Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Relevanta dokument
Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Spanien. Storbritannien

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Lönar det sig att gå före?

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Värme som en del i framtidens energisystem

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

El som möjliggörare för Sverige

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

3 Den offentliga sektorns storlek

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Industrin är grunden f

Policy Brief Nummer 2011:1

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Energiförbrukning 2009

Högskolenivå. Kapitel 5

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

Gästnattsrapport juni 2012

Vindkraftutbyggnadförutsättningar

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Energiskaffning och -förbrukning

Inkvarteringsstatistik för hotell

PwC:s Energiprisindex oktober 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD

Klimat- bokslut 2010

Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

Ekologiskt fotavtryck

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Gästnattsrapport februari 2012

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

PISA (Programme for International

Inkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12

Stockholms besöksnäring

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Energipriser. Energipriserna steg. 2011, 2:a kvartalet

Vägledning för läsaren

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Ekologisk hållbarhet och klimat

Inkvarteringsstatistik för hotell

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 3:e kvartalet

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014

Policy Brief Nummer 2013:1

Energisituation idag. Produktion och användning

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?

SJÖAR MED HÅRKLOMOSSA. Möckeln

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Disposition. Åtgärder för ökad energieffektivisering. Globalt energibehov och -tillförsel. Arbetsgrupp:

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

New figures for Sweden

MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem:

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh]

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?

Power to gas Karin Byman, ÅF

Publicerat! Staten och riskkapitalet. Lika rätt och lika möjligheter till företagsstöd? Ladda ner rapporterna på

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Konkurrenskraft och Klimatmål

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

UberPOP. En fråga om skatt

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

Remissvar avseende betänkandet Ett steg vidare nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar (dnr S2014/1992/SFÖ)

Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret

Inkvarteringsstatistik för hotell

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar?

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R

Priserna på stenkol och naturgas sjönk under andra kvartalet

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Utrikeshandel med tjänster 2009

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Transkript:

Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken?

Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01 E-post: info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se För ytterligare information kontakta: Tobias Persson Telefon: 010 447 44 77 E-post: tobias.persson@tillvaxtanalys.se

Innehåll 1 Indikatorer hur står sig Sverige... 5 2 Ekologisk hållbarhet... 6 3 Industrins konkurrenskraft... 9 4 Hushållens energikostnader... 10 3

1 Indikatorer hur står sig Sverige I denna bilaga till rapporten Mål och medel för energipolitiken? lärdomar från andra länder belyses några indikatorer som visar hur länder agerat i förhållande till olika syften med energipolitiken. Syftet med energipolitiken är att skapa ett energisystem som är mer ekologiskt hållbart, har energipriser som är konkurrenskraftiga, ger minskad energifattigdom och ger en trygg energiförsörjning. I många länder handlar också energipolitiken om geopolitik då det kan användas som maktmedel. 5

2 Ekologisk hållbarhet De nordiska länderna har för att vara gamla industrialiserade länder en mycket stor användning av förnybar energi (Figur 1). I Sverige och Norge är orsaken den goda tillgången till rester från skogsbruket. I Norge är det bidraget från vattenkraften. Inget av de andra länderna har samma förutsättningar. Nederländerna och Storbritannien är de två länderna som har lägst andel förnybar energianvändning. Det som förenar dessa två länder är deras starka intressen i olje- och gasutvinning i Nordsjön. Omställningen till mer förnybar energianvändning går dessutom ganska långsamt i båda länderna. Figur 1 Andelen förnybar energianvändning 2004 och 2013. Data är från Eurostat för Europa medan IEA data används för USA och Japan. Mellan 2004 och 2013 uppvisar alla länder en ökad andel förnybar energianvändning. Det är framförallt elsystemet som bidragit till denna ökning. Utvecklingen har generellt gått mycket snabbare inom EU än vad den gjort i USA och Japan (Figur 2). Andelen förnybara drivmedel har också ökat men från mycket låga nivåer. Sverige har en betydligt högre andel förnybara drivmedel än andra länder (Figur 3). Det visar på en relativt positiv inställning till biodrivmedel i Sverige. Med andra ord kan detta formuleras som att Sverige inte lyckats fullt ut med att få med övriga EU i vår önskade riktning. Risken är uppenbar att detta i framtiden kommer att ses som en misslyckad svensk satsning. 6

