostiserar en högersidig sensorineural hörselnedsättning. Hörseln på vänster u.a. Balansundersökning visar bl.a. att kalorisk spolning har nedsatt retbarhet på höger sida. Sammantaget visar fynden på ett vestibulärt Schwannom. - Beskriv de förändringar som har skett i örat och orsakat hörselnedsättningen. - Gör ett komplett tonaudiogram (bilaga 1) utifrån ovanstående skada. Förklara resultatet. - Komplettera med talaudiometri i tyst miljö. Förklara resultatet. - Du utför även stapediusreflexmätning såväl ipsi- som kontralateralt. Rita in resultatet på samma audiogramblankett. Förklara resultaten. - Visa grafiskt på bifogad blankett (bilaga) hur ABR-svaren bör bli vid denna typ av hörselnedsättning. - Beskriv vidare handläggning och ge exempel på behandling. Exempel ur skriftlig tentamen 1. Redogör för hur stimuliparametrarna rarefaction, condensation och alternerande polaritet påverkar hjärnstamssvaren (ABRsvaren). 2. Nedan ges två fallbeskrivningar. Utöver fallbeskrivningarna har du ABR-svar och även audiogram till din hjälp bifogade. Interaurala latenstidsskillnader på mer än 0.3 ms utgör patologiskt fynd. Din uppgift är att i varje enskilt fall kortfattat ge en tolkning av resultaten, ställa diagnos och föreslå eventuell vidare handläggning/utredning. Fall 1: 4 månader gammal flicka med LKG. OAE-screeningen på BB gav inga godkända svar. Vid uppföljningen med förnyat OAE och screening-abr på Audiologisk avdelning erhölls inte heller några godkända svar. I samband med suturtagning (i läpp och gom) i narkos görs en klinisk ABR-undersökning. Vid samma tillfälle görs otomikroskopi men det är svårt få en bra överblick men det ser ut som eventuellt misstänkt vätska bilateralt. (Fall 2: Ensamstående kvinna född 1976 som sedan fyra månader upplever hörselfluktuationer i höger öra. Patienten upplever en del stress då hon har två deltidsarbeten och har två små barn på dagis...) Audiologisk diagnostik, II klinisk/praktisk undervisning. Studentens färdigheter bedöms för samtliga mål i praktiska prov, i PBL och vid kliniska seminarier. Audiologisk rehabilitering I. Studentens färdigheter bedöms i gruppövningar, laborationer och i skriftlig uppgift. Termin 5: Audiologisk rehabilitering II. Lärandemålen är omfattande och detaljerade. Samtliga mål examineras i skriftlig tentamen och i projektarbete. Uppgifterna i projektarbetet är utformade så att det tydligt framgår om studenten tagit del av och kan tillämpa samtliga lärandemål. Studenten bedöms i skriftlig tentamen, skriftlig rapport kring projektarbete inklusive kamratgranskning. Projektarbetet presenteras vid seminarium. Studenten får visa sina kunskaper genom muntlig presentation samt skriftlig rapport. Studenten får återföring skriftligt och muntligt. Ur utvärderingar: Studenterna skattar kursens måluppfyllelse till 4,5 föreläsningar 5,0, tentamen 4,5 och projektarbete till 4,5 av 5. 11
Exempel på titlar för studentprojekt Mättekniskt experiment en projektrapport om hörselgångsmätningar Preskriptionsmetoder Utger hörapparaterna den förstärkning som de är programmerade till i NOAH? Coupler- & hörselgångsmätningar en del av kvaliteten Påverkas batteriförbrukningen av hörapparatens inställningar? Hörapparater och högfrekventa ljud Leveranskontroll av hörapparater Frekvensområdens påverkan när ventilationens storlek ändras Subjektiv bedömning av olika hörapparaters musikprogram Audiologisk rehabilitering klinisk praktisk undervisning: Studentens färdigheter bedöms för samtliga mål i praktiska prov, i PBL och vid kliniska seminarier. I de färdigheter som bedöms ingår kvalitetssäkring och utvärdering. Termin 6: Fördjupad audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning. Studenten bedöms vid seminarier, workshops, skriftlig plan, presentation och självvärdering av gruppinformation. Studentens förmågor bedöms vid auskultationer, seminarier, workshops och gruppdiskussioner. Stor vikt läggs vid terapeutiskt förhållningssätt och förmåga att knyta ihop teori och praktik. Bedömningen relateras till nivå. Studentens förmåga att informera enskilda och grupp bedöms av kursansvarig via godkänd plan och praktiskt genomförande av information till olika grupper. Värdering av studenternas måluppfyllelse Genom grund- och fördjupningskurser, teoretiska och praktiska kurser och genom varierande examinationsformer inom dessa kurser har vi ett brett underlag för att bedöma studentens måluppfyllelse utifrån progression och nivå och även av en slutlig hög uppnåelse av examensmålet. Studenten bedöms individuellt och noggrant i alla moment som mäter de i examensmålet ingående förmågorna: att bedöma relevans för och genomföra hörselutredningar och att bedöma och i samverkan med patient och andra berörda genomföra habilitering och rehabilitering. 12
