Framtidsutredningen 2009 Vilka är framtidens utmaningar för Stockholms arbetsmarknad och för staden som arbetsgivare?
Framtidsutredningen 2008 Hur påverkar globaliseringen Stockholm och hur utmanar det staden? Ett Stockholm i världsklass STADSLEDNINGSKONTORET Stadshuset, 105 35 Stockholm Telefon 08-508 29 000 www.stockholm.se VI S I O N2 O 3 O År 2007 antog Stockholms stad en vision om hur staden och regione n ska utvecklas fram till år 2030. I visionen framträder en innovativ och växande storstad i världsklass en stad med stark tillväxt och god välfärd för alla. Till vision 2030 har hittills två framtidsutredningar kopplats. Den första rapporten (2007) utreder stadens ekonomiska möjligheter att samtidigt både finansiera en hög investeringstakt och fortsätta utveckla en god välfärd för stockholmarna. Den andra rapporten (2008) behandlar dels hur staden och närings livet hittills klarat globaliseringens utmaningar, dels regionens beroende av utrikeshandel. Rapporten redovisar dessutom kommunernas stora betydelse för det lokala näringslivsklimatet; en god kommunal service är en viktig framgångsfaktor i den globala konkurrensen. Denna utredning, som är den tredje och avslutande rapporten i serie n, diskuterar de viktigaste framtida utmaningarna för Stockhol m s arbetsmarknad. Rapporten har utarbetats av Elisabet Bremberg och Helen Slättma n på stadsledningskontorets finansavdelning i nära samarbete med personalstrategiska avdelningen. Underlag till rapporten har tagit s fram av Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB.
Innehåll Sammanfattning...4 Globalisering och åldersboom påverkar Stockholms arbetsmarknad...6 n Stockholms arbetsmarknad 2030 vad säger visionen?...6 Stockholms arbetsmarknad idag...7 n Kompetenskrävande arbetsmarknad...7 n Utrikesfödda släpps inte in på arbetsmarknaden...8 n Stockholms stad som arbetsgivare...8 n Utrikesfödda väl representerade bland stadens personal...9 Stockholms arbetsmarknad i framtiden...10 n Huvudscenario regionens starka tillväxt fortsätter...10 n Fortsatt fokus på kunskapsintensiva tjänster...11 n Kompetensförsörjning och integration är avgörande...12 Utmaningar för arbetsmarknaden...13 n Ökade utbildningsklyftor...13 n Obalans mellan utbud och efterfrågan...14 n Stockholms stad med ansvar för kompetensförsörjningen...15 Är det för få som arbetar om 20 år?...16 n Ökad sysselsättning bland utrikesfödda?...16 n Tidigare start på arbetslivet för de unga?...17 n Längre arbetsliv för de äldre hög ohälsa?...17 n Övriga arbetskraftresreserver?...18 Utmaningar för staden som arbetsgivare...20 n Framtida rekryteringsbehov...20 n Vad kan staden göra för att underlätta framtida rekrytering?...21 3
Sammanfattning Stadens vision är att Stockholm ska utvecklas till en av världens ledande kunskapsregioner. År 2030 ska regionen erbjuda unika möjligheter till arbete och utbildning hela befolkningens potential ska tas tillvara. Men utmaningarna är många. Globaliseringen skärper kraven på företagen. Näringslivet kommer att bli än mer kunskapsintensivt, och högre krav kommer att ställas på utbildning och kompetens. Samtidigt skapar den åldrande befolkningen en ny situation den arbetsföra delen av befolkningen kommer att bli tvungen att försörja en allt större andel unga och gamla. För att nå visionens mål måste fokus därför ligga på kompetensförsörjning och integration. Stockholm har ett varierat näringsliv med en mångfald av företa g och branscher. Arbetsmarknaden är mer kompetenskrävande och tjänste inriktad än i övriga riket, och arbetskraften är mer välutbildad. Detta är en styrka. En svaghet är att de utrikes födda inte i tillräcklig omfattning har etablerat sig på arbetsmarknaden. Syssel sättningsgraden bland utrikesfödda är endast 59 procent i åldrarna 20 64 år, jämfört med 83 procent för inrikes födda. Dessutom har de utrikesfödda en lägre utbildningsnivå. För att nå visionens mål måste fokus därför ligga på kompetens försörjning och integration. Fler behöver utbilda sig och fler behöver arbeta. Stockholm måste ha ett utbildningssystem som tillgodoser efterfrågan på rätt skolad arbetskraft, och en arbetsmarknad som är fri från diskriminering. Beräkningar visar att utrikesfödda måste nå en sysselsättningsgrad och en utbildningsnivå