Studieguide 2014 Nordisk etnologi vid Åbo Akademi
Kursbeskrivningar och tentamenslitteratur... 3 Grundstudier... 3 115000.0 Etnologins grunder (5 sp)... 3 115005.0 Finländsk folkkultur och finländska kulturmönster. (10 sp)... 4 115006.0 Nordisk kultur (5 sp)... 5 115003.0 Tingen och nutiden (5 sp)... 7 Ämnesstudier... 8 Obligatoriska kurser inom ämnesstudier:... 8 115210.0 Metod och teori II: Etnologi (5 sp)... 8 116205.0 Etnografiska fältmetoder (5 sp)... 8 115990.0/115202.0 Proseminarium med kandidatavhandling (10 sp) eller uppsats (8 sp)... 9 115512.2 Europeiska kulturmiljöer (5 sp)... 10 115511.1 Etnicitet och identifikationer (5 sp)... 11 Valbara kurser inom ämnesstudier, hålls vart tredje år:... 12 115255.3 Urbana rum och ritualer (5 sp)... 12 115268.0 Etnologisk genusforskning (5 sp)... 13 115266.1 Konsumtion, ting och identitet (5 sp)... 14 115265.1 Hem, familj och släkt (5 sp)... 14 Fördjupade studier... 16 Obligatoriska kurser inom fördjupade studier:... 16 115505.0 Analys, teori och praktik (5 sp)... 16 115503.0 Fältarbete (långt) (10 sp)... 17 115502.0 Seminarium (10 sp)... 17 115991.0 Avhandling pro gradu (40 sp)... 18 Valbara kurser: kurserna ges vartannat år eller vart tredje år som föreläsningskurser, annars som läskurser på ämnes- och fördjupad nivå... 19 Etnologiska forskningsfält... 19 115510.1 Nutidsetnologi och ungdomskultur (5 sp)... 19 115513.1 Kommunikation och kontakt (5 sp)... 19 115715.1 Etnologi och turism (5 sp)... 20 115507.3 Kulturekologi (5 sp)... 21 115514.1 Kulturarv och historiebruk (5 sp)... 22 Valbara läskurser inom ämnes- och fördjupade studier... 24 Antropologi... 24 115254.2 Kulturantropologi (5 sp)... 24 115258.1 Socialantropologi (5 sp)... 25 115259.0 Historisk antropologi (5 sp)... 27 115710.1 Maritim antropologi (4 sp)... 28 Kulturhistoria och metod... 29 115515.1 Europeisk kulturhistoria (5 sp)... 29 115704.1 Barnkultur och socialisation (4 sp)... 30 115253.2 Minne och metod (5 sp)... 31 115262.1 Källmaterial och källbehandling (5 sp)... 32 115267.1 Etnologisk bildforskning (5 sp)... 32 Traditionella etnologiska fält... 33 115205.0 Föremålsetnologi... 33 115711.1 Agraretnologi (4 sp)... 34 115705.1 Etnologisk byggnadsforskning (7 sp)... 35 115706.1 Kultur och teknik (3 sp)... 36 115707.1 Etnologisk textilforskning (7 sp)... 37 115708.1 Etnologisk kostforskning (7 sp)... 37 115713.1 Rättsetnologi (4 sp)... 38 Arbetsrelaterade kurser och praktik... 39 1
115261.2 Musei- och arkivpraktik (4 sp)... 39 115257.1 Hur boken blev till (3 sp)... 39 115701.1 Etnologer i arbetslivet (3 sp)... 40 115260.1 Arbetspraktik (1 sp)... 40 115261.1 Musei- och arkivpraktik (2 sp)... 41 Möjliga biämnen... 41 Linjen för arkivstudier (magisterstudier)... 41 Museologi... 42 Kulturledning... 43 Kultur- och socialantropologi... 43 Miljökunskap... 44 Skärgårdskunskap... 44 Interkulturell kommunikation... 44 2
Kursbeskrivningar och tentamenslitteratur Grundstudier 115000.0 Etnologins grunder (5 sp) Målet för denna introduktion är att ge grundläggande kunskap om etnologin som kulturvetenskap och om människan som kulturell varelse och om olikartade kulturmiljöer. Kursen ger inblick i etnologins metodologi, dess lärdomshistoria och forskningsinriktningar samt undersökningar i olika kulturmiljöer. Förmåga att på ett allmänt plan redogöra för etnologin som kulturvetenskap, dess forskningsobjekt, metodologi och forskningsinriktningar. Kännedom om undersökningar i olika kulturella fält samt om ämnets lärdomshistoria. Med en egen fältstudie förvärvad erfarenhet av deltagande observation och rapportering. Nya studenter i etnologi som huvudämne eller biämne Etnologins grunder (etnologin som disciplin, kulturdefinitioner, etnologiska forskningsinriktningar, forskningsobjekt, centrala begrepp, ämneshistoria) 1 Allmänt, metod Arvidsson, Alf. Etnologi perspektiv och forskningsfält. Lund: Studentlitteratur (2000), s. 14-70, 79-96. eller Svensson, Birgitta. Varför etnologi. Lund: Studentlitteratur (2012). Ehn, Billy & Löfgren, Orvar, Kulturanalys: ett etnologiskt perspektiv. Malmö: Liber (2001), s. 21-122. 2 Kulturmiljöer och kulturmöten Hellspong, Mats & Löfgren, Orvar, Land och stad: Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid. Lund (1999), s. 5-225. Bo på Bergö. Människor och resurser i ett ösamhälle. Helsingfors: SLS (2001) Åström, Anna-Maria, Strömmingsmarknaden som identitetssymbol. Gränsfolkets barn: Helsingfors:SLS (2001), s. 290-312. Gunnemark, Kerstin (red.). Etnografiska hållsplatser. Om metodprocesser och reflexivitet. Malmö: Studentlitteratur (2011) Kursoriskt: Budkavlen & Laboratorium för folk och kultur av nyligen utkomna exemplar. 3
115005.0 Finländsk folkkultur och finländska kulturmönster. (10 sp) Ge översiktlig kunskap om befolkning, kulturmiljöer i Finland, om folkkulturens historiska bakgrund. Ger kunskap om mönster, variation och förändring i finländsk vardagskultur med betoning på det förindustriella samhället. Kunskap om mönster, variation och förändring i finländsk vardagskultur med betoning på det förindustriella samhället samt inblick i den materiella och sociala kulturen i olika kulturmiljöer i Finland. Kännedom om den agrara kulturens villkor och resursutnyttjandet och dess tekniker i olika delar av Finlands skärgård. Förmåga att redogöra befolkningsmässig och kulturell utveckling från 1700-talet till nutid. Första årets studerande med etnologi som huvudämne. Andra årets studerande med etnologi som biämne. 1 Allmänt, folkliga miljöer Sarmela M. (1994) Suomen perinneatlas (Suomen kansankulttuurin kartasto 2 = Atlas of Finnish ethnic culture 2). Helsingfors: SKS 587 (1994), s. 1-117 (Släkten, byn, årets fester, byns ungdom). Räsänen, M., Arkielämää toisen maailmansodan jälkeen i Vuosisatamme Suomi. Porvoo (1992), s. 517-579. Teppo Korhonen, Matti Räsänen (toim.), Kansa kuvastimessa : etnisyys ja identiteetti. Helsingfors: SKS (1989), s. 10-226. I samband med föreläsningarna presenteras: Vuorela, T. (red.) Suomen kansankulttuurin kartasto = Atlas der finnischen Volkskultur = Atlas of Finnish folk culture Del: 1. Hki: Suomalaisen kirjallisuuden seura. Ahlbäck, R. (1945) Kulturgeografiska kartor över Svenskfinland. Helsingfors. Svenska litteratursällskapet i Finland (1976). Talve, I. Suomalaisen kansanelämän historialliset taustatekijät. Helsingfors: Suomalaisen kirjallisuuden seura (1972). 2 Variationer, särkulturer. 1 Byggnadsskick, heminredning Vuorela, T. Suomalainen kansankulttuuri. Porvoo: WSOY (1977), s. 295-376, 425-528. Sahlberg, Irja, Byggnadsskick och heminredning i Kimitobygdens historia II:1 (utg. Gabriel Nikander) Åbo (1945), s. 87-165. 4
