Förslag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 Rapport från avgiftsutredningen
Rapport från avgiftsutredningen Författare: Hanna Stenholm Kommunal 2013
Innehåll 1.Bakgrund... 4 2. Utredningen och uppdraget... 5 3. Nytt sedan avgiftsutredningen 2007... 6 4. Nuläge... 7 5. Överväganden och slutsatser...14 6. Nytt förslag/ställningstagande...16 Bilagor...18
1. Bakgrund Dagens avgiftssystem har funnits sedan den 1 oktober 2000. Avgiftens storlek baseras på de kostnader förbundet har för arbetslöshetskassan, medlemsförsäkringarna och den fackliga verksamheten som bedrivs i förbundet. Vårt nuvarande avgiftssystem uppfattas idag som både svårförståeligt och svåradministrerat. Allt fler arbetsgivare drar inte längre avgiften direkt på lönen. Andelen medlemmar med löneavdrag minskar stadigt. För att kunna samla in avgiften maskinellt tvingas vi också att betala avgifter till banker samt utveckla egna system för insamling. De medlemmar som betalar sin avgift själva har svårt att förstå hur stor avgift de ska betala och vad den beräknas på. För att få svar vänder de sig till våra medlemscenter. Då månadslönen varierar har medlemmarna behov av att vända sig till medlemscentren flera gånger per år. Detta tar tid för medlemmen och genererar en stor mängd samtal som skulle kunna undvikas med ett mer lättförståeligt system. Den varierade månadslönen gör det också omöjligt för medlemmen att betala sin avgift via autogiro eller e-faktura. Gruppen självbetalande medlemmar ökar i allt större takt. Förtroendevalda upplever att det är svårt att förklara för medlemmen vad medlemskapet kostar, både vid medlemsrekryteringen och fortlöpande medlemskap. Medlemmarna har svårt att se vad medlemskapet kan ge och den varierande medlemsavgiften upplevs till och med ibland som ett straff då en höjd medlemsavgift blir följden av övertidsarbete. På varje kongress behandlas motioner om avgiftssystemet och avgiftens storlek. A-kassans avgifter har också förändrats sedan vårt nuvarande system startade. Det är dags att se över vårt avgiftssystem. 4
2. Utredningen och Uppdraget Förbundsstyrelsen beslöt den 10 januari 2012 att tillsätta en avgiftsutredning inför 2013 års kongress. Uppdraget var bland annat att utreda medlemsavgiftens konstruktion och storlek för finansiering av förbundets fackliga verksamhet, konfliktfond, medlemsförsäkringar och arbetslöshetskassa. Organisationen efterfrågar även ett förenklat avgiftssystem, då nuvarande system upplevs som svårförståeligt och svåradministrerat. Utredningens arbete skulle samordnas med stadgekommitténs arbete. Avgiftsutredningen uppdrogs också att se över möjligheten att organisationen ska gå till att utgöras av endast en juridisk person. Avgiftsutredningen menar dock att det inte kan anses tillräckligt utrett, utan bör utredas ytterligare. Ledstjärnor i arbetet med att se över vårt avgiftssystem var att avgiftssystemet ska vara lätt att förstå, lätt att administrera, oberoende av betalningssätt, trygga våra intäkter och upplevas som rättvist. Förbundsstyrelsen beslöt att tillsätta en avgiftsutredning med följande ledamöter: Anders Bergström Hanna Stenholm Siw Karlsson Anders Hagberg Ulf Hansson Rolf Larsson Maria Blomgren Per Brännström Berit Müllerström Anette Holmgren Ewa Sohlén Eriksson Ordförande, Förbundskassör förbundskontoret Utredningssekreterare, Enhetschef, förbundskontoret Förbundsstyrelsen, Kommunal Mellersta Norrland Förbundsstyrelsen, Kommunal Väst Kassör, Kommunal Skåne Kassör, Kommunal Västra Svealand Kassör, Kommunal Vänerväst Kassör, Kommunal Västerbotten Enhetschef, förbundskontoret Ombudsman, förbundskontoret Administrativ sekreterare, förbundskontoret Avgiftsutredningens arbete Avgiftsutredningen har sammanträtt vid sex tillfällen, varav tre gånger i form av internatöverläggningar. Vid två tillfällen har de tre kongressutredningarna (varumärkes-, stadge- och avgiftsutredningen) sammanträtt tillsammans. Ledamöterna har genom sina skilda bakgrunder kunnat tillföra olika perspektiv och erfarenheter till det fortsatta arbetet. Avgiftsutredningen har ansett det av avgörande betydelse att belysa medlemmens och den förtroendevaldes perspektiv vid översynen av dagens avgiftssystem. Avgiftsutredningen har beaktat de organisatoriska förändringarna som skett inom Kommunal. 5
Avgiftsutredningen har studerat andra förbunds avgiftskonstruktioner och då med fokus på förbund med en avgiftskonstruktion som skiljer sig från Kommunals. Handelsanställdas förbund och Svenska Byggnadsarbetareförbundet har inbjudits att träffa gruppen för att presentera sina avgiftskonstruktioner och ge gruppen möjlighet att ställa frågor. Avgiftsutredningen har förlagt två av sina möten på våra medlemscenter i Malmö och Sundsvall. Förutom arbetsmöten har gruppen medlyssnat vid samtal från medlemmar till medlemshandläggare, i syfte att skaffa sig en bild av de samtal som hanteras på medlemscentren. TNS/SIFO uppdrogs att genomföra tre undersökningar i syfte att belysa medlemmars och förtroendevaldas olika perspektiv i frågan kring avgiftskonstruktion och avgiftsnivå. De två grupperna fick också möjlighet att beskriva hur man ser på begreppet rättvisa och Kommunal som organisation. Vidare har Avgiftsutredningen gjort studiebesök hos Kommunals systerförbund i Norge (Fagforbundet) för att bland annat ta del av deras erfarenheter gällande medlemsavgift och avgiftskonstruktion. Detta gjordes tillsammans med varumärkesutredningen och stadgeutredningen. 3. Nytt sedan avgiftsutredningen 2007 Ett stort förändringsarbete har pågått inom Kommunal under en längre tid, där likabehandling av medlemmar och medlemmarnas inflytande hos arbetsgivare och i Kommunal, har belysts. Utredningsarbetet påvisade att Kommunal måste förändra sitt arbetssätt, vilket ledde till flera omorganiseringar. År 2009 fattade förbundsstyrelsen beslut om att samla all förvaltningsadministration till tre center lokaliserade i Sundbyberg, Sundsvall och Malmö. De tre administrativa centren sköter ekonomiredovisning, samtalsförmedling och medlemsadministration för hela organisationen. Centren startades under perioden 1 december 2009 1 februari 2010 och ingår i förbundskontorets ekonomienhet. I februari 2010 beslutade förbundsstyrelsen att de då 23 avdelningarna skulle slås samman till 13 avdelningar. Omorganisationen var klar den 1 januari 2012. Det är den största förändringen av avdelningsstrukturen sedan storavdelningarna bildades på 60-talet. Under 2012 påbörjades arbetet med att se över nuvarande medlemssystem. IT-plattformen är föråldrad och en förstudie startades därför i syfte att förbereda upphandling och implementering av ett nytt medlemssystem. 6
4. Nuläge Avgiftssystemet regleras i stadgarnas 5. Avgiften utgörs av en grundavgift och en procentavgift. Avgiftskonstruktion Grundavgiften ska täcka avgiften till arbetslöshetskassan och premierna för medlemsförsäkringarna (hemförsäkringen och fritidsförsäkringen). Från det att grundavgift infördes år 2000 har den höjts med 21 kronor till dagens 175 kronor per månad (avser år 2013). Grundavgiften är lika för alla. Därtill kommer den förhöjda egenavgiften till a-kassan. Alla nya medlemmar har inträdesmånaden avgiftsbefriad och alla nya medlemmar under 26 år har de tre första månaderna avgiftsbefriade. Premien för medlemsförsäkringarna