En jämförelse av värmebehovet mellan lägenheter med olika rumstemperaturer

Examensarbete 10 poäng C-nivå En jämförelse av värmebehovet mellan lägenheter med olika rumstemperaturer Reg.kod: Oru-Te-EXA06-B104/05 Anders Blohm och Martin Hedlund Byggingenjörsprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2005 Examinator: Christer Harrysson A compare of the heat requirement - between apartments with different indoor temperature Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of Technology 701 2 Örebro SE-701 2 Örebro, Sweden

Examensarbete 10 poäng C-nivå En jämförelse av värmebehovet mellan lägenheter med olika rumstemperaturer Reg.kod: Oru-Te-EXA06-B104/05 Anders Blohm och Martin Hedlund Byggingenjörsprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2005 Examinator: Christer Harrysson, Örebro universitet Handledare: Tord Larsson, Örebro universitet Handledare: Jonas Tannerstad, Örebro Bostäder A compare of the heat requirement - between apartments with different indoor temperature Godkänd Örebro den 17 juni 2005 Christer Harrysson

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...I FÖRORD...1 SAMMANFATTNING...2 SUMMARY...2 BETECKNINGAR - INDEX...3 1. INLEDNING...4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SYFTE... 4 1.3 ANDRA UTREDNINGAR... 4 1.4 BERÄKNINGSMODELLEN... 5 2. ANVÄNDA BERÄKNINGSMETODER I MODELLEN...6 2.1 DE OLIKA BEGREPPEN VID TRANSMISSIONFÖRLUSTER... 6 2.2 GRUNDSAMBAND FÖR TRANSMISSIONSBERÄKNING... 7 2.3 ÖVRIGA FAKTORERS PÅVERKAN... 2.4 DET TOTALA ENERGIBEHOVET... 3. GENOMFÖRANDE...10 3.1 DEN TÄNKTA BYGGNADEN... 10 3.2 GRADTIMMAR... 11 3.3 SAMBAND FÖR BERÄKNING AV TRANSMISSIONFÖRLUSTER... 12 3.4 TVÅ GRUNDBERÄKNINGAR MED NIO OLIKA DELBERÄKNINGAR VARDERA... 13 3.5 BERÄKNINGSMODELLEN... 14 4. RESULTAT...16 4.1 FRAMTAGANDET AV RESULTAT FRÅN BERÄKNINGSMODELLEN... 16 4.2 RESULTAT AV GRUNDBERÄKNINGAR... 17 4.3 RESULTAT UTIFRÅN GRUNDBERÄKNING 1... 17 4.4 RESULTAT UTIFRÅN GRUNDBERÄKNING 2... 1 4.5 ANALYS OCH TOLKNING AV RESULTAT... 1 5. DISKUSSION...20 5.1 FELKÄLLOR... 20 5.2 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR... 20 5.3 SLUTSATSER... 21 6. REFERENSLISTA...22 7. BILAGOR TABELLER...23 7.1 TABELLER GRUNDBERÄKNING 1... 23 7.2 TABELLER GRUNDBERÄKNING 2... 2 7.3 TABELLER SAMMANFATTNING... 33 7.4 DIAGRAM FÖR TABELLERNA 7.3... 34 7.5 UNDERLAG FÖR BERÄKNING AV VÄRMEGENOMGÅNGSKOEFFICENTEN UP... 35 I

Förord Denna rapport är utförd som examensarbete 10p för Byggingenjörsprogrammet 120p vid Örebro Universitet.. Vi vill speciellt tacka vår handledare Tord Larsson för all den hjälp och rådgivning vi fått, samt för initiativ och idéer till arbetet. Ett stort tack till examinator Christer Harrysson. Vid Örebro Bostäder vill vi rikta ett stort tack till Jonas Tannerstad. Vi vill även tacka kursansvarige Stefan Petersson för den rådgivning vi fått. Slutligen ett stort tack till alla andra som gjort det möjligt att genomföra detta arbete. 1

Sammanfattning Det främsta syftet med detta examensarbete är att med hjälp av ett lätthanterligt beräkningsprogram klarlägga värmetransporten i en delvis fingerad byggnad där rumstemperaturen varierar mellan dess olika lägenheter, samt att visa hur energibehovet varierar med avseende på ett antal faktorer. Det resultat som genereras sker med avgränsningen att de skall ses som en jämförelse mellan lägenheternas energibehov och visa storleksordningen på den värmetransport mellan lägenheter som äger rum i ett flerbostadshus, inte att ge exakta värden på dess energibehov. Examensarbetet har genomförts med byggnadstekniska egenskaper hämtade från kvarteret Måsen i Örebro, som ägs och förvaltas av Örebro Bostäder (ÖBO). Företaget har visat ett stort intresse för den här typen av arbete och hjälpt till med att ta fram delar av det underlag som använts i examensarbetet. Arbetet omfattar främst framtagandet av en beräkningsmodell i MS Excel, där resultaten som beräknas tar hänsyn till ett antal faktorer. Faktorerna behandlas skriftligt och deras respektive påverkan redovisas i arbetet. Resultaten tas fram genom två olika försök, där rumstemperaturen ses som konstant i hela byggnaden förutom i en lägenhet. Lägenheten med avvikande rumstemperatur flyttas sedan runt på samtliga nio positioner i byggnaden. Meningen är då att påvisa den värmetransport som sker, storleksmässigt och en aktuell fördelning. Försök ett omfattar en avvikande rumstemperatur på 20ºC mot omgivande 22ºC, försök två omfattar 22ºC mot omgivande 20ºC. Genomförda beräkningar visar att värmetransporten har en stark påverkan på energibehovet i byggnadens lägenheter då rumstemperaturen är olika. De lägenheter som har en stor angränsande yta mot omgivande lägenheter istället för mot välisolerad yttervägg eller motsvarande kan stjäla en stor del (upp till ca 75%)av sitt totala energibehov genom att sänka sin rumstemperatur men samtidigt överför en stor del (upp till ca 45% ökning av eget energibehov) genom att ha en högre rumstemperatur. Noterbart är även de skillnader i energibehov som påvisas mellan lägenheterna då rumstemperaturen är lika i hela byggnaden. Det tas ingen hänsyn till fuktpåverkan eftersom mätning av rumstemperatur ej avses ske i våtrum. Summary The main purpose with this examination work is to analyse the heat transmission in a model building with different temperatures in the apartments, with help of a calculation program. The purpose is also to show the variation of the energy requirement considering a number of parameters. The given result is limited to compare of the energy requirement between the different apartments and to show the size of the heat transmission between the apartments in a block of flats, and not to give explicit results for its energy requirement. The examination work has been accomplished with help of constructional drawings and properties taken from the building Måsen in Örebro, which is own and administrated by Örebro Bostäder (ÖBO). The company has interest of this kind of studies and they have supplied with the basic data that has been used. First the study contains the development of a calculation program in MS Excel, which is taking a number of parameters into consideration. The influence of the different elements is explained in the text. The results is produced by two different experiments, which shortly can be described as like constant indoor temperature in the whole building except for one apartment. The building contains nine similar apartments. The apartment with divergent indoor temperature is moved around in the building. In the first attempt the divergent indoor temperature is 20ºC against 22ºC in the rest of the building and in the second attempt the divergent indoor temperature is 22ºC against 20ºC. The accomplished calculation indicates that the heat transmission has a strong influence when the indoor temperature differs on the energy requirement for each one of the apartments in the building. The size of energy gains can be up to 75% for the central apartment but the losses can indeed be up to approximately 45%. An important matter is also the results whom are indicated when the indoor temperature is constant for all the apartments, indicating the different energy requirement without internal heat transmission. 2