liknande den övriga befolkningens för att regionens framtid a arbetskraftsbehov ska tillgodoses. För staden som arbetsgivare blir förmågan att konkurrera om den kompetenta arbetskraften avgörande. Nya jobbtill fällen förväntas komma främst inom kunskapsintensiva tjänster, och efterfrågan på yrkesutbildad och högskoleutbildad arbetskraft kommer att stiga kraftigt. Kompetensförsörjning och ökad integration avgörande Beräkningar i rapporten visar att regionens starka tillväxt fortsätter. Nya jobb tillfällen förväntas komma främst inom kunskapsintensiva tjänster, och efterfrågan på yrkesutbildad och högskoleutbildad arbetskraft kommer att stiga kraftigt. Detta kräver i sin tur fler utbildningsplatser, högre kvalitet på utbildningarna och en bät tre förmåga att omvandla forskningsresultat till entreprenörskap. Utbildningarna behöve r också bättre anpassas till marknadens behov. Beräkningarna visar även tydligt att utrikesfödda behöver nå en utbildningsnivå motsvarande de svenskfödda. Avhoppen från gymnasieskolan och den sociala snedrekryteringen till högre utbildningar behöver minska. Idag saknar 30 procent av länets 20-åringar en fullständig gymnasieutbildning. Samtidigt blir arbetsmarknaden alltmer kompetenskrävande. En bra grund- och gymnasieskola, som tidigt gör kraftfulla insatser för elever som halkar efter, är därför helt avgörande. Studie- och yrkesvägledare har ett mycket viktigt ansvar att ge ungdomar relevant information om vilka utbildningar som kan leda till arbete. Jobbkris nu men personalbrist i framtiden I tider av ekonomisk osäkerhet, då varsel och uppsägningar ökar kraftigt, är det lätt att glömma de långsiktiga utmaningarna på arbetsmarknaden. För Sverige och större delen av västvärlden väntar med stor sannolikhet en otillräcklig tillgång på arbets 4
kraft med rätt kvalifikationer. I staden beräknas andelen av befolkningen i arbetsför ålder att minska från 65 till 63 procent år 2030. Detta innebär, lite tillspetsat, att alla sysselsatta måste jobba 5 6 timmar extra varje månad för att behålla samma levnadsstandard som idag. I någon mån kan en ökad produktivitet kompensera för behovet av fler sysselsatta, men inte helt. Varifrån ska arbetskraften komma? Bättre integration av utrikesfödda har redan framhållits för Stockholmsregionen är det sannolikt en förutsättning för att klara arbetskraftsförsörjningen. Vidare har sysselsättningen bland unga sjunkit påtagligt de senast decennierna, och inträdet på arbetsmarknaden sker vid allt högre ålder här finns en outnyttjad potential. I grupperna arbetslösa, i åtgärder eller med olika former av sociala ersättningar finns personer med möjligheter att komma tillbaka till arbetsmarknaden, även om man bör vara försiktig med att bedöma dessa olika grupper alltför generellt. Ytterligare ett sätt att öka sysselsättningen är att få äldre att arbeta längre. Men ohälsan bland de sysselsatta ökar påtagligt med stigande ålder. En generellt höjd pensionsålder förefaller därför inte möjlig. Däremot kan en mer flexibel pensionsålder, i kombination med förebyggande arbetsmiljöinsatser, vara ett rimligt alternativ. Sysselsättningen bland unga har sjunkit påtagligt de senast decennierna, och inträdet på arbets marknaden sker vid allt högre ålder här finns en outnyttjad potential. Staden måste konkurrera alltmer om arbetskraften Stockholms stad är regionens största arbetsgivare, och den framtida kompetensförsörjningen för stadens verksamheter är en strategisk fråga. Den ökande konkurrens en om arbetskraften innebär stora utmaningar både vad gäller att rekryte ra och behålla personal. Redan idag möter såväl kommunala som privata välfärdsproducenter i Stockholms län en tuffare konkurrens om arbetskraften än i övriga Sverige. Kommunerna och de privata entreprenörerna bör därför tillsammans arbeta för att öka intresset för jobb inom välfärdsområdet. Fler ungdomar måste helt enkelt utbilda sig och skaffa sig behörighet främst för yrken inom vård och omsorg. För Stockholms stad gäller det dessutom att fortsätta arbeta aktivt för att marknadsföra staden som en attraktiv arbetsgivare. Samarbete sker idag med flera utbildningssam ordnare. Staden gör även en rad aktiva insatser för att minska ohälsan och öka mångfalden inom samtliga verksamheter. Till sist är det också viktigt att se över vad som kan erbjudas de anställda i form av flexibla arbetstider, karriärutveckling, ledarskapsutbildning och möjligheter att påverka sitt arbete. Stockholms stad är regionens största arbetsgivare, och den framtida kompetensförsörjningen för stadens verksamheter är en strategisk fråga. 5