2 Matkultur Lindqvist, Yrsa, Mat, måltid, minne hundra år av finlandssvensk matkultur. Helsingfors:SLS (2009) Kursoriskt: Talve, Ilmar. Folkligt kosthåll i Finland (Skrifter utgivna av Etnologiska sällskapet i Lund) Lund: Etnologiska institutionen (1977). 3 Textil och klädsel Lönnqvist, Bo, Folkkulturens skepnader. Till folkdräktens genealogi. Helsingfors: Svenska Folkskolans Vänner, Serie III, volym 2, (1991), s. 99-184. Dahl, Hjördis, Högsäng och klädbod. Helsingfors: SLS Folklivsstudier XVIII (1987), s. 206-256. Laboratorium för folk och kultur Klädnumret 4 Skärgårdskultur och skärgårdsmiljö Lönnqvist, Bo, Skärgårdsbebyggelse och skärgårdskultur i Kustbygd. Helsingfors: SLS Skrifter 489. Folklivsstudier X111 (1980), s. 127-176. Siivonen, Katriina, Saaristoidentiteetti merkkien virtoina. Helsinki: SMY 2008, 225-284 Hackman, John, Skärgårdsredaren-entreprenören i Skärgård 4/1996. s. 5-10. 5 Stadskultur Junkala, Pekka & Sääskilahti, Niina (toim.) Kadun risteyksessä: etnologinen analyysi kaupunkitilasta. Jyväskylä: Atena (1999). Lillbroända-Annala, Sanna (2010): Från kåk till kulturarv. En etnologisk studie av omvärderingen av historiska trästadsområden i Karleby och Ekenäs. Å. Akademis förlag, s. 62-173 6 Herrgårdskultur Tema herrgård. Laboratorium för folk och kultur 3/2005 Herrgårdens barn och ungdom. Laboratorium för folk och kultur 2/2012 Herrgårdsägare och herrgårdskultur. Historisk Tidskrift för Finland 2/2013 115006.0 Nordisk kultur (5 sp) Att ge kännedom om människors vardagsliv, kulturmönster och enskilda kulturyttringar i Norden samt nordisk gemenskap, med inriktning på de nationella kulturerna i Sverige, Norge, Danmark, Island och Färöarna under 1800- och 1900-talen. Förmåga att särskilja vissa kulturområden, minoriteter och boningshistoria i Sverige, Norge, Island, på Färöarna och i Danmark utgående från olika kulturella, ma- 5
teriella och traditionella faktorer i ett jämförande europeiskt perspektiv. Jämförande kunskap om folklivets variationer, nationsbygge samt om identitetsoch minoritetspolitik i de nordiska länderna. Första årets studerande med etnologi som huvudämne. Samt i regel andra årets studerande med etnologi som biämne. En av följande klassiker 1 Sverige En av följande punkter (a-b) a. Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar (1979) Den kultiverade människan. Lund: Liber Läromedel 223 s b. Ehn, Billy. Försvenskningen av Sverige. 1993. 2 Norge, Danmark En av följande Being Danish: paradoxes of identity in everyday life. ( Ed. R.Jenkins) Copenhagen:MTP 2012. eller Damsholt og Venborg Pedersen i Stoklund (red.): Kulturens nationalisering. Köbenhavn,1999. Christensen, Arne Lie. Det norske landskapet: om landskap og landskapsförståelse i kulturhistorisk perspektiv. Oslo: Pax, (2002) s. 9-12, 175-189, 232-262 3 Island, Färöarna Oslund, Karen, Iceland imagined: nature, culture and storytelling in the North Atlantic. Seattle: University of Washington Press 2011, 3-29, 82-151. 4 Nordisk gemenskap och särart Senaste numret av Ethnologia Scandinavica. Notaker, Henry, Food Culture in Scandinavia. Westport, Conn. : Greenwood Press, 2009 Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar (Red.) (1991) Svenska vanor och ovanor. Stockholm: Natur och kultur. 295 s. 5 Samer och romer Lehtola, Veli-Pekka (2010). The Sámi People: traditions in transition. Inari: Kustannus-Puntsi. Pulma, Panu 2006. Suljetut ovet. Pohjoismaiden romanipolitiikka 1500-luvulta EU-aikaan. s. 88-203 Kulturella Perspektiv 2014 Kursoriskt: Nickul, Karl: Saamelaiset kansana ja kansalaisina. Helsinki: Suomalaisen kirjallisuuden seura, 1970. 6
115003.0 Tingen och nutiden (5 sp) Målet för denna sammanfattande kurs är att ge grundläggande kunskap om etnologin som kulturvetenskap i nutiden och om människan som kulturell varelse med speciell hänsyn till föremålsvärlden. Kursen ger inblick i etnologins aktuella metodologi, nutidsstudier och olika forskningsinriktningar gällande materiell kultur samt förmåga att se konkreta nutidsfenomen i historisk, kontextuell och rituell belysning. Förmåga att redogöra för etnologins aktuella metodologi samt dess olika forskningsinriktningar om materiell kultur, riter, urbana miljöer och mångkulturalism i ett vetenskapshistoriskt perspektiv. Insyn i analyser om konkreta nutidsfenomen i historisk, kontextuell och rituell belysning. Studenter i etnologi som huvudämne eller biämne 1 Föremålens värld Bringéus, Nils-Arvid, Arbete och redskap (1979). Introduktion s. 7-15 och resten kursoriskt eller ca 100 valfria sidor istället för Dant, Tim (1999). Material Culture in a Social World: Values, Activities, Lifestyles. Buckingham, Open U.P. s. 1-40, 60-109, 130-152. 2 Nutidsstudier Mörck, Magnus, Spel på ytan. En bok om livsstilar. Göteborg: FfVS (1998) Barbro Klein (red.), Gatan är vår: Ritualer på offentliga platser (1995). Stockholm: Carlsson. s. 7-37, 134-218, 241-269. Fredriksson, Cecilia (2012). Mode. Malmö: Liber. 3 Mångkulturalism Ratanssi, Ali, Multiculturalism. A very short introduction. Oxford: Oxford Univ Press 2011. (145 s.) Juha Pentikäinen, Marja Hiltunen. (red.), Cultural minorities in Finland. An overview towards cultural policy. Helsinki (1995) s. 7-47, 84-238. Kursoriskt: Budkavlen & Laboratorium för folk och kultur av nyligen utkomna exemplar 7