Beteckningar - index Beteckning Betydelse Enhet Q Energi kwh år -1 A Area; väggar, golv och tak m 2 U Värmegenomgångskoefficient W m -2 o C -1 F Medelvärde av värmegenomgångskoefficienterna W m -2 o C -1 per areaenhet enligt Boverkets krav n Antal luftomsättningar Luftomsättning h -1 G Gradtimmar o Chår -1 V Volym m 3 T a Temperatur Enhetslös faktor vid beräkning av solenergi via fönster. o C Index Betydelse Används med beteckning p Praktisk U s Standard F i Inneluft A x Valfritt värde, aktuell temperatur G, A, U t Transmission Q v Ventilation Q A-D Benämning väggar Q E Benämning golv Q F Benämning tak Q 3

1. Inledning 1.1 Bakgrund Examensarbetet sker i samarbete ÖrebroBostäder (ÖBO). Företaget håller på att utreda möjligheterna att införa system för individuell värmemätning. Detta i ett led för att lägenhetsinnehavaren i framtiden skall få kontroll och själv kunna påverka kostnaden för uppvärmning av dennes lägenhet. Idag fördelas värmekostnaden i de flesta hus i Sverige ut efter lägenhetsarean i förhållande till byggnadens totala area och energibehov. Kostnaden läggs sedan ut som ett osynligt påslag på hyran. Rättviseaspekten med den typen av debitering kan i många fall vara bristande, då att endast med hänsyn till arean debitera för värmen kan ge felaktiga uppgifter om den egentliga energiförbrukningen. Endast ett fåtal av ÖBO:s lägenheter är idag utrustade med apparatur för att uppmäta rumstemperatur, vilket i sig är en ganska omfattande investeringskostnad. 1.2 Syfte Hur sker och hur omfattande är värmetransporten mellan lägenheterna i ett vanligt svenskt flerbostadshus? Syftet är med hjälp av ett lätthanterligt beräkningsprogram klarlägga värmetransporten mellan lägenheterna samt visa hur energibehovet varierar med avseende på ett antal faktorer. Resultaten skall ses som en jämförelse mellan lägenheterna och inte som direkta värden på det totala energibehovet. 1.3 Andra utredningar Flertalet utredningar har tidigare gjorts inom området individuell värmemätning, både statliga utredningar samt av ett flertal forskare och studenter vid olika lärosäten. Det skapar en större förståelse för denna rapport om man känner till värmeöverföringsprocessen i stora drag och tar del av delar av den information som ges i ämnet sen tidigare. ÖBO utreder just nu möjligheterna inom i området individuell värmemätning genom egna projekt, men man anser sig inte ha tillräckliga underlag för att införa detta i praktiken, trots att system för mätning redan finns installerad i flertalet byggnader. Underlaget för examensarbetet är hämtat från kvarteret Måsen i Örebro, en byggnad som färdigställdes 2004 och har ett system för att uppmäta rumstemperaturen. För att kunna använda de temperaturdata som kommer från byggnaden krävs kännedom om en rad faktorer som påverkar den uppmätta rumstemperaturen, en aspekt som kan härledas från tidigare utredningar inom området. Denna rapport refererar främst uppgifter från Lennart Jagemars och Bengt Bergstens rapport Individuell värmemätning i flerbostadshus (2003). Det är en av de senast rapporterna inom området. Den innehåller dessutom en koncentrerad sammanfattning av tidigare studier och rapporter och ger sin syn på dessa. Nedan ges en kort sammanfattning. Rapporten individuell värmemätning i flerbostadshus (Jagemar; Bergsten 2003) Idag finns det två olika sätt att tillämpa individuell debitering av värmeförbrukning. 1. Debitering efter uppmätt värmemängd. Lägenhetsinnehavaren betalar fullt ut för all värme och allt vatten som denne använder. Värmemängden mäts antingen individuellt på varje radiator eller på lägenhetens totala radiatorkrets. 2. Debitering efter uppmätt rumstemperatur. Lägenhetsinnehavaren erhåller en viss komfort- eller grundtemperatur (vanligen 21 C) och får sedan betala om denne önskar en högre rumstemperatur. Vid en lägre rumstemperatur får denne pengar tillbaka. För- och nackdelarna är flera med de olika synsätten, men det är det andra synsättet som blir alltmer förekommande i Sverige. De olika faktorerna beräknas med hjälp av det avancerade byggnadssimuleringsprogrammet IDA klimat och energi. Följande faktorer är de mest väsentliga att ta hänsyn till: 1. Byggnadsålder. Byggnadsteknisk standard. 2. Uteklimat. Årsmedeltemperatur. 3. Rumstemperaturens börvärde. Vanligtvis 1 C-23 C. 4. Lägenhetsplacering i byggnaden. Skillnad i energibehov. 5. Intern värmegenering. Hushållselanvändning. 6. Fönstervädringsmönster. Tider för vädring och årstid. 4