Examensmål 4 Del 1 För audionomexamen skall studenten visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov Analys Mål 4 För att hantera situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers/gruppers behov idag och i framtiden behövs ett multifaktoriellt, tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt utöver gedigna audiologiska kunskaper. Termin 2: Människans utveckling II. Studenten visar sin kunskap genom rapporter, projektuppgift samt skriftlig tentamen. Exempel ur hemtentamen: Definiera begreppen moral samt prosocialt tänkande och beteende. Diskutera avgörande, utvecklingsrelaterade (individrelaterade) såväl som externa (miljörelaterade såsom uppfostran, skolmiljö...) social omgivning) faktorer som utvecklingen av moral, prosocialt tänkande och beteende beror på. Vilken är relationen mellan Theory of Mind, moralutveckling, prosocialt tänkande, och språklig kompetens? Vad finns det för belägg för detta i kurslitteraturen? Vad är betydelsen av familjerelaterade faktorer för etiologin och prognosen för: (a) störningar inom det autistiska spektrumet (b) ODD (Oppositional Defiant Disorder eller trotssyndrom), CD (Conduct Disorder) (c) ADD/ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder). Fokusera särskilt på betydelsen av kommunikationskvalitén familjemedlemmarna emellan och på föräldraskapskvalitén. Vilken sorts familjebaserade interventioner vore lämpliga som kompletteringar till annan intervention, eller som enda intervention i dessa fall och varför? Termin 3 och 4: Audiologisk diagnostik I, klinisk/praktisk undervisning och Audiologisk diagnostik II, klinisk/praktisk undervisning. Studentens förmåga bedöms av handledare och vid kliniskt seminarium samt i PBL-sessionerna. Samtliga studenter bedöms i den nyligen införda undervisningsmodellen av samma lärare under termin 3. Termin 5: Medicin vuxna, del 2 rör vuxna med andra funktionsnedsättningar. Vid avslutande seminarium diskuterar studenterna komplexa fall, först i mindre grupper, därefter redovisning och diskussion i större grupp. Studenterna får återkoppling av kursansvarig. Studenten lämnar skriftlig rapport utifrån lärandemålen för kursen och ska relatera dessa till audiologiska frågeställningar kring den aktuella målgruppen. Studenten får återkoppling på rapporten från kursansvarig. Studenterna anser att målen för kursen uppfylls i en grad av 4,2 av 5. Exempel - fall vid slutseminarium: Fundera kring (Birgitta, Anna och) Per utifrån: - miljö, personer och andra faktorer i omgivningen - kommunikationsfärdigheter hos dem själva och hos omgivningen - behov av råd, stöd och insatser Per är en 27-årig man som vuxit upp på spädbarnshem, därefter bott i elevhem och sedan sju år i boendegrupp. Han har under uppväxten haft en kontaktfamilj. Per har gått i träningsskola och sedan i verksamhetsträning. Personalen tycker att Per är jobbig, han deltar sällan i aktiviteter, vill bara göra samma saker jämt. Om man stör honom blir han mycket orolig. Han beter sig ofta egendomligt, sitter och bankar huvudet t ex. När det ringer i telefonen blir Per väldigt intresserad. Håller man luren framför honom lyssnar han uppmärksamt. Vad beror det på? Kan man utnyttja detta på något sätt i andra situationer? Inom kursen Terapeutiskt bemötande diskuteras bl a hur behandlingssituationen kan förstås utifrån ett individ-, grupp-, genus- och etnicitetsperspektiv, och hur man identifierar, formulerar och löser problem i behandlingssituationen. Studentens förmåga bedöms vid gruppsessioner och seminarier. Termin 6: Audiologisk rehabilitering III kandidatuppsats. Evidensbaserad vård är en viktig förmåga som bedöms under kursen vid seminarier och i kandidatuppsatsen. 13
