FORSKNINGSSTRATEGI Örebro läns landstings strategi för forskning 2013-2017

2 Örebro läns landstings värdegrund Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Vår vision Örebro läns landsting står för: hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det har varit utgångspunkten i arbetet med att utarbeta Forskningsstrategin 2013-2017 Landstingets vision för forskning Landstinget arbetar för att skapa goda livsvillkor för länets medborgare. Även om landstingets ansvarsområde är brett är den främsta uppgiften hälso- och sjukvård, vilket också är fokus för forskningen. Den forskning som bedrivs ska genomföras i syfte att ge patienterna bästa möjliga vård och omsorg och den är klinisk och patientnära med hög relevans för landstinget, patienterna och regionen. Landstingets arbete grundas på en humanistisk människosyn med respekt för människors lika värde. Inom forskningen innebär det att vi i alla led betonar jämställdhet och en etisk medvetenhet. Genus, socioekonomiska faktorer, etnicitet och ålder skall beaktas i forskning och vård. Vi ställer oss också bakom de regionala målen för en hållbar utveckling. Syfte Syftet med landstingets forskningsstrategi är att tydliggöra målsättningar, intentioner och prioriteringar vad gäller forskningsområdet. Varför är det viktigt för Örebro läns landsting att bedriva klinisk patientnära forskning? I landstingets uppdrag ingår att garantera medborgarna en hög kvalitet på hälso- och sjukvården och erbjuda högspecialiserad sjukvård till omkringliggande landsting. För att klara det behövs en omfattande och högkvalitativ forskning. Att erbjuda personalen forsknings- och utvecklingsmöjligheter är också nödvändigt för att behålla, och rekrytera nya kompetenta medarbetare. I landstingets uppdrag ingår också att samverka med akademin inom såväl forskning som utbildning. Örebro universitet är Örebro läns landstings självklara primära samverkanspartner. Landstinget har också en roll i det regionala utvecklingsarbetet. I detta arbete är samverkan med andra delar av samhället, såsom näringslivet och länets kommuner, av stor betydelse.

3 Förutsättningar för klinisk forskning inom Örebro läns landsting Forskning bedrivs idag, år 2012, inom hela Örebro läns landsting (ÖLL) och befinner sig just nu i en fas med stora möjligheter och utmaningar. Örebro universitet startade i januari 2011 Sveriges nyaste läkarutbildning, och har idag ett brett utbud av vårdutbildningar vilket ger regionen helt nya möjligheter, och behov av, att utveckla den kliniska forskningen. Örebro läns landsting har ett välutvecklat samarbete med Örebro universitet (ÖU). Genom ÖLL får ÖU tillgång till klinisk kompetens och den infrastruktur som är en förutsättning för klinisk forskning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Byggandet av Campus USÖ med Forskningens och utbildningens hus för oss också lokalmässigt närmare varandra. Inom landstinget sker viss forskning i samverkan med företag inom läkemedels- och den medicintekniska sektorn. Forskning bedrivs också i samverkan med den kommunala vårdoch omsorgssektorn och med andra forskare såväl i Uppsala-Örebroregionen som nationellt och internationellt. Den kliniska forskningen kan och bör inte ske isolerat, utan bör även framledes där det är lämpligt, ske i samverkan med andra aktörer, inom ramen för tydliga samarbetsavtal som tar hänsyn till parternas olika uppdrag och förutsättningar. Landstingets forskningsorganisation Forskningen i landstinget bedrivs oftast av kliniskt verksamma forskare, på den enhet där de arbetar. Till stöd för forskningen har landstinget byggt upp en organisation med ett antal forskningsenheter. De utgör tillsammans en infrastruktur som tillhandahåller många basresurser för forskningen men innehåller också funktioner till stöd för styrning, uppföljning samt omvärldsbevakning och strategiska beslut. Bilaga 1 visar hur forskningsorganisationen är uppbyggd 2012. Den följer landstingets förvaltningsstruktur men många av forskningsenheterna har ett landstingsövergripande uppdrag. Politiskt hanteras forskningsfrågorna av nämnden för forskning. Ekonomiska förutsättningar Landstingsintern finansiering I landstingets budget avsätts årligen medel till forskning. Dessa fördelas via nämnden för forskning som tecknar årliga överenskommelser om forskning med landstingets förvaltningar. Forskningsbidraget till förvaltningarna används dels till att erbjuda handledarkompetens och infrastruktur vid de olika forskningscentra som finns och dels till att utlysa anslag som kan sökas för forskningsprojekt. Eftersom läkarutbildningen vid ÖU inte får några statliga medel under uppbyggnadsskedet avsätter landstinget en del av sitt forskningsanslag som bidrag till universitetet, t o m år 2016 då vi räknar med att ÖU ska ha erhållit statligt grundutbildningsanslag för läkarstudenterna. Landstinget avsätter årligen också medel till den regionala forskningsfonden i Uppsala- Örebroregionen.

4 Extern finansiering Ett flertal forskare inom ÖLL har anslag från nationella och internationella forskningsfinansiärer (exempelvis Vetenskapsrådet, EUs forskningsprogram etc.). Dessa medel söks direkt av forskarna och disponeras på förvaltningarna eller via universitetet. Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro, den s.k. Nyckelfonden bildades 1989 med det huvudsakliga ändamålet att främja och stödja medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset. Landstinget förvaltar också ett antal donationsstiftelser som årligen förmedlar medel till forskning. Genom en ökad samverkan med näringslivet finns även möjlighet att tillföra forskningsområdet ytterligare medel, vilka skall regleras enligt särskilda regler och avtal och i enlighet med de etiska koder som ställts upp mellan SKL och branschorganisationer 1, 2. Forskningsområden Örebro läns landsting definierar tre viktiga forskningsområden: prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Merparten av forskningen inom landstinget kan beskrivas inom något av dessa områden. Dessutom sätter landstinget upp tre generella kriterier som ska beaktas inom forskningen: klinisk patientnära forskning, samverkan, samt perspektiv på etik, genus, ålder och miljö. Fördelning av forskningsresurserna landstingets forskningsresurser ska prövas mot dessa områden och kriterier som framgår i nedanstående modell. Prevention och folkhälsa Forskningsområden Bassjukvård Högspecialiserad vård Generella kriterier Klinisk patientnära forskning Samverkan Perspektiv på etik, genus, ålder och miljö Modellen innehåller flera begrepp som kan tolkas på olika sätt och gränserna mellan de olika forskningsområdena är till viss mån flexibel. Nämnden för forskning kommer i sin verksamhetsplanering och sina överenskommelser med förvaltningarna att definiera vad som 1 Överenskommelse om samverkansformer mellan Läkemedelsföretag och den offentliga hälso- och sjukvården och dess medarbetare. Tillgänglig från http://www.lif.se/default.aspx?id=57305 2 Överenskommelse om samverkansformer mellan medicintekniska företag och medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården. Tillgänglig från http://www.swedishmedtech.se/files.aspx?f_id=38494

