Mot en eko-effektiv ekonomi



Relevanta dokument
Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden

EU:s system för handel med utsläppsrätter

Energigaser bra för både jobb och miljö

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

CHECK AGAINST DELIVERY

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Industrin är grunden f

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Svenska Naturskyddsföreningen Ert dnr M2005/2419/E Vårt dnr 94/2005 Miljödepartementet Stockholm

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Satsa på spårtrafiken

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Fossiloberoende fordonspark 2030

Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Framtidens järnväg formas idag!

Rapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN. Bilaga till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Bakgrundsupplysningar for ppt1

DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Lönar det sig att gå före?

Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelsystem för perioden M2015/03246/K1

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt.

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Var går gränsen? REMISSVAR

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.

Effektivare användning av energi

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Trafikverket, Borlänge

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62)

Regler för rätt tilldelning av utsläppsrätter och om nya kontotyper. Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet)

Sätta dagordningen Fokus

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden

Framtidskontrakt för Värmland

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet ÄNDRINGSFÖRSLAG

Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn

Flyget i EU:s utsläppshandel. Kalle Keldusild Information Piperska Muren

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

Vad vill Moderaterna med EU

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden

INSYN I EU POLITIKEN. Klimatåtgärder. För en bättre värld med ett bättre klimat. En koldioxidsnål ekonomi skapar tillväxt och nya jobb

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden

Klimatcertifikat för fordonsbränsle

Europasamarbete för en bättre miljö

Transkript:

Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se

Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Centerpartiet vill: Koppla samman EU:s system med handel med utsläppsrätter med andra nationella och regionala handelssystem som t.ex. med USA i syfte att uppnå ett sammanhängande globalt system. Då kan en förenklad överföring av resurser ske för klimatinsatser mellan olika länder. Gradvis minska tilldelningen av fria utsläppsrätter. Efter 2020 ska alla utsläppsrätter auktioneras ut för att skapa bättre incitament till investeringar i ny teknologi. Intäkterna från auktioneringen kan dessutom användas till investeringar i klimatvänlig teknologi eller miljöorienterad infrastruktur. Inrätta en oberoende utsläppsmyndighet som fördelar nationella utsläppstak utifrån ett övergripande EU-mål. Det innebär en europeisk miljöstyrelse som kan sköta både auktionering, kontroll, verifiering samt fördela utsläppsrätter. På så sätt skapas långsiktighet och tydlighet i handelssystemet. Verka för en breddning av systemet så att handeln med utsläppsrätter utvecklas till att gradvis omfatta fler sektorer och fler växthusgaser. Till skillnad från EUkommissionen som väljer att avvakta med nya sektorer från 2012 vill Centerpartiet inkludera sjöfarten redan efter år 2012 eftersom det finns en stor potential att pressa ner sjöfartens utsläpp. Successivt minska antalet utsläppsrätter samt fastställa ett EU-tak som på ett kostnadseffektivt sätt reducerar koldioxidutsläppen med 20 procent till år 2020. 2

Inledning Sakta sjunker insikten om klimatförändringarna in hos allt fler. Men ännu fortsätter världen på i stort sett samma utstakade väg. I takt med att jordens befolkning ökar, liksom tillväxten genom det moderna industrisamhället, har världens energianvändning fördubblats de senaste 35 åren med kraftigt ökade koldioxidutsläpp som följd. Fram till 2030 kommer efterfrågan på energi i världen att öka med minst 60 procent, en utveckling tack vare de framväxande ekonomierna. Men det växande energibehovet får förödande konsekvenser och effekterna är många; glaciärernas avsmältning med drygt 30 procent, fluktuationerna på de globala energimarknaderna och tilltagandet av extrema väderfenomen. Om inte utsläppen av koldioxid minskar kommer uppvärmningen av jordytan att fortsätta. Under de senaste 150 åren har medeltemperaturen höjts med 0,2C grader per årtionde. Detta är ett resultat av att vi släpper ut alltför stora mängder växthusgaser och utsätter ekosystemet för enorma risker. Centerpartiet har en optimistisk syn på klimatfrågan. Vi genomför konkreta insatser i regeringen samt medverkar i EU och resten av världen för att möta klimatutmaningarna. Det ska vara attraktivt att investera i klimatvänligare energisystem. Drivkraften för att minska klimatförändringarna måste hänga ihop med drivkraften att skapa tillväxt och framtidstro, att utveckla affärsidéer och satsa på miljöteknikexport. Genom att bättre förena miljö- och näringspolitik ökar konkurrenskraften i den globala klimatomställningen, vilket skapar både tillväxt och gröna jobb. EU svarar för cirka 14 procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser och idag täcker handeln med utsläppsrätter ca 40 procent av utsläppen inom EU. Det finns med andra ord en begränsning vad gäller de resultat som EU kan åstadkomma på egen hand. Men tillsammans med andra länder kan EU:s utsläppshandel så småningom länkas ihop med övriga världen. Steg för steg vill Centerpartiet etablera en global utsläppshandel med ett globalt pris. Handeln med utsläppsrätter är en av de viktigaste mekanismerna för att skapa ett tillräckligt starkt tryck för minskade koldioxidutsläpp. Centerpartiet vill vara med och utveckla utsläppshandeln ytterligare för att åstadkomma ännu mer kraftfulla spelregler för en världsekonomi med låga utsläpp och många nya idéer för en resurseffektiv ekonomi. 3