är densamma för samtliga medlemmar. I linje med det betalas lika stora försäkringsersättningar ut till medlemmar oavsett deras inkomstnivå. För den fackliga och den administrativa verksamheten tas en procentavgift ut på medlemmens lön och övriga ersättningar av lönekaraktär. Procentavgift utdebiteras av både förbund och avdelning. Den procentuella delen till förbundet uppgår till 0,640 procent. Det är kongressen/förbundsmötet som årligen tar ställning till den centrala procentavgiftens storlek. Avdelningarnas procentavgift, som varierar mellan 0,36 procent och 0,46 procent, fastställs årligen av representantskapets höstsammanträde. Konstruktionen innebär att medlemmarna har varierande storlek på avgiften beroende på vilken avdelning de tillhör. Avdelningarnas procentavgift ska täcka kostnaderna för avdelningarnas verksamhet. Elever som genomgår yrkesinriktad utbildning i ungdomsskolan, som syftar till anställning inom förbundets organisation, har rätt att bli studerandemedlemmar i förbundet. Studerandemedlemskapet är avgiftsbefriat. Medlemsutvecklingen Kommunals medlemsutveckling har stor betydelse för de framtida intäkterna och för Kommunals möjlighet att bli en stark aktör. Även andra faktorer som sysselsättningsgrad spelar in. Arbetstillfällen har försvunnit från den kommunala sektorn, vilket återspeglas i Kommunals medlemssiffror. En ökad privatisering har också lett till att cirka 25 procent av medlemmarna idag har privata arbetsgivare, en grupp som ökar. Under 2007 förlorade Kommunal drygt 34 000 medlemmar. En stor anledning till detta var den borgerliga regeringens förändringar för a-kassan, med den drastiska höjningen av egenfinansieringsavgiften från och med den 1 januari 2007. Medlemsvärvning har varit i fokus under de senaste åren. Ett tydligt fokusmål under 2012 var att vi skulle vara fler medlemmar vid årsskiftet 2012/2013 än vid föregående årsskifte. Ansträngningarna gav resultat och för första gången på 20 år ökade Kommunal medlemsantalet. 2012 visade vi en medlemsökning med mer än 2 000 medlemmar. Den budgetprognos som fastställdes av förbundsmötet 2012 räknar med oförändrat medlemsantal för åren 2013-2015. 7
Diagram 1: Kommunals medlemsutveckling 2002-2012 600 000 580 000 560 000 540 000 520 000 500 000 480 000 460 000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Så används avgiften Diagrammet visar hur medlemsintäkterna fördelar sig på a-kassa, försäkringar och facklig verksamhet. 8
Diagram 2: Medlemsavgiftens användning LO-avgiften 5 % Avdelningarnas verksamhet 23 % Central verksamhet 27 % Medlemsförsäkringar 18 % A-kassa 27 % Förhållandet mellan förbund och avdelning Förbundet har de senaste åren redovisat positiva resultat med undantag för konfliktåret 2003, då den fackliga verksamheten uppvisade ett underskott. Att förbundet går med ett visst överskott är i sig inget problem då det av kongress-/förbundsmötesbeslut fastslagits att överskott ska tillföras konfliktfonden. Konfliktfonden hanteras centralt. Avdelningarnas medlemsavgifter avser att täcka avdelningarnas verksamhetskostnader. Förmögenhetsutvecklingen har ökat för såväl förbund som avdelningar, vilket möjliggör att vid behov tillföra den lokala verksamheten ytterligare medel. 9
