Miljö- och hälsoskyddskontorets Frityr- och tryckplattsprojekt Hösten 2012 Rapport: Magdalena Alehagen SIG100, v2.0, 2010-02-26 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 262 26 miljokontoret@sigtuna.se www.sigtuna.se
Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddskontoret i Sigtuna kommun genomförde i augusti 2012 ett frityr- och tryckplattsprojekt på restauranger. Syftet med projektet var att undersöka kvaliteten på frityrolja och genom tryckplattor kontrollera företagens rengöringsrutiner. Samtidigt med provtagningen utfördes visuell kontroll av rengöring, personlig hygien och i förekommande fall rutiner för fritering. I projektet ingick 23 restauranger, där frityroljan analyserades vid 8 restauranger och tryckplattsprov togs vid de resterande 15 restaurangerna. Två sorters tryckplattor användes; en tryckplatta för totalantal av bakterier och en tryckplatta för e.colibakterier (en förkortning av Escherichia coli) och koliforma bakterier. Tryckplatta för totalantal av bakterier användes på skärbrädor. Tryckplatta för e.colibakterier och koliforma bakterier nyttjades vid provtagning av dörrhandtag på insidan av personaltoaletten. Vid tillsynen kunde konstateras att restaurangerna hade goda rutiner för personlig hygien. Den visuella bedömningen av rengöring gav inte lika goda resultat, då nio restauranger fick avvikelse. Avvikelserna gällde framförallt svåråtkomliga golvytor. Det beslutades om extra kontroll för en restaurang där bristfällig rengöring var en av de punkter som skulle åtgärdas. Provtagningen visade att tre av tio restauranger hade höga bakterietal på sina skärbrädor. Det var endast knappt fem av tio restauranger som inte hade några bakterier/mycket låga bakterietal vid provtagningen. Detta indikerar på bristande rengöringsrutiner av skärbrädor i många verksamheter. Provtagningen av dörrhandtag resulterade i bättre resultat då åtta av tio restauranger inte hade e.colibakterier eller koliforma bakterier på handtagen. Detta visar på fungerade rutiner vid handtvätt och/eller goda rengöringsrutiner av handtag på personaltoaletten. Kvalitetsanalys av frityrolja skedde av totalt tio fritöser, då två restauranger hade två fritöser vardera. Analysen visade på relativt bra resultat för frityroljan, då sju av tio fritöser hade godtagbar kvalitet på oljan. Av de tre fritöser där oljan behövde bytas, var en restaurang ansvarig för två av dessa fritöser. Vid två restauranger friterades fisk i samma fritös som andra livsmedel. Fisk är en allergen och därför behöver restaurangerna antingen fritera den i en separat fritös eller ge information till berörda konsumenter. Då ett frityr- och tryckplattsprojekt inte genomförts i Sigtuna kommun tidigare, fungerade projektet som ett pilotprojekt. Efter att projektet genomförts kan konstateras att arbetsmetoden fungerat väl. Inför framtida inspektioner rekommenderas därför användning av tryckplattor och frityroljemätare som ett verktyg i tillsynen. Sammanfattningsvis visar resultatet från projektet på att det finns en spännvidd gällande kvaliteten på oljan i restaurangernas fritöser, men att majoriteten uppfyller godtagbar kvalitet. Merparten av restaurangerna har också goda rutiner för personlig hygien. Resultatet för rengöring tyder på vissa brister gällande skärbrädor och svåråtkomliga ytor, men att rutiner för övrig rengöring fungerar tillfredsställande. 1
2
Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Omfattning/avgränsning... 6 4. Genomförande... 6 5. Resultat... 6 5.1 Personlig hygien... 6 5.2 Rengöring med tryckplattor... 7 5.3 Kvalitet på frityrolja... 10 6. Diskussion... 10 6.1 Metod... 10 6.2 Bortfall... 11 6.3 Resultat... 11 7. Slutsats... 12 8. Källförteckning... 13 Bilaga 1... 15 Bilaga 2... 17 Bilaga 3.19 Bilaga 4.21 3
4