Ämnesstudier Obligatoriska kurser inom ämnesstudier: 115210.0 Metod och teori II: Etnologi (5 sp) Kursen ger en sammanfattande bild av etnologin, dess arbetssätt och centrala synsätt, samt kunskap om kultur. Kursen ger kunskaper om etnologisk forskning, insamling och tillämpning av etnologiska källor i förhållande till kulturvetenskaperna i almänhet. Studerande med etnologi som huvudämne eller biämne. Kursen är obligatorisk på ämnesstudienivå. Förmåga att urskilja olika typer av etnologiska insamlings- och analysmetoder, samt förståelse för begreppsformulering, problemställning, teorianvändning samt textförfattande utgående från de allmänna föreläsningarna. Studerande med etnologi som huvudämne eller biämne. Kursen är obligatorisk på ämnesstudienivå. 1 Kulturanalys och kulturhistoriska metoder Löfgren, Orvar Ehn, Billy, Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups 2012 Goodall, H.R. Writing the new Ethnography. Oxford: Altamira Press 2000. 2 Materialets behandling Ehn, Billy & Klein, Barbro, Från erfarenhet till text (1994), s. 36-45, 74-83. Anna-Maria Åström, Den etnologiska forskningsprocessen. Korkiakangas, P., Olsson, P. & Ruotsala, H. (red.), Polkuja etnologian menetelmiin (2005), s. 25-42. (http://www.abo.fi/fak/hf/etn/forskproc.pdf) 116205.0 Etnografiska fältmetoder (5 sp) att lära sig att identifiera olika slag av etnografiskt material att skapa folklorematerial genom olika metoder såsom intervjuer, deltagande observation och frågelista 8
att reflektera över hur materialet skapas i fält och vilken forskarens roll är här. Kursen ordnas i samarbete mellan ämnena etnologi, folkloristik, religionsvetenskap och musikvetenskap. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: på ett etiskt hållbart sätt utföra fältarbete och reflektera över sin andel i fältarbetsprocessen göra en intervju och transkribera den göra deltagande observation och reflektera över sina observationer i en fältdagbok skriva en forskningsdagbok Studerande med etnologi som huvudämne eller biämne. Kursen är obligatorisk på ämnesstudienivå. Examinationsformer övningsintervju, intervju med utskrift deltagande observation svar på en frågelista forskningsdagbok tre uppgifter på basis av litteratur presentationer parvis Kajser, E. & Ölander, M. Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur (1999/2011) Arvastson, G. & Ehn, B. Etnografiska observationer. Lund: Studentlitteratur (2009). Aspers, P. Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber (2011). Widerberg, K. Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur (2002), s. 15-32. Hagström, C. & Marander-Eklund, L. (red.), Frågelistan som källa och metod. Studentlitteratur (2005), s. 9-30. Tillgänglig på elib: http://www.elib.se/library/ebook_detail.asp?id_type ISBN&id=9144057695&lib=971 Sveningsson, M., Lövheim, M. & Bergquist, M., Att fånga nätet: kvalitativa metoder för internetforskning. Lund: Studentlitteratur (2006). Tillgänglig på elib: http://www.elib.se/library/ebook_detail.asp?id_type=isbn&id=9144023812&lib=971 115990.0/115202.0 Proseminarium med kandidatavhandling (10 sp) eller uppsats (8 sp) Instruktion i utarbetande av vetenskaplig text. Presentation av disposition, uppsats samt opponentskap. 9
Förmåga att på etnologiskt vis behandla källmaterial samt analysera detta. Förmåga att i skrift presentera sitt forskningsresultat på ett vetenskapligt adekvat sätt samt förmåga att förhålla sig kritiskt till egna och andras texter. Studerande med etnologi som huvudämne, studerande med etnologi som ett långt biämne. Forskningsprocessen och skrivande Nyberg, R. Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Vasa: Edutime, (1999) (el. Lund: Studentlitteratur 2000). 115512.2 Europeiska kulturmiljöer (5 sp) Insikter i kultur, livsmönster och sociala system i olika europeiska nationer och regioner. Allmän översikt av europeiska kulturmönster samt fördjupade kunskaper om irländsk, baltisk och polsk kultur. Förmåga att identifiera och analysera gemensamma och särskiljande drag inom den europeiska kulturkretsen genom kunskap om europeisk kulturvariation, om olika samhällstyper och livsmönster. Speciell insyn i utvalda europeiska nationella kulturtraditioner såsom den polska, ungerska och schweiziska. Tredje året uppåt studerande i etnologi. 1 Europa Delamont, S. Appetites and Identities. An Introduction to the Social Anthropology of Western Europe. London 1995. Tietmeyer, Elisabeth & Ziehe, Irene 2011. Cultural Contacts: living in Europe. Berlin: Museum Europäischer Kulturen, Staatliche Museen zu Berlin. Leipzig: Koehler & Amelang 10
Knudsen, Anne og Wilken, Lisanne: Kulturelle verdener - kultur og kulturkonflikter i Europa. Köpenhamn: Columbus (1994) 145 s. 2 Polsk kultur Hodorowicz Knab, Sophie. Polish Customs, Traditions and Folklore. New York:Hippocrene Books 1999. 3 Schweitzisk kultur Hugger, Paul (Hrsg) Leben zwishen Tradition und Moderne. Ein panorama des Sweizerischen Alltags. Handbuch der Schweizerischen Volkskultur 3, 1992, 975-1038, 1199-1270. 4 Ungersk kultur Encountering Ethnicities. Ed. T. Korhonen, Helsinki:SKS 1995, 61-97, 215-238 115511.1 Etnicitet och identifikationer (5 sp) Fördjupade insikter i etnicitet, etniska processer och kulturmöten. Teoretisk kunskap om etnicitet med exempel ur nordnorskt, svenskt, finlandssvenskt och minoritetsperspektiv samt tvåspråkighetsproblematik. Förmåga att analytiskt redogöra för etnicitetsprocesser, nationella processer samt kulturmöten. Förmåga att klargöra processernas karaktär utgående från teoretiska resonemang om identitet, stereotyper, kulturkontakt och etnopolitik. Förmåga att identifiera de bakomliggande processerna och redogöra för vissa etnicitetsuttryck som illustration till processerna. Studerande i etnologi 1 Stereotypisering McDonald, Maryon. An Anthropological Approach to Stereotypes. I boken Inside European Identities 1993. 2 Identitet och etnicitet Stier, Jonas, (Van)modernitet och identitet: att förstå sig själv i det samtida samhället. Lund: Studentlittertatur 2012. 11
Eriksen, Thomas Hylland. Etnicitet och nationalism 2002/Ethnicity and Nationalism. 2002. Finns som e-bok Josselsson, R. and Harway, M (eds) Navigating Multiple Identities. Oxford: Oxford Univ Press 2012. 3 Kulturmöten Illman, Ruth & Peter Nynäs. Kultur, människa, möte. 2005. s. 45-169 Åström, Anna-Maria et al. Gränsfolkets barn. 2001, s. 53-57, 100-141, 145-148, 206-221. Valbara kurser inom ämnesstudier, hålls vart tredje år: 115255.3 Urbana rum och ritualer (5 sp) Kursen ger kunskap om städer, urbana kulturer och dess uttrycksformer. Förmåga att översiktligt redogöra för stadsutvecklingens olika stadier, stadskulturens särtecken samt för utvecklingen i de finska städerna under stadsmoderniseringsepoken under 1900-talets andra hälft med utgångspunkt i teorier. Speciell kännedom om de urbana rummens egenart, offentliga urbana evenemang och det urbana minnet. Studerande i etnologi 1 Storstadskultur Tester, Keith, The Flâneur. London. 1994 Stevenson, Deborah, Cities and urban cultures. Philadelphia 2003 2 Minnet av staden Memories of my town. The identities of town dwellers and their places in three Finnish towns. Studia Fennica Ethnologica. 2004 Krase, Jerome. Seeing cities change : local culture and class. Farnham ; Burlington, VT : Ashgate, 2011. 12
