#1 2007 Vad är entreprenörskap? Mikael Samuelsson
Välkommen till E-spegeln E-spegeln är ett unikt forskningsprojekt och en spegling av den glädje, sorg, och vedermödor som alla vi som startar nya affärsverksamheter delar. I E-spegeln följer vi 622 affärsidéer från idé och över tiden. Vi tittar både på vad som händer med dem som startar och utvecklar sina idéer till levande affär och på dem som lägger ner sina affärer. Ingen annan forskning, varken i Sverige eller internationellt har så systematiskt följt ett så stort slumpmässigt urval av affärer över tiden. Liknande studier finns i USA, Norge och Australien men ingen av dessa har följt de nya affärsverksamheterna så länge som vi gjort i Sverige. Vi hoppas under 2008 fira 10 års jubileum och göra en tioårsuppföljning. E-spegeln är också unik då vårt syfte är att sprida kunskap om den entreprenöriella processen på ett lätt och enkelt sätt. Det finns en tendens att Svensk forskning om entreprenörskap publiceras i vetenskapliga tidskrifter på ett sätt som inte alltid är praktiskt användbart eller tillgängligt för den delen. Vi hoppas, helt enkelt, kunna presentera kunskap som går att använda. E-spegeln fokuserar också på en del av den entreprenöriella processen som få andra har kunnat studera på grund av brister i forskningsdesign och statistiska metoder. Entreprenörskap präglas, som många andra forsknings- och praktikfält, av en oklarheter i definitioner av centrala begrepp som entreprenörskap, nyföretagande, företagstillväxt, entreprenöriell aktivitet med mera. Enkelt uttryckt, det finns mycket kunskap om hur det är att driva relativt nya företag men inte så mycket om vad som hände innan de blev ett företag och hur den processen utvecklas över tiden. Vi kan dela in den empiriska forskningen om entreprenörskap i två läger. På den ena sidan de som studerar intentionen att starta ett företag och på den andra sidan de som studerar relativt nya företag. - Exempel på det förra är Nutek:s Entreprenörskapsbarometer där intentionen till att vilja starta ett nytt företag mäts innan man har startat, ungefär som på temat, kan du tänka dig att starta ett företag? Eller Global Entrepreneurship Monitor (GEM) där den entreprenöriella miljön fångas genom att fråga om man vill och/eller upplever sig kunna starta ett företag. - Exempel på studier om relativt nya företag är studier som utgår från registerdata som i Jobs and Society:s nyföretagarbarometer som räknar antal nyregistrerade företag, eller ITPS/Nuteks statistik som börjar med ett urval från redan registrerade företag och sedan följer dem i tre år. Det finns, nästan, inga studier som systematiskt studerar processen från det att någon bestämmer sig för att försöka starta en ny affärsverksamhet tills det att de fångas upp i offentliga register. De flesta börjar ju inte sin entreprenöriella karriär genom att registrera sitt företag på Bolagsverket. Det är till och med så att många lägger ner sina startförsök innan de ens har hunnit registrera sitt företag. Det finns även andra problem med mycket av den forskning som redovisas ovan. - Det är svårt att bevisa vad som leder till vad om man bara samlar in ögonblickbilder av det man studerar. Vi vet ju inte riktigt vad som gör att vissa startar och andra inte startar om vi bara frågar en gång under startprocessen. - Ett annat problem med registerdata är att det ofta är begränsat till grova mått på olika aspekter av entreprenörskapet. Det går helt enkelt inte att utesluta att det finna andra förklaringar till ett visst utfall eftersom man inte har information om alla möjliga förklaringar. - För det tredje är mycket av den forskning som officiell statistik och även annan forskning baserad på retrospektiva frågor. Man frågar helt enkelt om den entreprenöriella processen bakåt i tiden. De flesta vet ju att man tenderar att glömma tråkiga saker och försköna det roliga, läs det var alltid sol på sommaren när jag var liten, och så var det dessutom alltid kallt och snö på vintern. - Slutligen, kopplat till det jag sa i inledningen, registerdata lider av lyckobias. De som registrerar sina företag och även de som överlever har de facto redan lyckats. Man missar därigenom de som försöker men som av olika anledningar väljer att avbryta sina startförsök, och det är majoriteten av alla som startar nya affärsverksamheter. Cirka 76 procent av alla som försöker starta en ny affärsverksamhet lägger ner detta försök inom 75 månader. E-spegeln fokuserar därför på att följa en affärsidé från det att det är en idé tills att man väljer, eller tvingas, lägga ner affärsverksamheten. Vi gör det i realtid och dessutom mycket omfattande. Vi har frågat de som startar om allt från föräldrarnas sysselsättning till entreprenörens sociala nätverk. Vi har, till idag, över 2000 frågor med svar om allt som har med den entreprenöriella processen att göra. Metoden i korthet bygger på att slumpmässigt leta upp nya affärsidéer i Sverige och följa dem så länge vi kan. Slumpmässigheten gör det möjligt för oss att uttala oss rent statistiskt om alla affärsidéer under samma period på ett systematiskt sätt. Statistik i alla ära, men det som också är unikt med E-spegeln är att teorierna samtidigt appliceras direkt i andra entreprenöriella processer som författarna själva är inblandade i. Vi startade undersökningen 1998 genom att ringa