1. Bakgrund Miljö- och hälsoskyddskontoret i Sigtuna kommun har till uppgift att utföra tillsyn av registrerade livsmedelsverksamheter i kommunen. För att fokusera tillsynen kring något område och samtidigt höja kompetensen hos verksamhetsutövare utför miljö- och hälsoskyddskontoret tillsyn i form av projekt. I detta projekt valdes att kontrollera personlig hygien, rengöring (med hjälp av tryckplattor) samt kvalitetsanalys på olja i fritöser. Personlig hygien är ett område som ofta ingår i tillsynen, då den i hög grad kan avgöra huruvida ett livsmedel efter hantering är säkert eller ej. Finns till exempel inga goda handtvättsmöjligheter finns stor risk för att personal kontaminerar livsmedel vid beredningen. Vid kontroll av rengöring inspekteras alla ytor i kökslokalen. Användning av tryckplattor är en metod för att kontrollera företagets rengöringsrutiner. Tryckplattor kan innehålla olika sorters tillväxtmedium, beroende på vilka bakterier som är av intresse att odla. Tryckplattor har fördelarna att det är lätt att ta prov på önskad yta och det går att få resultat relativt snabbt från odlingen. Att granska rutiner för fritöser och undersöka kvaliteten på frityroljan var av intresse då pommes frites är ett livsmedel som serveras på en stor del av restaurangerna i Sigtuna kommun. Vid frekvent användning samma olja i fritösen förändras oljans sammansättning och kvaliteten på maten som friteras försämras. I figur 1 illustreras hur resultatet vid fritering av pommes frites försämras ju mer använd frityroljan är. Figur 1. Pommes frites med ökande nedbrytningsgrad på oljan [1]. Frityrolja som använts för frekvent påverkar inte bara kvaliteten vid fritering, utan har också negativa hälsoeffekter. Undersökningar har bland annat visat att magsmärtor och problem med matsmältningen kan uppstå i samband med intag av fett med dålig kvalitet [2]. Vid mätning av oljekvalitet är ett vanligt mått TPM, Total Polar Material. Allteftersom oljan används förändras sammansättningen i oljan och det bildas polära ämnen, så som till exempel fria fettsyror, monoglycerider och diglycerider [2]. Vid en hög procentsats av TPM så kan man konstatera att oljan är föråldrad och behöver bytas. Granskning av kvalitet på frityrolja har tidigare skett av miljökontor i andra kommuner. En rapport som Landskrona kommun publicerade om sitt frityrprojekt har varit till inspiration vid planeringen av detta projekt [3]. 2. Syfte Projektet hade som syfte att utföra riktad tillsyn av restauranger i Sigtuna kommun. Fokusområden för tillsynen var personlig hygien, rengöring och rutiner för användning av 5
fritöser samt kvaliteten på oljan i dessa fritöser. Som ett av verktygen för att kontrollera rengöring skulle tryckplattor användas. Ett ytterligare syfte med projektet var kompetenshöjning av involverade miljö- och hälsoskyddsinspektörer. I samband med tillsynen skulle ges möjlighet att träna provtagning och odling med tryckplattor samt utföra kvalitetsanalys av frityrolja med hjälp av en frityroljemätare. 3. Omfattning/avgränsning I Sigtuna kommun finns ett stort antal restauranger med fritös. För att begränsa projektets omfattning valdes 24 restauranger. De flesta av dessa var grillrestauranger/pizzerior med pommes frites som ett centralt tillbehör på matsedeln. Projektet genomfördes på tre dagar för att kunna inkubera alla tryckplattor på två dygn och på så sätt få så liknande tillväxtförhållande för bakterierna som möjligt. Ett fåtal kontrollpunkter valdes ut för att kunna fokusera extra på dessa och att diskutera med ansvariga inom företagen om det skulle uppstå frågor kring dessa kontrollpunkter. 