Det generella resultatet av rapporten visar vilka faktorer som har störst inverkan på hur den uppmätta rumstemperaturen och mängden värmeenergi som förbrukas. De faktorer som är mest betydelsefulla för den i lägenheten använda radiatorvärmen är: Rumstemperaturen Uteklimatet Fönstervädringsmönstret Det andra synsättet med debitering efter uppmätt rumstemperatur ger en något annorlunda bild av de olika faktorernas betydelse, rumstemperaturen har här den överlägset största betydelsen. Resultatet visar att värmetransporten mellan lägenheterna som förväntat påverkas kraftigt av rumstemperaturen. Värmegenomströmningen i byggnader med oisolerade lägenhetsskiljande ytor är så stor att det inte är svårt att erhålla en önskad rumstemperatur på 1 C när grannlägenheternas rumstemperaturer är 21-22 C (om man inte vädrar kraftigt). De förklaringar som ges på varför de olika faktorernas betydelse är som den är följande: Uteklimat samt fönstervädringsmönster har en relativt stor betydelse samtidigt som den interna värmegeneringen har liten påverkan då den kan anses ha låga variationer. Byggnadsteknisk standard samt lägenhetsplacering har en mindre påverkan eftersom det är en relativt liten area mot uteluft i ett flerbostadshus. Ett citat ur rapporten ger en bra beskrivning och ett bra underlag för syftet till det här examensarbetet: En fråga som kan undersökas uifrån de generella resultaten av faktorförsöket är om värme från grannlägenheterna systematiskt ersätter radiatorvärme när börvärdet på rumstemperaturen är lågt. Med andra ord om det är möjligt att en grannlägenhet med lägre rumstemperatur inte behöver använda sitt eget värmesystem när ett sådant fall uppstår. 1.4 Beräkningsmodellen Den beräkningsmodell som tagits fram som underlag för rapporten tar hänsyn de faktorer som bekrivs i Jagemars och Bergstens rapport, undantaget fönstervädringen. Utifrån det underlag som hämtas från kvarteret Måsen så skapas en förenklad beräkningsmodell. Modellen, som gjorts i Microsoft Excel, är ett lätthanterligt instrument där rumstemperaturens värde skall matas in i önskad lägenhet och energibehovet skall visas i direkt anslutning. Med energibehov menas den energi som måste tillföras för uppnå den önskade rums temperaturen. Samtidigt visas hur omgivande lägenheters energibehov påverkas, det vill säga hur värmetransporten sker mellan lägenheter med olika rumstemperaturer. Med andra ord: hur rumstemperaturen skiftar i den valda lägenheten när en viss rumstemperatur erhålls i angränsande lägenheter och även när så sker i omvänd ordning. Modellen är sedan möjlig att göras om till en kopia av ett verkligt hus för att kunna beräkna värmetransporten och energibehovet. De faktorer som använts är rumstemperaturens värde, uteklimatet, lägenhetsplacering samt den byggnadstekniska standarden. Det främsta syftet är att ge en tydlig överblick över värmetransporten, och se de varierande värdena över alla lägenheter, något som inte har tillämpats på liknande sätt tidigare. Beräkningarna sker på årsmedelvärden, och ger på så sätt enkla värden på förhållanden mellan olika rumstemperaturer och lägenheter. Figur 1.4.1 Byggnaden i genomskärning visar de lika stora lägenheterna. 5

2. Använda beräkningsmetoder i modellen För att kunna räkna ut energiförlusterna för ett objekt med olika avgränsande byggnadsdelar behöver man ta hänsyn till en rad olika faktorer. Objektet kan exempelvis vara en lägenhet, en hel byggnad eller ett enstaka rum. I fortsättningen av rapporten kommer objektet att benämnas lägenhet eftersom det är det aktuella i det är fallet. En självklarhet för att ta reda på transmissionsförlusterna är att man vet värmegenomgångskoefficenten och arean för respektive byggnadsdel. (Med byggnadsdelar avses bjälklag i form av golv och tak samt väggar).vidare används begreppet gradtimmar, vilket är antalet timmar per år som uppvärmning sker av till exempel en lägenhet (under uppvärmningssäsong). 2.1 De olika begreppen vid transmissionförluster För att visa tankegången och ge en tydlig förklaring på hur de beräkningar som används är uppbyggda som följer nedan en redovisning av de olika begreppen. De används främst vid beräkning av transmissionsförluster genom den aktuella byggnadsdelen, för att sedan adderas och ge ett totalt värde. Gradtimmar ( Ch år -1 ) Då antalet gradtimmar skall beräknas utgår denna rapport från ortens årsmedeltemperatur och förutsätter att värmeanläggningen är avstängd då utetemperaturen överstiger +11 C. Antalet gradtimmar varierar beroende på önskad innerumstemperatur. Ofta förekommer uttrycket gradtimmar i tabeller och diagram som visar antalet av dessa beroende av innerumstemperaturen samt årsmedeltemperaturen. (Installationsteknik, Chalmers 17). Modellen använder metoden även för beräkning av värmeströmning mellan de olika lägenheterna, vilket ger ett värde som beskriver antalet timmar som värmer angränsande lägenhet (eller omvänt) vid en viss temperaturdifferens beräknat som ett medelvärde över hela året. Beräkningarna bygger på en stationär värmeström mellan lägenheterna och tar ej hänsyn till värmelagring i de olika byggnadsdelarna. +30 o C Varaktighetsdiagram för uteluft i Sverige +20 o C +10 o C G G ± 0 o C + o C +6 o C +2 o C 0 o C +4 o C -2 o C -10 o C -20 o C -30 o C 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0. 0. 1.0 x 760 timmar/år Figur 2.1.1 Arean avser antalet gradtimmar för inneluftstemperaturen 17 C när man ej värmer om uteluften är större än +11 C. När värdet på antalet gradtimmar skall bestämmas mellan lägenheter med olika rumstemperaturer så beräknas alltså skillnaden mellan det högre och det lägre värdet. Med andra ord kommer även värmetransporten mellan lägenheterna att vara beroende av årsmedeltemperaturen på den aktuella orten, dock med en mycket liten påverkan. 6

Praktisk värmegenomgångskoefficent (U P ) Värdet på värmegenomgångskoefficenten bestäms främst av materialets värmemotstånd och dess tjocklek.vid denna beräkning brukar man dela in byggnadsdelarna i två huvuddelar. Delar av homogena och delar av inhomogena skikt. Till exempel bjälklag av betong räknas som homogena skikt och har en hög värmegenomgångskoefficent. Ett exempel på ett homogent skikt med låg värmegenomgångskoefficent är en fasadskiva eller ett skikt av cellplast. Då en del av väggen består av ett så kallat inhomogent skikt, till exempel mineralull, med genomgående reglar, tas det hänsyn till detta i beräkningen genom att ett medelvärde tas fram. se figuren nedan. Något som måste tas hänsyn till vid beräkning av det praktiska värmegenomgångskoefficienten är korrigektionstermerna för genomgående köldbryggor, byggnadsdelar med temporär påverkan av vatten m. fl. (Petersson 2001) Figur 2.1.2 visar snitt av anslutning bjälklag/yttervägg Genomsnittlig värmegenomgångskoefficent (F s ) Här fås ett genomsnittlig värde för hela byggnadsdelen, och det värdet används som utgångspunkt vid beräkning av det totala medelvärdet för hela objektet, också med hänsyn till dörr- och fönsterfaktorerna (med dörr- och fönsterfaktorerna avses aktuell area, värmegenomgångskoefficient och orientering). 2.2 Grundsamband för transmissionsberäkning För att kunna räkna ut den värmeenergi som går igenom en vägg behövs en grundekvation. Denna ekvation tar hänsyn till uteklimatet (årsmedeltemperaturen ), byggdelens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient. Q ( UP Ai G ) = X G X innefattar även antalet gradtimmar mellan lägenheter med olika rumstemperaturer, vilket innebär att antalet gradtimmar för differensen två grader är skillnaden på gradtimmar för den högre rumstemperaturen minus antalet gradtimmar för den lägre rumstemperaturen. Antaget att gradtimmarna för byggnadsdelar mot mark är motsvarande för övriga byggnadsdelar. Det vill säga att all energi avsätts till marken på samma sätt som till uteluften utan hänsyn till grundvattenytans läge. Normalt sker en förskjutning på marktemperaturen i förhållande till uteluften (Larsson 2005). I modellen har årsmedeltemperaturen använts vilket minskar påverkan av marktemperaturens förskjutning. Reduktionsfaktorn 0,75 har tillämpats vid beräkning av den genomsnittliga värmegenomgångskoefficenten mot mark. Det är enligt boverkets regler. 7