En klimatpolitik för en hållbar framtid Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Det är ett globalt hot som kräver internationellt samarbete. Vi måste skapa spelregler som långsiktigt kan minska utsläppen. Åtgärderna måste också vara kostnadseffektiva så att så många länder och företag, organisationer och enskilda människor snabbt kan dra åt samma håll till så lågt pris som möjligt. Först då kan hela världen samla sig och vara medspelare i den våg av insatser som ska minska klimatförändringarna och skapa en hållbar utveckling. Centerpartiet har gått i spetsen för en klimat- och energipolitik där vi möter klimatutmaningarna. Det handlar om energieffektiviseringar, nya drivmedel i fordon och transportsystem samt utvecklingen av förnybar energi. Sådana satsningar för att bättre teknik är ett nödvändigt komplement till utsläppshandel. Handel med utsläppsrätter ska utgöra ryggraden i klimatpolitiken och syftar till att effektivt minska utsläppen. Ju bättre tekniken blir, desto mindre behöver man vidta åtgärder för att höja koldioxidpriset. Centerpartiet anser att de resurser som satsas och styrmedel som implementeras ska fokusera på teknikneutrala och kostnadseffektiva klimatåtgärder och syfta till att både nå största möjliga miljöeffekt och att stimulera ekonomisk tillväxt i hela landet. Centerpartiet har varit en aktiv aktör i att driva miljöpolitiken framåt sedan länge. Vi var bl.a. pådrivande för att införa dagens koldioxidskatt på fossila bränslen som infördes redan 1991. Denna typ av miljöstyrning kommer att spela en större roll i framtiden. För att vi ska kunna vända utvecklingen och nå ett långsiktigt hållbart samhälle kommer ytterligare skärpningar att behövas. Handel med utsläppsrätter en prislapp på utsläpp Centerpartiets utgångspunkt är att koldioxidutsläpp ska kosta och att det måste finnas en tydlig prislapp på utsläppen av växthusgaser. De som släpper ut mest får betala för sig och de som reducerar sina utsläpp kan tjäna pengar på det. Antingen betalar man dyrt för sina utsläpp eller också sänker man sina koldioxidutsläpp och säljer utsläppsrätterna till ett annat företag. 1 Företaget behöver utsläppsrätterna under en övergångstid, men kommer snart att väga 1 Priset på utsläppsrätter eller ersättningen för reduceringar ligger kring 150 kr per ton vilket kan jämföras med koldioxidskatten i Sverige som uppgår till drygt 1000 kr per ton. Om man i stället köper utsläppsrätter får man således mer för pengarna; närmare sex gånger på marginalen. 4