5 räknas in i respektive forskningsområde och hur kriterierna ska tolkas. I bilaga 2 finns ordförklaringar och exempel på hur begreppen skulle kunna användas. I de överenskommelser om forskning som tecknas med förvaltningarna kommer att framgå hur stor del av forskningen som bör bedrivas inom respektive forskningsområde. Vid den årliga uppföljningen ska förvaltningarna redovisa hur forskningen bedrivits inom den aktuella fördelningen mellan forskningsområden och hur de generella kriterierna uppfyllts. Modellen kommer också att kunna användas vid bedömning av strategiska forskningssatsningar och forskningsprojekt. Mål för den kliniska forskningen i Örebro läns landsting Förutom den övergripande inriktningen på landstingets prioriterade forskningsområden finns ett antal mål på både kort och lång sikt. Målen, som ska vara uppfyllda senast år 2017, är uppdelade på sju områden. Avsikten är att målen ska vara mätbara men ibland beskriver de en process eller ett tillstånd som inte kan kvantifieras. 1 Den forskning som bedrivs ska vara till nytta för landstinget och länets invånare Forskningen inom ÖLL är klinisk och patientnära. Detta innebär att forskningsresultat snabbt ska kunna tillämpas inom vården i vårt landsting. I förlängningen innebär detta att länets patienter får tillgång till en mer kvalificerad och evidensbaserad vård genom vår forskning. År 2017 gäller följande: Forskningen har ökat i alla förvaltningar från 2011 års nivå. Forskning bedrivs inom de områden som landstinget pekat ut som viktiga utvecklingsområden för de tre forskningsområdena. Landstingets arbete med att samordna den kliniska verksamheten i ett sjukhus på tre ben återspeglas också i samordning och samverkan i forskningen. Den nya modellen för fördelning av forskningsresurser till forskningsområden i enlighet med generella kriterier tillämpas fullt ut för den forskning landstinget finansierar. Ett evidensbaserat arbetssätt är en självklarhet i all hälso- och sjukvård inom landstinget. Ett mångvetenskapligt synsätt tillämpas och perspektiven enligt landstingets värdegrund och vision beaktas i forskningen 2 Forskningsproduktion Forskning mäts exempelvis i antalet publikationer, antalet akademiskt meriterade forskare, citeringsgrad etc. För universiteten är omfattning och kvalitet på forskningen ett viktigt kriterium för tilldelning av medel. Ökad forskningsproduktion är inget självändamål för ÖLL men bidrar till att landstinget kan fortsätta leverera en vård av hög kvalité och till att bygga ett fundament för en framgångsrik läkarutbildning.

6 År 2017 gäller följande: Antalet årliga refereegranskade vetenskapliga publikationer från forskare i landstinget har ökat från ca 325 år 2011 till minst 400. 3 Kompetensutveckling genom forskning Utmaningar som hälso- och sjukvården står inför förutsätter en förnyelse av organisation och ledarskap, vilket i sin tur nödvändiggör en systematisk kunskapsutveckling och omvärldsbevakning för hälso- och sjukvårdens ledning. Därför är det viktigt att ledare/chefer inom landstinget värderar och prioriterar forskningskompetens hos medarbetarna och stimulerar att forskning bedrivs på enheten/kliniken och utöver detta att medarbetare exempelvis kan verka som forskningshandledare och delta i forskningskommitténs arbete. År 2017 gäller följande: Alla anställda, oavsett kön, har goda och likvärdiga möjligheter till lärande och att delta i forskning, kompetens- och kvalitetsutvecklingsarbete. Antalet vetenskapligt meriterade medarbetare, dvs. som har avlagt doktorsexamen har ökat från ca 220 år 2011 till minst 270. Forskare finansierade av ÖLL är kliniskt verksamma och har en klinisk förankring. Vetenskaplig kompetens anges som meriterande faktor vid annonsering och tillsättning av alla chefstjänster. 4 Intern och extern finansiering Såväl nationella som internationella forskningsmedel är starkt konkurrensutsatta. För att stimulera forskare att söka externa medel avser ÖLL att konkurrensutsätta en del av de interna forskningsmedlen. År 2017 gäller följande Minst 10 % av landstingets forskningsmedel fördelas i konkurrens. Externt erhållna forskningsmedel har ökat från ca 35 Mkr år 2011 till minst 50 Mkr. 5 Samverkan inom landstinget, länet och regionen Örebro läns landsting bör arbeta för ett ökat samarbete med landstingspartners i Uppsala- Örebroregionen. Samverkan med andra landsting bör resultera i snabbare och säkrare forskningsresultat. Forskningssamverkan med länets kommuner bör också stärkas. År 2017 gäller följande: Antalet projekt som bedrivs i samverkan med andra landsting i regionen har fördubblats jämfört med 2012 Forskningssamverkansprojekt bedrivs med minst en tredjedel av länets kommuner. 6 Samverkan med Örebro universitet Landstinget och universitetet är ömsesidigt beroende av varandra för den kliniska forskningen. Landstinget har tillgång till patienter, klinisk kompetens och infrastruktur medan universitetet står för den nödvändiga akademiska kopplingen. Nuvarande samverkan mellan