Figur 2 Andelen förnybar elproduktion 2004 och 2013. Data är från Eurostat för Europa medan IEA data används för USA och Japan. Figur 3 Andelen förnybara drivmedel 2004 och 2013. Data är från Eurostat. En annan form av indikator för att bedöma omställningen till ekologiskt hållbart energisystem är direkta och indirekta subventioner till fossila bränslen. IMF uppskattar att de totala subventionerna för energi under år 2015 kommer att uppgå till över 40 000 miljarder SEK vilket motsvarar ungefär 6,5 procent av världens BNP. Den totala summan är ökande. Den absoluta största delen av dessa subventioner är till användning av energi. Beloppen som går till subventioner av utvinning av energikällor är minskande. Sverige, Finland och Italien tillhör länder som har låga subventioner av användning av fossila bränslen (Figur 4). IMF uppskattar dem till omkring 0,5 procent av BNP. Siffran för 7

flera andra EU länder är drygt 1 procent av BNP. USA uppskattas av IMF att subventionera användningen av fossila bränslen med 4 procent av BNP. Polen ligger betydligt högre än världsgenomsnittet med drygt 16 procent av BNP. Figur 4 Direkta och indirekta subventioner till användning av fossila bränslen. Data från IMF. 8

3 Industrins konkurrenskraft De flesta industribranscher är inte särskilt känsliga för energiprisernas utveckling då energikostnaderna utgör en liten del av de totala kostnaderna. Energimyndigheten redogjorde 2014 för effekterna av energi- och klimatpolitiken för elintensiv industri. En viktig slutsats i denna rapport är att alla elintensiva industrier inte är handelsintensiva. Det är dock huruvida de är elintensiva som avgör om de undantas av styrmedel. Mest känsligt för ett högt elpris är pappers- och massaindustrin. I jämförelse med andra länder har svensk industri inte höga energipriser (Figur 5). Länder som Italien, Storbritannien och Japan har betydligt högre elpriser för industrin. Norden har generellt låga elpriser för industrin. Figur 5 Elpriser i industrin öre per kwh 2014. Data från Eurostat. 9

4 Hushållens energikostnader Flera länder problem med att hushållen inte har råd att betala sina energiutgifter samtidigt som det saknas ett socialförsäkringssystem som hanterar detta. Detta gäller inte minst Storbritannien där energifattigdom är ett utbrett problem. Hushållens elpriser varierar ganska mycket mellan länder (Figur 6). De ät till exempel betydligt högre i Danmark, Tyskland och Italien än i Sverige. USA är det enda landet som har betydligt lägre elpriser än Sverige. Nätavgiften utgör i EU länderna generellt 25-35 procent av det totala elpriset för hushåll oavsett hur mycket el de använder (Figur 7). Sverige och Norge utmärker sig med att omkring 50 procent av det totala elpriset utgörs av nätavgiften för små elkonsumenter medan nätavgiften utgör omkring 30 procent av det totala elpriset för stora elkonsumenter. Detta indikerar att Norges och Sveriges elpris i jämförelse med många andra länder sätter små elkonsumenter för en större påverkan av utvecklingen av nätavgifter. Italien har en motsatt situation där stora konsumenter får en betydligt högre nätavgift. Figur 6 Elpriser i hushåll öre per kwh 2014. Data från Eurostat. 10

Figur 7 Elnätspriser i hushåll öre per kwh 2014. Data från Eurostat. Bensin och dieselpriserna i EU varierar lite men inte särskilt mycket (Figur 8). Länder som Italien, Storbritannien och Norge har märkbart högre drivmedelspriser än Sverige. USA och Japan har lägre. Figur 8 Bensin och dieselpriser kr/liter 2014. Data från IEA. 11