att fastställa verksamhetsberättelse 2013 för Film Stockholm enligt förvaltningens

P6- KUN 2014-03-p6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-02-25 Diarienummer: KUN 2014/130 Handläggare: Joakim Blendulf Film Stockholms verksamhetsberättelse 2013 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att fastställa verksamhetsberättelse 2013 för Film Stockholm enligt förvaltningens förslag. 2 Bakgrund Film Stockholm är en av de sex länskulturfunktioner som kulturnämnden stöder. Sedan halvårsskiftet 2005 är Film Stockholm inordnat i kulturförvaltningen. 2009 infördes ordningen som innebär att kulturnämnden årligen fastställer verksamhetsplan och verksamhetsberättelse, dokument som obligatoriskt skall inges till Svenska filminstitutet (SFI) som en del i systemet med statligt stöd. Verksamhetsplanen för 2014 föreläggs också kulturnämnden vid marssammanträdet. 3 Kulturförvaltningens synpunkter 3.1 Sammanfattning av verksamhetsberättelsen Film Stockholm har under 2013 omsatt 9 mnkr och 9,4 årsverken fördelade på filmpedagogisk verksamhet 1,5, visning och spridning 0,5, Film i vården 0,5, talangutveckling och växthusverksamhet 4,1, verksamhetsledning och utvecklingsfrågor 1, information 0,8 årsverke. Därtill kommer motsvarande 1 heltid som uppdragstagare för coachning inom mediepedagogik och talangutveckling. Film Stockholms mål är att länets alla barn och unga ges tillgång till att lära, leka, skapa och utvecklas med film och rörliga bilder oavsett bostadsort, kön, klass eller kulturell bakgrund. Verksamheten har under året nått ut i länets Bilaga Verksamhetsberättelse 2013

2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-26 samtliga 26 kommuner med information genom nyhetsbrev och nätverksmöten som inneburit fler och fördjupade kontakter med olika verksamheter i ett antal kommuner. Det filmpedagogiska arbetet har utvecklats vidare genom pilotprojekt och fortbildning av pedagoger; arrangemang såsom Film i skolan-dagen, Skolfilmfestivalen och Skolbiofrossa; samt nätverksbyggande mellan aktörer inom länets barn- och ungdomsverksamheter, inte minst på fritidsgårdar och bibliotek. Inom visningsområdet har det omfattande arbetet med konsultation inför att digitalisera länets samtliga lokala biografer genomförts och avslutats. Fokus har under året förflyttats till uppmuntran av biografetablering i de kommuner som fortfarande inte har en egen lokalbiograf. Verksamheten vid Filmbasen utvecklas löpande och efterfrågan från de unga filmarna har sedan starten ökat kontinuerligt. Idag är ca 4 000 unga filmare knutna till verksamheten och ett flertal filmer har fått utmärkelser vid nationella och internationella festivaler. Film Stockholm har genom Filmbasens webbsida mottagit 146 projektansökningar (fördelat på 45 procent kvinnliga regissörer och 55 procent manliga) och av dem har 38 erhållit kontant stöd med drygt 1 mnkr, varav 32 projekt (61 procent) med kvinnlig regissör och 15 projekt (39 procent) med manliga. Därtill har Film Stockholm/Filmbasen delat ut teknikstöd till ett totalt värde av 982 tkr. Stödet är fördelat på 51 projekt, varav 30 med kvinnlig och 21 med manlig regissör. Dessutom har ytterligare 148 ansökningar inkommit till talangprogrammen STHLM Debut och Pure Fiction, vilket gör att det totala antalet ansökningar har ökat med 32 % på ett år. Under året har Film Stockholm delat ut teknikcheckar i samarbete med de fyra privata teknikföretagen till 12 filmer. Fördelning här är 64 % kvinnliga och 36 % manliga regissörer. Långfilmen Återträffen av Anna Odell, som vann Guldbagge för bästa svenska långfilm och bästa manus 2013 är ett resultat av teknikcheckarna som den tilldelades 2012. Avtal med fyra teknikbolag som tillsammans sponsrar Filmbasens filmare med teknik finns även detta år. Film Stockholm verkar även för att den äldre gruppen unga i länet ska ges goda möjligheter att både konstnärligt och entreprenöriellt förkovra och professionalisera sig inom filmen och det bredare audiovisuella fältet. Detta sker inom ramen för Filmbasen och i samverkan med kulturinkubatorn Transit. -

3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-26 Genom det särskilda utvecklingsprogrammet för långfilmsdebutanter i Stockholms län, STHLM Debut, har sex särskilt lovande filmregissörer fått utvecklingsstöd under 2012-2013. Programmet är ett samarbete med Filmregion Stockholm-Mälardalen och Stockholms filmfestival och med ett särskilt uppdrag och finansiering från Kulturnämnden (KUN). Film Stockholm arbetar vidare med workshops och kurser för att stärka filmarnas kreativa och entreprenöriella förmåga att hävda sig i den professionella branschen. Filmbasen arrangerar årligen kurser och workshops som spänner från personregi till filmteknik, finansiering och pitch/paketering. I samverkan med de regionala resurscentra i Sörmland, Västmanland och Örebro har biograf- och visningsfrågor liksom mediepedagogiska frågor utvecklats och de fyra länen har från år 2011 en gemensam bas i Filmbasen.se. Ett samarbete med Film i Skåne inom talangområdet och ett särskilt stöd till unga kvinnliga filmare, PURE FICTION, har genomförts med uppdrag och finansiering från Kulturdepartementet och Svenska Filminstitutet. Särskild samverkan sker också fortsatt med kommunerna Stockholm, Järfälla och Botkyrka. Kerstin Olander Joakim Blendulf -

anne Kulturförvaltningen Diarienummer: FILM STOCKHOLM Verksamhetsberättelse 2013 Stockholms läns landsting Telefon: 08-690 51 00 Orgnr: 232100-0016 Film Stockholm Fax: 08-690 51 39 www.filmstockholm.sll.se Box 38204, 100 64 Stockholm E-post: registrator@kultur.sll.se

2 (36) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Detta är Film Stockholm... 5 2.1 Organisation och uppdrag...5 2.2 Målgrupper och inriktningsmål... 6 2.2.1 Barn och unga/filmpedagogik... 6 2.2.2 Film i vården... 7 2.2.3 Visning av kvalitetsfilm... 7 2.2.4 Talangutveckling... 7 2.3 Övergripande strategi... 7 2.4 Kvalitativa och kvantitativa mål... 8 2.5 Måluppfyllelse... 9 2.5.1 Kvalitativa mål... 9 Jämställdhet och mångfald... 9 Delaktighet och Barnperspektiv... 10 Miljö och hållbar utveckling... 10 2.5.2 Kvantitativa mål... 10 2.5.3 Nätverk och samordning... 11 2.5.4 Nationella och internationella nätverk... 12 3 VERKSAMHET... 12 3.1 Filmpedagogik... 12 3.1.1 Främja visning och eget skapande... 13 3.1.2 Främja fortbildning av pedagoger och aktörer... 14 3.1.3 Bevaka och sprida goda filmpedagogiska exempel... 16 3.1.4 Internationella samarbeten... 16 3.1.5 Samarbete med Stockholms stad... 17 3.1.6 Mediepedagogiskt center i norra länsdelen... 17 3.2 Film i vården... 18 3.2.1 Seniorkultur i Stockholms län... 18 3.2.2 Utvecklingsarbete Film & Transmedia i vården... 19 3.2.3 Programkatalogen... 19 3.2.4 Lekterapin... 19 3.2.5 Spridning av erfarenheter... 20 3.3 Spridning och visning av kvalitetsfilm... 20 3.3.1 Biografstöd... 20 3.3.2 Arrangörskurs... 21 3.3.3 Film och samtal: DISPLAY... 21

3 (36) 3.3.4 Lokala filmfestivaler... 21 3.4 Talangutveckling och växthusverksamhet... 23 3.4.1 Filmbasen... 24 3.4.2 Projekt- teknikstöd och teknikcheckar... 24 3.4.3 Kursverksamhet... 25 3.4.4 Pure Fiction: talangprogram för kvinnor... 26 3.4.5 Sponsring Telia och teknikchecksbolag... 26 3.4.6 Transit... 26 3.4.7 Nationella mötesplatser för talangutveckling... 27 3.4.8 Breddad rekrytering... 27 3.4.9 Filmer på nationella och internationella festivaler... 28 3.5 STHLM Debut... 29 3.5.1 Projektutveckling... 29 3.5.2 Workshops och nätverk... 29 3.5.3 Event... 30 4 Information och kommunikation... 31 4.1.1 Webb och sociala medier... 31 4.1.2 Nyhetsbrev... 32 4.1.3 Trycksaker... 32 4.1.4 Annons/event... 32 4.1.5 Stora egna utåtriktade evenemang 2013:... 33 5 Ekonomi... 33 5.1 Intäkter... 33 5.2 Kostnader... 34 5.3 Personal... 34 6 Avslutande reflektioner... 34 6.1.1 Filmen utvecklas möjligheter och utmaningar i framtiden... 35