Globalisering och åldersboom påverkar Stockholms arbetsmarknad Stockholm vill växa och utvecklas till en världsledande kunskapsregion, en region som erbjuder unika möjligheter till arbete och utbildning. Visionen är att allas potential ska tas tillvara och att alla människor ska ha goda förutsättningar att förverkliga sina drömmar. Samtidigt finns stora utmaningar i form av en växande åldersboom och en ökad internationell konkurrens. Den fortskridande globaliseringen innebär nya villkor, samtidigt som den åldrande befolkningen skapar en ny situation inom en nära framtid. Den fortskridande globaliseringen innebär nya villkor. Sverige är ett högkostnadsland och måste möta den internationella konkurrensen med hög kompetens och spjutspetsteknologi. Svenska företag har hög flexibilitet och omställningsförmåga, och hittills har Sverige lyckats behålla en hög konkurrenskraft. Till stor del bygger detta på ett bra grundläggande utbildningssystem, som i framtiden kommer att bli ännu viktigare. Den åldrande befolkningen skapar en ny situation inom en nära framtid. Tillgången på arbetskraft minskar överallt i västvärlden. Sveriges befolkning åldras dock förhållandevis balanserat. I Sverige är de mest vårdbehövande grupperna för närvarande relativt små. Det är först efter år 2020, när de stora kullarna som födde s på 1940-talet börjar bli över 80 år, som vårdbehovet ökar i någon större omfattning. Då kommer rekryteringen till vård- och omsorgssektorn att utgöra en flaskhals och höja vårdkostnaderna. Många glesbygdskommuner kommer att få svårt att rekrytera tillräckligt med personal till vård, omsorg och andra primä ra kommunala uppgifter, även om de får pengar via det kommunala utjämningssystemet. Och utjämningssystemet kommer att utsättas för påfrestningar när storstad s- och tillväxtområdena får behålla allt mindre av sina skatteintäkter. Även i Stockholms stad beräknas den arbetsföra delen av befolkningen att minska. Det finns en risk för generell arbetskraftsbrist, men framförallt för en brist på specifika kompetenser inom specifika branscher. Detta märks redan idag inom vissa yrken i Stockholm råder sedan flera år tillbaka en brist på såväl förskollärare som specialister inom hälso- och sjukvården. Det saknas även specialister i vissa yrken inom industri och byggnadsverksamhet. För att trygga vår framtida välfärd är det viktigt att en så stor del av den arbetsföra befolkningen som möjligt har en tillräcklig utbildning och blir kvar i arbetslivet så länge som möjligt. I denna rapport vill vi visa på vilka utmaningar som Stockholms arbetsmarknad står inför. Stockholms arbetsmarknad 2030 vad säger visionen? I stadens vision beskrivs Stockholm år 2030 som en mångsidig och upplevelserik storstad i världsklass. I regionen finns ett stort och brett utbud av arbeten och utbildningar som dels ger människor möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar, dels tar tillvara allas potential. Stockholm-Mälarregionen är en integrerad arbetsoch utbildningsmarknad där kommungränser har minskat i betydelse. Här finns alltid en efterfrågan på arbetskraft och ett brett utbud av utbildningar med hög kvalitet. Utbildningar som förbereder för yrkesarbete, såväl som för akademiska studier och som skapar många olika vägar in i arbetslivet. Ambitionerna är således höga. I denna rapport vill vi visa på vilka utmaningar som Stockholms arbetsmarknad står inför och diskutera möjliga lösningar. Rapporten inleds med en beskrivning av hur arbetsmarknaden ser ut i idag. I fokus står sedan frågan hur Stockholm ska kunna behålla och förstärka sin position som kunskapsregion. Avslutningsvis diskuteras de utmaningar som staden som arbetsgivare ställs inför. 6