slumpmässigt till 30 427 personer mellan 18-64 år. 622 av dessa hade en affärsidé och hade tagit aktiva steg för att förverkliga den här idén. Det betyder att cirka två procent av den vuxna befolkningen är i processen av att starta en ny affärsverksamhet. Dessa entreprenörer i vardande har vi sedan följt över tiden. Under de första två åren gjordes uppföljande intervjuer var sjätte månad och därefter gjordes en uppföljning efter 75 månader. E-spegeln fokuserar på hur nya affärer upptäcks och utvecklas genom att rapportera från entreprenörers vardag. Detta fenomen kan kallas entreprenörskap i vardande. E-spegel+n slutar inte där utan vi följer även affärerna efter det att de etableras, vilket gör att vi kan presentera kunskap om dels processen som leder fram till att verksamheter startas och dels hur och varför den utvecklas positivt eller negativt över tiden. E-spegeln baserar på rigorös forskning som förpackas och serveras på ett enkelt och lättillgängligt sätt. Syftet med E-spegeln är helt enkelt att: - Öka kunskapen om hur det är att upptäcka och utveckla nya affärsverksamheter - Ge praktiska och användbara råd till potentiella entreprenörer och andra som har med entreprenörskap att göra - Samt verka för en bättre förståelse för hur nya affärer upptäcks och utvecklas över tiden Första numret fokuserar på att presentera och förklara grundläggande begrepp samt att ge en bild över hur det har gått för våra entreprenörer. Det första numret handlar kanske inte så mycket om hur man gör och inte heller så mycket om praktiska råd. Istället konkretiseras och förklaras vad entreprenörskap är och hur stort det är. I detta nummer fokuseras därför på följande områden: - Vad är entreprenörskap? - Hur många människor är årligen inblandade i entreprenörskap? - Hur stor sannolikhet är det att man lyckas etablera en ny affärsverksamhet? - Tjänar man några pengar på entreprenörskap? - Vad kostar det i tid och pengar att starta en ny affärsverksamhet? - Vad vill de som startar nya affärsverksamheter, tillväxt eller något annat? Projektet är ett samarbete mellan Verket för Näringsutveckling (Nutek), Forum för Småföretagsforskning (FSF) och Handelshögskolan i Stockholm. Resultat och slutsatser framförda i E-spegeln är ansvarig forskares egna, i e-spegeln no.1 ekon dr. Mikael Samuelsson, och speglar inte nödvändigtvis medverkande organisationers officiella ståndpunkter. Välkommen till E-spegeln - en tidskrift för dig som är intresserad av att skapa affärer! Mikael Samuelsson 1
Vad är entreprenörskap? Det finns förmodligen lika många definitioner på entreprenörskap som det finns entreprenörer. Om vi inte kan bestämma vad entreprenörskap är kommer ingen att lyssna eller förstå. Eftersom en oklar definition gör det omöjligt att förstå vad vi egentligen pratar om. Samtidigt är det tydligt att det finns en tendens att betrakta allt entreprenörskap som gott! Ofta hör man okritiskt att fler entreprenörer/nya företag behövs oavsett om man vet om det är bra eller dåligt! E-spegelns syfte är att sprida kunskap om entreprenörskap. För att underlätta den här diskussionen kan man skilja på entreprenörer och entreprenörskap. Åh dessa entreprenörer vad är det som gör dem till vad de är? Myten, mannen, och entreprenören brukar vara ett återkommande tema i media. En Googlesökning på entreprenörskap + man ger 1 050 000 träffar. Samma sökning med kvinna istället för man ger 503 000 träffar. Men tillbaka till frågan: vad är det som är så speciellt med entreprenörer? Inom entreprenörskapsforskningen finns det egentligen få bevis på att det är något speciellt med entreprenörer. I de forskningsprojekt jag deltagit i, och deltar i, har vi följt över 1000 affärsprojekt, från idé till affärsverksamhet eller nedläggning. Inte heller där framgår det att det finns någon entreprenörsgen. Det finns helt enkelt inget som säger att man är född till entreprenör. Vilket är tur, för det skulle vara extremt tråkigt, och synnerligen underligt. Då skulle alla personer vara födda till någonting, typ läkare, mattläggare, lärare, och så vidare. Skönt att det inte är så! Var det så enkelt som att alla var födda till något skulle vi ju kunna lägga ner innovationssystem, nyföretagarsatsningar, utbildningar och allt annat som har med inlärning och kunskapsutveckling. Istället kunde vi köra med blodprov och sedan sortera in entreprenörerna i dess rätta miljö. Kan vem som helst bli entreprenör? Har det inte med talang att göra? Svaret är utan tvekan ja men också lite nej. Vem som helst kan upptäcka och utveckla nya affärer om vi nöjer oss med att en affär betyder en vinstdrivande affärsverksamhet. Talang spelar roll. Men som i allt annat får den bara betydelse om man också tränar hårt. Ingemar Stenmark sägs ha yttrat, ju mer jag tränar desto mer tur verkar jag ha Alla de förklaringar vi har till att man upptäcker och utvecklar nya affärsverksamheter har i stort sett med vad, hur och när man gör affärer samt hur man är som människa bland andra människor. Vem är då entreprenör? Det har visat sig att de som upptäcker och utvecklar affärer kan identifiera sig med följande kännetecken och beteenden. - Hon eller han tror att det finns ett behov som ingen annan tillfredställer - Hon eller han tror att de har tillgång till resurser som är unika av något slag - Hon eller han tror att det finns