4 (36) 1 Sammanfattning Film Stockholms mål är att länets alla barn och unga ges tillgång till att lära, leka, skapa och utvecklas med film och rörliga bilder oavsett bostadsort, kön, klass eller kulturell bakgrund. Verksamheten har under året nått ut i länets samtliga 26 kommuner med information genom nyhetsbrev och nätverksmöten som inneburit fler och fördjupade kontakter med olika verksamheter i ett antal kommuner. Det filmpedagogiska arbetet har utvecklats vidare genom pilotprojekt och fortbildning av pedagoger; arrangemang såsom Film i skolan-dagen, Skolfilmfestivalen och Skolbiofrossa; samt nätverksbyggande mellan aktörer inom länets barn- och ungdomsverksamheter, inte minst på fritidsgårdar och bibliotek. Inom visningsområdet har det omfattande arbetet med konsultation inför att digitalisera länets samtliga lokala biografer genomförts och avslutats. Fokus har under året förflyttats till uppmuntran av biografetablering i de kommuner som fortfarande inte har en egen lokalbiograf. Verksamheten vid Filmbasen utvecklas löpande och efterfrågan från de unga filmarna har sedan starten ökat kontinuerligt. Idag är ca 4 000 unga filmare knutna till verksamheten och ett flertal filmer har fått utmärkelser vid nationella och internationella festivaler. Film Stockholm har genom Filmbasens webbsida mottagit 146 projektansökningar (fördelat på 45 procent kvinnliga regissörer och 55 procent manliga) och av dem har 38 erhållit kontant stöd med drygt 1 mnkr, varav 32 projekt (61 procent) med kvinnlig regissör och 15 projekt (39 procent) med manliga. Därtill har Film Stockholm/Filmbasen delat ut teknikstöd till ett totalt värde av 982 tkr. Stödet är fördelat på 51 projekt, varav 30 med kvinnlig och 21 med manlig regissör. Dessutom har ytterligare 148 ansökningar inkommit till talangprogrammen STHLM Debut och Pure Fiction, vilket gör att det totala antalet ansökningar har ökat med 32 % på ett år. Under året har Film Stockholm delat ut teknikcheckar i samarbete med de fyra privata teknikföretagen till 12 filmer. Fördelning här är 64 % kvinnliga och 36 % manliga regissörer. Långfilmen Återträffen av Anna Odell, som vann Guldbagge för bästa svenska långfilm och bästa manus 2013 är ett resultat av teknikcheckarna som den tilldelades 2012. Avtal med fyra teknikbolag som tillsammans sponsrar Filmbasens filmare med teknik finns även detta år.

5 (36) Film Stockholm verkar även för att den äldre gruppen unga i länet ska ges goda möjligheter att både konstnärligt och entreprenöriellt förkovra och professionalisera sig inom filmen och det bredare audiovisuella fältet. Detta sker inom ramen för Filmbasen och i samverkan med kulturinkubatorn Transit. Genom det särskilda utvecklingsprogrammet för långfilmsdebutanter i Stockholms län, STHLM Debut, har sex särskilt lovande filmregissörer fått utvecklingsstöd under 2012-2013. Programmet är ett samarbete med Filmregion Stockholm-Mälardalen och Stockholms filmfestival och med ett särskilt uppdrag och finansiering från Kulturnämnden (KUN). Film Stockholm arbetar vidare med workshops och kurser för att stärka filmarnas kreativa och entreprenöriella förmåga att hävda sig i den professionella branschen. Filmbasen arrangerar årligen kurser och workshops som spänner från personregi till filmteknik, finansiering och pitch/paketering. I samverkan med de regionala resurscentra i Sörmland, Västmanland och Örebro har biograf- och visningsfrågor liksom filmpedagogiska frågor utvecklats och de fyra länen har från år 2011 en gemensam bas i Filmbasen.se. Ett samarbete med Film i Skåne inom talangområdet och ett särskilt stöd till unga kvinnliga filmare, PURE FICTION, har genomförts med uppdrag och finansiering från Kulturdepartementet och Svenska Filminstitutet. Särskild samverkan sker också fortsatt med kommunerna Stockholm, Järfälla och Botkyrka. 2 Detta är Film Stockholm 2.1 Organisation och uppdrag Film Stockholm är ett regionalt resurscentrum för film och rörlig bild i Stockholms län. Verksamheten drivs av Stockholms läns landstings kulturförvaltning på uppdrag av Kulturnämnden och med stöd från Svenska Filminstitutet (SFI). Film Stockholms uppdrag är: att följa och stödja den filmkulturella utvecklingen i länet att initiera, samordna och utveckla kommunernas filmpedagogiska verksamhet i skola och på fritid att främja spridning och visning av kvalitetsfilm, i synnerhet på biograf att stödja talangutveckling och växthusverksamhet med tonvikt på unga filmskapare utveckling av kort- och dokumentärfilmsproduktion

6 (36) Diarienummer: Kulturnämnden i Stockholms läns landsting har därtill givit Film Stockholm uppdraget att utveckla metoder för att arbeta med film som en resurs inom vårdsektorn. Film Stockholm följer de prioriteringar som angivits i kulturnämndens plattform för perioden 2010-2014. 2.2 Målgrupper och inriktningsmål 2.2.1 Barn och unga/filmpedagogik Film Stockholms huvudsakliga målgrupp är barn och unga i Stockholms län. Med barn och unga avses åldrarna 0-30 år, inom förskola, skola och fritidsverksamheter. Då målgruppen är mycket stor över 750 000 individer i länet i förhållande till Film Stockholms resurser har ett strategiskt och utvecklande arbete stått i fokus för verksamheten. Film Stockholms mål är att länets alla barn och unga ges tillgång att lära, leka, skapa och utvecklas med film och rörliga bilder oavsett bostadsort, kön, klass eller kulturell bakgrund.

7 (36) Diarienummer: 2.2.2 Film i vården Efterfrågan från landstingets verksamheter inom vårdområdet har inneburit att vi under året också riktat oss till barn, unga och äldre i olika vårdformer. Film Stockholms mål är att ta fram modeller och metoder för arbete inom vården med de grupper som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning och/eller ålder inte kan ta del av det offentliga utbudet. 2.2.3 Visning av kvalitetsfilm Film Stockholms arbete är inriktat på att samordna, stödja och utveckla aktörer inom länet som önskar tillhandahålla ett filmkulturellt utbud. Till dessa aktörer hör kommuner, föreningar och studieförbund, biografer och visningsarrangörer samt film- och mediekulturella organisationer och filmpedagoger med egen verksamhet. Till målgruppen hör också filmfestivaler i länet som arbetar för att nå ut med kvalitetsfilm och/eller ungas egna filmer. Film Stockholms mål är att alla medborgare i länet ska kunna se kvalitetsfilm i sitt närområde. 2.2.4 Talangutveckling Stockholms län och Mälardalsområdet har den största koncentrationen av branschföretag inom film och rörlig bild. Regionen verkar därmed som en magnet för unga som söker sig till utbildningar och arbete inom branschen. I Film Stockholms målgrupp ingår de unga talanger som söker stöd och nätverk för att vidareutveckla sig inom området. Film Stockholms mål är att den äldre gruppen unga i länet ska ges goda möjligheter att både konstnärligt och entreprenöriellt förkovra och professionalisera sig inom filmen och det bredare audiovisuella fältet. 2.3 Övergripande strategi Film Stockholms uppdrag är att följa och stödja den filmkulturella utvecklingen i länet. Genom vår tillhörighet till Stockholms läns landsting och kulturförvaltningen kan vi verka som initiativtagare till samordning och informationsspridning. Då vi har ett offentligt uppdrag att nå alla i hela länet och inte har ett egenintresse att sälja en specifik aktivitet eller metod har vi legitimitet att samarbeta med och stödja andra aktörer för att nå ut på bästa sätt och nå största måluppfyllelse. Genom att arrangera fortbildningar, kurser och evenemang bidrar vi till att öka kompetensen och stärka nätverken inom den regionala filmkulturen.