4. Genomförande Under tre dagar i augusti månad 2012 genomfördes oanmälda besök på 24 restauranger. Vid besöket informerades om projektet och kontroll genomfördes gällande rengöring och personlig hygien. I samband med besöket lades sedan antingen fokus på fritösen eller på provtagning med tryckplattor. På åtta restauranger analyserades kvaliteten på oljan i restaurangens fritös och det samlades också in information kring företagets rutiner för fritösanvändning. Analysinstrumentet som användes var Testo T270 Deep-frying oil tester. I samband med besöket överlämnades ett informationsblad om frityrprojektet med restaurangens uppmätta värde för oljekvaliteten, se bilaga 3. På femton restauranger togs tryckplatteprov på skärbräda och dörrhandtag på insidan av personaltoaletten. På de restauranger som ej hade en ren skärbräda tillgänglig för provtagning togs istället ett tryckplatteprov på en ren kniv. Tryckplattsproverna trycktes fyra gånger mot varje provtagningsobjekt. I samband med användningen av tryckplattsproverna granskades företagets rengöringsrutiner. Tryckplattorna inkuberades ett dygn i uppvärmda kylväskor placerade på miljö- och hälsoskyddskontoret. Tryckplattorna avfotograferades efter inkubation och företagen underrättades om resultatet från provtagningen. Vid samtliga besök användes en checklista för vad som skulle kontrolleras och vilken information som skulle samlas in, se bilaga 1 och 2. 5. Resultat 5.1 Personlig hygien I punkten personlig hygien ingår bland annat kontroll att skyddskläder finns, att tvättställ är utrustade med tvål och engångshanddukar, att det finns en personaltoalett och att personal 6
med sår på händerna inte oskyddat hanterar livsmedel. Vid tillsynen fanns två avvikelser gällande personlig hygien, se bilaga 4. Avvikelserna gällde att engångshanddukar saknades vid tvättställ samt att personal ej bar hårskydd. 5.2 Rengöring med tryckplattor Vid den visuella bedömningen av rengöring var det nio av 23 restauranger som fick avvikelse på grund av bristfällig rengöring, se bilaga 4. I de flesta fallen gällde avvikelsen bristande rengöring av golvytor. En restaurang fick extra kontroll där rengöring var en av punkterna som behövde åtgärdas. Resultatet från totalantal på tryckplattorna delades upp i tre grupper; där grupp 1 hade låga bakterietal, grupp 2 hade medelhöga bakterietal och grupp 3 hade höga bakterietal. Resultat för e.colibakterier och koliforma bakterier på tryckplattor delades upp i två grupper; grupp 1 där inga sådana bakterier påvisats och grupp 2 där det fanns e.colibakterier och/eller koliforma bakterier. I figurer 2-6 visas exempel på tryckplattor från respektive grupp. Figur 2. Tryckplatta totalantal bakterier, grupp 1 Figur 3. Tryckplatta totalantal bakterier, grupp 2 7
Figur 4. Tryckplatta totalantal bakterier, grupp 3 Figur 5. Tryckplatta ecolibakterier och/eller koliforma bakterier, grupp 1 Figur 6. Tryckplatta ecolibakterier och/eller koliforma bakterier, grupp 2 8
Knappt tre av tio (27%) restauranger hade höga bakterietal avseende totalantal av bakterier på skärbrädor/knivar, se figur 7. Rengöringen av skärbräda/kniv hade varit bristfällig på dessa restauranger. Det var endast knappt hälften (46%) av skärbrädorna som hade ett bra resultat med låga bakterietal. Odling av e.colibakterier och koliforma bakterier från dörrhandtag visade på ett bättre resultat än för skärbrädorna. Det var endast två av tio (20%) restauranger där sådana bakterier kunde påvisas vid odling på tryckplattor, se figur 8. Detta visar på goda rengöringsrutiner och/eller fungerande rutiner för handtvätt. Totalantal bakterier på tryckplattor 27% 46% 27% Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Figur 7. Resultat för tryckplattor, totalantal bakterier, där grupp 1 hade låga bakterietal, grupp 2 hade medelhöga bakterietal och grupp 3 hade höga bakterietal. Ecolibakterier och/eller koliforma bakterier på tryckplattor Grupp 2 20% Grupp 1 80% Grupp 1 Grupp 2 Figur 8. Resultat för tryckplattor, ecolibakterier och koliforma bakterier, där grupp 1 hade bakterietillväxt och grupp 2 inte hade bakterietillväxt. 9