kostnaden för utsläppsrätterna mot att i stället investera i renare teknik och mindre utsläpp. Steg för steg skapas en marknad för att sälja och köpa utsläppsrätter som i förlängningen leder till både mindre utsläpp och en större marknad för energieffektiv och klimatsmart teknik. Handeln med utsläppsrätter är en av EU:s viktigaste verktyg för att uppnå utsläppsminskningar. Det är inte själva handeln som minskar utsläppen, utan det faktum att man sätter ett tak för utsläppen på EU-nivå och sedan handlar med de begränsade antal utsläppsrätter som finns. Utsläppshandeln möjliggör en kostnadseffektiv minskning av utsläppen eftersom företag har möjlighet att välja mellan att minska sina utsläpp eller köpa sig fria. Den handel som då uppstår leder till att de billigaste åtgärderna inom Europa kan genomföras först. Handeln gör det möjligt att lämna beslutet om var en minskning skall ske åt marknadskrafterna istället för att fatta beslutet på politisk nivå. Dessutom undviker man detaljreglering sektor för sektor. Finessen med systemet är att det skapas ekonomiska incitament som tvingar fram en växande marknad för energieffektiv teknik, klimatsmarta logistiklösningar och annan miljövänlig produktion. Nya företag och nya jobb med inriktning på resurseffektiva lösningar vädrar morgonluft. Den dynamik och utvecklingskraft som handeln med utsläppsrätter kan skapa är en viktig del av ett vidare arbete i Europa, nämligen arbetet för att bli världens mest konkurrenskraftiga världsdel. Om EU är beredd att utveckla systemet med utsläppshandel ytterligare kan utsläppshandeln visa sig vara en av de mest betydelsefulla spelreglerna för att uppnå målen i den sk Lissabonstrategin. Genom att EU sätter ett tak på utsläppen begränsar man hur mycket koldioxid som varje lands energiintensiva företag får släppa ut. Företagen har därefter utan kostnad (grandfathering) tilldelats ett antal utsläppsrätter som sammantaget håller sig under detta tak. Genom att dela ut färre antal utsläppsrätter än vad varje bransch har behov av, ställs krav på utsläppsminskningar. Tilldelningen under den första handelsperioden 2005-2007 var alltför generös, vilket ledde till ett lågt pris på rättigheterna. Fördelen med gratistilldelningen var att skapa acceptans för systemet. EU införde systemet med handel med utsläppsrätter 2005. Det omfattar energianläggningar och vissa energiintensiva industribranscher. Systemet har utvecklats till att bli världens största enskilda koldioxidmarknad och det har bidragit till minskade svenska utsläpp inom framför allt 5

energisektorn och pappers- och massaindustrin. Utsläppshandeln står för 67 procent av volymen och 81 procent av värdet av den globala koldioxidmarknaden. 2 Idag omfattar handelsperioden 2008-2012 drygt 730 svenska anläggningar inom framförallt energisektorn, metallindustrin, mineralindustrin samt delar av skogs- och pappersindustrin. Den första periodens gratistilldelning av utsläppsrätter kom att innebära ett överskott av utsläppsrätter med sänkt pris på koldioxid som följd. Detta skapade i sin tur osäkerhet om taket för utsläppen med låga priser som följd. Eftersom priset på koldioxid har varierat kraftigt under den första perioden, indikerar detta att företag som ingår i handelssystemet har investerat mindre än om priset skulle ha varit mer stabilt. Vi anser därför att det enda rimliga är att modifiera systemet i riktning mot att samtliga rättigheter auktioneras ut efter 2012. Auktionering skapar dessutom långsiktiga priser och därmed ett bättre investeringsklimat för företag. Systemet har sedan införandet kontinuerligt vidareutvecklats. EU:s medlemsländer enades i juli 2008 om att inkludera flyget i EU:s handelssystem från år 2012. På så sätt komma till rätta med den ökande påverkan på klimatförändringen som flyget står för. Det innebär att kostnadseffektiva utsläppsminskningar kan uppnås och enligt kommissionens prognoser beräknas utsläppen minska med 36 procent till år 2015. 3 Det är en utveckling som Centerpartiet drivit och vill utöka till att omfatta hela trafiksektorn. EU en central roll i klimatpolitiken Inom EU pågår just nu ett intensivt arbete för att utveckla handelssystemet och EUkommissionen har presenterat en rad konkreta förslag till hur handelssystemet ska vara utformat efter år 2012 när Kyotoprotokollets första åtagandeperiod går ut. Bland annat kommer flyget att inkluderas redan år 2012, däremot finns för närvarande inga förslag om att inkludera sjö- och vägtransporter. Europaparlamentet som är medbeslutande i klimatfrågorna har lika stor makt som ministerrådet på detta område. Därför behöver Europa ansvarstagande parlamentariker som kan frågorna men också har erfarenhet av att förhandla med ministerrådet. Klimatfrågan är en utmaning som 2 Världsbanken, State and Trends of the Carbon Market, maj 2007. 3 Under antagandet att utsläpp vid oförändrad politik jämförs med stabilisering på 2005 års nivå 6