8 (36) Film Stockholm agerar konsultativt för att utveckla kommunernas filmverksamheter inom skola och fritid och motsvarande till föreningar och organisationer som vill utveckla arrangemang och projekt på filmområdet. Unga filmare som vill utveckla sitt filmberättande kan genom verksamheten Filmbasen ta del av olika former av utvecklingsstöd. En viktig strategi för att stärka filmkulturen i länet är att sprida information genom Film Stockholm, Filmbasen och Kulturförvaltningens webbplatser och genom andra informationskanaler. Informationen ska vara transparent och öka tillgängligheten och delaktigheten hos hela målgruppen. För att kunna genomföra verksamheterna i enlighet med mål och strategier deltar konsulenterna i Film Stockholm i ett stort antal nätverk i länet, i regionen, nationellt och internationellt. Vi arbetar kontinuerligt för att öka vår finansiering och söka samverkan med branschföretag och offentliga finansiärer så som till exempel EU. 2.4 Kvalitativa och kvantitativa mål Genomgående gäller även följande mål för de aktiviteter som arrangeras eller stöds av Film Stockholm: Att en jämn fördelning råder mellan deltagande pojkar och flickor/män och kvinnor

9 (36) Att verksamheten erbjuds och omfattar en mångfald bland deltagarna, avseende kulturell och etnisk bakgrund samt hemhörighet i länet Att barns och ungas delaktighet finns som bärande princip i all verksamhet riktad till målgruppen Att hänsyn tas till aspekter rörande miljö och hållbar utveckling Under 2013 ska vi arbeta efter följande kvantitativa mål: Att nå ut med vår verksamhet och vårt erbjudande till samtliga 26 kommuner. Att finnas med i hela ålderskedjan från förskola till seniorer. Att täcka in de tre aspekterna av arbete med rörlig bild: se kritiskt granska göra. 2.5 Måluppfyllelse 2.5.1 Kvalitativa mål Jämställdhet och mångfald Film Stockholm har under året följt landstingets övergripande mål om jämställdhet och mångfald. Vi för könsbaserad statistik i alla delar av verksamheten. Inom det filmpedagogiska arbetet är jämställdhetsarbetet integrerat i förhållningssätt och metodarbete riktat till barn och unga. Film Stockholms personal har en jämn könsfördelning och ett åldersspann mellan 27 och 52 år. FS gör kontinuerligt särskilda satsningar för att öka jämställdheten inom stödverksamheten. Bland annat har en större satsning genomförts för unga kvinnliga filmskapare finansierat genom särskilda projektmedel från Kulturdepartementet. Det har gett effekten att vi också under 2013 har en liten övervikt kvinnor i vårt produktionsstöd liksom i deltagandet i kurser och seminarier och en mycket bättre statistik i fördelning av stöd än den från Svenska Filminstitutet. Ingen statistik har förts över hur den etniska och sociala mångfalden är representerad inom vår verksamhet, vi ser dock att arenan Filmbasen.se som är öppen och tillgänglig bidrar till en annan rekrytering än den annars gängse. Genom Filmbasens placering i Alby når vi ut till även till dem som inte självklart hittar oss. Film Stockholm gör aktiva val för att öka mångfalden i våra filmer genom att bjuda in och uppmuntra nya berättare och konsekvent arbeta med uppsökande verksamhet och spridningen i länet.

10 (36) Diarienummer: Delaktighet och Barnperspektiv Film Stockholm har uppdraget att arbeta för att barn i hela länet ska ha möjlighet att ta del av vår verksamhet. Genom att utveckla och stärka nätverken mellan aktörer i länet når vi också till skolor i olika typer av områden och når på så vis automatiskt barn och unga med olika bakgrund. Film Stockholm strävar efter att i all verksamhet ge utrymme till ungas delaktighet och engagemang i allt från idé och process till färdig film/resultat. Verksamhetens hela idé är att ge barn och unga möjlighet att uttrycka sig, göra sina röster hörda, berätta sina historier i egna bilder. Delaktighet och barnperspektiv är viktiga frågor som tas upp i fortbildningen av pedagoger inom våra nätverk. Miljö och hållbar utveckling Film Stockholm följer landstingets miljömål och har enligt miljörevisionen låg miljöpåverkan. I alla verksamheter och enskilda projekt strävar vi efter kontinuitet och att ha ett långsiktigt perspektiv. Det innebär att vi i alla engagemang söker efter förankring, delaktighet i verksamheterna och uppföljning för att utvärdera och säkra kvalitet i alla led. Genom det arbetssättet har vi möjlighet att direkt påverka arbetsprocesser och medverka till att satsningarna ger effekt också på sikt. I den praktiska vardagsverksamheten arbetar vi miljömedvetet genom att välja skypemöten i stället för resor till möten, tåg i stället för flyg samt i huvudsak digital informationsspridning. 2.5.2 Kvantitativa mål Film Stockholm har under året nått ut i länets samtliga 26 kommuner med information genom våra nyhetsbrev och genom nätverksmöten med kultur- och fritidschefer, kultursekreterare och filmsamordnare samt genom fortbildningar för pedagoger och bibliotekspersonal samt skolbiodagarna. I mars 2013 genomfördes för tredje gången en dag då länets kommuner erbjöds speeddating med länets kulturfunktioner. För Film Stockholms del har dessa möten lett till fler och fördjupade kontakter med olika verksamheter i ett antal kommuner och en mer övergripande syn på filmarbetet inom kommunerna. Vi har sedan dess haft studiebesök i ett par kommuner och kommer under 2014 att fokusera på kontakten med fler kommuner. I redovisningarna nedan från de olika verksamhetsgrenarna framgår att vi nått medborgarna i åldrarna från förskola till och med äldreboende och vi har i samtliga projekt involverat de tre aspekterna se kritiskt granska göra film.

11 (36) Diarienummer: Ett annat exempel är Filmbasen som redovisar 500 aktivt deltagande i verksamheten. Men 4000 finns listade på filmbasen.se och webbplatsen hade drygt 150 000 besök med 87 000 unika besökare under perioden december 2012- december 2013. Nya besökare ökade med 44 % under denna period. 2.5.3 Nätverk och samordning I länet finns ett antal aktörer som arbetar med visningar och/eller filmpedagogiska projekt. Film Stockholm samarbetar kontinuerligt med Medioteket, FilmCentrum, Folkets Bio, Tempo dokumentärfestival, CinemAfrica, Bio Rio, Antirasistiska filmdagar, Fanzingo med flera för att medverka till samordnade insatser som når ut till så många som möjligt. Film Stockholm har regelbundna kontakter med övriga länsfunktioner och har under året samarbetat med Regionbibliotek Stockholm, Hemslöjdskonsulenten, Länsmuseet och Danskonsulenten i Stockholms stad och län. Film Stockholm deltar också i träffar och seminarier med Transit Kulturinkubator och Filmregion Stockholm Mälardalen. Fyrlänssamverkan med Regionala filmresurscentrum i Sörmland, Örebro och Västmanland fortsatt i praktiken inom områdena pedagogik, visning och talangutveckling med arrangörskurser, seminarier och genom de andra resurscentrumens delaktighet i Filmbasen.se.

12 (36) Diarienummer: 2.5.4 Nationella och internationella nätverk Vi arbetar med att utöka våra nätverk och knyta bra kontakter närmare oss. Syftet är att skapa fler samarbeten som kan möjliggöra spännande projekt, initiera erfarenhetsutbyte, verka för fler visningsmöjligheter för de filmer vi ger stöd till. EU-projektet Young Baltic Narratives för barn, unga och pedagoger på skärgårdsöarna i Stockholm, Åland, Väståboland och Estland samt på Gotland avslutades i december 2012. Under andra halvåret 2013 har detta nätverk plus Danmark, Lettland och Litauen startat upp ett nytt pedagogiskt samarbete, med målgruppen ungdomar mellan 12-25 år. Ambitionen är att söka något av de utlysta strukturfonderna under 2014. Moving Pictures Stockholm Mälardalen 2.0 är ett projekt delfinansierat av EU där Filmregion Stockholm-Mälardalen är projektägare och Film Stockholm/Filmbasen ingått med en stor kursverksamhet. 3 VERKSAMHET 3.1 Filmpedagogik Antal tjänster Charlotte Carlsson, konsulent filmpedagogik 100 % Fredrik Nordbladh, konsulent filmpedagogik, 100 % (åter i tjänst efter tjänstledighet den 1 augusti) Mål för den filmpedagogiska verksamheten 2013: Att verka för att barn och unga i Stockholms län ges möjlighet att uppleva och skapa film genom att samordna olika aktörers utbud och komplettera detsamma med egna strategiska insatser för att nå geografisk spridning under hela året för alla åldersgrupper. Strategier för den filmpedagogiska verksamheten 2013 Strategin är att samordna de olika aktörernas utbud och komplettera med egna insatser för att nå geografisk spridning under hela året för alla åldersgrupper samt att stödja pedagogiska projekt som har till syfte att synliggöra utbudet, främja visning av skolbio- och kvalitetsfilm och ungas egna filmer och främja fortbildning av pedagoger och aktörer.