en kombination av resurser och behov som kombineras på ett nytt eller effektivare sätt än tidigare. - Hon eller han försöker skapa en affär baserat på behov och/eller resurser - Hon eller han lägger ner sitt startförsök eller skapar en affär som generar vinster och värde När vi utgår från affärsidén kan vi så här tidigt inte veta om affären är en verklig affär eller inte. Det får helt enkelt tiden och entreprenörens ansträngning utvisa. Ett exempel kan belysa det här: Frågan är om Therese är en entreprenör? Hennes affärsverksamhet grundar sig på följande utsagor och beteenden. Det finns många barn men få barnbutiker i vissa lokala centrum Vi har bra känsla för stil Detaljhandel handlar mest om bra märke till rätt pris och på rätt plats Vi tog steget Förra året tog vi ut vinst nya affärsverksamheter. I många fall är det dessutom flera personer som försöker starta nya affärsverksamheter tillsammans och då kan man kalla dessa för entreprenörer. Entreprenör = en person som skapar nya affärer Fenomenet entreprenörskap är helt enkelt att upptäcka och utveckla nya affärsverksamheter med vinstsyfte. Två processer som överlappar varandra och som även inbegriper företagstillväxt. För den petige finns det givetvis problem med den definitionen. Måste det vara vinst för att vara entreprenörskap? - Ja då generar affären värde för företaget/ägare och för oss som kunder samtidigt som det fördelar välstånd genom löner och sparande som i sin tur leder till investeringar. Värdet av affären är högre än kostnaden. Men även de som gör ett försök betraktas som entreprenörer! Det räcker med vinstsyfte för att bli betraktat som entreprenörskap. Processer som påminner om entreprenörskap kan även utveckla nya erbjudanden där det inte finns vinstsyfte. Men då kan man lika gärna kalla det för vad det är. Om sjukvården skall bli mer entreprenöriell handlar det ju ofta om att den skall bli effektivare. Kanske helt enkelt en logistiklösning, eller ett ledningsproblem, men det är inte entreprenörskap. Kan entreprenörskap vara brottsligt? -Ja, entreprenörer utmanar monopol och ineffektivitet ibland med ett positivt resultat för oss som kunder. Reklamradio var ju först tillåten men sedan satt under monopol 1979 bildades sedan närradiostationerna som skulle vara reklamfria. Men man bröt givetvis mot reglerna eftersom man var fria. Mest känd, i alla fall för mig, var Radio Nova i Vagnhärad som kontinuerligt stängdes ner. Men fler och fler följde och 1993 var kommersiell radio ett faktum. Olagligt ja entreprenörskap ja! Gränsdragningar är svåra men samtidigt är det lite av entreprenörskapets själ, att bryta ny mark. Entreprenörskap har till viss del blivit mode. När vi slänger in entreprenörskap som den slutgiltiga lösningen på allt från omotiverade gymnasiestudenter till arbetslöshet blir det ungefär som vanligt det gynnar ingen. För att det skall få betydelse måste vi vara lite försiktig med vad vi kallar entreprenörskap. Det måste vara något unikt för att det skall ha berättigande och då kan det inte inbegripa allt. Nyckelord är affärer och vinst! Samtidigt är det viktigt att även de som inte etablerar sin affär kan vara entreprenörer. Kunskap om de som inte etablerar sina affärsverksamheter är förmodligen minst lika viktig ur ett resursperspektiv. Det kostar att försöka starta nya affärsverksamheter och är det då många som lägger ner kan det vara en idé att utveckla kunskap så att fler antingen inte startar, lägger ned snabbare, eller helt enkelt blir bättre på att starta., i E-spegeln, definieras entreprenörskap som skapandet av ny affärsverksamhet. 1 Entreprenörskap = skapandet av ny affärsverksamhet Definitionen har en lång historia och redan entreprenörskapsforskarnas husgud Joseph Alois Schumpeter (född 1883) försökte på sin tid förklara ekonomisk utveckling. Definitionen i sin nuvarande form har sin bakgrund i en intressant debatt vid Handelshögskolan i Jönköping där många av fältets mest framstående forskare deltog, bland annat Scott Shane, Howard Aldrich, William Gartner, Paul Reynolds, Per Davidsson, med flera. Definitionen är inte slutgiltig och som alla definitioner är den öppen för kritik och diskussion. Men om vi nu utgår från att entreprenörskap är skapandet av ny affärsverksamhet. Hur stort är då fenomenet entreprenörskap? Ja, man kan säga att Therese är en entreprenör, hor upptäckte/skapade en affärsmöjlighet och utvecklade en lönsam affär. kan man definiera entreprenören som en person som skapar och utvecklar 2
Entreprenörskap många är kallade men få är utvalda Vi skall inleda detta nummer med att försöka besvara frågan: Hur stort är entreprenörskapet i Sverige? frågan är relevant eftersom man gärna mäter saker och ting i hur många, långa, tunga eller stora tingen är. Det är också bra att veta hur omfattande ett fenomen är för att bedöma om det är värt att studera eller inte. Det finns även i sann kvantitetsanda en tendens att hävda att mer/fler är bättre. Olika fristående organisationer säger av olika anledningar olika saker. Svenskt Näringsliv brukar säga att mer är bättre och ITPS sa nyligen att det kanske inte är så bra med bara kvantitet. 