Avdelningarnas olika procentsatser Diagram 3: Total procentavgift, förbundets procentavgift och avdelningarnas procentavgift. Avdelning Förbund Total procentavgift Kommunal Stockholms län 0,41% 1,05% Kommunal Mitt 0,46% 1,10% Kommunal Västra Svealand 0,44% 1,08% Kommunal Bergslagen 0,44% 1,08% Kommunal Mellersta Norrland 0,36% 1,00% Kommunal Västerbotten 0,43% 1,07% Kommunal Norrbotten 0,43% 1,07% Kommunal Vänerväst 0,46% 1,10% Kommunal Väst 0,36% 1,00% Kommunal Sydväst 0,39% 1,03% Kommunal Öst 0,40% 1,04% Kommunal Skåne 0,39% 1,03% Kommunal Sydost 0,41% 1,05% Genomsnitt 0,41% 1,05% Hur medlemsavgifterna samlas in Medlemsavgifterna samlas främst in på två olika sätt. Det sker för flertalet medlemmar genom att arbetsgivaren drar medlemsavgiften direkt vid löneutbetalningstillfället och specificerar avdragen på medlemmens lönespecifikation ( maskinellt löneavdrag ). Medlemmar som inte har maskinellt löneavdrag får själva beräkna avgiften utifrån sina lönebesked och själva betala in den till förbundet ( självbetalande medlemmar ). Medlemssystemet Dagens medlemssystem, (medlemsregister, arbetsgivareregister m m), vilket ligger till grund för insamlandet av medlemsavgiften har ursprungligen tagits fram i samverkan med Datarutin (sedan 2012 uppköpt av Evry AB). Förbundskontorets IT-enhet och ekonomienhet ansvarar för systemet avseende drift, förvaltning, utveckling och utbildning för systemets användare. Kommunals medlemssystem är stabilt och fungerar förhållandevis väl när det gäller hanteringen av medlemsavgifter för den grupp medlemmar som har maskinella löneavdrag. Andelen medlemmar med maskinella löneavdrag är idag 72 procent, men minskar i allt större takt. 10
Detta beror inte enbart på att arbetsgivarstrukturen förändrats med fler privata företag, utan också på att allt fler kommuner och kommunala bolag går ifrån metoden att göra maskinella löneavdrag. Andelen självbetalande medlemmar ökar därmed i större takt än den pågående privatiseringen skulle innebära. Diagram 4: Så betalas medlemsavgiften. OCR 18% OCR 18 % Autogiro Autogiro 2 % A-kassan 2 % 2% 2% Manuellt Manuellt löneavdrag löneavdrag 5 % 5% Maskinellt löneavdrag 72% 72% Medlemscenter Som ett resultat av den förvaltningsadministrativa utredningen centraliserades ekonomiredovisning, samtalsförmedling (växel) och medlemsadministration till tre center. Centren finns i Sundbyberg (ekonomi), Sundsvall (medlemsadministration och växel) och Malmö (medlemsadministration) och startades 1 december 2009 1 februari 2010. De tre centren ingår i ekonomienheten på förbundskontoret och omfattar cirka 100 medarbetare. I uppdraget ligger att säkerställa att Kommunals medlemmar får lika service till hög och jämn kvalitet, och att därigenom frigöra facklig tid för avdelningar och sektioner. Centren ansvarar för att förvalta och utveckla resurs- och kostnadseffektiva arbetsprocesser och på så sätt frigöra drygt 20 miljoner kronor per år för Kommunal. Kostnaden för de administrativa centren ingår i avgiftsväxlingen mellan avdelningar och förbund och centren har mött kostnadskraven som ställts. Svarstider och 11
handläggningstider följs upp systematiskt och vi har en samlad bild över antal ärenden och samtal från medlemmarna. Ärendemängden är hög, med en tydlig ökning under sommarmånaderna. Medlemshandläggarna får cirka 170 000 samtal per år och frågor om avgiften dominerar. En utmaning för medlemscentren är att hantera balansen mellan det personliga mötet med medlemmen och den stordrift som verksamheten utgör. Medlemsadministration är tämligen komplex och kräver kunskaper i avgiftssystem, avgiftskonstruktion, stadgar, lagar och regelverk för såväl förbund som a-kassa. En medlemshandläggare möter också medlemmars ibland mycket svåra livssituation och måste ge en god och hög service med stort medkännande. Våra medlemshandläggare vidareutbildas kontinuerligt för att möta verksamhetens krav och förväntningar. Kostnad för medlemssystem och medlemsadministration I och med att medlemsadministrationen centraliserats har vi samlat alla kostnader för medlemssystem