Stockholms arbetsmarknad idag Stockholms arbetsmarknad har en särskild ställning i Sverige. Här finns närmare en fjärdedel av Sveriges företag och många av landets huvudkontor. Här finns ett varierat näringsliv med företag i en mängd olika storlekar och branscher. Och här finns en arbetsmarknad som är mer kompetenskrävande och mer tjänsteinriktad i jämförelse med övriga riket. På en arbetsmarknad med så stor bredd och så många valmöjligheter möter kommuner och landsting en mycket tuff konkurrens om arbetskraften. I Stockholms län finns drygt en miljon sysselsatta, vilket motsvarar nästan en fjärde del av rikets totala sysselsättning. Av dem har cirka hälften sin arbetsplats i Stockholms stad. Sett till näringslivsstrukturen är det två kategorier av branscher som starkt skiljer Stockholm från riksgenomsnittet. Å ena sidan har vi finans-, IT-, fastighets- och företagstjänster branscher som förhållandevis är betydligt större i Stockholm än i riket. Å andra sidan har vi tillverkningsindustrin som är betydligt mindre. Här finns en arbetsmarknad som är mer kompetenskrävande och mer tjänsteinriktad i jäm förelse med övriga riket. Sysselsatta fördelade på branschgrupper år 2007 Sysselsatta Stockholms stad Stockholms län Riket per bransch 1 antal % antal % antal % Finans, it, fastighetsoch företagstjänster 223 900 40 317 100 31 879 400 20 Transport, kommunikation 36 300 7 73 700 7 262 000 6 Handel, hotell o restaurang 93 200 17 183 000 18 672 400 15 Off förvaltn, utbildning, sjukvård 136 100 25 290 600 28 1 409 300 32 Tillverkning och bygg 65 100 12 161 900 16 1 115 900 26 ALLA BRANSCHER 554 600 100 1 026 300 100 4 339 000 100 Källa: raps-ris (SCB) Siffrorna i tabellen ovan avser hela dagbefolkningen, det vill säga både de som bor och arbetar i länet eller staden och de som pendlar in. Länets nettoinpendling uppgår till cirka 60 000 personer dagligen, huvudsakligen från Uppsala län (drygt 28 000) och Södermanlands län (drygt 15 000). Stadens nettoinpendling uppgår till cirka 151 000 personer dagligen, varav de flesta kommer från länets övriga kommuner. Den stora dagliga pendlingen ställer höga krav på transportsystemet i hela Mälardalen. Kompetenskrävande arbetsmarknad Stockholm är tillsammans med Uppsala det län i Sverige som har den högsta andelen högutbildade. I riket som helhet har cirka två tredjedelar av den vuxna befolkni ngen i arbetsför ålder grundskola eller gymnasium som högsta utbildning. I Stockholms stad är motsvarande andel ungefär hälften av befolkningen alla övriga har någon form av eftergymnasial utbildning. Detta är inte oväntat, eftersom länets kompetenskrävande arbetsmarknad genererar en hög efterfrågan på högutbildade. Intressant är att kvinnorna är mer välutbildade än männen, vilket framgår av diagrammet på nästa sida. Detta förklaras av att många kvinnor arbetar i den offentliga sektorn, som generellt sett är mycket kompetenskrävande. Stat och landsting har allra högst andel högutbildade. Till antalet finns dock flest högutbildade kvinnor i den kommunala sektorn. Exempel på vanliga yrkesgrupper där är lärare, förskollärare, socionomer och sjuksköterskor. Länets största arbetsgivare 2007 Antal anställda Stockholms stad 44 800 Stockholms läns landsting 28 625 Ericsson AB 9 875 Rikspolisstyrelsen 7 725 Astra Zeneca AB 7 325 Posten meddelande AB 6 675 NCC AB 6 475 Botkyrka kommun 6 375 Scania CV AB 6 275 Södertälje kommun 6 125 Källa: SCB I Offentlig förvaltning etcetera ingår även anställda i privat verksamhet som är offentligt finansierad. I totalen ingår inte bransch okänd. För staden motsvarar det 4 900, för länet cirka 9 000, för riket cirka 51 600 anställda. 7
Högsta utbildningsnivå hos befolkningen 16 74 år, 2007 Källa: SCB Grundskola eller gymnasium samtliga Hela Stockholm landet stad Stockholms län stad Stockholms stad län Eftergymnasial utbildning män Eftergymnasial utbildning kvinnor Andel av befolkningen 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 Utrikesfödda släpps inte in på arbetsmarknaden Sysselsättningsgrad i åldern 20 64 år i Stockholms stad 2007 Födelseland Sverige 83 % Norden utom Sverige 73 % Sydamerika 67 % Nordamerika 63 % F.d. Sovjetunionen 62 % Europa utom Norden 59 % Asien 53 % Afrika 52 % Utrikesfödda 59 % Totalt 77 % En fjärdedel av Stockholms befolkning i arbetsför ålder är utrikesfödda. Men deras etablering på arbetsmarknaden har under en lång tid inte fungerat tillfredställande. Skillnaden i deltagandet i arbetslivet