2 Givetvis finns det olika politiska och icke politiska agendor på vad som är bra för Sverige och inte. Men frågan kvarstår. Vad grundar man sina utsagor på? Behöver vi fler eller rent av färre entreprenörer? Eller är det som vanligt - att lagom är bäst! Den entreprenöriella processen är lång och ibland komplex men i grund och botten ganska enkel. Figur 1 beskriver i grova drag hur den ser ut. Någon eller några försöker att starta en ny affärsverksamhet tills det att verksamheten läggs ner eller är etablerad. Av Sveriges cirka 5,5 miljoner vuxna mellan 18-64 år försöker årligen cirka 110 000 personer (2 procent) starta en ny affärsverksamhet. Av dessa överlever 28 600 försök de första 75 månaderna. Större delen av dem som försöker starta lägger faktiskt ner sina startförsök relativt snabbt. Debatten i forskningsvärlden handlar också om vi kan kalla det här ett misslyckande eller inte? Enligt min mening är det sällan ett misslyckande för någon annan än möjligen entreprenörens självkänsla. Bara för att man lägger ner sin affär är det inte ett misslyckande för samhället. Dels banar nedläggningen väg för andra som ser och lär, dels måste det till en viss utslagning för att nya företag skall bli konkurrenskraftiga. Samtidigt finns det ett tydligt samband mellan erfarenhet av att starta affärsverksamheten och sannolikhet att lyckas med detsamma. De som har hjälpt till att starta nya affärer, inte bara de som faktiskt startat utan även de som lagt ner affärer, lyckas i större utsträckning att skapa företag med vinst. Man lär sig helt enkelt genom att pröva på att starta företag och ju mer man lär sig desto bättre blir man på att starta och utveckla affärer. till ett beteende. Den här modellen ligger också bakom mycket av den propaganda som bedrivs runt entreprenörskapet. Vi vill ha fler entreprenörer därför börjar vi i skolan och informerar skapar attityder. I Nutek:s Entreprenörskapsbarometer 2004 framgår det att cirka 57 procent av Sveriges befolkning kan tänka sig att bli företagare av dessa tror 29 procent att de blir företagare inom 5 år. Det som är mest spännande är att hela 61 % faktiskt tror att man har de färdigheter och kunskaper som krävs för att starta ett företag. Man kan ju tro att det skulle vara ännu fler som startade nya affärsverksamheter baserat på detta. Väldigt många personer i Sverige vill starta företag och tror sig dessutom kunna göra detta. Samtidigt vet vi att det är bara två procent som startar nya affärsverksamheter och att den här siffran varit stabil de senaste 7 åren. 4 Frågan är varför bara två procent eller 110 000 personer startar årligen nya affärsverksamheter därav uttrycket Många äro kallade men få äro utvalda. Men är 220 000 personer många eller få? Vid internationella jämförelser finns det lite olika sätt att mäta hur många som är entreprenörer och alla länder är inte vettiga att jämföras med. Men Sverige ligger relativt lågt när det gäller andelen av den vuxna befolkningen, mellan 18-64, som försöker starta nya affärsverksamheter. I Global Entrepreneurship Monitor (GEM 2006) ligger Sverige med sina 3,7 procent (man mäter andel av den vuxna befolkningen, 18-64 år, som är aktiva entreprenörer i affärsverksamheter yngre än 42 månader) lågt jämfört med till exempel: Norge 9,1 procent; USA 10 procent, Island 11,3 procent; Australien 12 procent. I det här perspektivet är 3,7 procent vara lågt. Man kan också fundera på utvecklingen över tiden. När ESBRI (Institutet för Entreprenörskap- och Småföretagsforskning) år 2000 gav ut den första GEM rapporten uppgick nivån till cirka 4 procent år 2006 stannade mätningen på 3,7 procent. Det går att konstatera att i ett internationellt perspektiv ligger Sverige lågt när det gäller andelen entreprenörer som försöker starta nya affärsverksamheter och att den nivån inte har förändrats över tiden sedan vår första pilotstudie1997-1998. Jämför vi det här med Sveriges officiella statistik 5 på antalet nyregistrerade företag under perioden 1997-2006 har dessa ökat från 37 047 till 44 386 nya företag under perioden. Jämför vi det med befolkningsutvecklingen har vi gått från att på 1000 personer så startades det 6,5 företag 1997 och 7,5 företag 2006. En viss ökning men kanske inte så stor som en del hävdar. Det kan betyda att överlevnadsgraden ökar bland dem som startar men det återstår att se. Entreprenörer i vardande 110000 personer 3 Etablerade entreprenörer 28600 personer Entreprenörer i vardande ligger stabilt över tiden men antalet företagsregistreringar ökar. Men vi kan också se att antalet företagare har legat still på cirka 400 000 sedan 1997. 6 Fler företag relativt sett men lika många entreprenörer. En annan aspekt som sällan lyfts fram när vi pratar storlek är vad är det för typ av företag som startas och överlever? Utgår vi från SCB:s beräkningar uppgår antalet registrerade företag år 2006 till 917 568. Av dessa har 325 164 mindre än 1 krona i omsättning per år och 317 657 företag mindre än 499 000 kronor per år. Det betyder att 70 procent av alla företag som är registrerade i stort sett inte kan försörja en person. I slutändan är det helt enkelt så att många är kallade men få är utvalda. Entreprenörskapet ser stort ut men det finns också en hel del luft i det svenska entreprenörskapet. Jag tror dessutom mycket av det kommer av det enkla skälet att det är svårt att på nära håll studera den här processen på ett systematiskt sätt. Då blir man hänvisad till de register som vi är bra på att upprätta och hålla men som inte säger så mycket om hur det är