5.3 Kvalitet på frityrolja Vid tillsynen ställdes ett antal frågor till företagarna rörande deras rutiner för användningen av fritösen, se bilaga 1. Alla fritöser som ingick i projektet användes dagligen. Hälften av restaurangerna använde olja med någon slags tillsats; skumdämpningsmedel (E900) och/eller antioxidationsmedel (E304). Utifrån projektets uppmätta kvalitetsvärden på frityrolja är det svårt att dra några slutsatser huruvida antioxidationsmedel påverkar nedbrytningen av oljan. Restaurangernas frekvens för byte av olja i fritösen varierade mellan varannan dag till 1 gång/vecka. I samband med analys av oljekvalitet mättes temperaturen på oljan, vilket varierade mellan 150ºC till 191ºC. En rekommenderad temperatur för fritering av pommes frites är ca 180ºC [2]. Vid två restauranger friterades olika sorters livsmedel i samma fritös. Vid den ena restaurang skedde fritering av fisk och pommes frites tillsammans och den andra restaurangen friterade fisk och mozzarella sticks i samma fritös. Om ett livsmedel som är en allergen, till exempel fisk, tillagas i samma fritös som andra livsmedel finns risk att dessa livsmedel blir kontaminerade med denna allergen. För att undvika detta kan restaurangerna antingen fritera fisk i en separat fritös eller se till att upplysa berörda konsumenter. Information gavs till de aktuella restaurangerna om att de behövde se över sina rutiner för fritering. Tabell 1 visar resultatet för kvaliteten på oljan i fritöserna. Kvalitetsanalyser skedde på åtta restauranger, men då två restauranger hade fler än en fritös är totalantalet på fritöser i projektet tio stycken. Det var tre av tio fritöser där oljan var av så pass dålig kvalitet att den behövde bytas. De två fritöser med sämst oljekvalitet fanns på samma restaurang. Restaurangägaren började genast byta frityrolja då den dåliga kvaliteten påtalades. Tabell 1. Kvalitet på oljan i restaurangernas fritöser. Frityroljans kvalitet Antal fritöser God 3 Lätt använd 2 Använd, men fortfarande ok 2 Använd mycket, bör bytas 1 Dålig, skall ej användas 2 6. Diskussion 6.1 Metod 6.1.1 Tryckplattor Metod för inkubering av tryckplattorna arbetades fram genom testodling, då ingen inkubator fanns att tillgå. Trots att temperaturen inte var konstant i kylväskorna var odlingsresultatet tillfredsställande. Syftet med odlingen var inte att ta fram exakta bakterietal för respektive restaurang, utan med hjälp av tryckplattsresultatet få en ungefärlig bild av hur effektiv rengöring varit av skärbrädor, knivar och dörrhandtag. Livsmedelsteamet kom vid diskussion fram till att pressa tryckplattorna fyra gånger mot det objekt genomföra provtagning, bland annat för att vara säker på att kunna upptäcka eventuella 10
e.colibakterier och/eller koliforma bakterier på dörrhandtag. Vid framtida användning av tryckplattor rekommenderas att endast pressa tryckplattan en gång mot objektet. Detta underlättar eventuell kvantifiering då riktlinjerna med antal bakteriekolonier kopplat till hur effektiv rengöring varit grundar sig på att tryckplattorna endast tryckts en gång mot objektet. 6.1.2 Analys av kvalitet på frityrolja Innan projektet startades övade livsmedelsteamet på att använda analysinstrumentet för mätning av frityrolja. Då analysinstrumentet inte använts tidigare valdes endast åtta restauranger ut till projektet för mätning av oljekvalitet. Användningen av analysinstrumentet fungerade effektivt och därför kan fler restauranger inkluderas vid liknande tillsyner i framtiden. Att använda ett analysinstrument för att utföra kontrollen var också något som bidrog till goda samtal med flera restaurangägare angående rutiner för fritösen och hur oljan påverkas av frekvent användning. Vid några inspektioner uttrycktes uppskattning från restaurangpersonalen att kvaliteten på frityroljan mättes. De var nöjda med att få ett utlåtande på oljekvaliteten i fritösen och kunna koppla resultatet till sina rutiner för fritösen. Då endast ett mindre antal punkter kontrollerades gavs tid för samtal kring rutiner för dessa med restaurangpersonalen. 6.2 Bortfall I projektet planerades riktad tillsyn av 24 restauranger. En restaurang var tvungen att strykas, då den var stängd under tiden då projektet utfördes. 6.3 Resultat 6.3.1 Personlig hygien Det var få avvikelser gällande personlig hygien vid tillsynen i projektet. Detta är bra då personlig hygien är en viktig del av att garantera säker mat. Detta skulle kunna tolkas som att restaurangpersonalen har god kunskap i området och har rutiner som fungerar väl i verkligheten. 