Fördjupad audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning. Studentens förmågor bedöms relaterat till nivån vid auskultationer, seminarier, workshops och gruppdiskussioner. Stor vikt läggs vid terapeutiskt förhållningssätt och förmåga att knyta ihop teori och praktik. Studentens förmåga att informera enskilda och grupp bedöms av kursansvarig via godkänd plan och praktiskt genomförande av information till olika grupper. Exempel på rapport från gruppinformation Vi föreläste för studenter på sjuksköterskeutbildningen. De gick andra terminen och hade genomfört en praktikperiod på ett äldreboende, de hade lite förkunskaper i ämnet. Vi föreläste under en timme med hjälp av en powerpointpresentation. Presentationen utarbetades gemensamt och bilderna delades upp mellan oss. Vi turades om att prata och vi hjälptes åt med att fylla i om någon glömt något. Efter presentationen hade vi en stund för frågor och vi visade även hur hörapparater såg ut och hur de fungerade. Vi hade en felsökningsgenomgång och gick igenom hantering som innefattade skötsel, batterier, program och volymkontroll Presentationen började med att vi berättade vad audiologi innebär och vad en audionom har för kompetens och arbetsområden. Därefter presenterades övergripande om örats anatomi och fysiologi. Olika typer av hörselnedsättningar gicks igenom. Även ett audiogram visades och exempel på hur man kan höra med olika typer av hörselnedsättningar t.ex. konduktiva och sensorineurala hörselnedsättningar. Olika typer av diagnostiska mätmetoder diskuterades och audionomens roll i vården belystes. Vi gav konkreta kommunikationsråd och exemplifierades genom att visualisera hur och vad man ska tänka på. Vi berättade att hörapparater förstärker en signal, men inte förtydligar den Värdering av studenternas måluppfyllelse Det finns ett brett underlag för att bedöma studentens förmåga till reflektion kring olikheter, situationer och företeelser, även kring individer och grupper som idag inte har audiologiska behov tillgodosedda inom PBL, vid case-diskussioner och seminarier och att bedöma studentens förmåga att tillämpa kunskaper i möte med individ/grupp i den kliniska undervisningen, in campus under handledning och i möten med riktiga patienter. Vidare är vid skriftliga tentamina och i rapporter tydligt ställda krav på att de audiologiska kunskaperna ska relateras till individuella behov. Vår bedömning är att studenter som når fram till audionomexamen i mycket hög grad har visat sig uppnå målet. 14
Del 1 Examensmål 5 För audionomexamen skall studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa Analys Mål 5 Studenterna säger sig vara mycket nöjda/ nöjda med hur utbildningen bidrar till att utveckla kommunikativa färdigheter: Använda datorer för informationssökning, Arbeta i team, Göra skriftliga presentationer, Göra muntliga presentationer samt Argumentera och övertyga (Student- och alumnibarometer, Lunds universitet, 2011, opubl). Termin 1: I Audiologisk grundkurs bedöms bl a studentens förmåga att på grundläggande nivå ge korrekt information och beskriva och förklara erhållna mätresultat. Termin 3: Audiologisk diagnostik I. Studentens muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter bedöms bl a vid seminarium inom kursen. Exempel: Seminarium bedömning av skriftlig och muntlig presentation Studenterna får visa att de skriftligt och muntligt kan sammanfatta ett innehåll, göra en presentation samt svara på frågor och diskutera med en grupp. De får återföring av kurskamrater och kursansvariga både på innehåll och på framförande. Bedömning av resultat görs på innehållet i rapporten, upplägg av den muntliga presentationen och på framförandet. Audiologisk diagnostik I, klinisk/praktisk undervisning. I den kliniska undervisningen bedöms bl a studentens förmåga att inleda samtal, redogöra för resultat och ge korrekt och anpassad information samt att föra journal och skriva remisser under handledning. Termin 4: Audiologisk diagnostik II. Studentens förmåga att diskutera och reflektera kring hur man kommunicerar med och informerar personer inför audiologisk diagnostik bedöms vid seminarium, inom basgruppsarbetet och vid skriftlig tentamen. I Audiologisk diagnostik II, klinisk/praktisk undervisning bedöms bl a hur studentens självständigt genomför detta i praktiken samt att föra journal och skriva remisser utifrån nivå. Termin 5: I kursen Audiologisk rehabilitering II ska studenten bl a visa sin kunskap om patientjournallag och patientjournalens innehåll vid seminarier. Vidare ska studenten genomföra ett projekt och presentera detta och bedöms såväl på den muntliga presentationen som på den slutliga skriftliga produkten. I Audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning bedöms