EFFEKTER AV MILJÖAVGIFTER IDROTTSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOMAR

EFFEKTER AV MILJÖAVGIFTER IDROTTSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOMAR DELRAPPORT 1 Ida Blomberg Jenny Widell Juni 2005 SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 66 80

Innehåll 1 Bakgrund och syfte 2 2 Upplägg och genomförande 4 2.1 Kartläggning av idrottsverksamheten i Stockholm 4 2.2 Inledande intervjuer 5 2.3 Fallstudie 5 3 Kartläggning av idrottsverksamheten i Stockholm 8 3.1 Fotboll 10 3.2 Ridsport 10 3.3 Basket 11 3.4 Gymnastik 12 3.5 Kostnader för olika idrotter 13 4 Inledande intervjuer 16 4.1 Fakta om klubbar i fallstudien 16 4.2 Resultat intervjuer 17 5 Fallstudie 20 6 Sammanfattning och slutsatser 26 7 Källförteckning 28 7.1 Tryckta källor 28 7.2 Intervjuer 28 Bilaga 1. De idrottande barnens bostadsområden i förhållande till träningslokaler 1 (28)

1 Bakgrund och syfte Riksdagen fattade den 16 juni 2004 det formella beslutet om genomförandet av försök med miljöavgifter i Stockholm. Försöket börjar den 22 augusti med utökad kollektivtrafik. Den 3 januari 2006 införs miljöavgifterna och försöket avslutas den 31 juli 2006. Försöket ska löpande utvärderas utifrån en rad olika aspekter. Bland annat har Miljöavgiftskansliet vid Stadsledningskontoret beslutat att det ska genomföras en studie av hur barn och ungdomars idrottsverksamhet påverkas av införandet av miljöavgifter. Undersökningen ska genomföras som ett antal fallstudier och omfatta verksamheten både innanför och utanför avgiftszonen. Situationen för idrottsverksamheten ska belysas såväl före försöket (våren 2005) som efter det att försöket pågått ett antal månader. Syftet är att kartlägga om och i så fall hur införandet av miljöavgifter har påverkat barns och ungdomars idottsverksamhet i Stockholm. Denna rapport är en delarapport och innehåller information om idrottsverksamheten i Stockholm våren 2005 d v s innan försöket med miljöavgifter har startat. En slutrapport är planerad till maj 2006. Utöver en redovisning av hur verksamheten har påverkats kommer slutrapporten att innehålla en analys samt slutsatser från inhämtat material. 2 (28)

3 (28)

2 Upplägg och genomförande Följande delmoment ingår i uppdraget: 1. Förstudie och kartläggning 2. Undersökning av situationen före miljöavgiftsförsöket (våren 2005) 3. Undersökning av situationen under försöksperioden (våren 2006) 4. Undersökning om föreningars förklaringar till eventuella effekter/förändringar 5. Analys och sammanställning I denna delrapport redovisas resultat från delmoment 1 och 2 samt enklare analyser/sammanställningar. 2.1 Kartläggning av idrottsverksamheten i Stockholm Tidigare erfarenhet har visat att införande av miljöavgifter (liknande de som nu ska införas i Stockholm) påverkar i huvudsak färdmedelsval, val av restidpunkter, restider, destinationsval samt antal genomförda resor. För att kartlägga om och i så fall hur införandet av miljöavgifter påverkar barns och ungdomars idottsverksamhet i Stockholm bör dessa grundläggande faktorer kartläggas innan försöket inleds. Fallstudien och kartläggningen av idrottsverksamheten i Stockholm hade som syfte att inhämta fakta om restider, restidpunkter, färdmedelsval och antal resor. Innan arbetet med fallstudien påbörjades genomfördes en kartläggning av föreningar med barn- och ungdomsidrottsverksamhet i Stockholmsområdet. Med hjälp av information från Idrottsförvaltningen i Stockholms stad, specialdistriktsförbunden och officiell statistik kartlades fakta såsom vilka idrotter som utövas, hur många idrottsföreningar det finns, vilka idrotter som har störst antal utövare och var träningslokaler är lokaliserade. Kartläggningen gav faktaunderlag rörande hur idrottsverksamheten i Stockholmsområdet är organiserad och hur omfattande den är. Efter kartläggningen togs kontakt med specialidrottsförbund för gymnastik, ridsport, fotboll och basket. Syftet med dessa intervjuer, som gjordes via telefon, var att få en bättre uppfattning om bland annat föreningars rekryteringsområde, vilka 4 (28)

träningstiderna är, hur ofta barn i olika åldrar har träningar och tävlingar/matcher samt hur många idrottsanläggningar det finns för respektive idrott. Kartläggningen och förstudien hade även som syfte till att få fram en underlag till hjälp vid urvalet av vilka typer av idrottsföreningar som skulle ingå i fallstudien samt en information om vilka frågor som var mest relevanta att ställa till de idrottande barnen och deras föräldrar i fallstudien. 2.2 Inledande intervjuer Utifrån fakta som framkommit i förstudien, och med hänsyn till uppsatta urvalskriterier, valdes följande idrotter ut för fallstudierna: Fotboll (en förening innanför avgiftszonen och en förening utanför) Ridsport (en förening innanför avgiftszonen och en förening utanför) Basket (en förening innanför avgiftszonen) Intervjuer genomfördes med kanslipersonal samt tränare. Intervjuerna syftade till att få en bättre uppfattning om bland annat föreningens storlek och upptagningsområde. Men även för att få veta hur ofta de olika lagen/grupperna tränar, vilka träningstiderna är och hur de tror de planerade miljöavgifterna kommer att påverka verksamheten. Då fotboll är en stor sport intervjuades ytterligare två tränare från två andra föreningar. I de inledande intervjuerna uttalade sig kanslipersonal och tränare om barn i olika åldrar (mellan 7 och 15 år). 2.3 Fallstudie Efter de inledande intervjuerna genomfördes fallstudier. Föräldrar alternativt barn från ett lag/grupp per förening intervjuades. Lagen/grupperna bestod av: Fotbollslag innanför avgiftszonen: Flickor födda 1993/1994. I laget finns 12 barn, 10 intervjuer genomfördes. (10 barn intervjuades) Fotbollslag utanför avgiftszonen: Pojkar födda 1994. I laget finns 21 barn, 17 intervjuer genomfördes. (15 barn och 2 föräldrar intervjuades) Ridskolegrupp innanför avgiftszonen: Flickor födda 1994/1995. I laget/gruppen finns 10 barn, 9 intervjuer genomfördes. (2 barn och 7 föräldrar intervjuades) Ridskolegrupp utanför avgiftszonen: Flickor födda 1994/1995. I laget/gruppen finns 10 barn, 8 intervjuer genomfördes. (8 barn intervjuades) Basketlag innanför avgiftszonen: Pojkar födda 1993/1995. I lagen (2 lag) finns totalt 27 barn, 9 intervjuer genomfördes. (9 barn intervjuades) 5 (28)