7 våra två organisationer styrs av upprättade överenskommelser och hanteras i ett antal arbetsgrupper. Samverkanssystemet behöver vidareutvecklas för att öka effektiviteten i forskningsorganisationen. År 2017 gäller följande: Gemensamma riktlinjer och effektiva stödsystem finns för forskning 7 Samverkan med andra aktörer såsom näringsliv/industri Sverige har en lång tradition av medicinskteknisk och läkemedelsutveckling där industri och sjukvård samarbetar. Genom att kombinera företagens tekniska spetskompetens med vårdens kunskap om patienternas behov kan man utveckla tekniker och metoder som effektivare löser vårdens behov. År 2017 gäller följande: Riktlinjer finns för forskningssamverkan med näringslivet Ett system finns för nyttiggörande av forskningsresultat och innovationer ÖLL har en ökad andel forskning som bedrivs i samverkan med industrin Relationer och organisation Forskning ett gemensamt ansvar Det är ett gemensamt ansvar för förtroendevalda och anställda i Örebro läns landsting att utveckla organisationen och arbetsförhållandena, så att ÖLL kan bedriva en stark forskning som bidrar till att ge länets invånare bästa möjliga vård. Politisk ledning Landstingsfullmäktige är högsta beslutande organ som beslutar om inriktningen för Örebro läns landsting som folkhälsoaktör, vårdgivare, arbetsgivare, utbildningsanordnare och initiativtagare/finansiär till forskning. Fullmäktige fördelar de övergripande resurserna och fastställer riktlinjer och policies. Nämnden för forskning har ett ansvar för att följa verksamheten och se till att målsättningarna i strategin, utifrån förutsättningar och angelägenhetsgrad är uppfylld senast 2017. Nämnden realiserar detta i de årliga överenskommelserna med förvaltningar om forskning. Landstingets ledningskansli Landstingsdirektören och tjänstemannaorganisationen i ledningskansliets forskningsfunktion ansvarar för att bereda forskningsfrågor så att nämnden kan utöva styrning och uppföljning i enlighet med forskningsstrategin. Chefer Varje förvaltningschef ansvarar för att målen i forskningsstrategin såsom de förtydligats i överenskommelsen om forskning bryts ner i de aktiviteter som behövs för att målen skall genomföras inom respektive verksamhet. Chefer på alla nivåer har ett ansvar för att arbeta för att målen uppfylls i överenskommelsen om forskning, som bygger på forskningsstrategin, och se till att forskningen integreras i den dagliga verksamheten.

8 Medarbetare Varje medarbetare har ett eget ansvar för att vara delaktiga i forskningsarbetet och att inhämta kunskap om evidens för den egna verksamheten samt att arbeta utifrån målen i överenskommelsen om forskning som bygger på forskningsstrategin. Uppföljning Uppföljning av målen sker årligen i förvaltningarnas och nämnden för forsknings verksamhetsberättelser enligt en gemensam mall. Under 2015 bör en halvtidsuppföljning av hela forskningsstrategin göras i Nämnden för forskning. Som en följd av denna eller av ändrade yttre förhållanden kan strategin behöva revideras.

Bilaga 1. Forskningsorganisationen i Örebro läns landsting 2012

Bilaga 2. Ord och definitioner Nedanstående definitioner är hämtade från relevanta källor våren 2012. De kan komma att förändras under forskningsstrategins giltighetstid. Bassjukvård Evidensbaserat arbetssätt Etiskt perspektiv Folkhälsa Genusperspektiv Med bassjukvård avses medicinsk handläggning av sjukdomar som sköts inom den kommunala vården, primärvården eller länsdelssjukvården. Bassjukvården fordrar en bred sjukvårdskompetens, vilket understryker vikten av att stimulera multiprofessionell och mångvetenskaplig forskning med utgångspunkt i den kliniska vardagen. 3 En medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund (evidens). 4 Området forskningsetik omfattar frågor om relationen mellan forskning och etik, om etiska krav på forskaren och etiska krav på forskningens inriktning och genomförande. En mycket viktig del av forskningsetiken rör frågor om hur personer som medverkar i forskning som försökspersoner eller informanter får behandlas. 5 Folkhälsoarbete innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer (frisk-, skydds- och risk-) och förhållanden (struktur och miljö) som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara samhälls- och/eller grupp respektive individinriktade. 6 Genusmedicin är vetenskapen om köns- och genusskillnader mellan kvinnor och män vid hälsa och sjukdom. 7 Högspecialiserad vård Sjukvård som samordnas till en enhet med en sjukvårdsregion (regionsjukvård) eller riket (rikssjukvård) som upptagningsområde. 8 Klinisk patientnära forskning Miljöperspektiv Sjukdomsorienterad forskning, d v s forskning som utgår från ett kliniskt problemområde och sker i nära kontakt med patienter eller friska försökspersoner. 9 Landstingets vision om en hållbar utveckling anger riktningen för vårt arbete, som ska bedrivas på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Vi värnar miljön och människors hälsa och välbefinnande, nu och i framtiden. 10 Mångvetenskaplig Mångvetenskaplig verksamhet är ett samarbete en interaktion mellan olika kunskapsområden runt ett gemensamt problemområde, 3 Örebro läns landsting 4 Statens beredning för medicinsk utvärdering 5 Vetenskapsrådet. God forskningssed. Rapport 2011 6 Statens folkhälsoinstitut 7 Centrum för genusmedicin, Karolinska Institutet 8 Socialstyrelsens utredning om högspecialiserad sjukvård, 2003 9 Den kliniska forskningens kris och pris. Utredning 1998 10 Örebro läns landsting. Miljö- och hållbarhetsprogram 2012-2015

Prevention Samverkan Åldersperspektiv men där respektive forskare stannar inom ramen för sitt eget område. 11 Åtgärd för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Prevention kan vara primär eller sekundär. 12 Samverkan avser den dialog och samarbete som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål. 13 Den samverkan som avses i landstingets forskningsstrategi är gränsöverskridande, dvs kan ske mellan forskningsenheter och andra forskningsaktörer, mellan sjukhus och kliniker, mellan olika vetenskapliga modeller, mellan professioner, med länets kommuner, med andra landsting i regionen eller landet, med Örebro universitet och andra lärosäten nationellt och internationellt, med industri och näringsliv eller på annat sätt. Med åldersperspektiv avser vi att forskningsfrågorna och -metoderna liksom behovet av forskning förändras över medborgarnas livsspann. 11 Högskoleverkets svensk-engelska ordbok 12 Socialstyrelsens termbank 13 Socialstyrelsen, terminologicentralen

LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 12OLL1106 Yttrande över medborgarförslag om psykoterapeutisk behandling hos privat-praktiserande psykoterapeut Leif G:son Nygård, Örebro har lämnat ett medborgarförslag om att tillsätta en grupp av politiker från varje parti och experter att utreda och föreslå landstingsfullmäktige - hur ett samarbete med ett antal privata vårdgivare med inriktning psykoterapeutisk behandling ska kunna etableras - ett system, liknande högkostnadsskyddet inom tandvården, som kan underlätta för mindre bemedlade att genomgå psykoterapeutisk behandling hos legitimerad privatpraktiserande psykoterapeut Inom landstingets Psykiatri bedrivs psykoterapi både i ordinarie verksamhet inom Allmänpsykiatrin, på Beroendecentrum och på psykoterapienheten i Närpsykiatrin. För de som har särskilda behov sker en värdering av behovet med hjälp av psykoterapienheten och det är därifrån de privatpraktiserande psykoterapeuterna anlitas. Inom Örebro läns landsting finns sedan länge en samverkan med privata psykoterapeuter på olika håll i länet. Grundförutsättningen för att få tillgång till en psykoterapibehandling som landstinget finansierar är att det gjorts en bedömning av att det finns ett behov av psykiatrisk behandling och att psykoterapi bedöms vara rätt insats. För att en person ska få landstingsfinansierad psykoterapi behövs en remiss till närpsykiatrins psykoterapienhet efter att man i annan del av psykiatrin både bedömt att personen har behov av psykoterapi och att han/hon har förutsättningar att tillgodogöra sig behandlingen. På psykoterapienheten finns ett antal landstingsanställda psykoterapeuter som dock inte klarar att svara upp mot hela behovet. Landstinget har därför gjort upphandling av psykoterapibehandling. Det innebär att de privata psykoterapeuter som är intresserade av att få avtal med landstinget om att ta emot patienter hänvisade från psykoterapienheten har haft möjlighet att lägga in ett anbud. Idag finns i Örebro läns landsting 15-tal privata psykoterapeuter runt om i länet som tar emot patienter som hänvisas från landstinget. Patienter som får psykoterapi genom landstinget, oavsett om det är inom den egna psykoterapienheten eller hos en privatpraktiserande psykoterapeut, betalar 80 kr per besök. Dessa besök räknas in i högkostnadsskyddet för besöksavgifter för läkarvård och sjukvårdande behandling. Det innebär att en patient som betalat 900 kr inom en tolvmånadersperiod är berättigad till ett frikort som ger kostnadsfria besök resten av tolvmånadersperioden räknat från den första betalningen.

LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 12OLL1106 Med bakgrund av vad som framförts ovan anser nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel att det inte är motiverat att tillsätta en grupp politiker då tillgång till psykoterapeutisk behandling redan finns. Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta a t t medborgarförslaget inte ska föranleda någon åtgärd. Örebro den 29 augusti 2012 MARIE-LOUISE FORSBERG-FRANSSON Ordförande RICKARD SIMONSSON Landstingsdirektör

1 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING 12OLL567 Yttrande över medborgarförslag om att Örebro läns landsting utreder möjligheterna att bli diplomerat som landets första fairtrade landsting Ingevi Fall, Örebro har lämnat medborgarförslaget att Örebro läns landsting utreder möjligheterna att bli diplomerat som landets första fairtrade landsting dvs. arbeta enligt samma kriterier, som gäller för Fairtrade City. Landstingsstyrelsen får anföra följande: Örebro läns landsting har sedan flera år tillbaka efterfrågat kriterier som anpassas, så att landstingets verksamhet ska kunna diplomeras till ett Fairtrade landsting. De kriterier som finns för Fairtrade kommuner är internationella och Fairtrade har idag inga ambitioner att ta fram kriterier för en generell landstingsdiplomering liknande Fairtrade City. Fairtrade City innebär att en kommun arbetar med etisk upphandling, informationsarbete samt har ett utbud av etiskt märkta produkter i butiker, på kaféer, hotell, restauranger och arbetsplatser. - att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling - att man driver ett aktivt utåtriktat informationsarbete - att man gör kampanjer för att öka kännedomen om Fairtrade - att det finns ett utbud av etiskt märkta produkter i butik och på arbetsplatser Örebro läns landsting för en löpande dialog med Fairtrades organisation om möjligheten att bli Sveriges första Fairtrade landsting och bedriver sedan 2009 i samarbete med ABF ett aktivt informations- och utbildningsarbete i landstingets verksamheter, trots att kriterier för Fairtrade landsting saknas. Fairtrade produkter tillverkas eller odlas i utvecklingsländer där producenternas möjligheter att följa FN:s konventioner om mänskliga rättigheter varierar. Då landstinget vill bidra till en hållbar utveckling där även mänskliga rättigheter främjas, ställer vi även krav på arbetsvillkor och produktionsmetoder i samband med upphandling. Landstinget har tillsammans med övriga landsting i Sverige antagit en uppförandekod där sociala och etiska krav ställs i samband med produktionen. Vi har även satsat på en nyinrättad tjänst med en upphandlare med särskild kunskap om sociala, etiska krav och miljökrav. I landstingets Miljö- och hållbarhetsprogram 2012-15 finns ambitiösa mål inom de strategiska områdena livsmedel och produkter. År 2015 ska 10 % av livsmedlen och 25 % av bomullen i landstingets textilier vara producerade enligt etiska kriterier. I landstingets verksamhetsplan för 2012 finns målet att samtliga förvaltningar ska säkerställa att 100 % etiskt och ekologiskt producerat kaffe köps in. Då det tyvärr inte är möjligt för landstinget att bli diplomerat så fortlöper arbetet inom ramen för landstingets miljö- och hållbarhetsarbete. POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET www.orebroll.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

2 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING 12OLL567 Örebro den 22 augusti 2012 Marie-Louise Forsberg-Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET www.orebroll.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 12OLL1784 Revisionsberättelser och räkenskaper för stiftelser, föreningar m.fl. organ Landstingets revisorer har överlämnat revisionsberättelse och årsredovisning för nedan angivna stiftelser, föreningar m.fl. organ avseende år 2011, nämligen: Karlskoga folkhögskola, Per Erikssons Stiftelse, Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro, Adolf Lindgrens Stiftelse för mindre jordbrukare m.fl, Adolf Lindgrens Stiftelse för studerande och behövande, Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och Veteranjärnväg, Örebro läns museum, Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka, Stiftelsen Jeremiasfonden, Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum, Stiftelsen Erik Rosenbergs Naturvårdsfond, Stiftelsen Värmlands och Örebro läns Skogsskola, Örebro läns Slöjdförening, Stiftelsen Svenska Skoindustrimuseet i Kumla, Stiftelsen Cesam, Stiftelsen Activa. För landstingets revisorer: Ulf Wilén Ordförande Respektive revisionsberättelse är ej intagen i fullmäktiges handlingar men finns tillgängliga på landstingets ledningskansli.