3 Den nordiska staden Åström, Anna-Maria, Lillqvist, Jonas (red) Stadens hjärta. Täta ytor och symboliska element i nutida nordiska städer. Hesingfors: SLS 2012. Svensson, Birgitta och Larsson, Bo, red. Andra Stockholm. Liv plats och identitet i storstaden. Stockholm: Stockholmia 2011. 115268.0 Etnologisk genusforskning (5 sp) Introduktion till genusforskningens ämnesutveckling, centrala teorier och begrepp samt fördjupning i ämnet genom etnologiska undersökningar Grundläggande insikter i centrala teorier och begrepp inom genusforskningen samt att visa förmåga att tillämpa insikterna för att urskilja kön som en etnologisk dimension i forskningen. Djupare kunskap om nordiska studier i ämnet. Tredje året uppåt studerande i etnologi. Lundgren, Britta (1992) Etnologi och kvinnoforskning, ingår i boken Etnologisk samhällsforskning. Red. Karl-Olov Arnstberg. Studentlitteratur. S. 123-144 Niskanen, Heli och Turunen, Arja (2007) Etnologinen haastattelu? Feministinen metodi?, ingår i boken Sukupuolen kohtaaminen etnologiassa. red. Pia Olsson & Terhi Willman. Ethnos. S. 75-101 Därtill väljs minst två av följande: Bremer, Signe (2011) Kroppslinjer. Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Makadam. Göransson, Michelle (2012) Materialiserade sexualiteter. Makadam. S. 13-32 Johansson, Anna (2010) Självskada. En etnologisk studie av mening och identitet i berättelser om skärande. H:ström. S. 31-40. Nordberg, Marie (2005) Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, feminitet och heteronormativitet. Arkipelag. S. 22-31. Rosales, René Léon (2010) Vid framtidens hiterska gräns. Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Mångkulturellt centrum. S.19-35 13
115266.1 Konsumtion, ting och identitet (5 sp) Förståelse för konsumtionssamhällets dynamik och inverkan på identiteten, fördjupade kunskaper om konsumtion, boende och föremålskultur i förhållande till identitet. Förmåga att klargöra för och analytiskt betrakta hur konsumtion, föremålskultur och boende innefattas i identitetsbygget i olika nordiska och internationella miljöer. Insikter i nutida konsumtionsteorier, teorier om modern identitetsformering och utvecklingen av etnologisk föremålsforskning. Huvudämnes- och biämnesstuderande i etnologi 1 Konsumtion Paterson, Mark. Consumption and Everyday Life. 2006. Routledge. Eskilsson, Lena och Fredriksson, Cecilia. Butiken: upplevelse, organisering, plats. Stockholm:Liber 2010 Miller, Daniel, A Theory of shopping. Ithaka, N. Y. Cornell Univ. Press. alternativt Shove, Elisabeth et. Al. The Design of Everyday Life. Oxforn New York: Berg 2007 även som e- bok. alternativt Miller, Daniel, Consumption and its consequenses. Cambridge: Polity 2012. även som e-bok. 2 Ting och identitet Miller, Daniel. Stuff. Cambridge Polity Press 2010. Pirjo Korkiakangas, Tiina-Riitta Lappi & Heli Niskanen (red.). Touching things: Ethnological aspects of modern material culture. 2008. SKS Studia Fennica Ethnologica 11. Sidorna 8-28, 50-90 och 130-146 Bauman, Zygmunt, Consuming Life. 2007. Cambridge: Poltiy Press 2007, Konsumtions liv 2008, finns även som e-bok 115265.1 Hem, familj och släkt (5 sp) Att ge en översikt över begreppen hem, familj och släkt såväl i bondesamfundet som i nutiden. Analyser av hem, familjer och familjeliv samt av betydelsen av släkt. 14
Förmåga att beskriva och analysera boende och hem samt familjens och släktens betydelser utgående från materiella, sociala och bi-/kulturella aspekter. Insikter om familjernas inbördes relationer samt hur familje- och släktband och med dem förbundna kulturmönster uppfattas som olika slag av identifikationer. Huvudämnes- och biämnesstuderande i etnologi 1 Hemmet Chapman, Tony & Hockney, Jenny. Ideal Homes. Social Change and Domestic life. London: Routledge 2007. Finns även som e-bok. eller Miller, Daniel (ed.). Home Possessions. Material Culture behind Closed Doors. Berg 2001. Finns även som e-bok Saarikangas, Kirsi. Asunnon muodonmuutoksia. 2002. s. 420-447. 2 Familj och släkt A History of Private Life. 5, Riddles of identity in modern times. Philippe Ariés and Georges Duby, general eds. Family and kinship in Europe. Ed by. M. Segalen and M. Gullestad. London: Pinter 1997. Temahäfte om hem och familj, Budkavlen 2009 Lindblom, Susanne. Blod är tjockare än vatten. I Familjekoordinater Åbo. 2006. s. 81-121. Lönnqvist, Bo. Genesis och släkttradition och släktförening. Helsingfors: SLS 2007. s. 11-31. 3 Den mångkulturella familjen Lähteenmäki, Minna. Monikulttuuristen lasten identiteetti. 2001. I Elli Heikkilä et al. Monikulttuuriset avioliitot sillanrakentajina, Web Reports 2, s. 67-70. Viertola-Cavallari, Ritva. Seka-avioliitot yhteiskunnallisena katalysaattorina. 2004. www.migrationsintitute.fi, web reports 2, s. 8-21. Zechner, Minna. Hoivan paikat transnationaalisissa perheissä. 2006. s. 83-103. 15
Fördjupade studier Obligatoriska kurser inom fördjupade studier: 115505.0 Analys, teori och praktik (5 sp) Teoretisk och analytisk förståelse för forskningsprocessen samt olika inriktningar inom humaniora och kulturvetenskaperna. Vägledning i etnologisk och kulturteoretisk forskningspraxis med exempel ur olika forskningsinriktningar. Kunskap om de olika faserna i forskningsprocessen, samt insikter om medel, metoder samt alternativa forskningsinriktningar och deras implikationer. Förståelse för problemorienterad forskning samt problemuppställning och problemlösning utgående från olika teoretiska förhållningssätt. Kunskap om teorianvändning och begreppsformulering. Studerande i etnologi. Obligatorisk för huvudämnesstudier i etnologi 1 Teori och metod Cavallaro, Critical and cultural theory: thematic variations. London: Athlone 2001. Finns som e-bok. eller Giles, J. & Middleton, T. Studying culture: a practical introduction (1999, 2007) Spradley, J. P. The ethnographic interview. FortWorth, Fla.: Holt, Rinehart and Winston, (1979) Fangen, Katrine och Sellerberg, A-M. Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur 2011. Brevidläsning: Åström, A-M. Den etnologiska forskningsprocessen en djupdykning i mentala och materiella sfärer (http://www.abo.fi/fak/hf/etn/forskproc.pdf) 15 s. Kunskapsmål, teori och empiri. Red. Anders Gustavsson. 130 s. Ca 530 s. 2 Forskningsinriktningar Välj en av följande: Collective remembering. Ed. By David Middleton and Derek Edwards. London:Sage 1990. Chaney, D. Life Styles. London (1996) Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur. Bauman, Z. Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos, 2002. 299 s. 16