Då träningslokalerna besöktes för att genomföra intervjuer med barn och föräldrar visade det sig att relativt få föräldrar deltog vid träningarna. För att få in fler synpunkter från föräldrar till idrottande barn, intervjuades ytterligare 18 slumpvist utvalda föräldrar om deras barns resvanor samt om hur miljöavgifter kommer att påverka dessa. Resultat från denna komplementära undersökning redovisas i avsnitt 5. 6 (28)

7 (28)

3 Kartläggning av idrottsverksamheten i Stockholm Idrottsförvaltningen i Stockholm ansvarar för cirka 450 idrottsanläggningar med cirka en miljon bokningar varje år. Idrottsanläggningarna är till för både inomhusoch utomhusaktiviteter och fördelningen är enligt nedan. Typ av idrottsplats Antal Idrottsplatser 25 Grusplaner 120 Idrottshallar och skolidrottshallar 17 Friidrottshall 1 Gymnastiksalar ca 200 Gräsplaner 46 Konstgräsplaner 6 Ishallar 9 Konstfrusna bandybanor 3 Konstfrusen skrinnarbana 1 Övriga konstfrusna isbanor 10 Simhallar och kombinerade sim- o idrottshallar 14 Sjöar för fritidsfiske 30 Friluftsbad (bassängbad) 6 Ridanläggningar 5 Tabell 1. Fördelning av de cirka 450 idrottsanläggningar Idrottsförvaltningen ansvarar för. 1. År 2004 fanns det 70 000 barn och ungdomar i åldern 7-15 år i Stockholms kommun. Av dessa 70 000 bor 24 procent i innerstan. Nära hälften (35 000) av barnen/ungdomarna är medlemmar i en idrottsförening. Andelen har hållit sig i stort sett konstant under hela 1990-talet. Enligt en undersökning från 2004 är sport/idrott det näst största fritidsintresset bland barn och ungdomar i åldern 7-15 år (det mest populära fritidsintresset är att vara med kompisar). 2 Bland flickorna i åldern 10-15 år är hälften medlemmar i en idrottsförening. Motsvarande siffra för pojkarna är 58 procent. Många idrottar också utan att tillhöra en förening. Den generellt högre föreningsaktiviteten bland pojkar uppvägs av att flickor i högre utsträckning utövar idrotter som inte organiseras av idrottsföreningar (t.ex. aktiviteter som aerobics, workout, och dans är mycket vanliga bland 1 Välkommen till Idrott i Stockholm 2 Barn och ungdomars idrottande 2004 8 (28)

flickor). Flickor idrottar oftast individuellt, medan pojkar föredrar lagidrotter. Äldre barn utövar i högre utsträckning idrotter som inte organiseras via en idrottsförening. Exempelvis utövar många ungdomar idrotter som t.ex. snowbord, bodybuildning, pilates, yoga och spinning. 3 Den mest populära föreningsidrotten är fotboll. Därefter kommer innebandy, ridning, simning, handboll och hockey. Fotboll har flest utövare både bland flickor och bland pojkar (28 % respektive 56 %). Övriga idrotter med stor andel utövare är bland flickor ridning (21 %), simning (13 %) och gymnastik (13 %). För pojkar är motsvarande idrotter innebandy (23 %), hockey (12 %) och handboll (9 %). 4 Det finns skillnader i idrottsvanor mellan olika ekonomiska grupper. Exempelvis är barn och ungdomar från hushåll med mindre goda ekonomiska förutsättningar minst aktiva i idrottsföreningar. Skillnaderna i idrottsvanor mellan ungdomar från olika ekonomiska grupper har varit i stort sett oförändrade sedan mitten av 1980- talet. 5 Idrott Flickor Pojkar Basket F med invandrarbakgrund överrep. P med invandrarbakgrund överrep. Boxning o Brottning P med invandrarbakgrund överrep. Budo F med invandrarbakgrund överrep. P med invandrarbakgrund överrep. Bordtennis F med invandrarbakgrund överrep. P med invandrarbakgrund överrep. Fotboll Största idrotten Största idrotten, P med invandrarbakgrund överrep. Gymnastik F i majoritet Innebandy Näst största idrotten Ishockey Tredje största idrotten Konståkning F i majoritet Ridning Näst största idrotten, F i majoritet. Mycket få P Simning Tredje största idrotten P med invandrarbakgrund överrep. Volleyboll F med invandrarbakgrund överrep. Idrott utanför föreningar (aerobics, workout, dans) mycket vanligt Tabell 2. Sammanställning över idrotter med störst antal utövare 6 Flickor med invandrarbakgrund väljer i första hand bordtennis, budo, basket eller volleyboll. Pojkar med invandrarbakgrund väljer främst boxning, budo, brottning, 3 Idrottspolitiskt program för Stockholms Stad 4 Barn och ungdomars idrottande 2004 5 Idrottspolitiskt program för Stockholms Stad 6 Välkommen till Idrott i Stockholm 9 (28)