och medlemsadministration till förbundsnivå. Det möjliggör en smidig kostnadsuppföljning och löpande kontroll. Vid tidpunkten för den förra avgiftsutredningen låg kostnaderna både på förbundsnivå och på avdelningarna, varför en genomsnittlig kostnad per medlem fick uppskattas. Den uppskattade totalkostnaden uppgick till 105 kronor per medlem och år baserat på 2006 års medlemsantal, drygt 564 000 medlemmar. Idag uppgår den totala kostnaden till cirka 50 miljoner kronor, 98 kronor per medlem och år, vilket innebär en sänkning om cirka 7 procent sedan 2006. Kostnaden har sjunkit både per medlem och i absoluta kronor. Kostnader för medlemsadministration består dels av fasta kostnader, dels av rörliga kostnader. De fasta kostnaderna kvarstår oavsett medlemsantal. Om 2006 års medlemsantal kvarstått hade kostnaden per medlem därför varit ytterligare lägre. Jämförelse andra förbund Avgiftsutredningen har jämfört vår nuvarande avgiftskonstruktion med två andra förbund, Handelsanställdas förbund och Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Båda använder sig av avgiftsklasser baserad på en genomsnittlig månadsinkomst. Modellerna gynnar ett oberoende gentemot arbetsgivarna avseende medlemsavgiftsinsamling. Båda förbunden har en hög andel medlemmar som betalar via autogiro. Avgiftsklasserna indexeras årligen. Handels avgiftssystem har varit i bruk sedan 1999. Avgiften är enhetlig för hela landet för den lägsta avgiftsklassen. I övriga avgiftsklasser har avdelningarna fritt spelrum inom +/- 10 kronor. Byggnads nya avgiftsmodell infördes 2011 och avser själva förbundsavgiften. Avdelningsavgiften kvarstår som tidigare och efter samma struktur. De avdelningar som fick minskade intäkter i och med den nya avgiftsmodellen, kompenserades av förbundet under första år. 12
Problemorientering Effekterna av nuvarande avgiftssystem måste belysas sakligt och utifrån nuvarande och framtida arbetsmarknads- och arbetsgivarstruktur. Både medlemmens och Kommunals perspektiv måste belysas för att se hur effektivt och ändamålsenligt avgiftssystemet är. Nuvarande avgiftskonstruktion byggde på att systemet skulle upplevas rättvist, solidariskt och att varje medlem betalar rätt avgift. Systemet grundade sig på dåvarande arbetsmarknadsstruktur och skulle garantera en enkel, trygg och effektiv medlemsavgiftsinsamling ur såväl medlemmens som Kommunals perspektiv. Upplevelse av nuvarande avgiftssystem vad säger respektive grupp? Medlemmarna vill se en tydlig koppling mellan avgiftsnivå och vad man får ut av medlemskapet och anser generellt att det är dyrt att vara medlem. De som fått hjälp av Kommunal ser värdet av medlemskapet tydligare och upplever att stödet och servicen är av mycket hög kvalitet. Medlemmarna pendlar också mellan att dels se sig som enskilda kunder, dels se att alla tillhör kollektivet och att alla ska bidra efter förmåga. De önskar att man frivilligt ska kunna koppla på olika delar, till exempel försäkringsdelen. Att avgiften varierar beroende på inkomst anses naturligt. Medlemmarna reagerar istället på att kopplingen är så stark till hur mycket man jobbar. Om man är ambitiös eller känner sig tvungen att arbeta övertid ska det inte bestraffas med en hög avgift den månaden. De medlemmar som har maskinellt löneavdrag upplever det som oerhört lätt att betala sin avgift och tar det som självklart att man som medlem inte ska behöva bekymra sig om det. De förtroendevalda skulle önska att Kommunal lyckades vara tydligare i att förmedla vad Kommunal gör för medlemmarna. Man anser också att avgiften är hög men ger mycket. De förtroendevalda relaterar oftast till gruppen av medlemmar med heltidstjänster