1 4 7 2 5 3 6 Figur 2.2.1 visar uppställningen av beräkningsmodellens lägenheter.symmetri ger att lägenheten 1-3 är lika 7-. Varierande värden Sambandet används sedan en gång för varje byggnadsdel med varierande värde på någon av de olika faktorerna ovan. Enligt beräkningsmodellen har varje lägenhet sex olika byggnadsdelar med olika värden, det vill säga att sambandet kan användas upp till sex gånger per lägenhet. I flera fall kan beräkningarna förenklas i och med att ytterlägenheterna är spegelvända mot varandra. Se figur 2.3.1 lgh 1-3 mot 7-. Eftersom de också har motsvarande fönsterorientering så har de endast som funktion i modellen att påverka mittlägenheterna (4-6). 2.3 Övriga faktorers påverkan För att göra en korrekt beräkning av det egentliga energibehovet för de aktuella lägenheterna, eller hur mycket värme som behöver tillföras för att uppnå önskad rumstemperatur, så måste hänsyn även tas till andra faktorer än transmissionsförlusterna. Flera av dessa faktorer är mycket svåra att bestämma exakt utan de brukar beräknas med generella samband som ger ett ungefärligt värde på hur mycket de påverkar. De aktuella förlustfaktorerna som generellt brukar användas vid dessa typer av beräkningar är (Larsson 2005): 1. Värmeförluster via ventilation, efter vald rumstemperatur 2. Värmeförluster via ofrivillig ventilation (läckage) 3. Värmeförluster via vädring Samtidigt brukar hänsyn även tas till de faktorer som tillför lägenheten värme och också har en tydlig påverkan på den totala energiförbrukningen. Eftersom de också påverkar rumstemperaturen så har de även en inverkan på väremetransporten mellan lägenheterna. Dessa benämns Q gratisenergi: 1. Värmetillförsel från solen 2. Värmetillförsel från apparatur, belysning och personer 3. Värmetillförsel från varmvatten som används i lägenheten Då rapporten är avgränsad inom ramen att endast jämföra energibehovet mellan lägenheterna och klarlägga värmetransportens storlek samt ge ett ungefärliga värde på dessa så bortses det från de faktorer som kan variera stort med hänsyn till de olika lägenhetsinnehavarnas dagliga beteenden. En sådan är vädringsmönstret. Då beräkningsmodellen i rapporten bygger på värden från ett nybyggt hus och har antagits ha lika stora lägenheter och för att göra beräkningarna mindre komplexa har även värmeförlustfaktorn ofrivillig ventilation (läckage) inte tagits med. Hänsyn har däremot tagits till faktorer som inte har någon påverkan av hyresgästernas beteenden, det vill säga värmeförluster via ventilationen samt värmetillförsel från solen. Visserligen så påverkas naturligtvis luftkvalitén av antalet människor som vistas i det ventilerade området men luftomsättningarna per timme kan anses som konstanta för frånluftsventilerade bostadshus så värmeförlusten kan ända beräknas relativt exakt. Ventilationen i beräkningsmodellen antas vara frånluft utan värmeåtervinning som påverkar rummet värmebalans. För att kunna ta fram beräkningsmodellen på ett lätthanterligt sätt som gör beräkningarna mindre komplexa och ändå visar de olika lägenheternas energibehov i förhållande till varandra så tillämpas sammanfattningsvis påverkan av följande faktorer:

Ventilationsförluster, samband Q vent = n V ρ c p G X Värmetillförsel från solen, samband Q sol = Afönster GX a = Q gratisenergi 2.4 Det totala energibehovet För att tar reda på den aktuella lägenhetens energibehov eller vilken energi som behöver tillföras lägenheten för att hålla önskad rumstemperatur tillämpas sambandet Larsson (2005). Q tot = Qtransmissi on + Qvent Q gratisenergi Den sistnämnda faktorn energiflöde från gratisenergi är summan av värmetillförsel som behandlas i kap 2.3. Den motsvaras i modellen av energitillförsel från solen. Det totala värdet av energin som åtgår för uppvärmning till önskad rumstemperatur är alltså summan av faktorerna transmissionsenergi (värmeförluster och värmetransport mellan lägenheterna), värmeförluster via ventilation samt tillförseln av gratisenergi (i modellen motsvaras det av solenergin).

3. Genomförande I detta kaptitel redovisas den tänkta byggnaden som excelprogrammet är uppbyggt på, samband för beräkning av transmissionsförluster via ytterväggar och innerväggar mellan lägenheterna samt samband för beräkning av värmeförlustfaktorer och värmetillförsel i form av gratisenergi. 3.1 Den tänkta byggnaden Den tänkta byggnaden ser ut som figur 1.4, dvs den består av nio lika stora lägenheter som även är lika i planlsöningen. Detta är dels för att kunna jämföra transmissionsförluster beroende på var i huset lägenheten är placerad, men också för att få nio fullskaliga fall som visar rums temperaturens påverkan från flera håll. Även faktorn energitillförsel från solen påverkas av vart lägenheten är placerad, med avseende på fönsterarea och orientering För att skapa en verklighetsbaserad beräkningsmodell modell är typlägenheten hämtad från kv. Måsen i Örebro, se figur nedan. Det vill säga att värmegenomgångskoefficienten för samtliga byggdelar är tagna från denna byggnad. Övriga faktorers påverkan behandlas i kap 2.3. Figur 3.1.1 Planlösning på lägenhet ( Kv Måsen). Lägenheten förenklas beräkningsmässigt så den liknar figuren till höger.för lägenhet 4-6 finns inga fönster på långsidan.vidare så ser lägenheterna 1-3 lika ovanstående med enda skillnaden att dessa är spegelvända. 10