för den enskilda individen som försöker skapa en ny affärsverksamhet. Det går att konstatera att entreprenörskapet är stort! Det faktiska antalet som är engagerade i entreprenöriella aktiviteter uppgår till cirka 220 000 personer. Även intentionen att starta kan ha en betydelse för att bedöma storleken på entreprenörskapet i Sverige. En klassisk beteendemodell bygger på att beteendet är en följd av en attityd som leder till en intention som leder Kanske en aning vårdslöst drar jag slutsatsen att trots stora satsningar på entreprenörskap och innovationssystem har nivån på den faktiska entreprenöriella aktiviteten inte ökat nämnvärt. Intentioner och attityder ser ut att påverkas positivt men inte själva entreprenörskapet. Ett annat mått som ibland används för att se om det är många entreprenörer eller nya företag är företagsdynamik. I vårt fall handlar det om förhållandet mellan nya entreprenörer och befintliga entreprenörer. I Sverige är ungefär fem procent av den vuxna befolkningen etablerade företagare det betyder cirka 300 000 7 personer i förhållande till de som försöker starta som uppgår till cirka 110 000 8 personer. På varje entreprenör i vardande 3
går det ungefär tre etablerade entreprenörer. I Norge, USA, och Island är förhållandet tvärtom. Överhuvudtaget är det bara i 10 länder av 41 länder i GEM 2006 som har fler etablerade Företagare än entreprenörer i vardande. Fler entreprenörer i vardande i förhållande till etablerade är inte nödvändigtvis bra. Men det skulle skapa ett större tryck på både de som startar och de som är etablerade. I teorin skulle konkurrensen göra att affärsverksamheterna och entreprenörerna helt enkelt skulle bli bättre och effektivare om vi har högre konkurrens och högre utslagning, åtminstone om Darwin har rätt, vilket det ibland tvistas om. och 950 000 kronor för att sedan stiga till 1,7 miljoner kronor år två och 4,8 miljoner kronor år sex. Problemet är att det är ett fåtal företag som drar upp medelvärdet. Tittar vi på medianvärdet, som i det här fallet är ett bättre värde, för det speglar vardagen för de flesta som startar nya företag, uppgår försäljningen år ett till 150 000 kronor, år två till 400 000 kronor och år sex till 500 000 kronor. Entreprenörskapet i Sverige är stort. Det går inte att komma ifrån att cirka 220 000 personer årligen är engagerade i att försöka starta nya affärsverksamheter. Jämför vi det med de största yrkeskategorierna och i antalet personer som faktiskt är engagerade i samhällsutvecklingen är det stort. Om vi gör en internationell jämförelse är det inte så stort. Sverige ligger lågt i förhållande till andra jämförbara länder. Jämför vi andelen entreprenörer i vardande i förhållande till etablerade företagare går det tre etablerade på ett startförsök. Det betyder att vi har ett lågt tryck på dem som startar och de som är etablerade. Nivån på entreprenörskapet i vardande är stabilt och har legat på samma nivå sedan 1998. Antalet registreringar har ökat i relativa tal med 16 procent sedan 1997 men antalet företagare har legat på cirka 400 000 sedan 1997. 9 Det är mycket luft i officiell statistik som inte går på djupet i entreprenörernas vardag. Det visar sig också ofta i de system och stöd som utvecklas för att just hjälpa entreprenörer i vardande. Jaha, vad betyder det här, Behöver vi fler startförsök, färre eller skall vi bara låta det vara som det är. Anta att vi kom upp i Norges nivå på runt nio procent av den vuxna befolkningen. Då skulle ytterligare cirka 220 000 personer vara i processen av att starta nya affärsverksamheter i Sverige. Det skulle i stort sett radera ut all arbetslöshet i Sverige och fördubbla antalet startförsök i förhållande till etablerade företag. Vilket i sin tur förmodligen skulle leda till en överhettning i ekonomin men också kanske effektivare nya och befintliga företag. Men det finns ett problem kvar, vi vet inte om våra nya affärsverksamheter är bra eller vilken potential de har. Det finns ju en indikation på att många försvinner på vägen från idé till vinst. Jag kan bara konstatera att olika faktorer tillsammans pekar på att Sverige, utifrån ett samhällsperspektiv, kan ha fler nya affärsverksamheter. Trots detta är det svårt att bara acceptera ett mer är bättre resonemang. Trots all nyföretagarstatistik, forskningsprojekt inom entreprenörskap, är det få som verkligen har studerat vad som händer när någon går från affärsidé till affär. Helt enkelt, vad är det som gör att vissa upptäcker nya affärer och vad är det som gör att de lyckas etablera en eller inte. En av fyra lyckas med sin startprocess. De flesta lägger ner och nästan ingen blir speciellt rik, i pengar, medan alla blir rika på erfarenheter genom att starta nya affärsverksamheter! Det ser faktiskt inte så bra ut för dig som funderar på att bli entreprenörer. Oavsett vad du tänker starta med, är sannolikheten att du lyckas etablera din affär liten. Men det finns anledning till viss optimism. 