och kommer först in på svårigheterna att betala avgiften när någon nämner gruppen visstidsanställda eller timanställda. Olika avgifter mellan avdelningarna I undersökningarna som genomförts ger medlemmarna uttryck för att en enhetlig avgift i hela landet förutsätts och visar förvåning över att så inte är fallet. De menar att den fackliga verksamheten och stödet från Kommunal ska vara lika för alla medlemmar och därför ska kosta lika mycket oavsett var man bor. Slutsatsen är att avgiften ska vara lika inom en och samma organisation. Organisationen upplever på flera håll att det är svårt att förmedla Kommunal som ett förbund utifrån de skilda avgifterna. 13
Vid medlemsrekrytering Medlemsrekrytering är ett av de mest prioriterade områden Kommunal arbetat med under alla år. Att vi är många medlemmar är en förutsättning för att vi ska lyckas i vårt fackliga arbete och vara kraftfulla i mötet med arbetsmarknadens parter. Att bli medlem i Kommunal måste vara lätt och medlemmarna måste få en tydlig bild över vad medlemskapet innebär och kan ge. Det är naturligtvis också nödvändigt att enkelt kunna förmedla till en presumtiv medlem vad medlemskapet kostar. Nuvarande avgiftssystem medför att ett rakt och tydligt svar inte kan ges till den presumtiva medlemmen. Det beror på vad du tjänar, uppfattas inte som tydligt och trots att matriser och lathundar tagits fram är det fortfarande svårt att snabbt kunna ge ett svar. Allt svårare att få in avgift osäkrare intäkter För de medlemmar med maskinella löneavdrag (72 procent av medlemmarna) drar, som tidigare nämnts, arbetsgivaren medlemsavgiften direkt vid löneutbetalningstillfället och avdragen specificeras på medlemmens lönespecifikation. Enkelt och effektivt, både för medlemmen och Kommunal. Medlemsavgiften kommer in till Kommunal regelbundet och Kommunal kan planera sin verksamhet långsiktigt. Medlemsavgiftsinsamlingen för resterande 28 procent av medlemmarna, det vill säga självbetalande medlemmar, är däremot resurs-, kostnads- och tidskrävande för både medlemmen och Kommunal. Anledningarna är flera: Kommunals medlemssystem stödjer inte en effektiv och maskinell hantering utan medför en stor del manuell handläggning avseende bland annat registrering av avgiften på enskild medlem. Merparten av medlemmarna har en varierande inkomst, vilket gör att dagens avgiftssystem omöjliggör autogiro. Medlemmen måste själv, varje månad, räkna ut sin avgift och betala den manuellt. Medlemmen behöver ofta kontakta sin sektion eller medlemscenter för att få hjälpa att räkna ut rätt avgift. Svaret är unikt kopplat till just den månadens inkomst, vilket tvingar medlemmen att kontakta Kommunal om och om igen. Betalningar som går fel är svåra att spåra till rätt medlem, vilket är ett arbete som hanteras helt manuellt av medlemscentren. Det är också svårt för Kommunal att kontrollera och veta att rätt avgift har betalats. Medlemmen i vilka frågor ska medlemmen behöva kontakta Kommunal? Vi följer hur många samtal som inkommer till medlemscentren och i vilket ärende medlemmen ringer. Samtalen till medlemscentren avser endast administrativa frågor, inte att förväxla med fackliga frågor. För år 2012 uppgick totala antalet samtal till 170 000. Av dessa är 20 500 samtal från sektioner, men rör enskild medlem. 14