Lyon, D. Postmodernitet. Lund: Studentlitteratur, 1998. 114 s. Ortner, Sherry B. Antropology and social theory: culture, power and the actings subject. Durham: Duke Univ. Press 2006 115503.0 Fältarbete (långt) (10 sp) Fördjupad förmåga i fältarbetspraktiker. Fältarbetsplanering, omfattande intervjuarbete och dokumentation. Konkretisering av forskningsfrågeställningar, fältarbetsplanering samt utförande av ett längre fältarbete. Fördjupade insikter i intervjuandets praktik och övrig dokumentation. Erfarenhet av fältarbetets olika faser: (fas 1:) planering, problemformulering och forskningsfrågeställning, instudering i problematiken och förberedande av kontakter, (fas 2:) intervjupraktiken, etnologisk dokumentation, fältanalys och eventuella omformuleringar om problemen, samt (fas 3:) transkribering av intervjuer, sammanställning av materialet samt dess katalogisering. Färdighet att självständigt föra ett eget fältarbete. Obligatorisk för huvudämnesstuderande i etnologi. Fetterman, David, Ethnography step by step. London: Sage publ. 2010. Constructing the field : ethnographic fieldwork in the contemporary world. ed. by Vered Amit. London : Routledge, (2000) eller Faubion, J.D and Marcus, George E. Fieldwork is not what it use to be. Learning anthtropology s method in a time of transition. Itaka. Conrell Univ. Press 2009. Finns som e-bok Litteratur om undersökningsorten (varierar). 115502.0 Seminarium (10 sp) Fördjupade färdigheter att utarbeta vetenskapliga texter och att kritiskt värdera dem; presentation av PM, uppsatsdisposition samt uppsats; opposition och diskussionsdeltagande. 17
Förmåga att på ett kritiskt sätt behandla etnologiskt källmaterial samt analysera det med användning av etnologiskt relevanta teorier. Muntlig och skriftlig presentation av forskningsintentioner eller forskningsresultat, med motiveringar om val av källor och metoder. Fördjupad kunskap om teoribildning samt förmåga att förhålla sig kritiskt och konstruktivt till egna och andras texter. Obligatorisk för huvudämnesstuderande i etnologi en varierar. 115991.0 Avhandling pro gradu (40 sp) Självständigt genomförd vetenskaplig undersökning. Presentation av PM, disposition, avhandling samt opposition. Handlett självständigt vetenskapligt arbete. Genom egen prestation förvärvad förmåga att självständigt kunna genomföra en vetenskaplig undersökning. Detta innebär insamling och analys av material samt ett teoretiskt hållbart sätt att presentera det. Uppövad förmåga till kritiskt tänkande. Huvudämnesstuderande i etnologi en varierar. 18
Valbara kurser: kurserna ges vartannat år eller vart tredje år som föreläsningskurser, annars som läskurser på ämnes- och fördjupad nivå Etnologiska forskningsfält 115510.1 Nutidsetnologi och ungdomskultur (5 sp) Fördjupade insikter i ungdomskulturer och subkulturer i skenet av minoritetsteorier. Ungdomskulturens olika uttryck och senmoderna fritidsmönster med kroppen i fokus. Analytisk förståelse för individens position i senmoderniteten samt kännedom om etnologiska uppfattningar om modern kultur. Förmåga att göra och analysera observationer av ungdomskulturer och subkulturer samt visa insikt om etnologiska uppfattningar om modern kultur och fritidsmönster med kroppen i fokus. Analytisk förståelse för individens position i senmoderniteten. Studerande i etnologi. Svensson, Birgitta. Tatuering: ett sinnligt äventyr. 1998. Bjurström, Erling. Högt & Lågt : Smak Och Stil i ungdomskulturen. 1997. Borea Bokförlag. S. 96-130, 151-182. Lindgren, Simon (red) (2009) Ungdomskulturer. Gleerup. S. 9-56 och 79-107 Palmgren, Ann-Charlotte (2011). Fat Talk. Constructing the Body through Eating Disorders Online among Swedish Girls. In Youth Culture and Net Culture (red. Camilla Hällgren, Gun-Marie Frånberg and Elza Dunkels). IGI Global. S. 64-82 Sund, Ann-Helen Ungdomsprojekt och projektungdom. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadfile&recordoid=2224304&fileoid=2224306 S. 3-6 och 14-34 115513.1 Kommunikation och kontakt (5 sp) Målet är att ge kunskaper om mediernas och kommunikationsteknologiernas inverkan på människornas vardagsliv, sociala relationer och kulturella praktiker. Kursen öppnar perspektiv på relationen mellan teknik och kultur. Fokus 19
ligger på medier för mellanmänsklig kommunikation och studerar det mänskliga samtalets olika villkor i ett historiskt perspektiv. Förmåga att kunna redogöra för olika medier och tekniker för mellanmänsklig kommunikation samt för olika villkor och möjligheter för samtal i ett kulturellt och historiskt perspektiv. Förmåga att kunna klargöra och förklara på vilka sätt tekniken påverkar människornas vardagsliv, sociala relationer och kulturella praktiker. Studerande i etnologi Garnert, Jan: Hallå! Om telefonens första tid i Sverige. Historisk media, Lund 2005. s. 9-195 Kaijser, Lars: Telefoni: Mobila gränser. I boken: Medier och människor i konsumtionsrummet. Red. Karin Becker, Erling Bjurström, Johan Forsnäs & Hillevi Ganetz. Nya Doxa, Nora 2002, s. 185-203. Liljewall, Britt: Ack om du vore här. 1800-talets folkliga brevkultur. Nordiska museets förlag, Stockholm 2007, s. 9-22, 43-98, 119-134, 157-186 Mäenpää, Pasi: Digitaalisen arjen ituja. Kännykkä ja urbaani elämäntapa. I boken: 2000-luvun elämä. Sosiologisia teorioita vuosituhannen vaihteesta. Toim. Tommi Hoikkala & J.P. Roos. Gaudeamus, Helsinki 2000. S.132-152 eller på engelska: Mäenpää, Pasi: Mobile Communication as a Way of Urban Life. I boken: Ordinary Consumption. Ed. Jukka Gronow & Alan Warde. Studies in Consumption and Markets Series. Routledge, London 2001, s. 107-123. Boyd, Danah (2007). Why Youth (Heart) Social Network Sites: The Role of Networked Publics in Teenage Social Life. I Youth, Identity, and Digital Media Volume (ed. David Buckingham). Tillgänglig: http://www.danah.org/papers/whyyouthheart.pdf Lange, Patricia G. (2008). Publicly Private and Privately Public: Social Networking on YouTube. Journal of Computer-Mediated Communication 13. s. 361-380. Tillgänglig via Nelli. Palmgren, Ann-Charlotte (2014). Göra ätstörd. Om flickskap, normativitet och taktik i bloggar. Åbo Akademis förlag. s. 34-45 och 56-100 115715.1 Etnologi och turism (5 sp) Introduktion till turismforskning med hänsyn till kulturmöten och turisttillvaron. Insikter i turismens sociala mönster, turistrollen och kulturmötet mellan turist och lokalbefolkning, teoretiska och empiriska undersökningar och redogörelser för fenomenet turism. 20