24 procent av dem som startar överlever. Tillhör du dem så är det väl ok. Det mindre tilltalande är att 76 procent, av dem som försöker, inte etablerar sin affärsverksamhet under de första sex åren. Delar vi upp det här i treårsperioder såsom i ITPS nyföretagarstatistik ligger överlevnadsgraden efter tre år på cirka 40 procent. Det sköna, om man tycker om att tjäna pengar, är att man kan göra det genom att utveckla nya affärsverksamheter. Det osköna är att de flesta inte gör det. En procent av dem som startar omsätter mer än 40 miljoner kronor och någon promille upp mot 300 miljoner kronor efter sex år. Under år ett är den genomsnittliga försäljningen mellan 850 000 kronor Vi känner inte till kostnadsprocenten i företagen men om man tänker sig en månadslön på 20 000 kronor före inkomstskatt, kostar det företaget cirka 314 000 kronor per år enbart i löner. Finns det dessutom andra kostnader i företaget, till exempel insatsvaror, produktion, resor, med mera. kan jag inte annat än att konstatera att det är svårt att få det att gå ihop. Vinst är, som sagts tidigare viktigt. Det visar att affärsverksamheten har ett värde. Samtidigt finns det skäl till att inte redovisa en för stor vinst. Därför är dessa siffror osäkra. Men av dem som startar och överlever går mellan 15 och 19 procent med vinst. År ett och två är den genomsnittliga vinsten 1,6 miljoner kronor till 2 miljoner kronor. Även här är det några lyckligt lottade som drar upp medelvärdet. För de allra flesta ligger vinsterna på mellan 50 000 kronor och 100 000 kronor över de första sex åren. Det är helt enkelt inte så många som lyckas skapa vinster i sina affärsverksamheter. Vi måste dock tänka på att det här är ett urval av alla affärsverksamheter som startas i landet. Många vill inte ha vinst, en del har som syfte att få ut en hygglig lön så vinster är beroende på motivationen och syftet med sina affärer men vinster i företagen är en förutsättning för ett långsiktigt välstånd. Av dem som startar överlever bara en fjärdedel de första sex åren. Av dessa har de flesta en marginell omsättning och liten vinst. Bara en femtedel av alla som startar går faktiskt med vinst. Räknar man samman alla vinster uppgår dessa sammantaget till 2,2 miljarder kronor. Men medianvinsten i de företag som överlever är bara runt 100 000 kronor. Det verkar faktiskt som att de flesta som startar inte generar så mycket välstånd. Oavsett målsättning är det få som faktiskt kan leva på sina affärer. Det är få som startar sina affärsprojekt med en intention att de skall gå att leva på den nya affärsverksamheten Bidrar nya affärsverksamheter med nya arbetstillfällen för andra än för just entreprenörerna? Det verkar rent ut sagt dåligt. Vid starten arbetar bara 30 procent av ägarna heltid i företagen. Därefter ligger genomsnittet på runt 45 procent. I dessa projekt är det i genomsnitt en ägare som arbetar heltid. I genomsnitt i de projekt där entreprenören arbetar heltid arbetar knappt en person heltid och knappt en halv person deltid. Det verkar som att många som startar nya affärsverksamheter helt enkelt inte tänker leva på dessa i någon större omfattning. Över hälften av alla som startar nya affärsverksamheter uppger att de inte arbetar heltid i sina affärsprojekt någon gång under de första sex åren. Av dem som startar är det bara 20 procent av startprojekten som anställer 4
över huvud taget. Över tiden ökar andelen som har anställda men ligger som högst på 34 procent av dem som överlevt efter sex år. I medeltal har affärsprojekten 27 anställda efter ett år och 28 anställda efter två år och 42 anställda efter sex år. Det kan låta mycket i relation till mina tidigare rätt pessimistiska utsagor. Men dessa siffror är också kraftigt påverkade av ett fåtal företag som växt otroligt snabbt och mycket. Medianvärdena ligger på runt tre anställda över tiden. Räknar vi in deltidsanställda ligger siffran även där på runt en person per företag. Totalt sett genererar alla nya företag tillsammans cirka 70 000 nya arbetstillfällen, baserat på medianvärdet. Få vill anställa, nya affärsverksamheter startas med låg ambition när det gäller att skapa arbetstillfällen för fler än entreprenören själv, och i de flesta företag anställs inte någon. Det kan dock konstateras att det i slutändan ändå skapas cirka 70 000 nya arbetstillfällen, inkluderat entreprenörerna, efter sex år. Eftersom vi mäter årligen blir det ganska många jobb över tiden. Så här långt ser det både bra och dåligt ut för dem som startar företag. De flesta lägger ner och få går med vinst. Men några överlever och några kan försörja sig på sin affärsverksamhet. Men hittills har vi bara tittat på plussidan av att starta nya affärsverksamheter. Det finns ju en kostnadssida också. Den genomsnittliga investeringen för att starta ett nytt företag ligger på 87 000 kronor Tyvärr är det inte lika enkelt att uppskatta vilka kostnader som drabbar dig som vill starta företag. Men vi har försökt och har tittat på både tid och pengar. Båda får duga som ett mått på hur mycket resurser som går åt för att starta nya affärsverksamheter. avkastning. Större delen av företagsstarterna bekostas med svett och av investeringar. I genomsnitt investerar entreprenörerna 87 000 kronor vid starten. Medianvärdet är 20 000 kronor. I 27 procent av fallen stoppar man inte in några pengar alls. Det verkar ändå vara så att det är tämligen billigt att försöka starta en ny affärsverksamhet. Medelinvesteringen ligger på 2,6 miljoner kronor år två för att sedan sjunka till 430 000 kronor år sex. Medianinvesteringen är mycket lägre, mellan 15 000 kronor och 100 000 kronor. När det gäller lån är resultaten tydliga. Få lånar pengar till sin startprocess. Runt 20 procent