basket, fotboll, bordtennis eller simning. I tabellen ovan ges en sammanställning över idrotter med störst antal utövare. 3.1 Fotboll 7 Det finns 4154 fotbollslag i Storstockholm för barn och ungdomar i åldern 8 till 18 år. Lagen är uppdelade på drygt 200 föreningar. Knappt hälften (45 %) av lagen och föreningarna är verksamma innanför tullarna. Fotbollsföreningarna ligger geografiskt nära varandra och upptagningsområdet är i de allra flesta fall lokalt. Vissa väljer dock att välja en annan förening än den närmaste. Det är lika mycket träning sommar som vintersäsong. Byte mellan sommar och vinterträning äger rum vid april och nov/dec. Matcher spelas från april till oktober. Både träningar och matcher sker i regel på vardagar mellan 16 och 20. Hur ofta det är träning eller match varierar mellan förening och spelnivå. Vanligtvis är det dock 2-4 tränings- och matchtillfällen/vecka. Många stockholmslag spelar i S:t Erikscupen, som är den största cupen för fotbollsspelande ungdomar. Lagen delas där in i olika grupper utifrån var föreningarna är verksamma. För majoriteten av lagen innebär detta att de sällan behöver åka speciellt långt för att spela bortamatcher och hälften av alla matcher sker på hemmaplan. 8 Frågor som rör om och hur införandet av miljöavgifter skulle påverka idrotten har diskuterats på större föreningar såsom Hammarby 9, Brommapojkarna och Reymorsholms IK. De har även gjort utredningar och uppvaktningar. Dessa frågor har inte diskuterats på Fotbollsförbundet. 3.2 Ridsport 10 I Stockholms Stad finns det åtta föreningar som är anslutna till Ridsportförbundet, varav tre är verksamma innanför tullarna. Totalt har de åtta föreningarna 5600 medlemmar. 7 Informationen bygger på intervju med företrädare för Stockholms Fotbollsförbund och tränare för div. Stockholmslag. 8 Vid intervjuer med tränare för lag i Bromma, Hägersten och Solna var det enbart laget i Solna som vid enstaka tillfällen hade rest över avgiftsgränsen i syfte att spela bortamatch i St Erikscupen. De övriga lagen mötte enbart andra lag i söderort respektive västerort. 9 Inför denna utredning har SWECO tagit del av den konsekvensanalys av miljöavgifter som Hammarby IF Ishockeyförening har genomfört. 10 Informationen bygger på intervju med företrädare för Stockholms Ridsportförbund 10 (28)

Upptagningsområdena är stora, med barn/ungdomar från hela Stockholm. Den största andelen av barnen och ungdomarna bor dock i respektive förenings närområde. Träningstiderna är från klockan 15 till 21.30 alla dagar i veckan. De yngsta barnen har de tidigaste tiderna, och ju äldre de är desto senare tider blir det. Tävlingarna hålls under helgerna och äger rum i de åtta lokalerna i Stockholms Stad, men även runt om i hela länet. Det finns en viss säsongsvariation inom ridsporten. Tävlingssäsongen är från mitten av februari till mitten av november (man tävlar även i mindre omfattning under november och in i halva februari). Under juli är det sommaruppehåll. Under högsäsong är det tävlingar varje helg, och det kan vara flera tävlingar under en helg. Frågor som rör om och hur införandet av miljöavgifter skulle påverka rididrotten har inte diskuterats på Ridsportförbundet, och det har inte heller kommit några frågor om det från ledare, tränare eller föräldrar. I intervjuerna med kanslipersonal och tränare framkom att många av de anställda på ridskolorna åker bil till arbetet och de kommer att påverkas av miljöavgifterna. 3.3 Basket 11 En majoritet, 90 procent, av basketverksamheten i Stockholm består av barn- och ungdomsidrott. I Stockholms län finns totalt ca 200 hallar (70 baskethallar och 130 skolhallar) där basket spelas. Ungefär hälften av det totala antalet hallar finns i Stockholms Stad, och ungefär hälften av dessa 100 hallar ligger innanför tullarna. Det finns en ambition att upptagningsområdet ska vara lokalt, dvs. i nära anslutning till bostad eller skola. Det finns dock en del spelare från förorterna som åker in till stan för att spela. De utgör cirka 10 % av spelarna i stan. Lagindelningen görs utifrån födelseår upptill 15 års ålder. Därefter delas lagen in efter prestation. Viss säsongsvariation finns. Högsäsong är perioden från det att skolan börjar tills den slutar. Då bedrivs 80 procent av verksamheten. Utöver detta finns sommarträning, läger och egen träning. Träningstider är vardagar före klockan 21. En del spelare tränar även på helger. De yngsta barnen har de tidigaste träningstiderna, dvs. kl. 15 till 16. Träning sker en till fem gånger per vecka. Det är ont om träningstider, basket konkurrerar om hallar och tider med handboll, gymnastik etc. Tävlingar sker på helger. 11 Informationen bygger på en intervju med en företrädare för Stockholms Basketförbund 11 (28)