studentens förmåga att kommunicera inom ramen för den egna gruppen, i andra grupper och med patient utifrån progression och att reflektera och diskutera kommunikation med individer och grupper, samt att självständigt föra journal och skriva remisser. Termin 6: Audiologisk rehabilitering III - kandidatuppsats. Via studenternas uppsatser bedöms studenternas kunskap att inom det audiologiska ämnesområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Fördjupad audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning. Studentens förmåga bedöms vid auskultationer, seminarier, workshops och gruppdiskussioner. Stor vikt läggs vid terapeutiskt förhållningssätt och förmåga att knyta ihop teori och praktik. Bedömningen relateras till nivå. Studentens förmåga att informera enskilda och grupp bedöms av kursansvarig via godkänd plan och praktiskt genomförande av information till olika grupper. 15
Värdering av studenternas måluppfyllelse VI bedömer att vi har ett stort och brett underlag att bedöma studenternas måluppfyllelse inom detta mål i form av en stor mängd exempel på den enskilda studentens förmåga. Studenternas skriftliga färdigheter utifrån ett behandlingsperspektiv bedöms och examineras inom många kurser i fallbeskrivningar i skriftliga tentamina, i rapporter, i patientjournaler, i projektarbeten och slutligen i kandidatuppsatsen. Studenternas muntliga färdigheter och förmåga till kommunikation kring interventioner och resultat bedöms bl a i basgruppen och vid olika seminarier, och slutligen vid uppsatsseminarier, eget och andras. Projektarbeten och projektuppgifter ingår i flera kurser termin 4 6 och studenterna ska vanligen visa både skriftliga och muntliga färdigheter i gruppen. Studenterna får alltid återkoppling från lärare och ofta från kurskamrater på skriftliga och muntliga presentationer. Relevanta författningar diskuteras genomgående under utbildningstiden med särskild betoning på säkerhetsföreskrifter (Audiologisk grundkurs), säkerhetsföreskrifter och patientjournallag (Audiologisk diagnostik I och II, Audiologisk rehabilitering I och II), samhällsinsatser vid funktionsnedsättning: LSS, HSL (Medicinkurs, vuxna) etc. Målen examineras inom respektive kurs. 16
Del 1 Examensmål 6 För audionomexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten Analys Mål 6 Alumni med några års yrkeserfarenhet bedömer att angelägna aspekter i deras arbeten är förmåga Att självständigt lösa problem, Att kritiskt värdera information, Att följa kunskapsutvecklingen inom området samt Att kunna göra etiska bedömningar. Samtliga färdigheter har utvecklats starkt under utbildningstiden. (Student- och alumnibarometer, Lunds universitet, 2011, opubl) Termin 1: Redan i Audiologisk grundkurs utmanas studenter att tillgodogöra sig ny kunskap beskriven med studerade verktyg. Studentens förmåga bedöms vid seminarium och praktiskt prov. I Människans utveckling I får studenten pröva att empiriskt undersöka enkla utvecklingsrelaterade forskningsfrågor och skriftligt och muntligt avrapportera sina fynd och examineras på detta. Exempel: Ur anvisningar till projektuppgift Arbetsgruppen skall designa och genomföra en ministudie med fokus på människors uppfattningar och/eller attityder i relation till någon utvecklingspsykologisk fråga av allmänt intresse Målet är att från varje deltagare få fram en tydlig, trovärdig redogörelse av uppfattningen eller attityden i frågan. Vidare kan man försöka ta reda på hur människor förklarar sina uppfattningar. Undersökningens fynd bör bearbetas och sammanfattas så bra som möjligt så att man får fram empiriskt stöd med relevans för undersökningens frågeställningar. Följande kriterier poängsätts: Har rapporten satts in i ett sammanhang (kurslitteratur, dina argument)? Beskrivs projektets syfte tydligt? Metod beskrivs tillräckligt (deltagare, material, procedur, design och analysmetod)? Kommenteras projektets fynd på ett korrekt sett (finns dina egna kritiska tankar och reflektioner med)? Presentation och språklig utformning är rapporten väl sammanhållen och strukturerad? Är rapporten välskriven och väl genomarbetad? Kriterierna kommer att poängsättas från 1 6. Totalt kan uppgiften ge 30 poäng. Termin 3: Barnets utveckling. I kursens möter man och diskuterar med andra specialister deras roll i barnets habilitering. I Audiologisk diagnostik I bedöms bl a studentens förmåga till kunskapssökande och att