BILAGA 1 DETTA AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL ( Aktieöverlåtelseavtalet ) är träffat dag som anges nedan ( Avtalsdagen ) mellan: (1) Örebro läns landsting, 232100-0164, ( Köparen ); och (2) Länstrafiken Örebro AB, 556184-3334 ( Säljaren ). Parterna benämns gemensamt Parterna 1. BAKGRUND 1.1 Mälardalstrafik MÄLAB AB, 556425-0610, ( Bolaget ) har företrätt de tidigare länstrafikhuvudmännen i frågor som gäller driften och utvecklingen av persontågtrafiken på stomlinjenätet mellan Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Södermanlands län. 1.2 Bolaget har ett registrerat aktiekapital om 600 000 kr fördelat på 120 aktier med kvotvärde om 5 000 kr per aktie. Säljaren äger 18 st aktier i Bolaget ( Aktierna ). 1.3 Till följd av kollektivtrafiklagen som trädde i kraft den 1 januari 2012 har behov av förändringar i ägandet av Bolaget uppkommit och genom Aktieöverlåtelseavtalet överlåts aktierna till Köparen som är kollektivtrafikmyndighet för Örebro län. 2. ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 2.1 Säljaren överlåter och försäljer Aktierna till Köparen i enlighet med villkoren i detta avtal. 2.2 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar och begränsande sakrätter av vad slag det vara må. 3. TILLTRÄDE Tillträde skall ske den 1 januari 2013 ( Tillträdesdagen ). 3.1 På Tillträdesdagen, eller den tidigare eller senare dag som parterna enas om, skall Säljaren överlämna aktiebrev representerande Aktierna vederbörligen transporterade på Köparen. 3.2 På Tillträdesdagen skall Köparen mot erhållande av aktiebreven representerande Aktierna vederbörligt transporterade erlägga Köpeskillingen. 4. KÖPESKILLING Köparen skall som köpeskilling för Aktierna på Tillträdesdagen erlägga ett belopp om 90 000 kr ( Köpeskillingen ) genom överföring till av Säljaren anvisat bankkonto. 5. HEMBUDSFÖRBEHÅLL M M Parterna är medvetna om att överlåtelsen av Aktierna förutsätter att övriga aktieägare inte påkallar sin rätt enligt bolagsordningens hembudsklausul. Parterna godkänner vidare att Uppsala läns landsting, Västmanlands läns landsting och Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, utan 1

hinder av nämnda hembudsklausul, förvärvar aktier i Bolaget från länstrafikbolaget i respektive län samt att aktieägaravtalet rörande Bolaget från 1995 upphör att gälla i och med ingåendet av ett nytt aktieägaravtal mellan Bolagets nya ägare. 6. 7. 8. AKTIEÖVERLÅTELSEAVTALETS OMFATTNING Aktieöverlåtelseavtalet innehåller Parternas hela överenskommelse med avseende på försäljningen av Aktierna och ersätter alla andra eventuella avtal och uppgörelser därom. ÄNDRINGAR Ändringar i eller tillägg till Aktieöverlåtelseavtalet är endast giltiga om de upprättats skriftligen och undertecknats av Parterna. TVISTER Tvist i anledning av Aktieöverlåtelseavtalet skall slutligt avgöras genom skiljedom enligt Reglerna för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Skiljenämnden skall bestå av en skiljeman. Förfarandet skall äga rum i Örebro. Detta aktieöverlåtelseavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar, varav Säljaren och Köparen tagit var sitt. Örebro den För Örebro läns landsting För Länstrafiken Örebro AB. Marie-Louise Forsberg-Fransson (Styrelseordförande) Jonas Karlsson (Styrelseordförande). Rickard Simonsson (Landstingsdirektör) Conny strand (VD) 12OLL4221 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL, BILAGA 1.DOC 2

Utkast 2012-05-31/LINDAHL Mellan undertecknade parter som är ägare i Mälardalstrafik MÄLAB AB, 556425-0610 har denna dag ingåtts följande AKTIEÄGARAVTAL 1. VERKSAMHETEN Mälardalstrafik MÄLAB AB ( Bolaget ) skall företräda Bolagets ägare, vilka är regionala kollektivtrafikmyndigheter, i frågor som rör drift och utveckling av den regionala kollektivtrafiken och då särskilt trafiken på järnvägsnätet i Mälarregionen och därtill angränsande län. Det åligger härvid Bolaget att verka för införande och upprätthållande av snabba och bekväma förbindelser mellan orter i länen, att genom information och marknadsföring stödja utvecklingen av den regionala kollektivtrafiken, att behandla frågor om tågplaner, tidtabeller m m för den regionala tågtrafiken, att verka för utveckling av pris- och försäljningssystem, samt att som förhandlingspart företräda Bolagets ägare i frågor av gemensamt intresse för två eller flera av ägarna, eller eljest om en ägare påkallar Bolagets medverkan. Bolaget äger rätt att i organiserad form samverka med trafikföretag vad gäller beslut om tågplaner, tidtabeller, information om marknadsföring samt andra frågor rörande driften av den regionala kollektivtrafiken. 2. UPPGIFTER ENLIGT KOLLEKTIVTRAFIKLAGEN Bolagets ägare ( Parterna ) är överens om att Parterna i enlighet med 3 kap. 2 lagen (2010:1065) om kollektivtrafik skall ha möjlighet att till Bolaget överlämna befogenheten att upphandla och ingå avtal om allmän trafik. Vidare skall Parterna äga uppdra åt Bolaget att genomföra upphandling och tillhandahållande av andra persontransport- och samordningstjänster inom ramen för Parternas beslut och kommunala kompetens. 3. EKONOMISK ANSVARSFÖRDELNING Kostnader för Bolagets allmänna förvaltning skall bestridas av Parterna i förhållande till deras aktieinnehav om inte annat överenskommes i särskilt ordning. Det förutsätts att Parterna utan särskild ersättning i skälig omfattning personellt medverkar i Bolagets arbete. Kostnader för träffade trafikavtal skall fördelas mellan berörda Parter i enlighet med särskild träffad överenskommelse som skall ingås innan Bolaget ingår trafikavtalet. AKTIEÄGARAVTAL MÄLAB.DOCX