lånar pengar för att finansiera sina affärer och då handlar det om relativt låga summor. År ett lånar man i genomsnitt 150 000 kronor Under år sex är man uppe i lån på upp till 1,6 miljoner kronor. Medianvärdet är lågt, då de flesta inte lånar alls. Det är en relativt liten del som är aktiva och som satsar hårt från början. Investeringarna ligger högt i början och lånedelen ökar samtidigt som investeringarna minskar över tiden. Man tar helt enkelt hem sina investeringar och lånar i stället. Bra riskspridning kanske! Nu vet vi att en liten del lyckas skapa vinster och tillväxt, en liten del sätter också sprätt på kapitalet i Sverige. En stor del av dem som startar verkar inte bidra speciellt mycket till vare sig tillväxt eller sysselsättning Men inte heller konsumerar man speciellt mycket resurser i sina försök att starta nya företag. Det mesta man konsumerar är faktiskt tid. I genomsnitt kostar det runt 87 000 kronor att starta en ny affärsverksamhet och du måste lägga ner 7,4 månader i tid. Det är helt enkelt inte så dyrt att starta en ny affärsverksamhet. Den totala kostnaden för alla startförsök under ett år, om vi utgår från medianvärdet, på 20 000 kronor är 2,2 miljarder kronor. Tittar man på vinsterna i de verksamheter som överlever uppgår dessa till 2,2 miljarder kronor år sex. Det betyder en avkastning på 100 procent och det är inte fy skam. Räknat på medelvärdet blir det en annan historia. Då går vi back. Utifrån det här perspektivet kan konstateras att det ser bra ut för dig som vill starta. Det kostar inte så mycket och det finns möjlighet att få tillbaka investeringarna genom de vinster som genereras i verksamheterna. Men fundera också på att det är bara 24 procent som överlever de första sex åren och majoriteten tjänar inte heller några pengar att tala om. Den entreprenöriella motivationen präglas av jantelagen. Du skall inte tro att du är något och du skall inte tro att du kan bli något stort. Bara 18 procent vill växa Vad vill våra entreprenörer uppnå med sina affärsverksamheter? Vill man växa eller vill man inte växa? Tillväxt består i praktiken av ökning av anställda och/eller omsättning. Det finns mängder av definitioner på företagstillväxt men för vårt syfte räcker det med att titta på intention, motivation, och faktisk tillväxt i antal anställda. 11 Omsättning och vinst diskuterades ju som bekant i avsnittet innan detta. I genomsnitt ägnar entreprenören och hans/hennes team 7,4 månader i arbetstid till att försöka starta och utveckla affären. Det betyder inte att man håller på i sju månader, i ett sträck, ofta är processen utsträckt över flera år. De allra flesta behöver nio månader på sig för att bestämma om det skall bli en affär eller inte. Det finns främst tre sätt att finansiera en ny affärsverksamhet: svett, egna pengar, och andras pengar. Svett är gratis om vi inte tänker på kostnaden för tiden, egna pengar har en alternativ användning som måste kompenseras för, lån kräver en hög säkerhet, och investeringar kräver ofta en hög 5
Av dem som startar vill 56 procent att verksamheten skall vara deras huvudsakliga inkomstkälla. Vilket kan vara problematiskt eftersom vi ofta tror att alla som startar företag gör det av samma skäl. Men så är det uppenbarligen inte. Om man inte vill att sitt företag skall växa växer det sällan. Bara 18 procent av dem som startar vill växa så mycket som möjligt. De andra 82 procenten vill inte alls växa utan vill ha ett litet företag som de själva kan styra. En illusion till viss del, som företagare är man ju ofta beroende av sina kunder. Endast i 34 procent av fallen kan man komma att anställa någon i de nya affärsprojekten. Även när det gäller tillväxtmotivation ligger andelen som vill växa lågt. Av dem som vill växa uppger man i genomsnitt att man vill ha tre anställda efter ett år, och nio anställda efter fem år. Tillväxtmotivationen är tydligen inte alltför stor bland Sveriges entreprenörer. Det verkar helt enkelt som att cirka 40 procent av dem som startar nya affärsverksamheter inte alls vill utveckla och leva på sina affärer och att 40 procent faktiskt vill leva på sina affärer. Resterande 20 procent vill utveckla sitt företag till att åtminstone ha 9 eller fler anställda i framtiden. Väldigt få affärer växer om det inte finns en genuin motivation till att växa. 12 Samtidigt är det tydligt att majoriteten inte satsar 100 procent på sina affärer utan snarare prövar sig fram i väldigt liten skala. Slutsatser Den entreprenöriella aktiviteten i Sverige är stor! Över 100 000 personer försöker årligen starta nya affärsverksamheter. Räknar vi med även de som gör det i team är siffran uppe i över 200 000 personer. Eftersom jag dagligen arbetar med entreprenörer vet jag dessutom att det är bara toppen på isberget. En företagsstart berör och involverar hela familjer, samt de vänner som man lyckas behålla även efter en startprocess. Det är bara att konstatera att entreprenörskapet i Sverige är omfattande! Det finns dock några frågetecken. För det första, nivån på den entreprenöriella aktiviteten och antalet företagare har i stort sett legat stilla sedan 1998. Trots satsningar på att öka antalet företag och entreprenörer i Sverige och trots att över hälften av den vuxna befolkningen tror att man har kunskap och färdigheter som är tillräckliga för att kunna utveckla nya