13 (36) Genom att verka genom dem som i sin tur når många, pedagoger inom förskola, skola och fritid, fritidsledare, bibliotekspersonal och museipedagoger, kultursekreterare och skolbioansvariga, når det filmpedagogiska arbetet ett stort antal barn och unga. Strategierna är att främja visning och eget skapande främja fortbildning av pedagoger och aktörer bevaka och sprida goda exempel på samverkan mellan filmpedagogik och skolan, förskolan, bibliotek och museer verka för internationella samarbeten 3.1.1 Främja visning och eget skapande Filmkonsulenterna arbetar med att stödja och lyfta fram barn och ungas eget skapande och visning av ungas egna filmer tillsammans med de aktörer som arbetar i skolor och fritidsverksamheter. För skolan erbjuds filmpaket och i nätverket av länets anordnare av skolbio bedrivs ett arbete för att utveckla skolbioverksamheten. Film Stockholm har tagit initiativ till och samordnar nätverk för dessa grupper: Länets skolbioarrangörer, Vuxna som arbetar med ungdomars fritidsverk-

14 (36) Diarienummer: samheter, Aktörer som erbjuder skolan filmaktiviteter, Filmpedagoger, verksamheter och föreningar i Husby som tillsammans genomför ett Filmår i Husby. Genomförda aktiviteter 2013 I samarbete med Medioteket/Stockholms utbildningsförvaltning genomfördes under våren och hösten Skolbiofrossa en utbudsdag med filmer som lämpar sig för skolbio. Inbjudna var länets skolbioarrangörer, lärare och elevrepresentanter. Filmkonsulenten startade 2012 Stockholms skolfilmsfestival som visar filmer gjorda inom skolan, från förskoleklass till gymnasiet. Årets festival arrangerades i samarbete med Medioteket/utbildningsförvaltningen i Stockholm på biografen Grand med ca 300 barn i salongen. Den filmpedagogiska poolen är ett nätverk i samverkan med Film Stockholm bestående av ett 15-tal frilansande pedagoger, en som skolan och fritidsverksamheter kan kontakta och boka till workshops och föreläsningar. Poolen anlitas även för fortbildning av lärare, bibliotekarier, museipedagoger och personal på fritidsgårdar. Filmkonsulenterna samarbetar med FilmCentrum kring utbildning och fortbildning av poolen. Under året har poolen träffats tre gånger för kompetensutveckling och diskussioner om utvecklingsidéer och kvalitetssäkring. Film Stockholm har även startat ett nätverk för alla som arbetar med unga på deras fritid och är intresserade av film. Syftet är att det genom samarbete och utbyte av kunskap, idéer och erfarenheter ska göra mer film tillsammans med ungdomar på deras fritid. I nätverket ingår personer som möter ungdomar bland annat på fritidsgårdar, bibliotek, Kulturskolan, festivaler och fritidsgårdar. En stor familjepublik nådde Film Stockholm vid sitt medverkade på Stockholms kulturfestival och Barnens dag på Musikaliska där barn och medföljande vuxna fick se och diskutera filmer och delta i animationsworkshops. Arrangemanget på Musikaliska var ett samarbete med länsfunktionerna DIS, Länsmusiken och Hemslöjdskonsulenten. 3.1.2 Främja fortbildning av pedagoger och aktörer Film Stockholm initierar och samordnar fortbildningar för pedagoger inom skola och fritid för till exempel rektorer, kommunala samordnare, filmpedagoger och andra filmaktörer.

15 (36) Genomförda aktiviteter 2013 Årets Film i skola-dag arrangerades tillsammans med Medioteket, FilmCentrum, Filmpedagogiskt centrum i Järfälla och Xenter i Botkyrka. Platsen var Svenska Filminstitutet och programmet, som inleddes av SFI:s VD Anna Serner och Film Stockholms verksamhetsledare Joakim Blendulf, bestod av presentationer av aktuella skolfilmer, föreläsningar med bland andra regissören Gabriela Pichler och workshops kring filmskapande och filmsamtal. Vidare har Film Stockholm arrangerat sex lärarträffar i samarbete med Film- Centrum och filmpedagogpoolen riktade till F-åk 9 med information och praktiska exempel på hur man kan arbeta med film i skolan och med visning av nya skolbiofilmer. Seminariet Barns berättande genomfördes på Bergmancenter i augusti som ett samarrangemang mellan Film på Gotland, Film Stockholm, Bergmancenter och STDH. Deltagare var personer som arbetar direkt eller indirekt med barn och ungas berättande och syftet med seminariet var att titta närmare på vad som händer när barn och unga producerar sina egna berättelser. Sverige har kommit långt när det gäller att ge barn och ungdomar möjlighet att själva producera sina egna berättelser men alla får inte samma möjligheter och vissa berättelser förtjänar mer uppmärksamhet än de får. Detta ville seminariet, som även genomförs nästa år, diskutera, utveckla och förändra. Film Stockholm har tillsammans med Kultur- och utbildningsförvaltningen i Österåker arrangerat filmkurser för kommunens fritidspersonal, under våren i animation och under hösten spelfilm, från manus till redigering. Ett samarbete med SMOK (Sveriges Musik och Kulturskoleråd) är inlett under 2013. Ett antal planeringsmöten har ägt rum under hösten och målet är att tillsammans med SFI, Kulturskolan Stockholm och Visualiseringscentret i Norrköping genomföra en konferens som verkar för att föra in film och media som ett lika naturligt inslag på Kulturskolorna som musik och dans är idag. Målgruppen är ledning och pedagoger på Sveriges Kulturskolor. Film Stockholm genomförde 2013 en fortbildning av tio fritidsledare i samarbete med Sundbyberg stad. Förutom fritidsledare från Sundbyberg har även fritidsledare från Lidingö stad varit med och fått en introduktion om teknik och pedagogik och om hur det är att jobba med film på fritiden. Flera deltagande fritidsgårdar har sedan dess startat filmverksamhet eller förstärkt sitt arbete med rörlig bild.

16 (36) Diarienummer: 3.1.3 Bevaka och sprida goda filmpedagogiska exempel Filmkonsulenterna bevakar och sprider goda exempel via Film Stockholms och andra relevanta webbplatser och nyhetsbrev, riktade utskick och strategiska möten. Nätverket består av kulturproducenter som erbjuder skolan filmaktiviteter, Filmpedagogpoolen, 4-länssamverkan (Sörmland, Stockholm, Örebro och Västmanland) Genomförda aktiviteter 2013 Film Stockholm deltog med information riktad till skolan tillsammans med drygt 40 av stadens museer på en mässa, Skola+Museum= Sant, som besöktes av drygt 400 lärare/pedagoger från förskola, grundskola och gymnasium. Stjärnkalaset är Stockholms största utbudsdag för dans och teater, arrangeras av Teatercentrum i samarbete med Stockholms stad och vänder sig till kulturombud, arrangörer och beställare från hela länet. Årets Stjärnkalas var det första som också visade film. Filmkonsulenten och Folkets Bio/Zita presenterade filmer och analyser med filmpedagogerna på Zita Tillsammans med DIS Teatercentrum och Länsmusiken har filmkonsulenten arrangerat en inspirationsdag för pedagoger och skolledare om planering och genomförande av kultur i skolan och exempel på hur dans, teater, film och musik kan bidra till att uppfylla skolans mål. 3.1.4 Internationella samarbeten Film Stockholm genomförde ett omfattande EU-projekt 2009-2012 som gick under namnet Young Baltic Narratives. Under hösten 2013 har initiativ tagits till en ny EU-ansökan som bygger vidare på det gamla nätverket. Det internationella nätverket har utvidgats till att omfatta Finland, Åland, Estland, Lettland, Litauen, Gotland och Danmark. Målgruppen är ungdomar mellan 12-25 år. I Stockholmsregionen har Film Stockholm koordinerat ett nytt lokalt nätverk av fem ungdomscenter i fyra olika kommuner som träffas för att planera ansökan. Till skillnad från det förra projektet har ungdomar involverats från start för att bidra med sina perspektiv och kunskaper. I februari reser tre ungdomar med Film Stockholm till Vilnius för att delta i det 3e internationella nätverksmötet. Ansökan kommer att göras utifrån de nya riktlinjer som släpps 2014 av EU:s regionala strukturfonder (Central Baltic Programme 2014-2020) och lämnas in i maj 2014.

17 (36) Diarienummer: 3.1.5 Samarbete med Stockholms stad Sedan 2009 finns ett samarbetsavtal mellan Film Stockholm och Stockholms stads kulturförvaltning om en konsulenttjänst för samordning och utveckling av skolbio- och filmpedagogisk verksamhet i staden och länet. Målet med tjänsten är att öka kvaliteten i utbudet och låta fler pedagoger och skolelever få ta del av utbudet. Tjänsten ingår i det samarbetsprojekt mellan kultur- och utbildningsförvaltningarna i Stockholms stad som kallas Kulan. Tjänsten och insatserna är kopplade till Film Stockholms redan befintliga arbete på det filmpedagogiska området inom hela länet. Därigenom kan kvaliteten i arbetet både stärkas och spridas ytterligare. Inom uppdraget för Stockholms Stad så har Film Stockholm lagt extra energi på att samordna resurser och skapa ett filmår i Husby. Filmåret tog avstamp i Husbyfestivalen i augusti då det anordnades utomhus bio med den Saudiska filmen Den gröna Cykeln. Det inleddes också ett samarbete med visning av ungas egna produktioner från Husby art camp och Ungkulturhuset Reactor. Film Stockholm roll i Husby har varit att agera initiativtagare, samordnare och konsult av teknikinköp. Exempel på aktiviteter där Film Stockholm haft en drivande roll är workshops på Husby gård, filmvisningar på Ungkulturhuset Reactor, feriejobb med filmuppdrag och samverkan med Stadsmuseet. Film Stockholm har även verkat för att skapa finansiering till vårens projekt genom att vara drivande i ansökan om ekonomiskt stöd från SFI. 3.1.6 Mediepedagogiskt center i norra länsdelen Tillsammans med Järfälla kommun har Film Stockholm arbetat fram ett mediepedagogiskt center för de norra kommunerna som med kompetens och resurser stödjer sitt närområde avseende utbud av film- och rörlig bildverksamhet för barn och unga. Under 2013 har Mediepedagogiskt center erbjudit fortbildningar för pedagoger och ansvarat för en filmpedagogpool som arbetar i förskolor och skolor. Film Stockholm tillhandahåller expertkunskaper, ger visst ekonomiskt stöd och ställer teknik till förfogande som Mediepedagogiskt centrum erbjuder skolorna.