4. AKTIER M M Aktiekapitalet utgör tills vidare 600 000 kr och är fördelat på 120 aktier vilka innehas av Stockholms läns landsting med 40 % och av övriga Parter med 15 % vardera. Beslut om förändring av aktiekapitalet och utgivning av nya aktier i Bolaget skall fattas av bolagsstämman. Sådant beslut kräver för sin giltighet enighet mellan Parterna. Höjs aktiekapitalet efter ingående av föreliggande avtal skall Parterna teckna och inbetala aktiekapitalet motsvarande tidigare aktieinnehav i Bolaget. Part får inte utan samtycke av övriga Parter överlåta sina aktier i Bolaget till annan, pantsätta eller på annat sätt förfoga över sina aktier i Bolaget. Om Part upphör att vara regional kollektivtrafikmyndighet skall Parten ifråga, på begäran av övriga Parter, vara skyldig att överlåta sina aktier i Bolaget till den som övertar nämnda myndighetsfunktion eller, om sistnämnda inte önskar förvärva aktierna, till övriga Parter i proportion till deras tidigare aktieinnehav i Bolaget. 5. STYRELSEN Parterna skall representeras av vardera två styrelseledamöter och två suppleanter. Styrelsen utses på årsstämman för tiden till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter allmänna val. Årsstämman utser ordförande i styrelsen. 6. BOLAGSORDNING Bolagsordningen för Bolaget framgår av bilaga A. I förhållandet mellan Parterna skall bestämmelserna i detta avtal gälla framför bestämmelserna i bolagsordningen i de fall det förekommer motstridiga uppgifter. 7. AVTALSTID M M Detta avtal gäller från och med den [datum] tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av två år. Uppsägning skall alltid ske för upphörande till kalenderårsskifte. Som förutsättning för avtalets giltighet gäller att beslutande församling hos respektive Part godkänner detsamma. Ändringar av avtalet kan ske med samtliga Parters godkännande. 8. ÄGARFÖRÄNDRING Ytterligare aktieägare kan ansluta sig till detta avtal genom att underteckna detsamma eller genom att i en särskild handling ställd till övriga Parter förklara att aktieägaren ansluter sig till avtalet. AKTIEÄGARAVTAL MÄLAB.DOCX 2

9. TIDIGARE AVTAL Detta avtal ersätter det aktieägaravtal som 1995 träffades gällande Bolaget. 10. TVIST Tvist i anledning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol. Detta avtal har upprättats i fem originalexemplar, varav Parterna tagit var sitt.. den [datum] För Stockholms läns landsting För Upplands läns landsting. Namnförtydligande:. Namnförtydligande:. För Örebro läns landsting För Västmanlands läns landsting. Namnförtydligande:. Namnförtydligande:. För Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Namnförtydligande:. AKTIEÄGARAVTAL MÄLAB.DOCX 3

BOLAGSORDNING FÖR MÄLARDALSTRAFIK MÄLAB AB, 556425-0610 Antagen på bolagsstämma [datum] 1 Bolagets firma är Mälardalstrafik MÄLAB AB. 2 Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. Bolagsstämma får äga rum på följande orter; Stockholm, Nyköping, Uppsala, Västerås och Örebro. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att handlägga frågor av gemensamt intresse för ägarna vad gäller regionaltågtrafik, särskilt i Mälarregionen. Bolagets ändamål är att bidra till ägarnas fullgörande av sina uppgifter som regionala kollektivtrafikmyndigheter, innefattande även fullgörande av i behörig ordning lämnad befogenhet att upphandla och ingå avtal om allmän trafik samt upphandling och tillhandahållande av andra persontransport- och samordningstjänster inom ramen för ägarnas beslut och kommunala kompetens. 4 Aktiekapitalet ska utgöra lägst 600.000 kronor och högst 2.000.000 kronor. 5 Antalet aktier ska vara lägst 120 aktier och högst 400 aktier. 6 Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 7 Styrelsen ska bestå av två till tolv ledamöter jämte lika många suppleanter för dessa. Styrelsen utses på årsstämman för tiden till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter allmänna val. Årsstämman utser ordförande i styrelsen. 8 För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses två revisorer med två suppleanter, av vilka en revisor och en suppleant ska vara auktoriserade. Valet sker på årsstämman. 9 Årsstämma hålls en gång årligen före juni månads utgång. På årsstämman ska följande ärende förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman 2. Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Val av en eller två justeringsmän 4. Godkännande av dagordning 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse 7. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkning b) disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören 8. Fastställande av eventuella arvoden åt styrelsen och revisorn 9. I förekommande fall val av styrelseledamot, styrelsesuppleant och revisor

10. Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. 10 Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för fulla antalet för honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. 11 Bolaget ska bereda de beslutande församlingarna hos respektive ägare möjlighet att ta ställning innan beslut som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, fattas. 12 Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 13 Har aktie genom köp, byte eller gåva övergått till en ny ägare, som icke förut är aktieägare i bolaget, ska aktien ofördröjligen hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien ska härvid styrkas. Vad nu sagts ska icke gälla aktie som förvärvats av bolag, som ägs av aktieägare ensam. När aktien sålunda hembjudits till inlösen, ska styrelsen ofördröjligen underrätta bolagets aktieägare med känd postadress, på sätt som om meddelanden till aktieägare är föreskrivet, med anmodan till den som önskar begagna sig av lösningsrätten att framställa lösningsanspråk hos styrelsen inom två månader, räknat från anmälan till styrelsen om aktiens övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning av bolagets styrelse, eller om någon lösningsberättigad begär det, notarius publicus. Om flera aktier utbjudits samtidigt ska dock aktierna först, så långt det är möjligt, i proportion till tidigare innehav fördelas bland dem, som framställt lösningsanspråk. Lösenbeloppet ska utgöras av aktiens kvotvärde vid tidpunkten för förvärvet. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. Under hembudstiden ska förvärvaren ha rätt att utöva rösträtt för de hembjudna aktierna. Om förvärvaren och den som begärt att få lösa in aktierna inte kommer överens i frågan om inlösen, får den som begärt inlösen väcka talan inom två månader från framställan av lösningsanspråk hos bolagets styrelse. En sådan tvist ska avgöras av skiljemän enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Därest ej inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inte erlägges inom föreskriven tid, äger den som gjort hembudet att bli registrerad för aktien. 14 Träder bolaget i likvidation tillfaller behållna tillgångar aktieägarna i förhållande till aktieinnehavet. 15 Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av de beslutande församlingarna hos respektive ägare.