affärer. Många anser sig alltså kallade men få är utvalda. Det finns ett glapp mellan andelen som tror sig kunna, och som dessutom vill och är motiverade och de som faktiskt startar. För det andra, de som startar verkar ha samma disposition, förutom att de inte är speciellt motiverade. Knappt hälften uppger att de inte kommer att kunna leva på sina affärer, endast 34 procent tror att de skall anställa, och endast 18 procent vill skapa någon form av tillväxt i sina företag. Över 80 procent av dem som startar föredrar ett litet företag som går att styra själv. De flesta som startar nya företag verkar inte vara speciellt allvarliga med sina startförsök om vi utgår från att ett företag skall genera vinster och arbetstillfällen. Det slår också igenom i den offentliga företagarstatistiken där upp mot 70 procent av företagen har en omsättning lägre än 499 000 kronor per år. För det tredje, och kanske en spegling av ovan förda resonemang, av dem som startar lägger de flesta ner inom en 6 års period. Nästan hälften lägger ner inom ett år från det att man inleder sitt startförsök. Slutsatsen även här handlar om att många går in i en process som de flesta avslutar under en relativt kort tidsperiod. Många är kallade men få är utvalda. Man skulle kunna hävda att det finns en tendens till en 33 procents regel. 33 % ger snabbt upp - entreprenöriella testare 33 % ger upp fast det tar längre tid - entreprenörer i vardande 33 % satsar och etablerar en hygglig affärsverksamhet - entreprenörer 1 % satsar, ger inte upp och etablerar riktigt bra affärer - superentreprenörer Baserat på detta kan man tänka sig tre scenarion när det gäller kvantitet. 1. Låt entreprenörskapet vara, det ligger på en rimlig nivå, ökar det så kan det leda till en överhettning på arbetsmarknaden 2. Gör det lättare att starta, öka ingångsvärdet och öka utslagningen, gör att det totalt sett blir fler nya affärsverksamheter som startar och kanske även effektivare. 3. Gör det svårare att starta, processen i sig skulle bli bättre optimerad, då man skulle sålla bort de som inte har motivationen. De som startar idag skulle förmodligen göra det även om det vara svårare att starta. Vi kan även tänka i kvalitet. Vad vet vi egentligen om den här tidiga processen som berör så många människor. E-spegelns syfte är just detta: att öka kunskapen om den entreprenöriella processen så att du som vill starta företag skall få bättre kunskap om hur det faktiskt är och vad som väntar dig och för att du som är beslutsfattare, rådgivare, eller på annat sätt involverad i den här processen skall få ett bättre underbyggt beslutsunderlag. Nästa nummer av E-spegeln handlar om varför vissa lyckas och andra misslyckas med sitt startförsök. 1 Baserat på Schumpeters 1934 teori om ekonomisk utveckling och Davidsson, 2006 diskussion om entreprenörskap som skapandet av ny ekonomisk aktivitet. Anm. Författarens översättning och tolkning 2 Andersson, F. (2006), Företagsdsynamik och tillväxt, ITPS rapport A2006:016 3 SCB befolkningsdata 1998 18-64 år 4 GEM reports 2000-2006, ITPS rapport A2006:016 5 www.itps.se 6 www.nutek.se 7 I Sverige finns cirka 400 000 företagare och 917 568 företag enligt SCB, reducerar man antalet företag med de som inte har omsättning är siffran nere i 592 404 företag. Räknar vi med att en lika stor andel av de som driver företag inte heller upplever sig som företagare är skattningen i GEM förhållandevis bra. 8 GEM 2006 9 www.nutek.se 10 Medianvärdet är det värde som ligger exakt i mitten med lika många mätvärden ovan som under sig. I våra data är de några företag som är extrema. Mycket försäljning, många anställda och så vidare. Då kan det vara bättre att titta på medianvärdet som representerar det värde som ligger exakt i mitten av en serie värden. 11 Jämför Davidsson och Delmar 2000 12 Wiklund 1998 6
E-spegeln är samarbetsprojekt mellan Forum för Småföretagsforskning (FSF), Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och Handelshögskolan i Stockholm. Det är ett långsiktigt forskningsprojekt med syfte att förstå hur nya affärer uppstår, skapas och utvecklas. Projektet kombinerar populationsstudier med kvalitativa undersökningar där enskilda affärsidéer följs över tiden. Redaktör och forskningsledare är Mikael Samuelsson vid Handelshögskolan i Stockholm. Är du intresserad av hur nya affärsverksamheter upptäcks, skapas och utvecklas har du kommit rätt. E-spegeln är ett forskningsprojekt som gör det som titeln gör anspråk på. Det är en spegling av hur individer ensamma och i grupp upptäcker och utvecklar nya affärer. I projektet följs ett stort antal affärsidéer från idé till affär. Genom att följa processen i realtid kan vi spegla Sveriges entreprenörers vardag med alla dess vedermödor och glädjeämnen. E-spegeln bygger på en av de mest omfattande undersökningar som gjorts någonsin om hur nya affärsverksamheter skapas och utvecklas. Unika resultat kommer att presenteras på ett lättsamt sätt. E-spegeln är tänkt att vara ett sätt att reflektera över forskningsresultat som är färska. Rigorös teori och forskning ligger till grund för studierna och resultaten som ingår här men tanken är att detta skall vara en kanal där kunskap förmedlas direkt i en okomplicerad form. Syftet är att spegla människor som du och jag och den värld som vi lever i. Välkommen till E-spegeln Mikael Samuelsson