kräver bredd, samarbete och engagemang. I många fall krävs även mod i att fatta svåra beslut och våga satsa på ny teknik och nya metoder. Europaparlamentet spelar en stor roll för att balansera lagstiftningen men för detta krävs kompetenta parlamentariker. Den 23 januari 2008 presenterade EU-kommissionen ett omfattande klimatpaket med åtgärder om en ny europeisk energipolitik och enigt beslut har fattats av parlamentet och rådet luciadagen 2008 genom trialog. Till år 2020 ska EU minska utsläppen med minst 20 procent jämfört med 1990 års nivå. Om andra OECD länder tar på sig liknande åtaganden har EU beslutat att sträcka sig till 30 procents minskning. Centerpartiet anser att EU redan nu bör visa ledarskap och fastställa att unionen ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent oavsett om en framgång nås i de globala klimatförhandlingarna eller inte. Det är ett viktigt åtagande för klimatet och en viktig byggsten för att nå vår vision om ett fossilfritt Europa. På lång sikt, fram till 2050, avser EU att minskat de totala utsläppen med upp till 60-80 procent, också dessa nivåer är beroende av omvärldens respons. En stor del av utsläppsminskningarna ska göras genom att stärka och utvidga handeln med utsläppsrätter. Den handlande sektorn skall enligt det nya direktivet minska utsläppen med 21 procent jämfört med 2005 års nivå. EU- målen innebär en stor utmaning med tuffa krav på medlemsländerna. För Centerpartiet är EU:s målsättningar och kommissionens förslag en framgång då vi har varit aktiva och pådrivande i processen. Som en av världens största ekonomier med nära 500 miljoner invånare intar EU en viktig roll i arbetet med att möta de miljöhot som världen står inför. EU-länderna är samlat den mest generösa exportören och utlandsinvesteraren. Därmed står EU väl rustat, såväl ekonomiskt som teknologiskt för att nå målen. Det kommer att krävas ett ambitiöst och effektivt ledarskap för att möta de globala klimatutmaningarna och det kan komma att krävas mer p.g.a. nya vetenskapliga rön. Sveriges ordförandeskap i EU ger möjligheter EU har länge varit en drivande kraft i det internationella klimatarbetet och den klimat- och energiuppgörelse som medlemsländerna fattat beslut om med bindande utsläppsmål, ökad 7

handel, förnybar energi, energieffektivisering och biodrivmedel visar ytterligare EU:s beslutsamhet i att aktivt tackla klimatfrågan. Som ordförandeland i EU under andra halvåret 2009 kommer Sverige att spela en huvudroll i förhandlingarna om en ny klimatöverenskommelse vid det viktiga Köpenhamnsmötet. Sverige bör fortsättningsvis vara ledande inom den internationella klimatpolitiken eftersom vi har en ledande roll i teknikutveckling, bistånd, forskning, energipolitik samt genom sina kraftfulla mål för reduktion av utsläpp. När Sverige har ordförandeklubban i EU i höst är det därför ett gyllene tillfälle att använda sin förhandlingsexpertis för att arbeta fram ett nytt internationellt klimatavtal för perioden efter 2012. Att det är finanskris och lågkonjunktur är ingen ursäkt för att strunta i klimatfrågan, tvärtom är insatserna för klimatet en hävstång för ekonomisk tillväxt. Den 5 februari 2009 träffade Centerpartiet i alliansregeringen en historisk energiöverenskommelse som skapar förutsättningar för en rejäl omställning av energisystemet. Tack vare Centerpartiet och Alliansregeringen har vi världens mest ambitiösa klimatmål för att möta klimatutmaningen. Överenskommelsen innebär en klimatpolitik med högre ambitioner än någon tidigare regering och som går längre än något annat land i världen. Målen innebär att vi ska minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2020 vilket betyder att utsläppen ska minska med 20 miljoner ton jämfört med 1990 års nivåer. Detta innebär att Sverige intagit en tätposition i Europa. Mot en global överenskommelse 2012 För att klara av höga ambitioner krävs att vi utvecklar befintliga och nya styrmedel samt förenklar regelverk. Det är genom att kombinera ett aktivt deltagande globalt med ett lokalt ansvarstagande som vi kan möta upp de krav som klimatet kräver och ta ansvar för omvärlden och kommande generationer. Centerpartiet är pådrivande när det gäller utvecklingen av den Europeiska unionen som global aktör inte minst när det gäller klimatpolitiken. Europa klarar inte de globala utmaningarna ensamt och det är viktigt att EU:s samarbeten inte begränsar sig till länder i vår närhet. Därför har Centerpartiet tillsammans med alliansregeringen lagt grunden till ett samarbete med bl.a. USA och den nya Obama-administrationen för ett långsiktigt arbete med att ta fram ny 8