det här vill vi utveckla tillsammans! regional Kulturplan i Örebro län 2012 2014 regional kulturplan i örebro län 2012-2014 1

2 regional kulturplan i örebro län 2012-2014

Förord Kultur är helt avgörande för en positiv och demokratisk samhällsutveckling. Att få ta del av kulturella upplevelser och själv få uttrycka sig konstnärligt är grundläggande mänskliga behov och rättigheter. Dynamiska regioner präglas av modet att våga det oprövade, av viljan att låta idéer och åsikter utmana och brytas mot varandra. Här spelar konsten och kulturen en viktig roll. Det här är Örebro läns första regionala kulturplan, 2012-2014. Under våren har kommunerna och kulturinstitutionerna bjudit in kulturskapare, föreningar, politiker och kulturintresserade invånare till dialogmöten kring kulturens viktiga frågor. Vad vill vi gemensamt åstadkomma de närmaste tre åren? Över 600 personer har deltagit aktivt i dialogerna. Det har också funnits möjlighet att lämna synpunkter på landstingets webbplats och vid personliga möten. I juni samlades politiker och tjänstemän till en remisskonferens för att diskutera ett första förslag till kulturplan. Ytterligare ett tjugotal aktörer, från kommuner, kulturinstitutioner, det fria kulturlivet, föreningar och nätverk, har under sommaren lämnat synpunkter på förslaget till regional kulturplan. Resultatet av dialogen tillsammans med en nulägesanalys och remissvar har format denna kulturplan. Kreativa idéer har formulerats. De ska nu utvecklas och förverkligas. Som grund för vårt gemensamma arbete finns nu vår regionala kulturplan. Den tar ett helhetsgrepp kring den regionala kulturens utveckling de närmaste tre åren och får betydelse för hur vi inom länet planerar och prioriterar insatserna för kulturlivet. Den blir också underlag för statens bidragsgivning. Det är Örebro läns landsting som har ansvar för kulturplanens genomförande, uppföljning och utvärdering. Eftersom kulturen i länet består av olika aktörer med olika huvudmän måste vi arbeta tillsammans och ta gemensamt ansvar för kulturplanens prioriteringar. Det kräver ett processinriktat arbetssätt och fungerade samarbeten. Det kräver lust och engagemang. Kulturplanen är ett levande dokument som ska omprövas årligen. Allt kommer inte vara genomfört under den här perioden utan det krävs ett mer långsiktigt utvecklingsarbete. Kulturplanen är första steget på ett nytt sätt att arbeta tillsammans. Ett stort och varmt tack till alla som på olika sätt har bidragit till kulturplanens utformning. Tack för engagemang, kunskap och arbetslust! Det är en bra grund för den fortsatta samverkansprocessen. Örebro den 17 oktober 2011 Irén Lejegren Ordförande, Nämnden för tillväxt kultur och bildning Karin Wettermark Jonsson Kulturchef regional kulturplan i örebro län 2012-2014 3

Samtliga bilder i kulturplanen är exempel på konst och kultur i Örebro län. Vi gör inte anspråk på att här ge en heltäckande bild av kulturlivet i vårt län. foto Länsmusiken, Länsteatern, Länsmuseet, ArkivCentrum, Regionförbundet Örebro, Teater Martin Mutter, Amatörteatersamverkan i Örebro län, Konstfrämjandet Bergslagen, Kompani Raande-Vo, Galleri Örsta, Patrik Lindell, Urban Jörén, Lennart Eriksson, Börje Gustavsson, Andreas Hyltén, Lars Petersson, Jerry Eriksson med flera. sid 44: Pinnstol Du är min ängel av Karin Bonde Jensen. 4 regional kulturplan i örebro län 2012-2014