6.3.2 Rengöring och tryckplattor Vid visuell bedömning av rengöring var det 39 % (9 av 23) av restaurangerna som fick avvikelse på grund bristfällig rengöring. Detta är en ganska stor andel. Det är viktigt att verksamheterna har klara rutiner för hur rengöringen ska gå till. Då minskar risken att ytor som är något svårare att rengöra inte glöms bort. Då den bristfälliga rengöringen framförallt gäller svåråtkomliga ytor så som golv så ses detta dock inte lika allvarligt som om det hade gällt ytor som har direktkontakt med livsmedel, som till exempel arbetsbänkar. För att minska bakterietalen på en skärbräda räcker det ibland inte med att diska mer noggrant. Om skärbrädan är mycket sliten har den en ojämn och ibland lite luddig yta som är svår att rengöra och då torde det vara bäst att införskaffa nya skärbrädor. 11
Rengöring av dörrhandtag kan vara svårt att komma ihåg och det står inte alltid omnämnt i rengöringsrutinerna, om sådana finns. Men sker en ordentlig handtvätt efter toalettbesöket så borde det inte vara så stor risk att dörrhandtagen kontamineras av e.colibakterier och koliforma bakterier. Det kan vara av vikt att notera att med tryckplattorna undersöktes restaurangernas rengöringsrutiner och inte bakteriehalten i den mat som serverades. Hade till exempel e.colibakterier istället påträffats vid provtagning av livsmedel, hade detta setts som en större risk för konsumenternas hälsa. 6.3.3 Kvalitet på frityrolja Det var tre av tio fritöser som behövde byta olja på grund av den dåliga kvaliteten. Restauranger som hade dålig kvalitet på sin olja behöver öka frekvensen för oljebyte. En restaurang hänvisade till att det varit extra mycket kunder som köpt pommes frites dagarna innan kontrollen skedde. Förhoppningsvis ökar kunskapen hos företagarna i samband med detta projekt och de blir bättre på att själva reagera på att oljan behövs bytas. Olja med dålig kvalitet inte bara är dåligt för hälsan, utan ger också en sämre kvalitet på de livsmedel som friteras. Många livsmedelsföretagare uttryckte också att friteringen inte fungerade bra om oljan var för välanvänd. 7. Slutsats Vid tillsynen kunde konstateras att rutiner för personlig hygien fungerar väl på restauranger valda till detta projekt. Verksamheterna behöver bli bättre på att rengöra svåråtkomliga ytor och förbättra diskning av skärbrädor. På restaurangerna verkar handtvätt efter toalettbesök fungera bra och/eller så sker rengöring av handtag effektivt. En majoritet av fritöserna som ingick i detta projekt hade en god kvalitet på oljan som användes. Då detta projekt hade karaktären av ett pilotprojekt för att också undersöka hur odling av tryckplattor och frityroljemätning skulle fungera, kan konstateras att dessa metoder fungerade väl i samband med tillsynen. De gav tydliga resultat och var till bra underlag för samtal om rutiner med verksamhetsutövarna. Kontrollmetoderna kan därför rekommenderas som en del av framtida tillsyner. 12
8. Källförteckning 1. Food Safety Magazine. Process Control, Ensuring the Safety and Quality of Fried Foods. Hämtad 2012-09-11 från http://www.foodsafetymagazine.com/article.asp?id=1969&sub=sub1 2. Testo. Field guide, Cooking Oil Measurement. Hämtad 2012-08-16 från http://testousa.com/270/images/stories/docs/testo_270_cooking_oil.pdf 3. Undersökning av frityrolja. Landskrona kommun 2008. Rapport 2008:15 4. AAK. Deep Frying-What You Should Know. Hämtad 2012-08-16 från http://www.aak.com/en/productsapplications/food-ingredients/food-service/deepfrying---what-you-should-know/ 13
14
Bilaga 1 Checklista: frityrställen Objekt.. 6. Rengöring Kolla rengöringen i lokalen, hur ser det ut? Vad har de för rengöringsrutiner och vilka ansvarar för rengöringen? 9. Personlig hygien Kolla hur personalens arbetskläder ser ut. Hur förvaras kläderna, avskiljt? Hur ofta byts arbetskläderna? Hur tvättas kläderna, hemma/i lokalen? Använder personalen hårskydd? Användes engångshandskar? Finns flytande tvål och engångshanddukar vid handtvättställ? 15