18 (36) Diarienummer: 3.2 Film i vården Antal tjänster Anita Hjelm, ansvarig projektledare 50% Frilansande filmpedagoger 25 % Mål för verksamheten 2013: Att utveckla och fördjupa filmpedagogiska metoder inom vård och omsorg för att på sikt etablera möjligheten för patienter som befinner sig länge i vården att se, samtala om och själva få uttrycka sig med rörlig bild. Att under året knyta till oss kompetens som kan utvärdera kvalitén och hälsoeffekter av vårt arbete. Att sprida erfarenheter av projekten. Strategier för verksamheten Film i vården 2013: Under 2013 har fokus legat på genomförandet av projektet Seniorkultur och samarbetet kring vårdprojekt med de andra länsfunktionerna. Ett konkret resultat av samarbete med Dans i Stockholms län är Chaplin dansar in där äldre fick inspiration till dans & rörelse via filmklassikern Chaplin. I vår planeras ett projekt på Ekerö i samarbete med Regionbiblioteket, Ekerö kommuns äldre-och handikappomsorg, anhörigverksamhet samt Ekerö bibliotek. 3.2.1 Seniorkultur i Stockholms län Genom Kulturrådets satsning Kultur för äldre beviljades medel för ett utökat samarbete med de andra länsfunktionerna. En särskild projektorganisation byggdes upp och Film Stockholm genomförde två kurser med eget skapande,

19 (36) Diarienummer: animationsworkshop inom psykiatri/geriatrik och på ett äldreboende gjordes digitala berättelser. Med utgångspunkt i Svenska Filminstitutets öppna arkiv Filmarkivet.se skapades också ett program med visning av arkivfilm och efterföljande samtal. Visningarna blev mycket populära och är fortsatt efterfrågade. Film Stockholm var medarrangör i Seniorkulturs slutseminarium i maj samt deltog på Kulturrådets avslutande seminarium i november. 3.2.2 Utvecklingsarbete Film & Transmedia i vården En genomgripande utvärdering av Kultur i vården (KIV) utfördes av konsultföretaget Helseplan på kulturnämndens uppdrag. Film Stockholm djupintervjuades om sitt arbete med Film i vården. FSs konsulent är också representant i den referensgrupp som utifrån utvärderingen arbetar med utvecklingsarbete inom Kultur i vården samt i den projektgrupp som ser över samarbete mellan länskulturfunktionerna. Under 2013 har Film Stockholm genomfört en utredning om hur vi kan arbeta med transmediala uttryck och nya plattformar inom vårdsektorn. Målet är att under 2014 sätta igång ett samarbete tillsammans med forskare och personal från vårdsektorn för att utveckla projekt och metoder som ligger i gränslandet mellan film, spel och webb. 3.2.3 Programkatalogen Genom Kultur i Vårdens Programkatalog erbjöds möjlighet till animationsworkshops och digitalt berättande för ungdomar och vuxna i vården. Inför programkatalogen 2014 med utökat utbud av aktiviteter med eget skapande tog FS initiativ till att genomföra en prova-på-dag för att öka beställarnas insikt i aktiviteterna. Vår erfarenhet är att personalens engagemang är avgörande för att aktiviteterna ska bli riktigt kvalitativa. Ett projekt med eget filmskapande kommer att genomföras i januari 2014. Behandlande personal ska delta aktivt under projektets hela gång för att kunna delta i utvärdering av eventuella hälsoeffekter hos de deltagande patienterna. 3.2.4 Lekterapin Filmverkstan på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna och Huddinge startades på initiativ av FS 2010 men finansieras nu bl.a. genom KIVs projektstöd. Film Stockholm finansierar fördjupningsarbete och spridning av erfarenheterna. Filmen har nu etablerats som en del i rehabiliteringen enligt Eva Valentin ansvarig för Filmverkstan: Några av lekterapeuterna har valt att arbeta med att skapa film i patientens rehabilitering. Vi har då arbetat flera gånger med att

20 (36) skapa en film och sen visat haft filmvisning för hela Rehabteamet och föräldrar. Det har varit väldigt uppskattat. 3.2.5 Spridning av erfarenheter Film Stockholm har haft fortsatta kontakter och erfarenhetsutbyte med Kultur och hälsa i Skåne. Anita Hjelm föreläste om arkivfilmvisningarna för ett hundratal vård-och kulturarbetare på Kultur Skånes inspirationsdag om Filmen som resurs i september. Kultur i Uppland samt Kultur i vården bjöd i början av året in för att ta del av våra erfarenheter av Film i vården. 3.3 Spridning och visning av kvalitetsfilm Anita Hjelm, konsulent för visning 50% Mål för verksamheten 2013 Att länets biografer klarar teknikskiftet och utvecklar sin verksamhet. Att särskilt stötta visningsprojekt och filmvisningar i kommuner som inte har någon repertoarbiograf. Strategier för verksamheten 2013: Stödet till biograferna för utveckling av nya verksamhetsformer i den nya teknikeran har mycket formen av direktkontakter och fortbildning. Genom att verka för visningar av ungas egna filmer och festivalfilmer utanför innerstadsområdet vidgas möjligheterna för alla i länet att ta del av alternativ kvalitetsfilm. 3.3.1 Biografstöd Film Stockholm har fortsatt gett stöd dels genom generella insatser som informationsspridning via nyhetsbrev och direktutskick till biograferna, utbudsdagar för skolbio och arrangörsutbildning och dels genom anpassad rådgivning till de kommuner och biografer som särskilt efterfrågat det. Liksom tidigare år har en stor fråga varit biografdrift. Fler biografer har bytt huvudman, digitaliserats och fått en nystart. I de processerna har fler kommuner rådfrågat Film Stockholm. I Värmdö kommun deltog FS som konsult i samband med upphandling av biografdrift. I Ekerö, Värmdö och Sigtuna har de lokala biograferna nystartat. I Haninge har biografen en ny ägare som totalrenoverar och i samverkan med Film Stockholm förs diskussioner med kommunen om hur de b.la. ska utveckla skolbioverksamhet. I Södertälje är en mobil utrustning under inköp till en mindre biograf i Mölnbo. FS har deltagit i en förstudie och är intresserade av ett fortsatt samarbete med kommunen för att ge fler barn och unga möjlighet att se film i sin kommun.

21 (36) 3.3.2 Arrangörskurs Arrangörskurs genomfördes i maj i Fellingsbro inom Fyrlänssamarbetet. 14 deltagare, jämnt fördelat mellan könen. Under 2014 utvecklas denna arrangörskurs till att inbegripa även de andra kulturformerna. Detta samarbete drivs av Landstinget Västmanland i samverkan med landstingen runt Mälardalen. 3.3.3 Film och samtal: DISPLAY Display är en samtalsklubb om film som arrangeras av Film Stockholm där en gäst och en moderator samtalar om det filmiska hantverket. I år har gästerna varit regissörerna Gabriella Pichler (Guldbaggebelönad med debutfilmen ÄTA, SOVA, DÖ) och Mia Engberg (Guldbagge för bästa dokumentärfilm med BEL- LEVILLE, BABY, se bild nedan). Samtalen har sammanlagt besökts av ca 250 personer. 3.3.4 Lokala filmfestivaler Asia Shorts Film Stockholm har under hösten samverkat med arrangören till en ny festival som visar asiatisk kortfilm. Festivalen genomförs i februari 2014 och filmerna kommer också att visas som skolbio bl.a. i Täby kommun.

22 (36) BrasilCine Den brasilianska filmfestivalen, BrasilCine ägde rum mellan 3-9 oktober i Stockholm, Botkyrka och Solna. Festivalens syfte är att lyfta fram brasiliansk film och årets huvudgäst var regissören André Novais de Oliveira, prisad i Cannes under 2013. Film Stockholm/Filmbasen var medarrangör till masterclassen om Olivieras ständiga sökande efter innovativa sätt att göra film. Doc Lounge Film Stockholm under året också samverkat med dokumentärfilmsklubben Doc Lounge för att tillgängliggöra dokumentärer för en ny publik ute i länet. Syftet har också varit att skapa möten mellan filmregissörer och publik för att inspirera nya generationens dokumentärfilmare. FilmGala Norr Filmgala Norr arrangeras av norrortskommunerna i Stockholms län. Film Stockholm deltog i arbetet med Filmgala Norr och bidrog med ett mindre ekonomiskt stöd samt kompetens i form av rådgivning och workshopverksamhet. Projektet startades 2008 av Vallentuna och Film Stockholm, för att öka filmskapandet bland barn och ungdomar i norrortskommunerna. 2014 deltar norrortskommunerna i den nya regionala festivalen, STOCKmotion. Noomaraton Noomaraton är en nationell filmtävling där deltagande lag har 24 timmar pa sig att göra en film utifra n givna förutsättningar: ett tema, tre platser, tre förema l. Noomaraton arrangeras för fjortonde året i följd och filmtävlingen har växt rejält de senaste åren, från 115 lag och nio deltagande län/regioner för två år sedan till nuvarande toppnotering. 28 filmer från hela landet kvalificerades till finalen på Filmhuset i Stockholm. Tempo Film Stockholm samverkade med Tempo dokumentärfilmfestival och samarrangerade seminarier och priset New Doc, för bästa oetablerade dokumentärfilmare i Stockholms län. Seminarierna med den världsberömda dokumentärfilmaren Jennifer Fox och den prisbelönta norska filmaren Margreth Olin på Bio Rio var väldigt välbesökta, ca 350 besökare. Dessutom samarrangerade Film Stockholm visningen Flyktingar berättar, ett program med dokumentärer gjorda av flyktingar i Sverige, från Skåne till Norrbotten.