3.2 Gradtimmar För att kunna göra ett beräkningsprogram av värmetransport i MS Excel där man kan variera rumstemperaturen behövs en ekvationen för gradtimmar som funktion av rumstemperaturen. Data för samband mellan gradtimmar och rumstemperatur finns i (Backvik, Bo; Regnholt, Ulf m. fl. (174) och visas i figuren och tabellen. De rumstemperaturer som är aktuella i detta fall är 1-25 C, vilket kan anses som normalt förekommande rumstemperaturer. Orten Örebro har årsmedeltemperaturen 5, C. Taesler (172). Tabell 3.2 Antalet gradtimmar som åtgår för uppvärmning till rumstemperaturerna 1-25 C, räknat över hela året. Antalet gradtimmar för 5, C är interpolerat mellan antalet gradtimmar för 5 och 6 C. Rumstemp (ºC) Årsmedeltemp Örebro 5,ºC (º Ch) 1 10020 1 106650 20 11240 21 11300 22 124130 23 1260 24 13570 25 141620 Gradtimmar 145000 y = 0,30x 2 + 515,42x - 351,5 R 2 = 1,00 140000 135000 130000 125000 120000 115000 110000 105000 100000 1 1 20 21 22 23 24 25 Temp Diagram 3.2 Gradtimmar som funktion av rumstemperaturen. Regressionen är vald som ett andragradspolynom och uppgifterna anpassas bra till polynomet, då determinationskoefficienten R 2 =1 Samband för gradtimmar och dess beroende av rumstemperaturen i Örebro Som synes ger kurvan en nästan en linjär funktion för intervallet 1ºC -25ºC. Väljs större intervall så påvisas kurvans utseende tydligare, vilket kan avläsas i diagrammet för gradtimmar. 2 G( t) = 0,276t + 515,4t 351, 11

3.3 Samband för beräkning av Transmissionförluster Grundekvation från kapitel 2.3 används men där G=G(t). Detta betyder att de då går att variera rumstemperaturen och därmed få antalet gradtimmar beroende på vilken rumstemperatur som används. Var och en av nedanstående storheter tillämpas en gång för varje byggnadsdel. Q ( U A G ) = n X= 1 Detta skulle betyda att ekvation ser ut så här för byggelement mot uteluft: ( U ) Q = G( t) A För grundberäkning ett och delberäkning 1 dvs då lägenhet 1 har 20ºC och övriga 22ºC ger att detta samband kan ställas upp och på nästa sida redovisas ekvationerna för detta. Q F Q B Q C Q A Qd dd Q E Figur 3.3.1 Notera att bilden visar riktningen för värmetransmisssion om omgivande lägenheter har lägre temperaturer. B B B A C C C C A D D D Figur 3.3.2 Benämning av väggar, golv & tak. Sett uppifrån benämns väggarna enligt figur ovan. Golv och tak har således beteckningen E resp F 12

Mot uteluften för vägg A, B,D och taket F (se figur 3.3) Q A = ( U A ( AA Afönster Adörr) + U fönster Afönster + U dörr Adörr ) G( t rum)) Q = ( U ( A A A ) + U + U A ) G( t B B B fönster dörr fönster fönster dörr dörr rum A )) Q Q D F = ( U D ( AD Afönster Adörr ) + U fönster Afönster + U dörr Adörr) G( t rum)) = U F A F G( t rum ) Mot angränsande lägenheter för vägg C och golv E Q C = ( U C AC ( G( trum ) G( tangränsand e)) Q E = U E A E ( G( trum ) G( t angränsande )) I angränsande lägenhet till höger (Beräkning 4) Samma ekvationer gäller utom för väggen som benämns C. (se figur 3) som nu är en innervägg med en annan värmegenomgångkoefficent och med gradtimmarna som då är differensen mellan de olika gradtimmarna för de aktuella rumstemperaturerna i de olika lägenheterna. 3.4 Två grundberäkningar med nio olika delberäkningar vardera Grunden i beräkningsmodellen är att alla lägenheter från början antas ha samma rumstemperatur 22ºC eller 20ºC. Energibehovet eller vilken mängd energi som krävs för att erhålla önskad rumstemperatur visas och är då beroende av var lägenheten är placerad i byggnaden, samt fönsterareornas inverkan. Rumstemperaturerna kan sedan varieras valfritt enligt användarens önskemål. I rapporten har ett bestämt mönster valts ut för att få alla nio olika fall som kan analyseras och ge möjlighet till slutsatser. I den första grundberäkningen antas en grundtemperatur på 22ºC i hela byggnaden. En lägenhet antas sedan ha en rumstemperatur på 20ºC men rumstemperaturen 22ºC står kvar i de övriga. Den lägre rumstemperaturen 20ºC ska sedan flyttas runt till de nio olika positionerna i huset. I beräkning 1 så är lägenheten längst upp till vänster den lägenhet med lägre rumstemperatur och de andra omgivande har högre. I beräkning 2 är de lägenheten under ovanstående som har lägre rumstemperatur än övriga. Beräkning 3 sker då lägenheten under beräkning 2 har lägre rumstemperatur osv. Naturligtvis kan man på samma sätt låta rumstemperaturen vara till exempel 1ºC och flytta runt enligt beskrivningen ovan. Den andra grundberäkningen genomförs på motsvarande sätt som det första. Skillnaden är att en grundtemperatur på 20ºC används i samtliga lägenheter från början. Vidare antas en höjd rumstemperatur (22ºC ) i en av lägenheterna som sedan flyttas runt i byggnaden enligt beskrivningen ovan. 13

3.5 Beräkningsmodellen Underlaget till de faktorer som behandlas beskrivs i kapitel 2.2. Sambanden för transmissionsberäkningar och beräkning av energiförlust via ventilation ligger till grund för beräkningsmodellen. Gratisenergi i form av värmetillförsel från solen tillämpas också i beräkningsmodellen. Beräkningsmodellen har i excelmodellen delats in i sex olika blad se figur nedan. Figur 3.5.1 Visar de sex olika bladen i excelmodellen. Nedan följer en kort beskrivning om vad som finns under respektive blad. Indata Under detta blad matas indata in för respektive lägenhet. Dvs Areor och Up-värden som ligger till grund för hur transmissionförluster kommer att ske mot ytterväggar och inneväggar. A-F är benämning av väggar, golv och tak. Se kap 3.3 Tabell 2. Visar hur indata för en beräkning (en lägenhet) kan se ut. Exemplet visar lhg 1. Beräkning Uvärde Area (m 2 ) Ufönster Afönster Udörr Adörr U*A 1 Volym(m 3 ) A 0,1 30,42 1,3,60 16,62 B 0,1 1,34 1,3 5,76 1,3 2 12,3 C 2,500 30,42 73,41 D 0,1 1,34 1,3 5,76 1,3 2 12,3 E 1,20 7,05 111,42 F 0,05 7,05,27 226,3 Gradtimmar Här återfinns vilka gradtimmar som använts och diagrammet som redovisar ekvationen med gradtimmar som funktion av temperaturen. Se även kap 3.2 Ventilation Ventiationen beräknas beroende på volym, rumstemperaturen och antalet gradtimmar. Indata för ventilation finns under bladet indata. Sambad för beräkning av ventilation återfinns i kap 2.2. Gratisenergi Här redovisas solenergi, gratisenergi från människor, apparater och gratis energi från varmvatten. Observera att de endast tas hänsyn till gratisnergi från solstrålning i excelmodellen. Detta för att den övriga gratisenergin kan variera kraftigt beroende på vem/vilka som brukar en lägenhet. Värmeenergi Under detta blad återfinns själva modellen. Här går de att knappa in valfri rumstemperatur i respektive lägenhet för att visa energibehovet på ett år. Man kan på så sätt se hur lägenheterna påverkar varandra när man har olika rumstemperaturer. Se figur 3.5.2 nästa sida. 14