De yngsta barnen (7-8 år) går i basketskola och tävlar inte. 7-9-åringar tränar en gång per vecka. De äldre barnen (över 15 år) kan träna 4-5 ggr/vecka. Antalet träningstillfällen för de olika åldrarna utgår från reglerna för de lokala aktivitetsstöd som finns. Vad gäller lokal för tävlingar så finns det ingen hemmahall. Lag från Vällingby kan tävla hemma i Farsta. Hemmatävlingarna sker inte alltid i samma hall, utan det beror på vilken lokal som är ledig. Det kan alltså bli längre att åka när man tävlar hemma än när man tränar. Basketspelande ungdomar har tävlingar i hela länet. Frågor som rör om och hur införandet av miljöavgifter skulle påverka basketsporten har inte diskuterats på förbundet. Ej heller har man fått några frågor från föräldrar eller tränare. Representanten från förbundet trodde att miljöavgifter kommer att innebära ökade kostnader för förbundet i och med att många anställda åker bil till träningslokaler i city. Givetvis får även de föräldrar som kör sina barn till träning/match och uträttar något annat ärende under träningstiden/matchen och därefter åker hem från träning/match merkostnader i och med miljöavgifterna. Det är även samling 40 50 minuter innan match vilket innebär att även de som spelar kl. 19 måste betala avgift. 3.4 Gymnastik 12 Totalt finns det cirka 125 föreningar i Stockholms gymnastikförbund (inkl vuxengymnastikföreningar och 10 företagsgymnastikföreningar). I innerstan med omnejd finns det cirka 15 till 20 gymnastikföreningar för barn- och ungdomar. Upptagningsområdet är oftast lokalt. Det är brist på lokaler, och träningarna sker mest i skolornas gymnastiksalar. Det finns endast två specialhallar byggda för gymnastik. Båda ligger i Bromma. Specialhallarna har ett större upptagningsområde och används främst av tävlingsgymnaster och artistisk gymnastik. Gymnasterna brukar delas in i tre grupper: barn (3-7 år), ungdom (7-12 år) och tävling (från 10 år). Träning och tävlingar pågår hela våren och hösten, med uppehåll under sommarlovet. I skolsalarna är träningstiderna oftast från klockan 18 (undantagsfall från kl. 17) till 21.30. De yngsta barnen har de tidigaste tiderna. Lördagar och söndagar är det träning hela dagen. Barnen tränar cirka en gång/vecka och ungdomar två gånger/vecka. Tävlingsgymnaster tränar 3 till 4 dagar/vecka och tävlingsgymnaster i artistisk gymnastik tränar i princip varje dag. Tävlingar hålls under helger, cirka tre gånger/termin. Vid tävlingar i Stockholm brukar de vara i Eriksdalshallen. Artistiska tävlingar hålls i Åkeshovshallen. Tävlingar sker också i de olika föreningarnas lokaler. 12 Informationen bygger på en intervju med en företrädare för Stockholms Gymnastikförbund 12 (28)

Frågor som rör om och hur införandet av miljöavgifter skulle påverka basketsporten har inte diskuterats på Gymnastikförbundet. Det har inte heller kommit några frågor från tränare eller föräldrar. En spontan kommentar vid intervjuerna med kanslipersonal att personal på idrottens hus 13 kommer att påverkas. 3.5 Kostnader för olika idrotter Eftersom införandet av miljöavgifter kommer att innebära en merkostnad för de föräldrar som åker bil över avgiftszonen (under förutsättning att de har samma resvanor efter införandet) är det intressant att kartlägga övriga kostnader som är förknippade med barn och ungdomars idrottsutövande. Det första som ska konstateras är att kostnaderna mellan olika idrotter skiljer sig kraftigt. Skillnaderna är även stora inom de olika idrotterna. Framför allt beroende på vilken nivå man befinner sig. Ambitionsnivån hänger till stor del samman med ålder, vilket innebär att det blir oftast dyrare att idrotta ju äldre man blir. Ett undantag är ishockey där den stora kostnadsökningen sker tidigt, vid 10-11 års ålder, vilket kan tyda på att det är då hårdsatsningen inleds. I ridsport och simning sker en markant ökning vid 14-15 års ålder. Man kan tänka sig att många i den åldern, framförallt inom simningen, tagit sig upp på elitnivå med de kostnader det innebär. I vissa idrotter ökar den fasta föreningsavgiften med åldern, oberoende av vilken ambitionsnivå barnet befinner sig på. 14 Ridsport är den dyraste sporten oavsett vilken ambitionsnivå utövaren har. För ridsport och tennis utgör träningsavgiften en stor del av kostnaden. Att träningsavgiften är högre för dessa sporter hänger delvis samman med att träningslokaler för dessa sporter inte subventioneras av kommuner i samma utsträckning som fotbollsplaner, gymnastikhallar och dylika anläggningar gör. I dessa sporter är även träningsgrupperna mindre än i övriga lagsporter. 15 Samtliga lagidrotter i studien har jämförelsevis höga reskostnader. Det beror förmodligen på seriespelet som medför ett intensivt resande. 16 13 Idrottens hus är en lokal vid Stockholms Stadium där Riksidrottsförbundet (med specialförbund) har kontor. 14 Kostnader för idrott. En studie om kostnader för barns idrottande 2003 15 Kostnader för idrott. En studie om kostnader för barns idrottande 2003 16 Kostnader för idrott. En studie om kostnader för barns idrottande 2003 13 (28)

Figur 1 Totalkostnad per år för olika idrotter, uppdelad på idrottslignivåer 17 Figur 2 Olika idrotters kostnadsfördelningar. 18 17 Kostnader för idrott. En studie om kostnader för barns idrottande 2003 14 (28)

Figur 3 Resekostnad per år för olika idrotter 19 Högst resekostnad har ishockey följt av simning. Den totala kostnaden för att utöva en viss idrott är relativt likartad oavsett var man bor i landet. Fördelningen mellan olika kostnader skiljer sig dock beroende på boendeort. I Storstäder är avgifterna högst, medan resorna är dyrast i glesbygd. Figur 4 Fördelning på kostnadsposter utifrån boendeort 20 18 Kostnader för idrott. En studie om kostnader för barns idrottande 2003 15 (28)