teknologi för klimatomställningen. En viktig komponent inför höstens Köpenhamnsmöte är den transatlantiska länken som bidrar till att få med USA som är en viktig aktör i en global klimatöverenskommelse. Centerpartiet välkomnar deras inställning till auktionering liksom marknadsnära åtgärder. Sverige har ett betydelsefullt tekniksamarbete med USA som spelar en viktig roll vid förhandlingsbordet i höst. Här förväntar vi oss att de skall leverera utsläppsminskningar och svara för en del av finansieringen. Det internationella miljösamarbetet regleras i FN:s klimatkonvention och det tillhörande Kyotoprotokollet, vilket löper fram till 2012. Vid tiden för Kyotoprotokollets undertecknande talade EU för 15 medlemsstater. Idag när arbetet pågår med att utveckla en efterträdare till Kyotoprotokollet representerar EU vid förhandlingsbordet 27 medlemsstater. Det betyder att EU:s position har stärkts och därmed också dess förmåga att utöva ett starkt ledarskap. Arbetet med att få till stånd en ny global klimatöverenskommelse pågår och kommer till ett avgörande under Köpenhamnsmötet i december 2009. Att ett nytt globalt avtal kommer på plats är avgörande för klimatarbetet och måste enligt Centerpartiet vara betydligt mer långtgående till innehåll och omfattning än Kyotoprotokollet. Vi kan göra mer för klimatet! För att möta klimatkrisen krävs en kombination av åtgärder; det handlar både om energieffektivisering, energibesparingar, miljöskatter, övergång till förnybar energi, förändrade konsumtionsmönster och utsläppsminskningar i andra länder. Men framförallt är det genom handel med utsläppsrätter som vi kan minska växthusgaserna effektivast och till lägst kostnad. - Vidga systemet för fler sektorer Att få ett högre pris på koldioxid är ett första steg. Därefter bör det få fäste i alla sektorer. Ju fler stora utsläppskällor, viktiga växthusgaser och länder med betydande utsläpp som kan inkluderas, desto bättre blir systemets ekonomiska och miljömässiga effektivitet. Dessutom borde systemet vidgas så att handelssystemet på lång sikt omfattar samtliga samhällssektorer inom EU. På så sätt skulle systemet bli miljöeffektivare och ge större minskningspotential och lägre kostnader. Om t.ex. transportsektorn hade varit med i utsläppshandeln hade energiförbrukningen minskat lika mycket som andra sektorer och utsläppen av växthusgaser i EU skulle ha minskat med 9