Figur 3.5.2 Visar hur modellen ser ut. Resultat I detta blad går att finna jämförelser av energiförbrukningen i procent mellan lägenheterna beroende på deras rumstemperaturer enligt de två grundberäkningar som genomförts. Även det direkta energibehovet redovisas och skillnaden på en höjning respektive sänkning i förhållande till en konstant rumstemperatur i hela byggnaden. Slutligen anges ett värde på hur hela byggnadens totala energibehov påverkas av en förändring i en enstaka lägenhet. Figuren ovan visar grundförutsättningen för försök ett. Detta för att visa hur energibehovet skiljer sig beroende på lägenhetsplaceringen i byggnaden. Se kap 3.4. 15

4. Resultat Resultaten av de två försöken visar den påverkan som en sänkning/höjning av rumstemperaturen har på energibehovet i varje enskild lägenhet. Som tidigare påpekats är modellen symmetrisk så resultaten av rumstemperaturförändring i lägenheterna 7 kommenteras ej utan redovisas direkt i de fullständiga tabeller som bifogas rapporten. 4.1 Framtagandet av resultat från beräkningsmodellen De resultat som beräkningsmodellen ger redovisas genom tabeller för samtliga försök. För att skapa utgångsvärden för beräkningarna har i det första försöket valts en utgångstemperatur på 22ºC för samtliga lägenheter i den aktuella byggnaden och i det andra försöket har det på motsvarande sätt valts en utgångstemperatur på 20ºC. Varje grundberäkning genererar en tabell för varje enskild beräkning, det vill säga då en lägenhet har en rumstemperatur som skiljer sig från de omgivande, plus den tabell som redovisar utgångsvärdena för varje grundberäkning Tabell 4.1.1 Visar utgångsvärden för en rumstemperatur på 22ºC Grund Temp Q(kWh/år) Andel (%) Diff (%) Lgh 1 22 24 11,7% Lgh 2 22 77 10,3% Lgh 3 22 743 12,% Lgh 4 22 755 10,1% Lgh 5 22 656,7% Lgh 6 22 513 11,3% Lgh 7 22 24 11,7% Lgh 22 77 10,3% Lgh 22 743 12,% Totalt 75406 100,0% Så skall tabellen läsas: Vänster kolumn visar högst upp vilken beräkning som tabellen behandlar, nedåtgående visas sedan vilken lägenhet som beräknade värden gäller för. I nästa kolumn visas den aktuella rumstemperaturen, i det här fallet 22ºC. Här kommer den varierande rumstemperaturen in en gång för varje fall i nedåtgående ordning. Mittenkolumnen visar det aktuella energibehovet för varje lägenhet, med hänsyn till de faktorer som behandlats tidigare i rapporten. Det totala värdet framkommer längst ner i tabellen, d. v. s. 75406 kwh/år. I nästa kolumn visas lägenhetens aktuella energibehov i procent av det totala behovet (andelen av byggnadens totala lägenhetsarea). Det totala värdet framkommer längst ner i tabellen. Höger kolumn visar differensen, eller skillnaden i procent av energibehovet mot om lägenheten hade haft samma rumstemperatur som omgivande lägenheter. I exemplet är följaktligen detta värdet noll, eftersom det är samma värde som differensen beräknas på, oavsett vilken av de två grundberäkningarna som visas. 16

4.2 Resultat av grundberäkningar Resultaten som framkommer då rumstemperaturen är lika i hela byggnaden visar hur fördelningen av energibehovet ser ut initialt. Tabell 4.1.1 visar utgångsvärdena för grundberäkning 1, med en jämnt fördelad rumstemperatur på 22ºC. Energibehovet för lägenhet 1 är 24 kwh/år vilket motsvarar 11,7% av byggnadens totala energibehov. Lägenhet två under har ett energibehov på 77 kwh/år (10,3%) och lägenhet tre 743 kwh/år (12,%). För de lägenheter som är placerade i mitten av byggnaden noteras det ett något lägre energibehov än för ytterlägenheterna. Lägenhet 4 närmast taket har ett energibehov på 755 kwh/år (10,1%) som kan ställas mot det högre resultatet för lägenhet 1. Lägenhet 5 som är centralt placerad och omges av lägenheter både horisontellt och vertikalt har det klart lägsta energibehovet på 656 kwh/år (,7%). Lägenheten 6 som ligger under har ett energibehov på 513 kwh/år (11,3%), vilket också det är lägre än angränsande lägenhet till vänster. Resultatet av grundberäkning 2, där rumstemperaturen är 20ºC i hela byggnaden ger naturligtvis lägre värden för samtliga lägenheter. Nedan beskrivs resultatet på samma sätt som för grundberäkning 1: Energibehovet för lägenhet 1 är 76 kwh/år vilket motsvarar 11,7% av byggnadens totala energibehov. Lägenhet två har ett energibehov på 7065 kwh/år (10,3%) och lägenhet tre 2 kwh/år (12,%). För de lägenheter som är placerade i mitten av byggnaden noteras det på samma sätt ett något lägre energibehov än för ytterlägenheterna. Lägenhet 4 närmast taket har ett energibehov på 62 kwh/år (10,1%) som kan ställas mot det högre resultatet för lägenhet 1. Lägenhet 5 som är centralt placerad och omges av lägenheter både horisontellt och vertikalt har även i detta försök det klart lägsta energibehovet på 552kWh/år (,7%). Lägenheten 6 har ett energibehov på 7714 kwh/år (11,3%), vilket också det är lägre än angränsande lägenhet till vänster. Byggnadens totala energibehov För rumstemperaturen 22ºC i samtliga lägenheter är energibehovet 75406 kwh/år För rumstemperaturen 20ºC i samtliga lägenheter är energibehovet 6326 kwh/år Rumstemperaturen 20ºC ger således ett totalt energibehov som är,4% lägre än rumstemperaturen 22ºC. Således 4,7% / ºC. Det omvända ger en ökning på 10,4%. Således 5,2% / ºC. Samma värden gäller för varje enskild lägenhet då rumstemperaturen är konstant i hela byggnaden. Riktvärdet för energibesparing per grad brukar generellt vara ca 5-6%. 4.3 Resultat utifrån grundberäkning 1 Rumstemperaturen för grundberäkning 1 är 22ºC i hela byggnade nedan följer delberäkningar när en lägenhet har lägre rumstemperatur, se kap 3.4. Nedan följer resultatet i text, avlästa ur tabeller 7.1. Delberäkning 1 Utifrån grundberäkning ett och beräkning 1 de vill säga då en lägenhet har två grader lägre än de övriga ger att energibehovet minskar med 34,2 % i den aktuella lägenheten och ökar med 16,6% i lägenhet under och 11,7% i lägenheten till höger. Den totala energibehovet för hela huset minskar med 1,1%. Delberäkning 2 Energibehovet minskar med 54,1% i den aktulla lägenheten och ökar med 14,7% i lägenheten ovan. I lägenheten under ökar energibehovet med 13,3% och i lägenheten till höger med 13,5%. Totala energibehovet för hela huset minskar med 1,0%. Delberäkning 3 Energibehovet minskar med 31,% i den aktulla lägenheten och ökar med 16,6% i lägenheten ovan. I lägenheten till höger ökar energibehovet med 10,4%. Totala energibehovet för hela huset minskar med 1,2 %. 17