23 (36) Vårrullen Pa uppdrag av Film Stockholm har Xenter i Botkyrka arrangerat Vårrullen, Stockholms läns uttagning till den nationella tävlingen Novemberfestivalen. Film Stockholm har även finansierat priserna Stockholmsdiamanten-, Mellanvikt- och Dokhoppriset. Va rrullen besöktes 2013 av ca 150 personer. Från 2014 kommer den regionala uttagningen till Novemberfestivalen att hållas genom den nya filmfestivalen STOCKmotion, ett samarbete mellan Film Stockholm, Svenska Filminstitutet, Stockholms Dramatiska Högskola och en rad kommuner och lokala organisationer från stora delar av Stockholms län. STOCKmotion kommer att gå av stapeln den 10-11 oktober på Filmhuset. 3.4 Talangutveckling och växthusverksamhet Antal tjänster Anne-Marie Söhrman Fermelin, filmkonsulent 100% Rickard Monsén, tekniker 100% Åsa Falewiscz Segerstedt, koordinator 70% Rafael Franco, projektledare 100% Robert Andersson, webbansvarig 40% Mål för verksamheten 2013: Film Stockholms mål är att den äldre gruppen unga i länet ska ges goda möjligheter att både konstnärligt och entreprenöriellt förkovra och professionalisera sig inom filmen och det bredare audiovisuella fältet. Målsättning är att stödet ska fördelas jämnt mellan könen och att vi verkar för en ökad mångfald och breddad rekrytering. Strategier för talangutvecklingsverksamheten 2013: Filmbasens talangutvecklingsverksamhet arbetar aktivt för att nå ut till målgruppen genom stödverksamhet, workshops, utveckling av samverkan med branschen och via webbplattformen Filmbasen.se. Viktiga är också fysiska mötesplatser, entreprenöriella stöd och nationella nätverk. Film Stockholm ska därtill arbeta vidare med debutantprojektet STHLM DE- BUT i samarbete med Filmregion Stockholm-Mälardalen och Stockholms Filmfestival för att minska glappet mellan kort- och långfilm, samt verka för att våra talanger lättare etablerar sig i den professionella filmbranschen.

24 (36) Diarienummer: Talangprogrammet Pure Fiction startas upp i samarbete med Film i Skåne & BOOST Hbg för att öka jämställdheten och öka antalet kvinnor som regisserar lång spelfilm. Finansiering kommer från Kulturdepartementet via Svenska Filminstitutet. 3.4.1 Filmbasen Inom talangutvecklingsplattformen Filmbasen, som drivs i samarbete med Botkyrka kommun, har antalet deltagare fortsatt vuxit under 2013. Den effekten har uppnåtts genom filmbasen.se, stödverksamhet och kurser samt utveckling av samverkan med film- och teknikbranscherna. Under 2013 har ca 500 personer aktivt deltagit i Filmbasens verksamhet och filmbasen.se har ökat antalet användare från 3000 till över 4000. 3.4.2 Projekt- teknikstöd och teknikcheckar Film Stockholm har genom Filmbasens webbsida mottagit 146 projektansökningar (fördelat på 45 procent kvinnliga regissörer och 55 procent manliga) och av dem har 38 erhållit kontant stöd med drygt 1 mnkr. 32 av projekten (61 %) hade kvinnliga regissörer och 15 projekt (39 %) manliga. Därtill har Film Stockholm/Filmbasen delat ut teknikstöd till ett totalt värde av 982 tkr. Stödet är fördelat på 51 projekt, varav 30 med kvinnlig och 21 med manlig regissör. Sedan 2011/2012 delar Film Stockholm ut teknikcheckar i samarbete med Filmregion Stockholm-Mälardalen. Bakom teknikcheckarna står teknik- och

25 (36) Diarienummer: postproduktionsbolagen Dagsljus AB, The Line och Stopp. Under 2013 tillkom även Europa Sound & Vision AB som nya sponsorer. Teknikcheckar delades under 2013 ut till 12 projekt, till ett sammanlagt värde av 825 tkr. Fördelning här är 64 % kvinnliga och 36 % manliga regissörer. Långfilmen Återträffen av Anna Odell, som vann Guldbagge för bästa film och bästa manus 2013 och som har visats på festivalerna i Venedig (vann FIPRE- SCI-priset), Toronto m.m, är ett resultat av teknikcheckarna som den tilldelades 2012. 2012 implementerades ett system för crowdfunding på Filmbasen.se i samarbete med Crowdculture/Fabel Kommunikation. Under 2013 har satsningen genomgått en utvärdering och uppdaterats för en nysatsning under 2014. 3.4.3 Kursverksamhet Film Stockholm/Filmbasen arbetar med workshops och kurser för att stärka filmarnas kreativa och entreprenöriella förmåga att hävda sig i den professionella branschen. Filmbasen arrangerar årligen kurser och workshops som spänner från personregi till filmteknik, finansiering och pitch/paketering. Under 2013 arrangerades följande kurser:

26 (36) Regikurs med fokus på skådespeleri och personregi. Ledare för kursen var regissörerna Olof Leth och Maria Eriksson. Antal deltagare: 8 Workshop i ljuddesign och remix. Processledare var Chris Evans från ljudkollektivet Ithaca Audi. Antal deltagare: 12 Creative Screenwriting (i samarbete med manusutbildningen vid Broby Grafiska). Processledare var manusförfattaren och dramaturgen Zara Waldebäck. Antal deltagare: ca 100 Producent i fokus: En temakväll om rollen som producent. Gäster var producenterna Fredrik Wikström (Tre vänner), Francy Suntinger (Filmlance), Anna Weitz (Mantaryfilm/Råfilm) och controllern Susanne Tiger (Svenska Filminstitutet). Antal deltagare: ca 100 3.4.4 Pure Fiction: talangprogram för kvinnor Pure Fiction är ett talangprogram för kvinnor som siktar på att debutera med längre eller nya format inom fiktion. Satsningen startades i samarbete med Film i Skåne/BoostHbg och ett särskilt stöd från Kulturdepartementet via Svenska Filminstitutet. Programmet sträcker sig över drygt ett år och syftar till att erbjuda ett sammanhang med fokus på den kreativa processen och stor möjlighet för både personlig utveckling och utveckling av projekt. Från Stockholmsregionen inkom 46 ansökningar och under 2013 deltog regissörerna Amanda Adolfsson, Saga Gärde och Hanna Högstedt. En ny ansökan är inlämnad och beviljad av Svenska Filminstitutet för 2014. Rekrytering sker i april-maj 2014. 3.4.5 Sponsring Telia och teknikchecksbolag Film Stockholm har under 2013 ingått ett treårigt sponsringssamarbete med telekomföretaget Telia. Samarbetet syftar till att utveckla Filmbasens verksamhet genom att stödja regionalt producerad kortfilm och nya former av distribution och produktion. Under Stockholms Filmfestival hölls ett samtal som handlade om framtidens distribution med paneldeltagare från svenska distributörer, regissörer från Filmbasen och Svenska Filminstitutet. 3.4.6 Transit För de filmare som startar företag erbjuder vi genom vår samverkan med Kulturinkubatorn Transit företagscoaching och råd om affärsutveckling samt kontorsplats. 4-5 filmföretag erbjuds just nu plats på Transit under 2 år och det finns regionala initiativ för att öka antalet kulturinkubatorsplatser i Stockholm.