4 Inledande intervjuer Utifrån fakta som framkommit i förstudien, och med hänsyn till uppsatta urvalskriterier, valdes följande idrotter ut för vidare fallstudier: Fotboll (en förening innanför avgiftszonen och en förening utanför) Ridsport (en förening innanför avgiftszonen och en förening utanför) Basket (en förening innanför avgiftszonen) Tidigare erfarenhet har visat att införande av miljöavgifter (liknande de som nu ska införas i Stockholm) påverkar i huvudsak färdmedelsval, val av restidpunkter, restider, destinationsval samt antal genomförda resor. För att kartlägga om och i så fall hur införandet av miljöavgifter påverkar barns och ungdomars idottsverksamhet i Stockholm bör dessa grundläggande faktorer kartläggas innan försöket inleds. Fallstudien har haft som huvudsyfte att inhämta fakta om restider, restidpunkter, färdmedelsval och antal resor. Dessutom är det av intresse att kartlägga i vilken mån det är möjligt att påverka dessa faktorer. Faktainsamlingen skedde via intervjuer med kanslipersonal samt tränare (ca två tränare per förening) samt idrottande barn och deras föräldrar (se avsnitt 5). I intervjuerna inhämtades information om t.ex. föreningens storlek, upptagningsområde, hur ofta de olika lagen/grupperna tränar, vilka träningstiderna är och hur de tror verksamheten kommer att påverkas av försöket med miljöavgifterna. 4.1 Fakta om klubbar i fallstudien Basket (innanför avgiftszonen) Den undersökta basketföreningen ligger på Norrmalm, innanför avgiftszonen. I föreningen finns 33 barn/ungdomslag. Lagen delas upp efter ålder, men om någon är särskilt duktig flyttas han/hon upp en åldersklass. Träning sker på tre olika ställen, samtliga innanför tullarna. Upptagningsområdet är lokalt, de flesta bor i innerstan. Om någon bor utanför tullarna och träning sker sent vill man att någon hämtar. 19 Kostnader för idrott. En studie om kostnader för barns idrottande 2003 20 Kostnader för idrott. En studie om kostnader för barns idrottande 2003 16 (28)

Fotboll (innanför avgiftszonen) Den undersökta fotbollsföreningen ligger på Kungsholmen, innanför avgiftszonen. I föreningen finns fem barn/ungdomsgrupper med jämn fördelning mellan åldrarna. Grupperna tränar i Stadshagen. Upptagningsområdet är väldigt lokalt, med barn/ungdomar från västra Kungsholmen. Fotboll (utanför avgiftszonen) Den undersökta fotbollsföreningen ligger i Hägersten utanför avgiftszonen. I föreningen finns 11 barn/ungdomslag under utomhussäsongen. Under inomhussäsongen måste de dela upp sig på fler träningstider och då blir det 14 lag. Det finns färre yngre medlemmar och fler äldre medlemmar i föreningen. Upptagningsområdet är mycket lokalt, med det finns ett fåtal som kommer från Skärholmen, Huddinge och Segeltorp. Ridning (innanför avgiftszonen) Den undersökta ridskolan ligger på Djurgården innanför avgiftszonen. Medlemmarna är uppdelade i 15 grupper. Indelningen görs efter ålderskategori (7-10 år, 10-13 år och 13-18 år). Det är en jämn fördelning mellan alla åldersgrupperna. Medlemmarna kommer främst från innerstan, men en liten del bor utanför. Ridning (utanför avgiftszonen) Den undersökta ridskolan ligger i Åkeshov,. På denna ridskola finns åtta grupper med medlemmar under 18 år. Fem av grupperna har medlemmar i åldern 7-14 år, och tre grupper har medlemmar över 14 år. Upptagningsområdet är lokalt. Några få kommer dock en bit längre ifrån. 4.2 Resultat intervjuer Kanslipersonal samt nio tränare vid fem olika föreningar i fallstudien intervjuades. Tränarna ansvarade för mellan en och fyra träningsgrupper var. Fotbollstränarna hade oftast enbart ett eller högst två träningsgrupper/lag, medan ridlärarna hade många grupper. Barnens ålder varierade mellan 7 och 15 år, de flesta var dock mellan 10 och 12. De utvalda fotbollsklubbarna är relativt små klubbar med ett lokalt upptagningsområde. Enligt information från fotbollsförbundet har de stora klubbarna generellt 17 (28)