mellan inrikes födda och utrikesfödda är stor. I Stockholms stad uppgår sysselsättningsgraden bland utrikesfödda endast till 59 procent, jämfört med 83 procent bland inrikes födda, i åldrarna 20 64 år. Det finns inga enkla svar till varför det ser ut så här. Frågor kopplade till arbetsmarknadspolitik har stor betydelse, men också attityder och utbildning. Andelen personer med eftergymnasial utbildning är högre bland svenskfödda än bland utrikesfödda, och en högre andel utrikesfödda är lågutbildade. Till viss del beror detta på brister i validering av kompetens förvärvad utomlands, men stora kompetensutvecklingsinsatser är nödvändiga och måste anpassas till målgruppernas olika behov. Högsta utbildningnivå bland invånare i Stockholms stad, i åldern 20 64 år Svenskfödda Utrikesfödda Grundskola 27 % 46 % Gymnasium 21 % 16 % Eftergymnasial utbildning 53 % 38 % Totalt 100 % 100 % Stockholms stad som arbetsgivare Stockholms stad är regionens största arbetsgivare, med cirka 42 500 anställda år 2008. Stockholms stad är regionens största arbetsgivare, med cirka 42 500 anställda 2 år 2008. Därutöver är uppskattningsvis cirka 13 000 personer anställda i privata företag som har staden som beställare och finansiär 3. Ungefär tre fjärdedelar av stadens anställ da är kvinnor, och medelåldern bland samtliga anställda är 46 år. Ålders profilen bland stadens anställda följer riksgenom snittet för kommunanställda, trots att hela Stockholms arbets marknad generellt har en yngre profil än riksgenom snittet 4. 8 2 Månadsavlönade, det vill säga tillsvidare- och visstidsanställda men ej timavlönade. 3 Denna siffra är en skattning, då staden inte sammanställer en exakt personalstatistik på privat upphandlad verksamhet. 4 Källa: SKL
Ungefär 85 procent av stadens anställda arbetar med utbildning, vård och omsorg. Den sneda könsfördelningen i stadens verksamheter är särskilt påtaglig inom förskolan och omsorgen. 96 procent av förskollärarna är kvinnor och 91 procent av barnskötarna. Även bland lärarna i lågstadiet är andelen kvinnor 96 procent. Bland undersköterskorna är 87 procent kvinnor och bland vårdbiträdena 81 procent. Stockholms stad är som kommunal arbetsgivare inte unik i detta avseende. Tvärtom har Stockholms stad generellt en högre andel män än de flesta övriga kommuner i landet. Bland de yrken som har mest jämn könsfördelning finns fritids ledare, rektorer, musik- och idrottslärare samt lärare i matematik, svenska, natur- och samhällsorienterade ämnen. Och inom de centrala tekniska förvaltningarna råder det, kanske föga förvånande, istället en mansdominans. Konkurrensen om arbetskraften är tuffare i Stockholm jämfört med de flesta regioner i Sverige. Det gör att lönerna pressas uppåt, vilket gör det dyrare för kommunerna i Stockholmsregionen att rekrytera. Den genomsnittliga månadslönen för anställda inom Stockholms stad är cirka nio procent högre jämfört med kommunanställda i genomsnitt i Sverige 5. Huvuddelen av dessa löneskillnader kan förklaras av den hårdare konkurrensen. Den genomsnittliga månadslönen för anställda inom Stockholms stad är cirka nio procent högre jämfört med kommunanställda i genomsnitt i Sverige. Huvuddelen av dessa löneskillnader kan förklaras av den hårdare konkurrensen. Utrikesfödda väl representerade bland stadens personal Av de sysselsatta på Stockholms totala arbetsmarknad är andelen utrikes födda cirka 18 procent. I Stockholms stads personalstyrka når andelen upp till cirka 26 procent, vilket ganska väl speglar andelen utrikesfödda av den arbetsföra befolkningen i staden. De vanligaste yrkena bland utrikesfödda anställda i kommunen är undersköterska, vårdbiträde, personlig assistent och barnskötare. Bland chefer och i de centrala förvaltningarna är utrikesfödda dock kraftigt underrepresenterade. Cheferna inom stadens verksamheter har en viktig roll i främjandet av jämställdhet och mångfald. Medarbetarna ska stimuleras att anta chefsuppdrag. En tydlig ambitio n för 2009 är att öka andelen chefer med utländsk bakgrund 6. Stadens anställda uppdelade på verksamhetsgrenar och kön 2008 Avser månadsavlönade Källor: SLK, USK AB Infrastruktur, stadsmiljö Fritid och kultur Övrigt Kvinnor Män Individ o familjeomsorg Omsorg om funktionshindrade Äldreomsorg Förskola och skolbarnomsorg Utbildning Antal 0 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 5 Källa: SCB 6 Stockholms stads budget för 2009. 9