27 (36) Diarienummer: 3.4.7 Nationella mötesplatser för talangutveckling Under 2013 var Film Stockholm/Filmbasen medarrangör av Sveriges två stora talangträffar: Talangdagarna på Fårö under Bergmanveckan i juni, samt talangdagarna i Uppsala under Uppsala Internationella Filmfestival i oktober. Vi deltog också på kortfilmmässan i samband med Göteborgs Internationella Filmfestival. 3.4.8 Breddad rekrytering Som ett led att tillgängliggöra Filmbasens resurser och na de filmintresserade ungdomar i länet som har sva rt att ta sig till Filmbasen i Botkyrka har Film Stockholms filmkonsulenter arbetat uppsökande i olika delar av länet. Genom nätverksbyggande och samverkan med länets fritidsgårdar, bibliotek och andra aktörer som har unga som målgrupp planerar FS för en verksamhet som når ut i hela länet och breddar rekryteringen av unga talangfulla filmare. En del i det arbetet är fortsatt satsning på dokumentärfilmsworkshops, bl.a. på Aggregat i Sundbyberg och genom ett sommarjobbsprojekt i Alby, Botkyrka. Dokumentärfilmsworkshop i Sundbyberg 2013 genomförde Film Stockholm dokumentärfilmsworkshopen i samarbete med Aggregat i Sundbyberg stad, med sex deltagare, fyra kvinnor och två män, med en genomsnittlig ålder av 23 år. Filmskapandet nådde en hög nivå bland flera av deltagarna som fortsatte sitt filmskapande bland annat genom att söka projektstöd från Filmbasen.

28 (36) Dokumentärfilm som sommarjobb I Botkyrka erbjöds möjligheten att ha sommarjobb som dokumentärfilmare och skildra sitt närområde på Alby Bibliotek. Nio unga mellan 15-17 år deltog, sex flickor och tre pojkar. Genom att dessa ungdomar med sina skilda bakgrunder och erfarenheter från olika delar av kommunen (från Tullinge till Alby) träffas och skapar på detta vis har många oerhört givande och även utmanande möten uppstått. Laura Purdy från Alby Bibliotek. 3.4.9 Filmer på nationella och internationella festivaler Under året har ett stort antal filmer med stöd från Film Stockholm/Filmbasen visats på nationella och internationella filmfestivaler. Värt att lyfta fram är t.ex. den unga Stockholmsregissören Lovisa Sirén som 2013 fick sitt genombrott. I november 2013 vann hon det prestigefyllda tungviktspriset på Novemberfestivalen och ett par månader senare, i januari, vann Lovisa Startsladden (ett av Europas största priser för kortfilm med 1 mnkr i prissumma) med filmen Pussy Have The Power. Filmen utvecklades under en workshop på Filmbasen under våren 2013. Filmen Äta Lunch av Sanna Lenken blev 2013 Guldnominerad för bästa kortfilm och har innan dess tävlat på den stora internationella A-festivalen Berlinale och GIFF. På Berlinale tävlade också kortfilmen Första Gången av Anders Hazelius. Kortfilmen Spel av Ylva Forner blev uttagen i internationella tävlingen på Palm Springs Shortfest, en av världens uttagningar till att bli nominerad för en Oscar för bästa kortfilm.

29 (36) 3.5 STHLM Debut I slutlig budget för 2012 gav landstingsfullmäktige kulturnämnden direktiv att filmområdet ska stödjas i sin utveckling som kreativ näring i regionen. För utökade insatser inom filmområdet avsatte kulturnämnden 1 mnkr även för 2013 som tilldelats samverkansprojektet STHLM Debut. Det är ett stöd riktat mot långfilmsdebuterande regissörer och producenter i Stockholms län. STHLM Debut är ett regionalt samarbete mellan Film Stockholm, Filmregion Stockholm Mälardalen och Stockholms filmfestival. Målsättning med projektet STHLM Debut 2013: Målet är att skapa en plattform för talangfulla filmare på väg in i den professionella filmbranschen. Samt att stimulera entreprenörskap för att stärka möjligheter för regissörer och producenter att långfilmsdebutera. Strategier för projektet STHLM Debut 2013: 3.5.1 Projektutveckling Stödet består dels av ett finansiellt utvecklingsstöd, dels av praktiskt projektstöd. När ett projekt valts ut till STHLM Debut, tas en individuell utvecklingsplan fram för projektet baserad på vad deltagarna har för behov och hur stöden inom STHLM Debut ska användas. I STHLM Debut sker projektutveckling individuellt såväl som i gemensamma gruppträffar. Projekten utvecklas individuellt under handledning, men är ständigt nära de andra deltagande projekten samt ett bredare nätverk och bransch. Totalt under 2013 har 102 ansökningar inkommit till de två omgångarna. Sex projekt och fjorton filmskapare har deltagit; sju regissörer och sju producenter. Programmen sträcker sig fram till november 2014 (omgång 1) och mars 2015 (0mgång 3). Den tredje omgången talangfulla filmregissörer rekryteras under våren 2014 med avslutning i slutet av 2015. 3.5.2 Workshops och nätverk Deltagarna erbjuds kunskapsinhämtning genom riktade workshops, gruppträffar och under året möter de relevanta branschrepresentanter. Respektive projekt förstärks genom skräddarsydda insatser från externa konsulter efter regissörens och producentens behov. Syftet med STHLM Debut är att stärka och utveckla filmskapare i regionen som är på väg in i den professionella filmbranschen. Målet är också att bygga långsiktiga relationer och nätverk för framtida produktioner och stärka filmskapande i regionen.

30 (36) 3.5.3 Event Under Stockholms filmfestival anordnades möten och events för deltagarna. På SFF Industry hölls workshop om utveckling, paketering & distribution med Film London, Microschool, samt individuella möten med bl.a. Alexandra Emilia Kida (Trust Nordisk), Paul Tyler och Paul Fraser där deltagarna fick feedback på sina projekt. Nätverkslunch hölls på Filmhuset med Producenten som ledare, Pure Fiction och Stockholm Film Lab. Från vänster, deltagarna STHLM Debut omgång 1; Mathilde Dedye, Jesper Klevenås, Johanna Ställberg, Bonnie Skoog Feeney, Cecilia Forsberg Becker, Elisabeth Marjanovic Cronvall och Marta Dauliute. STHLM Debut omgång 2 på sin uppstartsträff hösten 2013 hos Filmregion Stockholm Mälardalen. Från vänster, Juan Libossart, Angela Bravo, Shaon Chakraborty, Anna Persson, Anna Weitz, Sanna Lenken och Gila Bergqvist Ulfung. Fotograf: Jonas Feinberg

31 (36) 4 Information och kommunikation Antal tjänster Karin Ekberg, informatör 80% Mål för verksamheten 2013: Förvalta våra starka varumärken externt. Bidra till informationsutbyte, fortbildning och lustfyllda samarbeten internt. Fortsätta det journalistiska arbetet med omvärldsbevakning som sprids via våra webbsidor och nyhetsbrev. Riktad annonsering kring filmpedagogik och Film i vården med synlighet i Almedalen. Strategier för verksamheten 2013: Film Stockholms och Filmbasens hemsidor och nyhetsbrev är viktiga kanaler för informationsspridning. Genom sociala medier ökar vi vår tillgänglighet och delaktighet gentemot målgrupperna. Riktad annonsering för våra olika verksamheter i olika publikationer och programtidningar. Trycksaker produceras för spridning vid olika publika event. 4.1.1 Webb och sociala medier Båda webbarna Filmstockholm.sll.se och Filmbasen.se uppdateras veckovis varierat med egna nyheter och ett urval av information från andra relevanta aktörer. Våra webbar har hög trovärdighet och filmbasen.se i synnerhet är välbesökt. Film Stockholms befintliga webbplats är föråldrad och kommer att uppdateras under 2014. Arbetet kommer att göras i samarbete med LSF Webb, som tagit fram en ny webbhotell-lösning för landstingsverksamheter. Filmbasen.se har fortsatt att utgöra en nationell nyhetsportal för talangutveckling och kortfilm men kompletteras numera av nykomlingen Filmcloud i Göteborg. Under perioden 1 dec 2012-1 dec 2013 gjordes 151 647 besök på sidan av totalt 87 570 unika besökare. Sociala medier spelar stor roll för att profilera Film Stockholm och Filmbasen, väcka och driva frågor, fylla en samordnande och stödjande funktion och locka besökare till webbarna och aktiviteterna. De ger oss också möjlighet att fånga upp intressanta diskussioner och potentiella samarbetspartners i tidigt skede. Faktiskt inleddes samarbetet med Telia i en diskussion på Twitter. Hashtaggen #filmbasen har använts flitigt.