medvetet relatera ny kunskap till tidigare kursinnehåll genom seminarium och tentamen. Termin 4: Kursen Centrala auditiva processer. utgör ett exempel på hur studenten får ta ställning till nya fakta och frågeställningar, t ex i forskningsartiklar inom området och kritiskt granska dessa inom ramen för gruppen. Studenterna examineras vid litteraturseminarium där de presenterar och diskuterar artiklar de själva valt och får återkoppling på detta samt vid skriftlig tentamen. I Audiologisk diagnostik II och Audiologisk rehabilitering bedöms bl a studentens förmåga till kunskapssökande och att medvetet relatera ny kunskap till tidigare kursinnehåll genom seminarium och tentamen. I kursen Signalbehandling II finns alltid frågor i tentamen som innebär att studenten måste koppla nya kunskaper till audiologin, samt inse potential för egen ämnesfördjupning. Termin 5: Audiologisk rehabilitering II. Bedömning av förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information och att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar görs i egen rapport, i tentamen och i omfattande kamratgranskning av rapport. Studenterna har till hjälp ett strukturerat formulär med ett femtontal frågor att besvara. 17
Exempel - ur tentamensuppgifterna En publicerad vetenskaplig artikel med rubriken The value of routine real ear measurement of the gain of digital hearing aids, har följande abstract: The main aims of this study were: (1)... Lös följande uppgifter i anslutning till texten ovan: a) Ett antal ord i texten ovan utgörs av termer som har behandlats i denna kurs. Ta fram dessa termer och förklara deras innebörd. b) Gör en kort sammanfattning på svenska som beskriver vad man har gjort och vilka slutsatser man har dragit. c) Gör egna reflektioner kring det du läst och i relation till det du sett av dagens kliniska verksamhet och identifiera utvecklingsbehov inför framtiden. I kursen ingår också möten med tillverkare av tekniska hjälpmedel, och studentens förmåga att analysera och kritiskt granska dessas produkter bedöms. Termin 6: I kursen Akustik II finns alltid någon fråga i tentamen som innebär att studenten ska koppla nya kunskaper till audiologin, samt inse möjligheter för egen ämnesfördjupning. Studenternas kunskaper bedöms genom skriftlig tentamen och redovisning av artiklar vid seminarier. Viktigaste aspekt vid bedömning är förmåga att redogöra för komplexa samband och integrera kunskap i akustik med det audiologiska fältet. Studenterna skattar måluppfyllelse till 4,3 av 5. I kursen Audiologisk rehabilitering III - kandidatuppsats bedöms studenten vid: deltagande i seminarier och vid presentationer; plan för litteraturstudie; muntlig presentation av litteraturstudie; försvar av egen litteraturstudie; inlämnad godkänd skriftlig sammanställning av projekt; godkänd opposition av medstuderandes litteraturstudie. Studenterna skattar måluppfyllelse till 4,4 av 5, uppsatsen till 4,7 och examination till 4,7 av 5. I kursen Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning prövas studentens förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta t ex etiska aspekter och att identifiera behov av ytterligare kunskap. Värdering av studenternas måluppfyllelse Inom PBL bedöms kontinuerligt studentens färdigheter att finna, kritiskt granska, använda och diskutera relevant vetenskaplig och yrkesspecifik litteratur genom att studenterna delger varandra och diskuterar artiklar och litteratur. Varje tillfälle utvärderas och individens deltagande kursen bedöms. Genom att studenterna är få kan ingen komma undan granskning av förmåga. I ett antal kurser genom utbildningen bedöms studenternas färdigheter i att diskutera fakta och frågeställningar med växlande målgrupper med ökande svårighetsgrad. Studentens förmåga att diskutera sker i samverkan med logopedprogrammets studenter, föreläsare, gästlärare, patienter och handledare samt personal på praktikplatser under samtliga kliniska kurser. Mot slutet av utbildningen bedöms studentens förmåga att kommunicera med vidgade målgrupper. Den internationella profilen bidrar till att ge studenter möjligheter till internationella utblickar med gästlärare. Vi bedömer att vi genom undervisningens upplägg och med de varierande former som finns för bedömning av den enskilda studenten har både bredd och djup i underlaget för att bedöma att studenterna som når audionomexamen har mycket god måluppfyllelse. 18