60 procent av samtalen, det vill säga 102 000 samtal, avser medlemsavgiften i någon form och nästan hälften av de som ringer är självbetalande medlemmar. En majoritet av de medlemmar som ringer, 65 procent, ringer i genomsnitt fyra gånger per år. Om de istället endast behövde kontakta oss en gång per år, skulle antalet samtal från medlemmar avseende administrativa frågor minska till 60 000 samtal per år. Våra medlemmar ska enkelt och lätt kunna komma i kontakt med Kommunal, både vad gäller fackliga som administrativa frågor. Frågan är om det är rimligt att medlemmen ens ska behöva kontakta oss i avgiftsfrågor? Eller anser medlemmen att det vore god service att allt löper på och de inte behöver ta sin tid i anspråk för den typen av frågor? Jämförelse andra förbund Handelsanställdas förbund och Svenska Byggnadsarbetareförbundet har en avsevärt mindre medlemsadministration i förhållande till antal medlemmar. Handelsanställdas förbund har, precis som Kommunal, centraliserat administrationen. Antalet samtal till deras medlemscenter är avsevärt lägre och frågor om medlemsavgiften förekommer i stort sett inte alls. I och med att deras medlemmar inte har en varierande medlemsavgift är autogiro möjligt, vilket leder till ett minimum av manuell administration i deras medlemssystem. Antalet medlemshandläggare per medlem är därmed färre än för Kommunal. Administrationen svåradministrerat (teknik och uppdriven administration) Administrationen är flerbottnad och drivs av främst två parametrar: avgiftsbetalningssätt och varierande medlemsavgift för självbetalande medlemmar. Medlemscentren registrerar i genomsnitt 7 000 enskilda ärenden i medlemssystemet per månad. Det inkluderar till exempel inträden, utträden, övergångar till andra förbund, övergångar mellan avdelningar, pensioneringar med mera. Utöver detta har vi en omfattande administration att hantera och planera för. Det avser till exempel att hantera inkommande post, inkommande e-post, uppdatering av medlemsuppgifter i medlemssystemet (till exempel förändrad livssituation) och mycket mer. De totala volymerna att hantera är omfattande, vilket först gått att se efter att administrationen centraliserades. Tidigare var det svårt, rentav omöjligt, att få överblick över hur stora volymer det handlar om. För att så stora volymer ska kunna hanteras resurs- och kostnadseffektivt, krävs att så mycket som möjligt i medlemssystemet sköts automatiskt och att manuell handläggning är nästintill obefintlig. Kommunal går, med nuvarande avgiftssystem, mot en allt kostsammare och osäkrare avgiftsinsamling och en exponentiellt ökande administration. Kostnaderna för medlemssystem och administration per medlem kommer därmed att öka på ett accelererande sätt. 15
5. Överväganden och slutsatser Under utredningsgruppens arbete har särskild tonvikt lagts på att Kommunal ska uppfattas som ett förbund och att medlemsavgiften ska vara lätt att förstå och hantera. En enhetlig avgift för hela förbundet kan upplevas som ett intrång i avdelningarnas möjlighet att bedriva och planera den fackliga verksamheten fritt. Avdelningarna ska erhålla de intäkter som krävs för att bedriva den fackliga verksamheten och avgör idag själva avgiftsnivån. Att förbundets fackliga verksamhet överensstämmer mellan avdelningar och är lika i hela landet, är något som medlemmarna förväntar sig och gett uttryck för i medlemsundersökningar. De anser också att samma service ska kosta lika mycket överallt. Avgiftsutredningen anser att en enhetlig avgift i hela förbundet skulle stärka känslan av ett Kommunal, samtidigt som avdelningarnas planeringsfrihet av den fackliga verksamheten kvarstår. En annan aspekt har varit att medlemsavgiften ska vara lätt att förstå och hantera för medlemmen och att administrera för Kommunal. Att hitta ett system som upplevs lika rättvist som idag, men som är enklare att förstå och hantera. Idag ger medlemmar uttryck för att de upplever den varierande medlemsavgiften, till följd av den procentuella delen, som svår