Delberäkning 4 Energibehovet minskar med 4,% i den aktuella lägenheten och ökar med 1,%i lägenheten under. I lägenhetrna till höger och vänster ökar energibehovet med 10,0%. Totala energibehovet för hela huset ökar med 0,%. Delberäkning 5 Energibehovet minskar med 75,% i den aktuella lägenheten och ökar med 15,3 respektive 17,1% i lägenheterna under och ovanför. I lägenherna till höger och vänster ökar energibehovet med 11,4%. Totala energibehovet för hela huset minskar med 0,%. Delberäkning 6 Energibehovet minskar med 45,5% i den aktuella lägenheten och ökar med 1,% i lägenheten ovanför. Energibehovet ökar således med,1% i lägenherna till höger och vänster. Totala energibehovet för hela huset minskar med 1,1%. 4.4 Resultat utifrån grundberäkning 2 Rumstemperaturen för grundberäkning 2 är 20ºC i hela byggnade nedan följer delberäkningar när en lägenhet har högre rumstemperatur, se kap 3.4. Nedan följer resultatet i text, avlästa ur tabeller 7.2. Delberäkning 1 Utifrån grundberäkning två och beräkning 1 dvs då en lägenhet har två grader högre än de övriga ger att energibehovet ökar med 27,0% i den aktuella lägenheten och minskar med 22,5% i lägenehet under och 14,% i den angränsande lägenheten till höger. Den totala energibehovet för hela huset ökar med 1,2%. Delberäkning 2 Energibehovet ökar med 37,4% i den aktuella lägenheten och minskar med 1,4% i lägenheten ovan. I lägenheten under minskar energibeovet med 17,3% och i lägenheten till höger med 17,5%. Totala energibehovet för hela huset ökar med 1,1%. Delberäkning 3 Energibehovet ökar med 26,0% i den aktuella lägenheten och minskar med 22,5% i lägenheten ovan. I lägenheten till höger minskar energibehovet med 13,0%. Totala energibehovet för hela huset ökar med 1,3 %. Delberäkning 4 Energibehovet ökar med 35,5% i den aktuella lägenheten och minskar med 27,%i lägenheten under. I lägenhetrna till höger och vänster minskar energibehovet med 12,0%. Totala energibehovet för hela huset ökar med 1,0%. Delberäkning 5 Energibehovet ökar med 43,% i den aktuella lägenheten och minskar med 20,2 respektive 23,3% i lägenheterna under och ovanför. I lägenherna till höger och vänster minskar energibehovet med 14,3%. Totala energibehovet för hela huset ökar med 0,4%. Delberäkning 6 Energibehovet ökar med 31,5% i den aktuella lägenheten och minskar med 27,% i lägenheten ovanför. Energibehovet minskar således med 11,2% i lägenherna till höger och vänster. Totala energibehovet för hela huset ökar med 0,7%. 1

4.5 Analys och tolkning av resultat Samtliga resultat som beräkningarna har genererat ger energibehov för lägenheter som beskriver förhållandet mellan de olika lägenheterna. Resultaten är fullt möjliga, precis som storleken på värmetransmissionen då rumstemperaturerna är olika. Modellens trovärdighet är att betrakta som god utifrån de enkla beräkningar och problemlösningar som tillämpats. Grundberäkningarna inkluderar samtliga tidigare nämnda faktorer. Tolkning av grundberäkning ett med delberäkningar Resultatet av beräkningarna visar tydligt att värmetransport sker med markant betydelse och minskar energibehovet i en lägenhet med ca 30-0% beroende placeringen på denna. Förutsättningen för detta framgår i kap 3.1 men kortfattat gäller det när en lägenhet har 2ºC lägre än omgivande lägenheter. Det är förvånade att det blir så stora skillnader, ca 30-0% minskning av energibehovet. Vad beror då de markanta minskningarna på? Först och främs t måste man ha i åtanke att beräkningarna som gjordes inte behöver vara exakt överensstämmande med verkligheten utan ska mer ses som ett intressant test för att påvisa den värmetransport sker mellan lägenheter med olika rumstemperaturer. Det mest utmärkande förändringen i energibehov är fall 5 vilket betyder att denna lägenhet har angränsande lägenheter åt alla håll som är varmare som minskar energibehovet i just denna lägenhet med 76,%. Att detta fall skulle bli det fall som mest gynnar energibehovet på ett positivet sätt beror först och främst att lägenhetsavskiljande väggar som i detta fall består av betong, har betydligt högre värmegenomgångskoefficient än ytterväggarna. Att storleken däremot är 76,% är ganska iögonfallande och visar tydligt att direkt tillämpa individuell mätning av rumstemperaturer inte är rättvist utan ingående kunskap om byggnadens tekniska data. I resultatet tas ingen hänsyn till byggnadens värmelagringskapacitet, det vill säga innan värmebalans uppstår mellan två lägenheter. Rumstemperaturer inomhus är ofta konstanta under längre tid och därför hinner värmebalans uppstå innan rumstemperaturen ändras. Ökningen av energibehovet som sker i omgivande lägenheter har storleken,1-1,%. Det totala energibehovet för hela huset minskar mest med 1,2% och detta i fall 3, då den lägre rumstemperaturen infinner sig mot mark och endast har två angränsande lägenheter. Minst påverkan på det totala energibehovet har en temperaturminskning i mittenlägenheten (0,4%), vilket beror på den höga areaandelen till angränsande lägenheter. Den totala energibesparingen vid en rumstemperatur på 20ºC i hela byggnaden mot 22ºC är 4,7%/ºC vilket är ett resultat som infinner sig i rätt nivå. Det besparing som brukar anges vid en sänkning av rumstemperaturen är 6,0%/ºC. Det lägre resultatet som beräkningsmodellen ger kan delvis förklaras av avsaknaden av trapphus i den skapade byggnaden, vilket skulle ha givit ett ökat energibehov och därmed ökad påverkan av önskad rumstemperatur. Tolkning av grundberäkning två med delberäkningar I detta försök är förutsättningarna omvända vilket innebär att en lägenhet har två grader högre rumstemperatur än de övriga. När sedan lägenheten med annan temperatur i beräkningsprogrammet flyttas runt och man tittar på energibehovet visar det sig att de rör sig en ökning med 27-45,% i lägenheten med den högre rumstemperaturen eftersom den lägenheten överför värme till omgivande lägenheter. Minskningen av energibehovet sker i storleken 11,2-27,% i de omgivande lägenheterna på grund av den värmetransport som sker från den 2ºC varmare grannlägenheten. Även här är fall 5 med mittenlägenheten det mest varierade genom att den här gången ha det mest ökade energibehovet. Precis som tidigare så beror de på att den lägenheten har mest väggar mot avgränsande lägenheter men nu är rumstemperaturen högre i denna och överför därför värme till omgivande lägenheter. Med samma anledning minskar även det totala energibehovet för hela byggnaden minst när förändring sker (0,4%). Även i detta försök ökar den totala energiförbrukningen i allra mest i fall 3 och då med 1,3%. Sammanfattning av försöken och resultatet Transmissionen mellan lägenheter är inte lika kartlagd som den som sker i ytterväggar. Dock är den ganska intressant ur många perspektiv framförallt när individuell mätning av lägenheter blir allt mer aktuell. Det man snabbt kan konstatera är att värmegenomgångskoefficienten på dessa innerväggar är högre dvs de har en mycket sämre förmåga att hindra värmetransmission. Nu spelar de ju ingen större roll om lägenheterna har ungefär liknande rumstemperaturer. Men vad händer om man låter differensen mellan lägenheterna vara 2-3 grader? 1