Stockholms arbetsmarknad i framtiden Stadens vision om ett Stockholm i världsklass år 2030 för utsätter en mycket väl fungerande arbets- och utbildningsmarknad, där en så stor del av den arbetsföra befolkningen som möjligt har en tillräcklig utbildningsnivå och blir kvar i arbetslivet så länge som möjligt. Scenarioberäkningar visar att tillgången på högutbildade och en bättre integration på arbetsmarknaden blir avgörande. I huvud scenariot, som kan sägas motsvara utvecklingen i Vision 2030, är anpassningen till globaliseringen god och länet drar nytta av en allt öppnare världsekonomi. För att illustrera möjliga utvecklingsvägar och peka på de viktigaste utmaningarna för Stockholms arbetsmarknad har vi i denna rapport gjort scenarioberäkningar 7 fram till år 2030. Dessa är i huvudsak baserade på de senaste årtiondenas utvecklingsmönster, med arbetskraftsutbud och produktivitet som de mest centrala variabler na. Ett huvudscenario och ett mer negativt scenario har tagits fram. I huvud scenariot, som kan sägas motsvara utvecklingen i Vision 2030, är anpassningen till globaliseringen god och länet drar nytta av en allt öppnare världsekonomi. I det alternativa, mer negativa scenariot, har staden och länet inte lyckats anpassa sig lika väl till de möjligheter som globaliseringen erbjuder. Negativt senario I det mer negativa scenariot har länet inte lyckats anpassa sig till eller tillvarata de möjlig heter som globaliseringen erbjuder. Den ekonomiska politiken, integrations-, samt utbildnings- och forskningspolitiken har inte lett till de avgörande framsteg som krävs för att lyfta Sverige långsiktigt. Detta påverkar exportutvecklingen, investeringar na och reallöne utvecklingen negativt i förhållande till huvudscenariot. Befolkning en och sysselsättningen beräknas öka långsammare, och BRP-tillväxten blir lägre. Huvudscenario regionens starka tillväxt fortsätter Stockholmsregionen har under de senaste decennierna varit den region i Sverige som ökat mest i tillväxt, sysselsättning och produktivitet. I huvudscenariot fortsätte r den goda utvecklingen, och den ekonomiska tillväxten mätt i BRP 8 ökar med 3 procent årligen fram till 2030. Som jämförelse var den genomsnittliga årlig a ökningen av BRP mellan 1997 och 2006 i Stockholms län 4,5 procent 9. Den viktigast e förutsättningen för denna utveckling är en fortsatt ökning av befolkning och sysselsättning i regionen. En växande befolkning ger underlag för en stor varu- och tjänstemarknad, som i sin tur skapar en bred efterfrågan på arbetskraft. År 2030 beräknas staden ha nästan en miljon invånare, och Stockholms län drygt 2,5 miljoner invånare. Sverige som helhet står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning. Utvecklingen i Stockholm ser betydligt ljusare ut, mycket tack vare inflyttningen till regionen. Andelen personer i arbetsför ålder beräknas dock minska även i Stockholms stad och län, eftersom grupperna barn och äldre växer ännu snabbare. I staden minskar andelen 20 64-åringar från 65 procent av befolkningen idag till 63 procent i huvudscenariot, i länet från 62 till 61 procent. I scenarierna räknar vi trots detta med en god sysselsättningstillväxt och med en ökad andel arbetade timmar som utförs av eftergymnasialt utbildade. Detta förutsätter att arbetskraften blir alltmer välutbildad och att sysselsättningsgraden ökar framförallt bland utrikes födda. Även nettoinpendlingen till länet förutsätts öka. I länet som helhet beräknas sysselsättningstillväxten bli i genomsnitt 1,3 procent per år. Fram till 2030 innebär det ytterligare drygt 360 000 sysselsatta. Det låter kanske mycket, men under perioden 1997 2005 låg den genomsnittliga ökningen av antalet sysselsatta på cirka 1,5 procent per år. Och under högkonjunkturen 2006 2008 var den genomsnittliga ökningen av sysselsättningen så mycket som drygt 3 procent årlige n i både staden och länet. 10 7 Scenarierna är framräknade med hjälp av modellen regionalt analys- och prognossystem (raps). 8 Bruttoregionprodukten (BRP) motsvarar värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. 9 Procentuell volymförändring.