32 (36) 4.1.2 Nyhetsbrev Film Stockholm producerar två digitala nyhetsbrev med delvis olika målgrupper, med spridning av egna nyheter såväl som det senaste inom våra verksamhetsgrenar. Film Stockholm, skickat antal: 8, antal prenumeranter: 2 591 (ifjol 1 935). Verifierat visade utskick genomsnitt: 30 procent. 45 procent av dessa läser utskicket från surfplatta eller mobil. Filmbasen, skickat antal: 29, antal prenumeranter: 3 286 (ifjol 2 942). Verifierat visade utskick genomsnitt: 30 procent. Prenumeranter på Filmbasens nyhetsbrev finns förutom i hela Sverige även i USA, England, Tyskland och Norge. 4.1.3 Trycksaker Följande trycksaker är producerade under 2013 och har spritts både genom riktade utskick och på våra publika evenemang: -Årsbok Filmbasen med fokus på 5-årsjubiléum Filmbasen -Flyer Noomaraton -Infoblad Sök STHLM Debut -Inbjudan workshop Berätta med film för personal inom vård och pedagogik 4.1.4 Annons/event Under 2013 har Film Stockholm och Filmbasens varumärken varit synliga i ett flertal relevanta sammanhang, t ex i programtidningar/kataloger för: Göteborgs filmfestival, Cinemafrika, Tempo dokumentärfestival, Vårrullen, Stockholm Filmfestival Junior, Brasilcine, FilmGala Norr, Novemberfestivalen, Stockholms filmfestival samt Subtopias magasin. FS har fortsatt samarbete med Doc Lounge och Cinemateket där information spridits om verksamheterna och Filmbasens medlemmar och nyhetsbrevsprenumeranter fått rabatterat pris mot uppvisande av det populära Filmbasenkortet. Samarbete har under hösten inletts med Stockholms Stadsteater. Film Stockholms medarbetare har också besökt, bevakat och spridit informationsmaterial på evenmang/platser som: Film i skolan-dagen, BUFF, Vårrullen, Junior filmfestival, Tempo, CinemAfrica, Bergman-veckan, Almedalens kulturdag, Nordisk Panorama, Uppsala kortfilmfestival, Novemberfestivalen, Stockholms Filmfestival, Museimässan, Skapande skola-dagar, Skolbiosammankomster, Alby bibliotek, Lakeside Haninge, Husby, arrangörsmöten mm.

33 (36) 4.1.5 Stora egna utåtriktade evenemang 2013: Tempofestivalen (mars) bl a tävlingen New Doc Display med Gabriela Pichler, Mia Engberg Producent i fokus Filmbasen firar 5 år Mingel Stockholm Debut (Stockholms Filmfestival, november) Mingel och samtal om Digital distribution (Stockholms Filmfestival, november) 5 Ekonomi Stockholms läns regionala resurscenter för film och rörlig bild, Film Stockholm, har under 2013 omsatt drygt 9 mnkr. 5.1 Intäkter Intäkterna har under 2013 varit fördelade enligt nedan Part Tkr Stockholms läns landsting 6315 Svenska Filminstitutet 1232 Kommunala medel 720 Sponsring 500 Arbetsmarknadsmedel 243 Övrigt 57 SUMMA 9067 Anslagen från kulturnämnden vid Stockholms läns landsting avser stöd till Film Stockholms hela verksamhet samt talangutvecklingsverksamheten vid Filmbasen. Dessutom har KUN anslagit 1 mnkr för det särskilda projektet STHLM Debut och 300 tkr för Film i vården. De kommunala anslagen kommer från Botkyrka kommun med 400 tkr till verksamheten vid Filmbasen och Stockholms stad som finansierar en halv tjänst för konsulenten för filmpedagogik med 320 tkr. Ett nytt samarbete med Telia lanserades under 2013 och genererar under perioden 2013-15 årligen 500 tkr till Filmbasens verksamhet.

34 (36) Näringspolitiska medel har genererats från arbetsförmedlingens lönebidrag och LSF om 243 tkr och avser en tjänst som tekniker och en tjänst som filmpedagog och projektledare. Dessa har under året övergått till fasta anställningar. Utanför budget bidrar teknikföretagen i Stockholm genom satsningen på teknikcheckar med ytterligare 825 tkr. 5.2 Kostnader Kostnaderna för varje verksamhetsområde har under 2013 varit fördelade enligt nedan Område Tkr Filmpedagogik 1200 Film i vården 450 Visning & Spridning 500 Talangutveckling 4284 Utveckling, Sthlm Debut, info 2683 SUMMA 9065 Verksamheten redovisar ett resultat 2013 på + 2 tkr. 5.3 Personal Film Stockholm har under 2013 omsatt 9,4 årsverken fördelade på filmpedagogisk verksamhet 1,5, visning och spridning 0,5, Film i vården 0,5, talangutveckling och växthusverksamhet 4,1, verksamhetsledning och utvecklingsfrågor 1, information 0,8 årsverke. Därtill kommer 1 årsverke som uppdragstagare och coacher inom filmpedagogik och talangutveckling. 6 Avslutande reflektioner År 2013 har varit ett hektiskt, stimulerande och framgångsrikt år för Film Stockholm och filmarna i vårt län. För några veckor sedan korades Återträffen till 2013 års bästa svenska långfilm på Guldbaggegalan. Att Film Stockholm varit med att utveckla den film som fått bäst betygsnitt av alla svenska filmer sedan 2007, setts av över 100 000 svenskar på biograf och som dessutom skapat en mycket viktig debatt om den alltför vanliga mobbingen i skolan är väldigt roligt och ännu ett tecken på att filmen som konstform är oerhört stark i vårt län. Men det finns fortfarande skäl att fortsätta utveckla vår verksamhet och stödet till filmen i Stockholms län.

35 (36) Intresset för film är större än någonsin och detta ökar efterfrågan på våra tjänster. Antalet aktiva filmare i regionen växer stadigt och detta syns inte minst på årets statistik från Filmbasens stöd. Ansökningarna har totalt sett ökat med 32 % sedan 2012 och antalet användare har under samma period ökat från 3000 till strax över 4000. Det ökade antalet projekt och filmare har under 2013 skapat en ökad belastning på hanteringen av våra stöd och vi har därför under året försökt göra omprioriteringar i organisationen som bättre är anpassat till den allt ökade efterfrågan. Möjligheterna för att även i framtiden kunna se film på en biograf i närområdet har ökat då i stort sett länets samtliga biografer har genomgått digitalisering, flera med konsultativa stöd av Film Stockholms visningskonsulent. Det börjar också dyka upp fler alternativa visningslokaler, s.k. digitala hus, som kan visa film under nya förutsättningar. Då detta skapar nya möjligheter och behov vore det önskvärt om vi på sikt kunde växla upp den konsulent som nu på halvtid ska hinna med att arbeta med utveckling av länets alla lokala biografer. Det finns även mycket att göra för att tillhandahålla filmer med stöd av Film Stockholm via nya digitala plattformar, ett arbete som också kräver tid och resurser. Även inom filmpedagogiken finns givetvis ett mycket stort behov att fylla. I den nya läroplanen LGR 11 står det uttryckligen att den rörliga bilden ska vara en integrerad del av undervisningen och trots det är det alldeles för få skolor som prioriterar filmen som kulturform i skolan. Skolbiobesöken sjunker och filmen väljs bort i många kommuner till förmån för subventionerade kulturformer såsom scenkonst, muséer etc. 6.1.1 Filmen utvecklas möjligheter och utmaningar i framtiden Filmen och den rörliga bilden får en allt större betydelse i våra vardagsliv. Till stor del beror detta på det faktum att vi från väldigt tidig ålder kopplar upp oss mot nätet. Den genomsnittliga debutåldern för internetanvändning, d.v.s. den då mer än 50 % av barnen använder internet, var 2005 nio år. Idag är den tre år. Så sent som 2010 använde bara 12 % av 15-åringarna mobilen för att koppla upp sig mot internet. Nu gör 94 % det. Att konsumera och producera rörliga bilder har också vuxit dramatiskt de senaste åren. Av undersökningar gjorda 2010 var det 15 % av 15-åringarna som tittade eller skapade videoklipp i mobilen. 2013 har det vuxit till 61 %. 1 1 Statens Medieråd: Ungar och medier, 2013

36 (36) De nya medievanorna skapar nya berättare som skapar nya format som i sin tur skapar andra former av dramaturgi. Att många filmer numera konsumeras via datorer, läsplattor och smartphones och att dessa visningsplattformar även har inbyggda inspelnings- och distributionsmöjligheter gör att delaktighetsmomentet växer sig starkare. Att inte bara titta utan även att skapa filmiskt eller bildmässigt innehåll blir viktigt för många och ett sätt att delta i samhället. Vi är inte längre enkom producent eller konsument av innehåll utan en blandning av de båda: prosumenter. Vårt samhälle befinner sig i ett digitalt paradigmskifte och det är på väg att förändra hur vi förhåller oss till filmiska uttryck. Istället för att se på film som en förströelse något som vi adderar till vårt vardagliga liv eller lär oss av så är filmen något som numera finns i mitten av våra liv och som har blivit ett centralt sätt att kommunicera. Vare sig vi tar en bild eller en filmsnutt och lägger upp på t.ex. Instagram och Facebook med lägre ambition eller lägger ner större tid för att skriva manus, finansiera och inspela så berättar alla historier. Historier om oss själva, vår samtid eller bara genom roliga klipp från nätet. Men filmen är alltså inte längre bara en passiv upplevelse i en biografsalong eller framför en TV. Den rörliga bilden är ett sätt att umgås genom, att bilda opinion med, att fördjupa förståelsen genom en ny form av kommunicerande text. Fler och fler bilder skapar dock ett större behov av att kunna tolka och kritiskt granska dem. Medie- och informationskunnigheten (media literacy) är en nyckelkompetens som bör bli en viktigare och mer integrerad del av framtidens skola men också en del av samhället. Filmen är en viktig del av framtiden och vi på Film Stockholm ser fram emot att växa med de nya uppgifterna och att utveckla verksamheten för morgondagens behov. Joakim Blendulf Verksamhetsledare Film Stockholm