Examensmål 7 Del 1 För audionomexamen skall studenten visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, deras närstående och andra grupper Analys Mål 7 Studenterna säger sig mycket nöjda med hur utbildningen bidragit till att utveckla färdigheten Förmåga till inlevelse i patientens situation. Alumni gör samma bedömning med några års erfarenhet av yrkesliv (Student- och alumnibarometer, Lunds universitet 2011, opubl.). Utvecklande av ett professionellt förhållningssätt går som en röd tråd genom utbildningen och förmågan prövas i klinisk undervisning men också i andra kurser, bl a: Termin 1: Introduktionskurs. Både professionellt förhållningssätt och yrkesetik (inkl tystnadsplikt) fokuseras och grunden läggs bl a genom tidigt möte med yrkesverksamma för intervju och auskultation vilka ska resultera i skriftliga och muntliga rapporter med egna reflektioner. Därutöver uppmärksammas studenterna på den egna personens roll i kommunikationen i momentet Kommunikationskurs. Studenterna gör en filminspelning av den egna kommunikationen. Denna granskas av kursansvarig och kamrat och diskuteras vid seminarium. (Studenterna får även grundläggande övning i att använda den egna rösten). Termin 2: I Människans utveckling II bedöms studentens kunskaper om bemötande av människor i olika åldrar på ett lämpligt sätt med hänsyn tagen till deras ålder och psykologiska omständigheter Termin 3 5: Audiologisk diagnostik I, II och Audiologisk rehabilitering I, II förbereder för patientmöten, och students förmåga att reflektera och diskutera professionellt förhållningssätt examineras vid bl a kliniska seminarier. I kliniska kurser: Audiologisk diagnostik I, II klinisk/ praktisk undervisning, Audiologisk rehabilitering I, II klinisk praktisk undervisning... bedöms studentens förmåga i praktiken efter progression och nivå samt vid kliniska seminarier. Handledare ska bl a bedöma studenten efter tidigare nämnda parametrar och ge återkoppling till studenten. I kursen Terapeutiskt bemötande diskuteras bl a hur man identifierar, formulerar och löser problem i behandlingssituationen. Studentens förmåga bedöms vid gruppsessioner och seminarier. Ur utvärderingar: givande och inspirerande diskussioner/workshops möjlighet att göra konkreta övningar och förstå samtalet med patienter intressant kurs där vi fick sitta och diskutera hur man bemöter patienter på bästa sätt utvecklande att höra vad de andra varit med om Termin 6: Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning. Studentens förmåga till professionellt förhållningssätt bedöms vid auskultationer seminarier och workshops. Stor vikt läggs vid terapeutiskt förhållningssätt och förmåga att knyta ihop teori och praktik. Studentens förmåga att informera enskilda/grupp bedöms av kursansvarig via godkänd plan och praktiskt genomförande av information till olika grupper. I studenternas utvärderingar framkommer bl a att den tydliga forskningsanknytningen i kursen uppskattas och att man har fått en god överblick över de utvärderingsverktyg som kan användas. Workshopen uppskattades extra då man fick möjlighet att göra en syntes av gamla och nya kunskaper och diskutera detta med kurskamrater. Den egna presentationen inför grupp bedömdes som positiv för bekräftelse/självförtroende. 19
Värdering av studenternas måluppfyllelse Vi har ett gott underlag att bedöma studenternas måluppfyllelse. Inför varje start av klinisk kurs ges information och möjlighet att diskutera frågor och reflektera kring etik och tystnadsplikt. Kliniska kurser är väl förberedda. Under färdighetsträning och in campusundervisning bedömer samma lärare samtliga studenters möten med fiktiva och verkliga. Under den kliniska praktiken bedöms studenten av handledare som ska ha handledarutbildning. En erfaren lärare från utbildningen är alltid examinator. Insikt om andra yrkesgruppers kompetens ges genom: samläsning med logopedi, vid föreläsningar, i möten med hörselvårdens personal (pedagoger, psykologer, kuratorer, läkare) och med näringslivet. Den lilla gruppen gör att alla studenter blir synliga och måste vara aktiva. I PBL-arbetet bedöms dessutom förmåga att samverka i grupp och att diskutera hur gruppdynamik påverkar arbetet. Återkommande alumnikontakter t ex vid audiologiska fora är uppskattade och ger dessutom professionella visioner utöver traditionell verksamhet. Studenterna är mycket aktivt engagerade i dessa frågor. 20