Nyckeltal från scenarierna Stockholms län Stockholms stad Tusental Nuläge Huvud Negativ Nuläge Huvud Negativ Befolkning 1 890 2 518 2 291 771 972 891 Andel av befolkningen 20 64år 62 % 61 % 59 % 65 % 63 % 62 % Sysselsättning (dagbefolkning) 972 1 327 1 106 525 770 591 Årlig tillväxttakt sysselsättning 1,5 % * 1,3 % 0,5 % 1,3 % * 1,5 % 0,5 % Sysselsättningsgrad 78,5 % 82,1 % 76,9 % 75,9 % 80,0 % 74,5 % BRP 4,5 % ** 3,1 % 2,2 % * 1997 2005 ** 1997 2006 Fortsatt fokus på kunskapsintensiva tjänster Sysselsättningstillväxten är koncentrerad till de branscher som varit snabbväxande de senaste 10 15 åren och där Stockholmsregionen redan idag har en hög specialiseringsgrad. Huvuddelen av de nya jobben förväntas komma inom kunskapsintensiva tjänster med högutbildad arbetskraft. Diagrammet nedan visar att sysselsättningen ökar kraftigast inom finansiella tjänster, informations- och kommunikationsteknik samt inom företagsnära tjänster, det vill säga företag som levererar tjänster till andra företag. Även vissa kunskapsintensiva branscher som vanligen återfinns inom offentlig sektor förväntas växa starkt, såsom hälso- och sjukvård och utbildning. Andra branscher med fortsatt snabb tillväxt är parti- och detaljhandel, hotell och restaurang. Tillverkningsindustrin, som under de senaste åren fått en allt mindre betydel se för sysselsättningen, fortsätter sin relativa tillbakagång. Huvuddelen av de nya jobben förväntas komma inom kunskapsintensiva tjänster med hög utbildad arbetskraft. Nettotillskott av sysselsatta (dagbefolkning) fördelat på branscher i Stockholms län fram till år 2030 Källor: raps och USK Finans, IT, fastighetsoch företagstjänster mm Offentlig förvaltning, utbildning, sjukvård mm Handel, hotell o resturang Negativt scenario Huvudscenario Transport, kommunikation Tillverkning och bygg 0 30 000 60 000 90 000 120 000 150 000 Antal 11
En väl fungerande arbetsmarkn ad, utan diskriminering, är en förutsättning för den positiva utvecklingen i huvudscenariot. Kompetensförsörjning och integration är avgörande Scenarierna visar på en kraftigt ökad efterfrågan på högutbildade och en minskad efterfrågan på personer med kortare utbildning. Scenarierna visar också tydligt att utrikesfödda i framtiden behöver ha en liknande utbildningsprofil som svenskfödda. Idag har nästan hälften av alla utrikesfödda en utbildning som är kortare än 3-årigt gymnasium. År 2030 måste denna andel ha krympt till mindre än en femtedel, och närmare 50 procent av befolkningen, såväl inrikes som utrikesfödda, behöver ha en längre eftergymnasial utbildning. Idag finns en posit iv trend i att andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund ökar, men denna utveckling behöver förstärkas ytterligare. Behovet av nettotillskott inom olika utbildningskategorier 2006 2030 Avser befolkning i åldern 20 64 år i Stockholms län Källor: raps och USK Grundskola eller gymnasium kortare än 3 år Inrikes födda Utrikes födda 3-årigt gymnasium Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Längre eftergymnasial utbildning Antal 200 000 150 000 100 000 50 000 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 Pendlingen ökar Utvecklingen går mot att hela Stockholm- Mälarregionen kommer att vara en enda arbetsmarknadsregion år 2030. Globaliseringen medför nya utmaningar och mer specialiserade arbetsmarknader. För att matchningen på arbetsmarknaden ska fungera behöver regionerna bli större, annars riskerar vi att få en brist på arbetskra ft i vissa