Vilket kan förekomma om man själv får välja sin rumstemperatur. Beräkningarna visar att de påverkar omgivande lägenheter väsentlig. 5. Diskussion 5.1 Felkällor Eftersom energiberäkningar inte är någon exakt vetenskap så förekommer felkällor. Bland annat beroende på de tillämpade förenklingar som använts för att göra beräkningarna mindre komplexa. Vilka förenklingar som gjorts framkommer av kapitel 2. Det betyder helt enkelt att de faktorer som inte behandlas och tas med i beräkningarna, däribland fönstervädring och gratisenergi från personer, varmvatten, el-apparaturer och övrigt som kan tänkas ge värmeenergi till rummet. Dessa antas inte ha stor påverkan då de ses ungefär lika stora i alla lägenheter. Det är naturligtvis omöjligt att veta vad varje enskild hyresgäst har för vanor som påverkar den interna värmegenereringen. Grundläggande uppgifter om hyresgästerna kan eventuellt användas om beräkningar görs på en verklig byggnad, utan för den skull inkräkta på den personliga integriteten. Som exempel på sådan uppgift kan vara antal boende och deras ålder samt även antalet förekommande värmegenererande apparater (ex. datorer, TV) Men i det här arbetet och dess valda tillämpningar antas de konstanta vilket innebär att de inte påverkar resultatet. En annan svårighet att ta hänsyn till är fönstervädringen, som också beror av hyresgästens beteende. En metod för att mäta detta tillämpas i rapporten Individuell värmemätning i flerbostadshus, då fönstrena antas vara öppna en viss procent under en viss tid, bland annat i samband med matlagning. I denna rapport ses även det som en konstant som med egenskap av att höja energibehovet kan ställas mot den gratisenergi som framkommer ovan. I rapporten tas inte heller någon hänsyn till den värmelagring som sker i väggar och då framför allt i innerväggar av betong som antas kan lagra värme. Det betyder dock bara i praktiken att de tar lite tid innan värmebalans uppnås, och eftersom beräkningarna gjorts med teoretiska förutsättningar och med hänsyn årsmedeltemperaturen så påverkas de inte av värmelagringen. När temperaturdifferensen mellan olika lägenheter blir för stor så kan det vara svårt att hålla den önskade rumstemperaturen, vilket gör att de resultat som ges av beräkningsmodellen är mest noggranna vid lägre differenser. 5.2 Förslag till förbättringar För att ytterligare förbättra beräkningar för energibehov så kan man ta hänsyn till fler faktorer än vad som är tillämpat i denna rapport. Detta är givetvis mycket komplicerat men dock ingen omöjlighet. Att uppnå en 100- procentig sanning är omöjligt men att komma tillräckligt nära användbara resultat till vilken hänsyn kan tas då individuell värmemätning tillämpas är fullt möjligt. Beräkningsmodellen är möjlig att förbättra och precisera ytterligare.det framför allt möjligt att bygga ut den så användaren kan tillämpa denna på i princip vilken byggnad som helst. I nuläget är den begränsad men då syftet med denna rapport först gick ut på att kartlägga fördelningen av energibehov och värmetransportens storlek mellan lägenheter så låg inte prioriteten på att göra modellen så mångsidig som möjlig. Istället kan man se månsidigheten i möjligheten till anpassning för andra byggnader. Den begränsade tidsåtgången påverkade också beräkningsmodellens omfattning. Det primära var istället att på ett enkelt sätt skapa en lätthanterlig beräkningsmodell för att ge nya infallsvinklar på frågor angående värmetransport och energibehov. Genom att modellen i de två utförda försöken endast behandlar två olika rumstemperaturer så visas inte dess fulla kapacitet, det är fullt möjligt att använda vilka rimliga rumstemperaturer som helst. Det gör att utrymmen med betydligt lägre rumstemperaturer (15-1ºC) också kan vägas in när beräkningar görs på verkliga byggnader. Sådana utrymmen kan till exempel vara källare, återvinningsrum och trapphus. Dessa utrymmen har en konstant lägre rumstemperatur och beräkningarna kan därför förväntas ha god felmarginal. 20

5.3 Slutsatser Denna rapport visar att: Om man genom individuell värmemätning avser att låta hyresgästen få betala för önskad rumstemperatur så kan den verkliga energiåtgången för uppvärmning att skilja sig markant mellan lägenheterna, även om rumstemperaturerna är likvärdiga. Värmetransporten mellan lägenheter kan i optimala fall till stor del ersätta en enskild lägenhets behov av uppvärmning via eget värmesystem. Om man genom individuell värmemätning avser att låta hyresgästen få betala för den energi som åtgår för uppvärmning genom radiatorkretsen så kan det verkliga energibehovet på samma sätt skilja sig mycket mellan lägenheter i en byggnad. Med andra kan vissa hyresgäster få långt högre värmeräkning trots att de har samma rumstemperatur. Skillnaderna blir ännu mer påtagliga om det uppstår förutsättningar för värmetransport mellan lägenheter Debitering av värme blir mer rättvis genom mätning av rumstemperaturen än mätning av tillförd energi genom radiatorkretsen. 21