ett större rekryteringsområde. För att även få information från dessa klubbar intervjuades en tränare från Brommapojkarna och en från AIK. Samtliga lag tränar på vardagar. Ditresan sker oftast under avgiftsbelagd tid, medan hemresan i de flesta fall sker efter 18.30 då ingen miljöavgift tas ut. Ett av lagen har träning även på helgen. De yngre barnen tränar tidigare än de äldre. Samtliga föreningar/lag har ett lokalt upptagningsområde. Detta gäller även de stora klubbarna. Det finns undantag, t.ex. Hammarby IF Ishockeyförenings träningslokal ligger i innerstan, men enbart 31 procent av idrottsutövarna i föreningen bor i innerstan. Bland de yngre barnen är andelen dock högre, drygt 50 procent. Ett annat exempel (utanför avgiftszonen) är ett fotbollslag i AIK är rekryteringsområdet följande; 42 % bor i kommunen (Solna), 38 % bor i andra Norr och Västerorter, 11 % bor i innerstan och 9 % bor i någon Söderort. Detta innebär att potentiellt behöver 20 % betala avgift, dock kan de boende söder om stan åka på Essingeleden och slippa betala. I bilaga 1 visas var de idrottande barnen bor i förhållande till träningslokalen. 21 Tränarna har uppskattat att den klart övervägande andelen barn/ungdomar går, cyklar eller åker kollektivt till träning. Totalt intervjuades elva tränare, som ansvarade för 21 olika grupper/lag. Endast i några (6-7 st.) av grupperna uppskattar tränarna att en övervägande del blir skjutsade i bil. Många av barnen samåker till träningar. Samtliga samåker till bortamatcher/tävlingar. Vid 11-12-års ålder verkar det finnas en brytpunkt i resmönstret. Barn äldre än 11-12 år kan åka kollektivt på egen hand och vågar gå/åka utan sällskap även vintertid. Vid intervjuer med barnen som spelade basket i innerstan fanns det bra exempel på detta. Där var det var tre barn som berättade att de det senaste året (då de var eller skulle fylla 12 år) hade börjat resa till och från träningarna på egen hand. Fotboll och basket har säsongsvariation. Fotbollsföreningarna har mest träning och matcher under sommaren. De byter även träningslokal vid ute- och inneträning. Basketlagen har mest matcher under augusti till oktober samt mars till juni. Från maj till augusti finns det inga tävlingar. Inga av tränarna har funderat särskilt mycket kring hur miljöavgifternas kan komma att påverka idrottsverksamheten i Stockholm, eller deras egen idrott. De har heller inte fått några frågor om det. På frågan om de pratat om att genomföra några förändringar är det gemensamma svaret nej. Träningstiderna är svåra att ändra på, eftersom det är tillgången till hallarna som styr dessa. Eventuella 21 Källa: Adressregister från kansli och tränare för de undersökta klubbarna/föreningarna 18 (28)

förändringar verkar vara aktuellt främst för bortamatcher. En av de intervjuade tränarna ser en risk för att alla inte längre vill ställa upp på alla bortamatcher. En fotbollsförening tror att miljöavgifterna främst kommer att drabba fotbollsföreningarna i innerstan och har hört talas om att vissa klubbar i innerstan har tagit aktivt motstånd till miljöavgifter. En ridklubb tyckte att miljöavgifterna var en positiv förändring. De sade: Vi är så mycket ute i miljön/naturen så därför vill vi jobba för att miljön blir bättre. 19 (28)

5 Fallstudie Totalt genomfördes intervjuer vid fem tillfällen (på de fem utvalda klubbarna och föreningarna) med 53 föräldrar och barn. Samtliga barn som intervjuades i fallstudien är födda åren 1993, 1994 och 1995. Könsfördelningen är jämn mellan flickor och pojkar. Träningstiderna är på vardagar under kvällstid, den tidigaste startar klockan 15 och den senaste slutar klockan 21. Då träningslokalerna besöktes för att genomföra intervjuer med barn och föräldrar visade det sig att relativt få föräldrar deltog vid träningarna och enbart nio intervjuer med föräldrar genomfördes. För att få in fler synpunkter från fler föräldrar till idrottande barn, intervjuades ytterligare 18 slumpvist utvalda föräldrar om deras barns resvanor samt om hur miljöavgifter kommer att påverka dessa. Dessa föräldrar hade barn som var i åldern 7 till 13 år. Fyra föräldrar var bosatta innanför avgiftszonen och 14 utanför zonen. Två föräldrar reste över avgiftssnittet då barnet skulle utöva sin idrott. Resultat från de komplementära intervjuer har främst använts för att bekräfta de resultat som framkom i de övriga intervjuerna samt för att tolka hur införande av miljöavgifter kan komma att påverka barnens idrottsutövande. Drygt hälften av de intervjuade har sin träningslokal innanför avgiftszonen (53 %), och knappt hälften bor innanför avgiftszonen (45 %). Sex av de 53 barnen måste resa över avgiftszongränsen för att delta i träningen. Av dessa sex barn är det fem som bor utanför avgiftszonen och åker in till innerstan för att träna och ett barn som bor innanför avgiftszonen och åker utanför innerstan för att delta i träningen. Av de barn som bor utanför och tränar innanför var det tre barn som gick i skolan i innerstaden. De tyckte att det var roligast att träna i samma förening som sina skolkamrater. Av de sex barnen som reser över avgiftsgränsen är det ett som tränar fotboll, ett som tränar basket och fyra som rider. I bilaga 1 finns illustrerat hur upptagningsområdet ser ut för lagen i klubbarna och föreningarna i fallstudien 22, samt för en ishockeyförening och tre andra fotbollslag i två olika föreningar. Färdmedelsfördelning Kanslipersonal och tränare anger i de inledande intervjuerna att majoriteten av barnen går, cyklar eller åker kollektivt till träningarna. Vid intervjuerna med barnen/föräldrarna visar det dock sig att ungefär hälften av barnen förflyttar sig 22 Källa: Adressregister från kansli och tränare för de undersökta klubbarna/föreningarna 20 (28)

på detta sätt, och att hälften åker bil. Detta kan givetvis vara en slumpmässig variation, men troligen är andelen av barnen som åker bil även vid korta sträckor högre än vad tränare och ledare tror. Av de idrottande barnen är det knappt hälften som tar sig till träningen på egen hand går, cyklar eller åker kollektivt. Från träningen blir de flesta barn hämtade. Hälften av barnen i fallstudien åker bil till träningen, och 65 procent åker hem från träningen i bil. Sju procent åker kollektivt till och från träningen och 15 procent cyklar till och från träningen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% till från går cykel kollektivtrafik bil, samåker bil Figur 5. Hur tog du dig till respektive från träningen idag? Färdmedelsfördelning till och från träning (vår 2005) Majoriteten av barnen är hemma eller hemma hos någon kompis innan träningen, en fjärdedel går direkt från skolan eller fritids till träning. Det finns skillnader i färdmedel mellan barnen som idrottar innanför avgiftszonen och de utanför. Barnen som tränar utanför avgiftszonen åker bil till träningen i större utsträckning. Inget intervjuat barn (eller förälder) som tränade utanför avgiftszonen hade åkt kollektivt till träningen. Inget av de intervjuade barnen som tränade utanför avgiftszonen svarade att de vid något tillfälle brukade åka kollektivt till träningen. 21 (28)