nyckelgrupper. Pendlingen förväntas öka med cirka 16 procent fram till 2030 i huvudscenariot. Om integrationen på arbetsmarknaden inte fungerar och förvärvsfrekvensen inte ökar i den utsträckning som scenariot förutsätter, kommer en ännu större pendling att krävas. I scenarierna finns inga matchningsproblem. Det existerar inte heller någon form av diskriminering. Verkligheten ser annorlunda ut. För att Stockholmsregionens alltmer kunskapsintensiva näringsliv ska fortsätta att utvecklas måste all tillgänglig kompetens tillvaratas, oavsett kön eller etnicitet. Förvärvsfrekvensen bland utrikesfödda behöver öka kraftigt från dagens 59 procent till cirka 70 procent enligt scenario beräkningarna. Andelen utrikesfödda av den aktiva befolkningen kommer att växa stadigt, från 25 procent av stadens befolkning mellan 20 64 år idag till 34 procent år 2030. Gruppen blir därigenom allt viktigare för att möta behoven på arbetsmarknaden. Det visar tydligt att en väl fungerande arbetsmarkn ad, utan diskriminer ing, är en förutsättning för den positiva utvecklingen i huvudscenariot. 12
Utmaningar för arbetsmarknaden Föregående avsnitt pekar på två huvudsakliga utmaningar för arbetsma rknaden: fler måste jobba och fler måste utbilda sig. Globaliseri ngen innebär en tuffare internationell konkurrens och ställer höga krav på utbildningssystemet. Beräkningarna i denna rapport visar att vi i framtiden får se en tydligt minskad efterfr ågan på korttidsutbildade och en kraftigt ökad efterfrågan på yrkes- och högskoleutbildade. Redan idag vet vi att personer med högre utbildning förvärvsarbetar i större utsträckning än de med kort utbildning. Ju högre ut bild ning, desto lättare att få jobb. Och allt tyder på att det här är en utveckling som kommer att förstärka s i framtiden. Stockholmsregionens näringsliv efterfrågar i allt högre grad välutbildad arbetskraft. Detta är en utveckling som pågått under en längre tid, vilke t diagrammet nedan tydligt visar. Stockholmsregionens näringsliv efterfrågar i allt högre grad väl utbildad arbetskraft. Förvärvsarbetande dagbefolkning efter utbildning 1993 2006 i Stockholms län 500 000 Antal Eftergymnasial utbildning 3 år eller mer Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Yrkesförberedande gymnasium 3 år Gymnasium teoretiskt 3 år Grundskola eller gymn kortare än 3 år Källa: SCB 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1993 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Det handlar dock inte bara om teoretisk eftergymnasial kompetens. Det är viktigt att understryka att även behovet av personer med kvalificerad yrkesutbildning ökar. För att företag ska kunna etableras och växa måste det finnas god tillgång till personer med olika typer av specialiserat yrkeskunnande, till exempel rörmokare och svetsare. Det handlar dock inte bara om teoretisk eftergymnasial kompetens. Även behovet av personer med kvalificerad yrkesutbildning ökar. Ökade utbildningsklyftor I Stockholms län går nära häften av alla elever vidare till högskolan inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Tillsammans med Uppsala län har länet därmed landets högsta övergångsfrekvenser. Det är alltså inte andelen övergångar till högskolan som är det främsta problemet i Stockholmsregionen, utan att cirka 30 procent av 20-åringarna idag saknar slutbetyg från gymnasieskolan, till stor del på grund av avhopp. Detta gäller såväl på riksnivå som i Stockholm stad och län 10. 10 Enligt skolverkets statistik. 13