11. Egenkontroll Fyll i svar på blanketten till: - Vilken sorts olja använder ni? - Finns eventuella tillsatser i oljan? - Hur ofta byter ni olja i fritösen? - När bytte ni olja senast? - Finns det några skriftliga rutiner/dokumentation för fritösen (temperatur, byta av olja mm)? - Hur ofta används fritösen? - Vad är det för temperatur på oljan nu? Vilka livsmedel används fritösen till? Vad vill ni ha för temperatur på oljan vid fritering? Vad tycker ni är viktigt vid användningen av fritösen? Lämna informationsblad om frityrprojektet med restaurangens egna TPM-värde dokumenterat 1-14% TPM= ny olja >14-22% TPM= bästa mätvärden att fritera i 22->% TPM= gammal olja Branschriktlinjer säger att byte av olja bör ske åtminstone 1 gång/vecka. Olja som är över 24% TPM räknas som gammal och då får verksamheten avvikelse på punkten 11. (egenkontroll). 16
Bilaga 2 Checklista: tryckplatteställen 6. Rengöring Kolla rengöringen i lokalen, hur ser det ut? Objekt Hur ser företagets rengöringsrutiner ut? Vilka ansvarar för rengöringen? Finns rengöring av handtag med i rutinerna? Hur ofta bytes skärbrädor? Använder företaget tryckplattor i sitt egenkontrollprogram? Ta prov med Ecoli-plattan (XM-G) på dörrhandtaget inne på toaletten (4 ggr på handtag). Ta prov med Totalantal-plattan (SMA) på en skärbräda (4 ggr) eller kniv (ifall skärbräda inte finns). Märk prover med objekt, datum och tid. 9. Personlig hygien Kolla hur personalens arbetskläder ser ut. Hur förvaras kläderna, avskiljt? Hur ofta byts arbetskläderna? Hur tvättas kläderna, hemma/i lokalen? Använder personalen hårskydd? Användes engångshandskar? Finns flytande tvål och engångshanddukar vid handtvättställ? 17
Bilaga 3 1 (1) Information om frityrprojekt Miljö- och hälsoskyddskontoret genomför under augusti månad ett projekt med fokus på frityrolja. Syftet med projektet är att undersöka kvaliteten på frityrolja som används hos er och andra grillrestauranger i kommunen. I projektet ingår även att granska era rutiner för användningen av fritösen samt att kontrollera områdena rengöring och personlig hygien. För att mäta oljans kvalitet används ett mätinstrument som visar hur mycket oljan i fritösen använts. Olja som använts mycket innehåller en hög procent TPM (Total Polar Materials). Ert TPM-värde var: % TPM-värde (procent med polära material) Oljans kvalitet >1-14 % God 14-18 % Lätt använd 18-22 % Använd, men fortfarande ok 22-24 % Använd mycket, bör bytas Mer än 24 % Dålig, skall ej användas Gammal olja fungerar sämre vid fritering och är dessutom hälsofarlig. Nedanstående bild visar hur gammal olja ger sämre resultat än ny olja vid fritering (äldst olja till höger i bilden). SIG100, v2.0, 2010-02-26 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 262 26 miljokontoret@sigtuna.se www.sigtuna.se
Bilaga 4 Godkända resultat för respektive objekt (markeras med ja ) Visuell kontroll av personlig hygien Visuell kontroll av rengöring Tryckplatta Kvalitet frityrolja Beslut om extra kontroll Objekt E.coli och/eller Totalantal koliforma bakterier bakterier Teatergrillen Nej Nej * * Ja Nej Sigtunagrillen Ja Nej * * Nej Nej Karlssons Grill Ja Nej * * Ja Ja Valsta Vedugn & Ja Ja * * Ja Nej Kolgrill O Learys Arlanda T5 Ja Ja * * Ja Nej O Learys Arlanda T4 Ja Ja * * Nej Nej O Learys Märsta Nej Ja * * Ja Nej Centrumgrillen Ja Ja * * Ja Nej Calabrese Pizzeria Ja Ja Ja Nej * Nej Sigtuna Sushi Ja Nej Ja Nej * Nej Valsta Pizzeria & Ja Ja Nej Ja * Nej Konditori La Campana Restaurang Ja Nej Ja Ja * Nej La Passione Ja Nej Ja Ja * Nej Fyra Små Rätter Ja Ja Ja Ja * Nej Campino Pizzeria Ja Nej Ja Nej * Nej Max T4 Ja Ja Ja Ja * Nej McDonalds Arlandastad Ja Ja Ja Ja * Nej McDonalds Sky City Ja Nej Ja Ja * Nej Märsta Sushi Ja Ja Nej Ja * Nej Lucky House Ja Ja Ja Ja * Nej Prima Pizzeria Ja Ja Ja Ja * Nej Tingvalla Pizzeria Ja Ja Ja Nej * Nej Castello Pizzeria Ja Nej Nej Ja * Nej * betyder att punkten ej kontrollerades hos objektet 21