14 procent mellan 1990 och 2005, i stället för faktiska 7,9 procent. 4 Sjöfarten omfattas inte av dagens system för handel med utsläppsrätter, men det råder ingen tvekan om att sjöfarten ger upphov till betydande utsläpp av hälso- och miljöpåverkande föroreningar. Varvsindustrins utveckling går mot att bygga allt större container- och passagerarfartyg som förbrukar mer tunga oljor och därmed utgör en ännu större miljöbelastning än tidigare. Sjöfartens utsläpp av koldioxid uppgår till mellan 2-5 procent av världens utsläpp och ökar kontinuerligt. Sveriges Redareförening är därför angelägen om att få medverka i en utveckling av ett svenskt handelssystem för svavel/kvävedioxidutsläpp. Kunskapen finns inom svenskt näringsliv och utvecklingen av såväl tjänster som produkter inom reningsteknik och mätteknik har en stor utvecklingspotential. Centerpartiet anser därmed att sjöfarten har en stor potential som miljövänligt transportmedel och det är viktigt att öka trycket på utveckling av renare motorer och användningen av rent bränsle. Därmed vill Centerpartiet inkludera sjöfarten i handeln med utsläppsrätter inom EU efter en konsekvensbedömning och analys av hur övervakning och kontroll ska gå till. Det effektivaste instrumentet för att minska utsläppen är att etablera utsläppshandel på global nivå med ett globalt pris. Ett sammanhängande globalt system skulle förenkla överföring av resurser för klimatinsatser mellan olika länder. Detta skulle inte påverka de totala utsläppen utan bara fördelningen mellan länderna, och den totala kostnaden för att nå en viss samlad utsläppsminskning. På lång sikt bör vi få en global marknad. - Tilldelning genom auktionering För den gällande handelsperioden 2008-2012 gäller att minst 90 procent av utsläppsrätterna ska fördelas gratis till de berörda anläggningarna resten kan auktioneras. Auktionering av utsläppsrätterna innebär att aktörerna själva kan köpa sina utsläppsrätter. Med auktionering är priset på utsläppsrätter detsamma för alla aktörer inom systemet och aktörerna ställs därmed inför lika villkor. På så sätt uppnås hög effektivitet på ett konkurrensneutralt vis, vilket skapar trovärdighet för systemet. 4 Transportsektorn för ungefär en tredjedel av den slutliga energiförbrukningen i EU, och är nästan helt (till 97 procent) beroende av råoljebaserade drivmedel som bensin och diesel. 10

För att ta krafttag om klimatomställningen och uppnå målet om en 20 procentig utsläppsminskning till 2020, vill Centerpartiet ta steget fullt ut genom 100 procent auktionering. Detta garanterar handelsystemets effektivitet, öppenhet och klarhet. Det ligger dessutom i linje med principen om att förorenaren ska betala och dem som handlar tidigt ska belönas. För att få en balanserad övergång från gratistilldelningen och för att undvika snedvridning av konkurrensen anser vi att en stegvis ökning av auktionering är rimlig. Detta gäller för nytillträdande sektorer som stål och cementindustrin 5 men även för energiintensiva branscher där det kan uppstå koldioxidläckage. 6 Det skulle innebära att en större mängd utsläppsrätter auktioneras varje eller vart annat år fram till 2020 då 100 procent bör auktioneras. - Etablera en oberoende utsläppsmyndighet Utsläppshandel kräver en omfattande apparat för kontroll och uppföljning. De olika anläggningarna och deras utsläpp ska dessutom registreras och mätas. För att ge långsiktighet och skapa ett institutionellt system föreslår centerpartiet att auktioneringen bör skötas av en oberoende utsläppsmyndighet, en europeisk miljöstyrelse. Långsiktighet i systemet är centralt. Därför bör denna myndighet fördela, övervaka och verifiera och arbeta fram fördelningar av utsläppsrätter fram till 2050. Denna styrelse ska arbeta enligt börsliknande regler för att garantera transparens och neutralitet. Klimatfrågan är en utmaning som kräver bredd, samarbete och engagemang. I många fall krävs även mod i att fatta obekväma beslut och våga satsa på ny teknik och nya metoder. För Centerpartiet innebär klimatutmaningarna en historisk möjlighet. Vi vill vara med och visa vägen i kampen mot klimatet, i den nödvändiga energiomställningen och i utvecklingen mot en resurseffektiv ekonomi. Sverige har redan tagit många steg på vägen för att möta klimatförändringarna. Omställningen ger försprång, konkurrensfördelar och nya jobb. Men inte minst görs insatser för kommande generationer, för våra barn och barnbarns skull. 5 Nya anläggningar för handelsperioden 20082012: Förbränningsanläggningar med en installerad kapacitet över 20MW samt mindre förbränningsanläggningar anslutna till fjärrvärmenät med en total kapacitet över 20 MW, mineraloljeraffinaderier, koksverk, järn- och stålindustri, mineralindustri (cement, kalk, glas, keramik) samt pappers- och massaindustri. 6 EU:s industrier flyttar verksamhet eller investeringar utanför EU p.g.a. koldioxidrestriktioner inom EU. 11

Rösta för Europas förenta krafter den 7 juni! Att lägga sin röst på Centerpartiet den 7 juni är att lägga sin röst på viljan. På ett grönt, företagsamt, öppet och tryggt Europa. Och på de liberala krafter som sakta men säkert omvandlar vår europeiska union från Den stora byråkratin till Den goda demokratin. Då röstar du för Europas förenta krafter. 12