Förmåga att problematisera det turistiska fältet utgående från en etnologiskantropologisk synvinkel med förankring i turismens sociala mönster, turistrollen jämte kulturmötet mellan turist och lokalbefolkning. Studerande i etnologi eller med etnologi som biämne. 1 Introduktioner Friheten i det fjerne: Turismens myter och realiteter. Red. Jens Kristian Jakobsen. Aalborg (1998) s. 17-39, 101-144, 157-171 Robinson, P, Tourism. The Key Concepts. London: Routledge 2012 2 Turistforskningens klassiker Urry, J. The Tourist gaze. London Sage 1990, 2002. Urry J. Consuming places. London: Routledge (1995) s. 129-230. 3 Det etnologiska perspektivet Wolf. Eva, Med Charter till Estoril. Göteborg: Etn. för i Västsverige 2001. Löfgren, O. Längtan till landet Annorlunda: Om turism i historia och nutid. Stockholm: Gidlunds (1990) s. 9-49, 138-161. Tourist Construction and consumption of Cultures. Budapest: Hung. Ethn. Society 2004. 115507.3 Kulturekologi (5 sp) Insikter i förhållandet mellan människan och miljön under olika tider och i olika omgivningar, resursutnyttjandets processer i ett antropologiskt och historiskt perspektiv. Traditionella och historiska mönster i utnyttjandet av naturresurserna under olika tider med fördjupningar på enskilda naturtyper och områden. Förmåga att i jämförande perspektiv redogöra för traditionella och historiska mönster i resursutnyttjandets processer utgående från antropologisk och historisk synvinkel. Förmåga att se och bedöma växelverkan mellan människan 21
och naturen dels i självhushållningens samhälle, dels i det moderna tillväxtsamhället. Tredje året uppåt studerande i etnologi eller med etnologi som biämne. Kursen går som nätkurs på Öppna Universitetet (också i Miljökunskap). Moran, Emilio F.: Human adaptability. An introduction to Ecological anthropology. Westview Press 2008. (1982, 2000) eller Sutton, M-Q & Anderson, E.N Introduction to Cultural Ecology. Plymouth:AltaMira Press 2010. Hardesty, Donald L.: Ecological Anthropology. New York: John Wiley 1977, s. 1-45, 215-243. Artiklar: 1 Landskap Keisteri, Tarja The study of changes in cultural landscapes. Fennia 168:1 Helsinki (1990) s. 31-115. Koefoed, Holger Det er ikke naturen selv man maler eller kan male, men våre følelser. Norveg 1993:1, s 53-63. (Alla art i Norveg finns på etn.inst. som original i bib. och kopia i kursbokshyllan.) Christensen, Olav & Eriksen, Anne: Landskapsromantikk og folketradisjon, Norveg 1993:2 s. 27-39. 2 Ekologi och resursutnyttjande Hauan, Marit Svalbard - det lovløse landet eller den organiserte allmenning. Norveg 1993:1, s. 99-110. Christensen, Arne Lie Det sårbare jordbrukslandskapet. Er det mulig å kombinere vekst og vern?. Norveg 1993:1, s. 111-127. Storå, Nils Adaptive Dynamics and Island Life. Studia Fennica 30. Helsinki (1985) s. 113-143. 115514.1 Kulturarv och historiebruk (5 sp) Att kunna sätta kulturarvet i sina rätta sammanhang, dvs. se dess kulturella innehåll i relation till historia och nutid. Därmed ges information av arbetslivsrelevans; hur kulturarvsprocesser går till, vem som står bakom dem och vilka är avsikterna med dem, dvs. en dekonstruktion av kulturarvsprocesser. Kännedom om vad begreppen kulturarv och historiebruk innebär och hur sådana fenomen nyttjas i dagens värld främst inom turismen. Speciell förmåga att analysera kulturarvsprocesser samt syna hur dessa är kopplade till poli- 22
tiskt och ekonomiskt beslutsfattande. Speciell kännedom om stadierna i kulturarvpolitiken i de finska trästäderna och olika tillämpningar i kulturarvsmiljöer och museer. Studeranden i etnologi på fördjupad nivå. 1 Allmänt Eivergård, Mikael. Kulturarv och historiebruk. 2005. Steel, Tytti et.all. (red.) Muuttuva kulttuuriperintö Det föränderliga kulturarvet. Helsinki: Ethnos ry. 2014. eller Kulturarvens dynamik: det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Red. P. Aronssson och M. Hillström. Norrköping: Linköpings universitet 2005. Även e-bok i Sverige Aronsson, Peter. Historiebruk att använda det förflutna. 2004. Anttonen, Pertti J. et.all (eds.)folklore, heritage politics and ethnic diversity : a Festschrift for Barbro Klein. Botkyrka. Multicultural Center. 2000. Från sid 34- Artikel: Bendix, Regina. Heredity, hybridity and heritage. 2000. s. 37-54. 2 Exempel på kulturarvsprocesser och historiebruk Eriksen, Anne et al. (red). Historien in på livet. 2002. Lillbroända-Annala, Sanna. Trästaden som livsstil. 2005. s. 17-22. Åström, Anna-Maria. Sveaborg - museala och spektakulära gläntor till 1700-talet. Budkavlen 2006. s. 30-44. Niemi, Anne. Historiens lockelse. 2004. s. 34-45. 23
Valbara läskurser inom ämnes- och fördjupade studier Antropologi 115254.2 Kulturantropologi (5 sp) Att fördjupa kunskaperna i antropologi med betoning på teoribildning, begrepp och metod samt en kulturkrets enligt eget val. Översiktlig litteratur om antropologins forskningssätt, läsning av klassisk monografi enligt eget val samt introduktion i alternativt den muslimska världen, Sydamerika eller finländska Lappland eller Karelen. Kännedom om antropologiskt tänkande via insyn i antropologisk teori- och begreppsbildning, beskrivna fältarbeten och forskningsresultat ur tre kulturkretsar. Förmåga att översiktligt redogöra för antropologins utveckling och nuvarande ståndpunkter samt analytisk förmåga att bena ut enskilda delfenomen som gåvogivning, genus- och familjerelationer, religion och 'totala prestationer'. Studerande i etnologi eller antropologi. 1 Översikter och monografier Layton, R. Antropologisk teori. (1999) 254 s. eller Constructing the field : ethnographic fieldwork in the contemporary world. ed. by Vered Amit. London: Routledge, (2000) En av följande klassiker: Mauss, M. The Gift (1925) London (1980). Lévi- Strauss, C. Kulturspillror. (1960). Geertz, C. The Interpretation of Cultures. New York (1977). 2 Variationer Välj en helhet av nedanstående: 24