Innehåll 1 INLEDNING 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Utgångspunkter och perspektiv 6 Det är människor som formar framtiden 6 Omvärlden förändras ständigt 7 2 KULTURPOLITISKA MÅL 8 2.1 Nationella mål 8 2.2 Kultur och regional utveckling 8 The Heart of Sweden regionens varumärke 8 2.3 Regionala mål för kulturen 8 Viktiga vägval för att uppnå målen 9 3 ÖREBRO LÄN IGÅR OCH IDAG 10 3.1 En region av möten och mångfald 10 3.2 Den regionala kulturens infrastruktur och organisation 10 Kulturinstitutionerna 10 Utbildning 10 Fria professionella kulturskapare 11 Det regionala kulturpolitiska ansvaret 11 Civilsamhället 11 Folkbildningen 12 4 SAMVERKANSMODELLEN I ÖREBRO LÄN 13 4.1 Dialogprocessen 2011 13 4.2 Vägen är målet 13 Syftet med samverkan 13 Utvecklad samverkan inom länet 13 Samverkan med andra län och regioner 14 Internationell samverkan 14 Forskning och kunskapsutveckling 14 Uppföljning och utvärdering 15 5 ETT KULTURLIV FÖR ALLA! 16 5.1 Skapa och utveckla kulturella mötesplatser 17 5.2 Arrangörskap 18 5.3 Ungas inflytande 19 5.4 Interkulturellt och internationellt samarbete 20 5.5 En jämställd kulturregion 21 5.6 Kultur i skolan 21 5.7 Kultur- och musikskolor 22 5.8 Kultur och teckenspråk 23 5.9 Kultur och hälsa 24 5.10 Utveckla kollektivtrafiken 24 6 KONST OCH KULTUR I ÖREBRO LÄN 25 6.1 Scenkonst 26 Teater 26 Musik 30 Dans 32 6.2 Kulturarv 33 Örebro läns museum 33 Regional arkivverksamhet ArkivCentrum 35 Kulturmiljövård Länsstyrelsen i Örebro län 36 6.3 Film 38 6.4 Bibliotek 40 Skönlitteratur och berättande 41 6.5 Bild och form 42 6.6 Hemslöjdsfrämjande verksamhet 44 6.7 Konst- och kulturfrämjande verksamhet 45 Regionala kulturkonsulenter 45 6.8 Det fria professionella kulturlivet 46 Den kulturella näringen i Örebro län 46 SLUTORD 49 BILAGOR OCH UNDERLAG 50 Kulturplanen är fastställd av landstingsfullmäktige 17 oktober 2011. regional kulturplan i örebro län 2012-2014 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund Den 28 januari 2010 antog regionfullmäktige ett gemensamt kulturpolitiskt program för Örebro län. Under ett helt år fördes kreativa samtal om kulturens mål och framtid för vårt län. Hur tar vi tillvara kulturens kraft? Vilka mål vill vi sikta mot? Över 70 personer från kulturens olika sektorer deltog engagerat i arbetet. Några månader senare, 29 april 2010, antogs en ny Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Över 1000 personer var involverade i viktiga samtal om regionens utmaningar. Utvecklingsstrategin pekar ut fyra prioriterade områden som kräver en gemensam och kraftfull satsning, där kulturen har en viktig roll. Samverkansmodellen och den regionala kulturplanen är för Örebro län en naturlig fortsättning på den regionala samverkan som nu växer fram på ett fördjupat sätt. Kulturplanen formulerar nästa steg i det gemensamma arbetet för att göra länet till en plats där kulturen sprudlar och spelar en viktig roll i människors liv. Invånare och besökare i Örebro län ska ha tillgång till konst och kultur av hög kvalitet som bidrar till ett öppet och demokratiskt samhälle. Den nya samverkansmodellen är en kulturpolitisk reform som syftar till att ge regioner större inflytande över utvecklingen av den statligt finansierade regionala kulturen. Syftet är också att utveckla dialogen och samspelet mellan den nationella, den regionala och den lokala nivån. Kulturplanen är länets plan och den ska präglas av länets egna förutsättningar och särart. Den tas fram i samverkan med länets kommuner, kulturinstitutionerna, den ideella sektorn och det fria professionella kulturlivet och sträcker sig från 2012 till och med 2014. Den ska fungera som en gemensam plan för kulturutvecklingen och tjäna som underlag för dialogen om de statliga bidragen till den regionala kulturverksamheten. Kulturplanen ska vara ett levande dokument som kan omprövas och utvecklas varje år. Vissa utvecklingsområden är redan väl förberedda och mogna för handling. Andra prioriterade frågor har pekats ut, men kräver en fortsatt diskussion kring konkreta aktiviteter. Det kommer att ske i samverkan och dialog. 1.2 Utgångspunkter och perspektiv Det är människor som formar framtiden Utan människors engagemang och kreativitet ingen utveckling. Det är utgångspunkten för den regionala utvecklingsstrategin och därmed också för kulturplanen. Människors ambitioner, kunskap och skaparkraft ska tas tillvara genom att i allt utvecklingsarbete bära med följande perspektiv: Ekologisk hållbarhet Klimatfrågan är en av våra största utmaningar. Mångfald och integration Mångfald är en framgångsfaktor för framtidens regioner. Barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter måste vara utgångspunkten. En jämställd region Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utvecklas. En god folkhälsa Människors livsvillkor måste stå i fokus i allt utvecklingsarbete. 6 regional kulturplan i örebro län 2012-2014

Omvärlden förändras ständigt Allt strategiskt arbete måste analysera och förhålla sig till det som händer i omvärlden. I arbetet med de kulturpolitiska målen och den regionala kulturplanen har vi identifierat ett antal trender som tydligt påverkar kulturområdet och förutsättningarna för kulturproduktion och kulturkonsumtion. Här följer några kortfattade exempel på omvärldsfaktorer och trender som har diskuterats i arbetet med kulturplanen och som bör beaktas i allt utvecklingsarbete. Klyftorna ökar. Sedan början av 1980-talet har inkomstspridningen ökat i Sverige. Det finns också en digital klyfta i samhället som påverkar den digitala delaktigheten. Förändringar sker snabbt. Det ska vara mer, snabbare, oftare. Allt sker samtidigt och dagens människor tar emot många intryck. Mediekonsumtionen blir allt mer simultan. Genom nätverksamhällets framväxt ökar förutsättningarna för global kommunikation. Kulturkonsumtionen ökar. Det finns en tydlig tendens att mängden kulturaktiviteter bland medborgarna ökar. Det gäller såväl när man konsumerar kultur som när man skapar själv. Antalet arenor som en människa kan medverka på har ökat starkt bland annat beroende på framväxten av nya nätkulturer. Hårdare konkurrens om finansiering. För personalintensiva verksamheter som kulturutövning ökar kostnaden mer än för varuproduktion. Det blir svårare att finansiera sådana verksamheter. Förändrade generationsbundna kulturmönster. Den stora efterkrigsgenerationen utgör den friskaste, mest välbeställda och mest ungdomliga pensionärsgenerationen hittills. Ungas inträde i arbetslivet sker senare. Det talas om vuxna barn och gamla tonåringar. Gratissamhället expanderar. Man förväntar sig att få det man vill ha utan att betala. Gratistidningar ses som självklara och gratis nedladdning och åtkomst via nätet är något man tar för givet. Trenden kompliceras av upphovsrättslagstiftningen. Allt viktigare att vara involverad och att delta aktivt. Vi är på väg från ett informationssamhälle till ett interaktionssamhälle där gränsen mellan deltagande och betraktande inte längre är entydig. Kultur som hälsofaktor. Det kommer att finnas ett ökat behov av kultur som stöd för hälsa och välbefinnande. Kultur i vården är ett begrepp för såväl primärvård som kommunal omsorg och äldreomsorg. regional kulturplan i örebro län 2012-2014 7