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% innanför utanför går cykel kollektivtrafik bil, samåker bil Figur 6. Färdmedelsfördelning för resor till träning, barn som tränar innanför respektive utanför avgiftszonen (vår 2005) Färdmedelsfördelningen varierar även med typen av idrott. Av de barn som rider är det 67 procent som åker bil till träningen. Av de barn som har tävlingar/matcher åker samtliga barn bil till bortamatcher. Både basketklubben och fotbollsklubbarna brukar organisera resorna till matcherna och se till så att barnen samåker. Vid hemmamatcher är färdmedelsfördelningen likartad som vid träningar (samma lokal eller plan). Då intervjuerna skedde i maj, ställdes frågan om färdmedlet till träning varierade med årstiden. Ungefär var femte säger att de åker mer bil under vintern och några cyklar oftare på vår/sommar. Dock svarar 61 procent att de reser på samma sätt oavsett årstid. Av de intervjuade föräldrarna har samtliga skjutsat barnet till träningen. Hälften av föräldrarna har varit förbi hemmet och hämtat barn och bilen, dvs. bilresan till och från träning är de enda bilresorna som de utför under dagen. Knappt en tredjedel av föräldrarna svarar att de tar bilen till träningen eftersom de ändå har bilen under dagen. Några få tar bilen på morgonen för att kunna skjutsa barnet till träning senare under dagen. 22 (28)

Restider Då upptagningsområdet generellt är litet är restiden till träning kort. Hälften av de intervjuade barnen har en restid på sju minuter eller kortare. Medelrestiden är 10 minuter. De barn som tränar innanför avgiftszonen har i genomsnitt längre restid till sin träning. Längst restid har barnen som rider, i genomsnitt 17 minuter. Ingen av de fotbollsspelande barnen hade någon restid på mer än 15 minuter. 23 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ridning fotboll basket 16-30 minuter 11-15 minuter 6-10 minuter 2-5 minuter Figur 7. Hur lång var restiden till träningen idag? (Vår 2005) Miljöavgifter Ingen av de intervjuade föräldrarna i fallstudien eller vid de kompletterande intervjuerna med föräldrar hade funderat på hur miljöavgifter skulle påverka barnens idrottande. Några av föräldrarna skulle behöva betala avgifter om de skulle fortsätta att resa på samma sätt som idag. De hade även andra barn vilkas idrottande skulle påverkas i större omfattning, t. ex gymnastikträning och orientering. Föräldern till det gymnastiserande barnet nämnde att barnet skulle eventuellt skulle få byta förening till en förening lokaliserad närmare deras bostad (den förra låg närmare deras förra bostad). Föräldern till barnet som höll på med orientering berättade att de skjutsade barnet i bil till samtliga träningar och tävlingar och att 23 En del av barnen hade svårt att uppge sin restid, men även om det finns en viss inbyggd felmarginal i svaren är tendenserna tydliga. 23 (28)

det ofta var långa sträckor, hon sa Där får vi nog tänka till hur vi gör när det blir avgifter. Många intervjuade föräldrarna gissade att de i större utsträckning skulle försöka se till att föräldrar turades om att skjutsa barnen till träning och matcher när miljöavgifter införs. Många cuper och matcher är dock på helger så dessa kommer inte påverkas. I övrigt hade de inga planer på att ändra sitt resebeteende. Några av de föräldrar som skjutsade barnen i bil angav att orsaken till detta var att de inte ville att barnen skulle resa ensamma i kollektivtrafiken. Om detta är ett tungt vägande skäl till bilåkande kommer inte införande av miljöavgifter att påverka deras val av färdmedel. En effekt kan dock vara att de byter förening/idrott (så de ej behöver åka över avgiftszonen eller väljer en förening lokaliserad närmare hemmet så att barnet kan åka kollektivt eller gå/cykla) alternativt att barnet slutar med idrotten. De intervjuade föräldrarna trodde att föräldrar med många barn och/eller föräldrar till barn som idrottar intensivt skulle drabbas hårdast av miljöavgifternas införande. Flera föräldrar påpekade att det borde vara få föräldrar som drabbas speciellt hårt av miljöavgifter. Detta eftersom de flesta barn väljer att träna i en förening nära hemmet eller skolan och då är resorna lokala och korta. När barnen blir äldre och kanske måste träna i någon specialhall eller väljer någon annan klubb för att gå vidare i sin utveckling, kan de resa på egen hand med kollektivtrafiken. 24 (28)

25 (28)