A: Muslimska världen Evers-Rosander. Women in a Borderland. Managing Muslim Identity where Morocco meets Spain. Stocholm 1991. eller Granqvist, H. Arabiskt familjeliv, 1936 och Portrait of a Palestinian Village. London 1981. och Marranci, Gabriele, The Anthropology of Islam. Oxford, New York:Berg 2008. Finns som e-bok. B: Sydamerika Karsten, R. Indian Tribes of Argentine and Bolivian Chaco. New York (1979). och Salomaa, Ilona, Valkoinen intiaani. Tuktimusmatkailija Rafael Karstenin elämä. Helsinki: SKS 2011. C: Finländska klassiker, finska Lappland Tegengren, H. En utdöd lappkultur i Kemi lappmark: Studier i Nordfinlands kolonisationshistoria. Åbo: Acta Academiae Aboensis Humaniora XIX.4 (1952) Itkonen, T. Suomen lappalaiset I-II. Porvoo (1984) Woionmaa, Väinö: Karjalaisen heimon historia. (Hos Anna-Maria Åström). Storå, Nils: Burial Customs of a Skolt lapp society. Helsinki (1971). 115258.1 Socialantropologi (5 sp) Att fördjupa kunskaperna i socialantropologi via val av teoretiska perspektiv och empiriska specialområden. Antropologisk teori med exemplifiering i klassiker, samt finländsk tidig antropologi med valbar litteratur( bl.a. Westermarck, Granqvist och Karsten) eller urbanantropologi. Kännedom om antropologins historiska vändpunkter samt olika antropologiska forskningsinriktningar. Insikter i socialantropologisk teori via studium av utvalda klassiker inom antropologin. Kännedom om antropologiska tillvägagångssätt genom studium av kända verk från tre områden: islam, westermarkianernas värld samt urbana miljöer. Studerande i etnologi eller antropologi. 1 Antropologisk teori More, J.D. Visions of Culture. (1997) 283 s. eller 25
Ortner, Sherry B: Antropology and social theory: Culture, power and the acting subject. Durham: Duke Univ. Press 2006, även som e-bok. Jämte en av följande klassiker: Evans-Pritchard, E. The Nuer. A Description of the Modes of Livelihood and Political Institutions of a Nilotic People. (1940, 1969) Turner, V. The Ritual Process. Structure and Anti-Structure. (1969) 1974. Douglas, M. Purity and Danger Ark. (1989). Radcliffe-Brown, A. R. The Andaman islanders. New York : Free Press, 1964 510 s. + uppdaterad internetartikel (stencil) Ethnic groups and boundaries the social organization of cultural difference / ed. by Fredrik Barth. Oslo : Universitetsforlaget, 1982. 153 s 2 Antropologins finländska klassiker Haavio-Mannila, E. Etnologia ja sociaaliantropologia. I Suomalaisen sosiologian juuret. Porvoo WSOY 1973, s. 27-83 eller motsvarande i Suomalaisen sosiologian historia (1992). Välj en bok ur följande grupperingar: A: Islamsk kultur Evers-Rosander, E. Women in a Borderland. Managing Muslim Identity. Where Marocco meets Spain. (1991) 314 s. Geertz, C. Meaning and Order in Moroccan society. Three essays in cultural analysis. Cambridge University press. (1979). B: Sydamerika Papua Nya Guinea Karsten, R. Inkariket och dess forna kultur i Peru. Helsingfors 1938, jämte Ari Siiriäinens artikel i Antropologi i Finland (?/1999). The Head-Hunters of Western Amazonas 1935, Ny uppl. 1979. På svenska: Huvudjägare och soldyrkare i Sydamerika. (1929) Landtman, G. Ett sagoland och dess infödingar. Stocholm (1931), 222 s. På engelska: The Kiwai Papuans of British New Guinea. London: Mac-Millan (1927) nytryck 2010. eller The Origin of the Inequality of Social Classes. London 1938, New York (1969). C: Urban antropologi Urban Life: Readings in the Anthropology of the City. (Ed. by George Gmelch et al.) Long Grove 2010 ( 200 sidor ur denna) eller Tapaninen, A.-M. Kansan kodit ja kaupungin kadut. Etnografinen tutkimus eteläitalialaisesta kaupungista. Helsinki SAS (1996). 26
115259.0 Historisk antropologi (5 sp) Överblick av historisk antropologi/mikrohistoria med tyngdpunkt på teoretiska klassiska och gränsöverskridande verk. Litteraturstudier av teoretisk och klassisk karaktär om olika perioder och fenomen i Europas historia, samt av nyutkommen litteratur. Insikter i mikrohistoriens metoder och utveckling från historisk antropologi. Kunskap om olika sätt att rekonstruera äldre samfund och inblickar i hur man kan nyttja källor som berör känslor, myter, riter, världsbilder och äldre trosföreställningar. Kännedom om specialstudier inom mikrohistorien, t.ex. inom genusforskningen. Studenter på alla nivåer, men särskilt studenter i etnologi på fördjupad nivå och studenter i kultur- och socialantropologi. 1 Välj en av följande monografier: Scholze-Irrlitz, Leonore. Moderne Konturen historischer antropologie. Frankfurt: Peter Lang. 1994. eller Nora P & Le Goff, J. Att skriva historia. 1978. Stockholm. Norstedt. Chartier, Roger. Cultural History: Between Practices and Representations. 1988. Cambridge. 2 Välj en aktuell bok enligt examinators anvisningar ur skild förteckning, antingen utländska eller inhemska, t.ex. Natalie Zemon Davis. I marginalen : tre yrkeskvinnors uppbrott på 1600-talet. 1998. Stockholm : Ordfront. Rudolf Dekker och Lotte van de Pol. Kvinnor i manskläder : en avvikande tradition : Europa 1500-1800. 1995. Symposion. Jacqueline Marie Musacchio. The art and ritual of childbirth in Renaissance Italy. 1999. New Haven : Yale U.P. Anu Korhonen. Fellows of infinite jest: the fool in Renaissance England. 1999. University of Turku. Vainio-Korhonen, Kirsi, Ujostelemattomat: Kätilöiden, synnytysten ja arjen historia. Helsinki:WSOY 2012. 3 Välj en av den historiska antropologins klassiker bland följande monografier: Elias, N.: The civilizing process. vol. I The history of manners. (På svenska: Sedernas historia) Ginzburg, C. Osten och maskarna : en 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen. Stockholm : Prisma, (1988) Benandanti De goda häxmästarna. Stockholm: (1991) 27