6 Sammanfattning och slutsatser Sammanfattning Denna kartläggning bygger på skriftligt material från idrottsförvaltningar och idrottsförbund samt på intervjuer med kanslipersonal på idrottsförvaltningar och idrottsförbund och tränare samt en fallstudie där intervjuer med föräldrar och idrottande barn genomfördes. De intervjuade idrottande barnen i fallstudien var i åldern 10-12 år, medan de övriga intervjuade uttalade sig om barn i de åldrar som de hade kunskap om. Många barn i Stockholmsområdet är aktiva i en idrottsförening. Bara i Stockholms kommun idrottar 35 000 barn i en förening. De flesta barn utövar sin idrott i en träningslokal nära hemmet eller skolan. Fotboll, som är den populäraste idrotten, är i princip helt lokalt utövad. De stora namnkunniga föreningarna har större upptagningsområde än de mindre föreningarna. Bland de stora föreningarna utanför avgiftsgränsen är andelen som reser över gränsen maximalt 20 procent och bland de stora klubbarna innanför avgiftsgränsen är det maximalt 50 procent som reser över avgiftsgränsen (gäller för barn upp till 10-12 år). Idrotter med få träningslokaler såsom ridning, friidrott, tennis och idrotter i ishallar har större upptagningsområde än de idrotter som kan utövas på mer ordinära idrottsplatser och i normala gymnastiksalar. I intervjuerna i fallstudien var det 11 procent av barnen som reste över avgiftsgränsen för att utöva sin sport. Av dessa bor 4 procent innanför avgiftszonen och 19 procent utanför. Knappt hälften av dessa barn gick i skola nära träningsanläggningen. Många av barnen hade också innan träningen möjlighet att vara hos en kamrat som bodde nära träningsanläggningen. Detta innebär att många barn enbart reser över avgiftsgränsen för att resa hem från träningen. Vid ca 12års ålder verkar det finnas en brytpunkt i resmönstret. Barn äldre än 12 år kan åka kollektivt på egen hand och vågar gå/åka hem utan sällskap även höst- och vintertid. Äldre barn (över 10-12 år) eller barn som tränar på elitnivå har oftare träning. Dessa barn reser dock ofta på egen hand till träningar och föreningen ordnar med transporter till tävlingar. De intervjuade barnen i fallstudien var i åldern 10-12 år. Hälften av barnen reste i bil till träningen och 65 procent åker i bil hem från träningen. Det finns skillnader i resmönster mellan barn idrottande innanför avgiftszonen och de utanför. Andelen som reser med bil är högre för dem som idrottar utanför avgiftszonen och kollektivreseandelen är högre för de innanför zonen. 26 (28)

Av de barn som tävlar åker samtliga barn bil till bortamatcher. Både basketklubben och fotbollsklubbarna brukar organisera resorna till matcherna och se till så att barnen samåker. Vid hemmamatcher är färdmedelsfördelningen likartad som vid träningar (samma lokal eller plan). Fotbollsföreningar utanför avgiftsgränsen brukar sällan åka över avgiftsgränsen för att spela bortamatcher. Fotbollsföreningar innanför avgiftsgränsen måste i viss utsträckning åka över avgiftsgränsen för att spela matcher. De öriga föreningarna har tävlingar på många olika ställen i hela länet. Många tävlingar och cuper sker dock på helger. Av de intervjuade föräldrarna är det få som behöver använda bil för andra resor under dagen. Barnen och bilen hämtas i regel i hemmet innan träning. Ca 10-15 procent av föräldrarna tar dock bilen hela dagen eftersom de sedan ska skjutsa barnen. Vissa av dessa föräldrar kommer således att betala miljöavgift både på morgonen och på eftermiddagen/kvällen vid bibehållet resmönster. Slutsatser De flesta barn utövar sin idrott i en träningslokal nära hemmet eller skolan. Miljöavgifter kommer främst att påverka barn och föräldrar som utövar idrotter med få idrottsanläggningar och därmed större upptagningsområde, t ex ridning, tennis, golf, friidrott samt idrotter i ishallar. Dessa sporter har redan idag bland de högsta träningskostnaderna. Idrottsföreningar innanför avgiftszonen reser oftare över zongränsen för att spela matcher än tvärt om, d.v.s. idrottsklubbar innanför zongränsen påverkas mer av miljöavgifterna än de utanför. Ingen av de intervjuade tränarna har funderat särskilt mycket kring hur miljöavgifternas kan komma att påverka idrottsverksamheten i Stockholm, eller deras egen idrott. De har heller inte fått några frågor om det. Tränarna tror dock att föräldrar kommer att börja ställa frågor när försöket med miljöavgifter har kommit igång. På frågan om de pratat om att genomföra några förändringar är det gemensamma svaret nej. Träningstiderna är inte så lätta att ändra på, eftersom det är tillgången till hallarna som styr dessa. Eventuella förändringar verkar vara aktuellt främst för bortamatcher. En tränare är rädd för att alla inte längre vill ställa upp på alla bortamatcher. Få intervjuade föräldrar tror att miljöavgifterna kommer att påverka barns idrottsutövande. Några av de intervjuade föräldrarna skulle behöva betala avgifter om de skulle resa på samma sätt för att hämta och lämna sina barn efter införandet. Föräldrarna gissade att de skulle i större utsträckning försöka se till att föräldrar turades om att skjutsa barnen till träning och matcher när miljöavgifter införs. Många cuper och matcher är dock på helger så dessa kommer inte påverkas. 27 (28)

7 Källförteckning 7.1 Tryckta källor Barn och ungdomars idrottande 2004 (ppt-presentation från Idrottsförvaltningens hemsida www.stockholm.se/idrott Idrottsförvaltningen: Välkommen till Idrott i Stockholm (broschyr från Idrottsförvaltningen. Går att hämta på Idrottsförvaltningens hemsida www.stockholm.se/idrott Idrottspolitiskt program för Stockholms stad. Går att hämta på Idrottsförvaltningens hemsida www.stockholm.se/idrott. Riksidrottsförbundet: Kostnader för idrott En studie om kostnader för barns idrottande 2003. Går att hämta på Riksidrottsförbundets hemsida www.rf.se 7.2 Intervjuer Per Johansson, Idrottsförvaltningen, Stockholm Stad Stockholms fotbollsförbund Stockholms Ridsportförbund Stockholms Basketförbund Stockholms Gymnastikförbund Kanslipersonal, tränare, föräldrar och barn/ungdomar i olika idrottsföreningar i Stockholm 28 (28)