Elias, N. The court society. Oxford : Blackwell, (1983) Le Roy Ladurie, E. Carnival in Romans: a people s uprising at Romans,1579-1580. Harmondsworth: Penguin, (1981) (el svensk ver.) eller Montaillou : En fransk by 1294-1324. Stockholm: Atlantis, 1994 Robert Darnton. Stora kattmassakern : och andra kulturhistoriska bilder från fransk upplysningstid. 1987. Stockholm : Ordfront. Georges Duby. Love and marriage in the Middle Ages. 1994. Cambridge : Polity Press. 115710.1 Maritim antropologi (4 sp) Läskursen ger en mångsidig inblick i maritima näringar och miljöer. Läskurs med essäer som hemuppgift. Förmåga att beskriva och analysera samhällen med maritima näringar med exempel från fiskesamhällen och sjöfartssamhällen. Förståelse för den maritima kulturens särprägel samt förmåga till beskrivning av dessa samhällen utgående från speciella yrkes- och näringsgrupper. Studenter inom etnologi på ämnes- och fördjupad nivå. Två av följande monografier: The North Sea Twelve essays on social history of maritime labour. Fischer, Lewis R. ed. Stavanger (1992). Man and maritime environment. Fisher, Stephen ed. Exeter (1994). Joensen, J.P. Fra bonde til fisker Studier i overgangen fra bondesamfund til fiskersamfund på Faeröerne. Torshavn (1987). Nerdrum, M. Skärgårdskvinnor Tradition, modernitet och diversitet. Åbo (1998). Ships, seafaring and society Essays in maritime history. Runyan, Timothy J. ed. Detroit (1987). Två av följande artiklar: Andersen R. Introduction: North Atlantic maritime peoples in transition. I: North Atlantic maritime cultures, ed. Raoul Andersen. The Hague, Paris, New York (1979) s. 1-28. Byron, R. The social antropology of an Irish sea fishing community. I: The Irish sea, ed. Michael McCaughan & John Appleby. Belfast (1989) s. 147-155. 28
Gatewood, J. B. Competition for cultural images Fisherman versus logger in Southeast Alaska. I: MAST 1989 vol. 2 no. 2 (1989) s. 87-104. Löfgren O. Resource management and family firms Swedish West Coast fishermen. I: North Atlantic maritime cultures, ed. Raoul Andersen. The Hague, Paris, New York (1979) s. 82-103. Overå, R. Wives and traders Womens careers in Ghanaian canoe fisheries. I: MAST 1993 vol. 6 (1993) s. 111-135. Rogan, B. Father and clown On the nomenclature of the Norwegian pleasure craft. I: MAST 1992 vol. 5 no. 1, s. 36-52. Kulturhistoria och metod 115515.1 Europeisk kulturhistoria (5 sp) En presentation av den teoretiska bakgrunden till den nya kulturhistorien och empirisk kunskap om olika europeiska länders kulturhistoria under olika tidsperioder. Fördjupad kännedom om särskilda drag i europeisk kulturhistoria och om enskilda fenomen i olika länder och under olika tidsperioder. Speciella insikter om olika idétraditioner och samhällsgruppernas beteendemönster och folkliga levnadsmönster i olika länder. Studerande i etnologi 1 Allmänt Burke, Peter, Annales skolan. En introduktion. 1992. 190 s. Burke, Peter, Vad är kulturhistoria. Eslöv: symposion 2007. 159 s. Harvey, Karen (ed), History and Material Culture. A Student s guide to approaching Alternative Sources. London and New York: Routledge 2009. 2 Exempelländer: Italien, Ryssland, Frankrike Peter Burke, Varieties of Cultural History. Cambridge: Polity Press1997. 212 s. Gerner, Kristian, Ryssland, en europeisk civilisationshistoria. Lund: Historiska Media 2011. eller Cistov, K.V. Venäläinen perinnekulttuuri. 1976. 256 s. 29
Rural Society in France. Ed. R. Forster O. Ranum 1977. 180s. (Finns i Turun yliopistos bibliotek och som privat bok i A-M Åströms rum). A History of Private Life IV. (Ed. PH. Ariés and G. Duby) 1990, (Valda delar. Finns i handbiblioteket på Arken eller i A-M Åströms rum). Som bredvidläsning: Harvey, Karen (ed), History and Material Culture. A Student s guide to approaching Alternative Sources. London and New York: Routledge 2009. 115704.1 Barnkultur och socialisation (4 sp) Läskursen öppnar perspektiv för socialisationens samband med kulturella miljöer. Litteraturstudier, analys och presentation av kursböckernas innehåll och struktur. Teoretiska och empiriska inblickar i barnets position, kulturella prägling och barndomens förändring från förindustriell till senmodern tid. Kunskap om barnets position, kulturella prägling och barndomens förändring från förindustriell till senmodern tid. Förmåga att redogöra för hur barnens kultur, uppfostran och socialisering växlat i rural och urban miljö och hur barndomen ter sig idag. Studenter med etnologi som huvud- eller biämne på alla nivåer. 1 Allmänt Childhood and children s culture. (Ed by Flemming Mouritssen and Jens Qvortrup). Odense. UP of S. Denmark 2002. 2 Barnkultur historiskt sett Ariés, Philippe. Barndomens historia. Stockholm: Gidlund 1982. Lönnqvist, Bo. Ting, rum och barn : historisk-antropologiska studier i kulturella gränser och gränsöverskridande. 1992. Hfors : Finska Fornminnesföreningen. Häggman, K, Markkola, P, Kuisma, M, Pulma, P (toim.) Suomalaisen arjen suuri tarina. Helsinki, WSOY, WS Bookwell, 2010. (texterna om barndom) 30
3 Modern barndom Helene Brembeck, Barbro Johansson (red.). Postmodern barndom. 1996. Göteborg : Etnologiska föreningen i Västsverige. Sari Näre, Jaana Lähteenmaa (toim.). Letit liehumaan : tyttökulttuuri murroksessa. 1992. Helsinki : Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. s. 9-24, 83-170, 246-258, 329-337. Sefton-Green, Julian (ed.) Digital Diversions: Youth Culture in the Age of Multimedia. London, Routledge, 2003. 115253.2 Minne och metod (5 sp) Metodisk förståelse för historiens relevans i forskning och samhälle. Översikter och exempel på historiens och minnets roll i forskning och samhälle. Kunskap om hur man särskiljer olika slags minneskunskap och olika slag av historiekultur. Insikter i hur historia och minnen används i forskningen och samhället och förmåga att urskilja och identifiera hur olika historieuppfattningar gör sig gällande i olika slag av historiebruk även i museala sammanhang. Förmåga att peka ut etnologins roll i dessa sammanhang. Andra eller tredje årets studerande i etnologi. 1 Monografier Le Goff, J. 1992: History and Memory. New York. (s. 1-49, 90-99, 127-152). Collective remembering. Ed. By David Middleton and Derek Edwards. London:Sage 1990. Gross, D. 2000: Lost time. On Remembering and Forgetting in Late Modern Culture. Amhurst. (199 s.). Aronsson, Peter (red) 2000: Makten över minnet (s. 1-130) 2 Artiklar Eriksen, Anne: Memory, History and National Identity. I Ethnologia Europaea 1997. s. 129-137. Handler & Linnekin: Tradition, genuine and spurious. I Journal of American folklore vol. 97 (1989) 31