att förstå och ibland till och med orättvis. Medlemmen känner sig tvungen att arbeta övertid och upplever att allt försvinner till medlemsavgiften. Den fasta avgiften för medlemsförsäkringarna ser de istället inga problem med, trots att den är lika stor för alla. Begreppet rättvisa är alltså inte helt enkelt och självklart. Utredningsgruppen har bland annat tittat på en avgiftskonstruktion som bygger på avgiftsklasser istället för procentavgift. Arbetet har visat att en sådan konstruktion upplevs som rättvist och lätt att förstå och hantera för medlemmen. Avgiften blir jämnt fördelad över året, är lätt att räkna ut och fler betalningssätt står till buds. Därmed tillgodoses även Kommunals förväntningar och krav. 16
6. Nytt förslag/ställningstagande Ett Kommunal, en avgift enkelt att förstå. För att möta förväntningar och krav på vårt avgiftssystem lägger avgiftsutredningen följande förslag till förändrad avgiftskonstruktion. Utredningens ställningstagande baseras på att förbundets totala ekonomi inte försämras. Avgiftssystemet delas in i sex avgiftsklasser. Avgifterna i avgiftsklasserna blir enhetliga för alla avdelningar. Avgiftsklasserna kommer att indexeras årligen efter löneindex. Avgiften består av tre delar: en del som täcker premierna för medlemsförsäkringarna, en avdelningsdel och en förbundsdel. Kongressen/förbundsmötet ska årligen ta ställning till avdelningsdel samt förbundsdel. Förbundsstyrelsen ska årligen fastställa premierna för medlemsförsäkringarna samt indexeringen av avgiftsklasserna. Avgiften till a-kassan samt arbetslöshetsavgiften ligger inkluderad i avgiftskonstruktionen. För 2013 uppgår avgiften till a-kassan till 87 kronor per månad och arbetslöshetsavgiften till 55 kronor per månad, totalt 142 kronor. Som bas för indelning i avgiftsklass ligger den genomsnittliga månadsinkomsten baserad på föregående års bruttolön. Med bruttolön avses, precis som idag, medlemmens intjänade lön och övriga ersättningar av lönekaraktär. Detta ger en jämn avgift över hela året och möjliggör autogiro och e-faktura. Förfrågan om föregående års bruttolön kommer att göras årligen. Avgiftskonstruktionen innebär att det blir ett tak, respektive golv, för avgiften. För de tre lägre avgiftsklasserna sänks avgiften jämfört med nuvarande genomsnittliga avgift. För de tre högre avgiftsklasserna blir det en mindre höjning av avgiften jämfört med nuvarande genomsnittliga avgifter. 51 procent av medlemmarna får, med det nya förslaget, en sänkt medlemsavgift. För de avdelningar som får sänkta intäkter, till följd av sänkta medlemsavgifter, sker en kompensation från förbundet under fem år. Studerandemedlemmar föreslås förbli avgiftsbefriade. Inträdesmånaden förblir avgiftsfri för alla nya medlemmar. De två avgiftsfria månaderna utöver den avgiftsfria inträdesmånaden för medlemmar under 26 år, tas bort. 17
Bilagor Bilaga 1. Förslag till ny avgiftskonstruktion, sex avgiftsklasser Avgiftsklass Ny avgift Månadsinkomst fr.o.m. t.o.m. Genomsnittlig månadsinkomst Antal tidigare genommedllemmar snittsavgift 1 2 3 4 5 6 Genomsnitt 100 235 277 350 405 550 272 0 10 001 18 880 21 683 25 422 34 767 10 000 18 879 21 682 25 421 34 766 6 811 15 337 19 334 23 201 28 085 41 558 18 291 89 579 139 915 72 592 143 100 57 363 4 363 506 912 123 251 287 332 385 526 274 Avgiftsklass Ny avgift 1 2 3 4 5 6 Genomsnitt 100 235 277 350 405 550 272 Tidigare genomsnittsavgift 123 251 287 332 385 526 274 Avgift i % av genomsnittlig Förändring inkomst % kr/månad kr/år Ny avgift Tidigare avgift -18% -6% -3% 5% 5% 5% -23% -16% -10% 18% 20% 24% -270-188 -116 217 242 290 1,5% 1,5% 1,4% 1,5% 1,4% 1,3% 1,5% 1,8% 1,6% 1,5% 1,4% 1,4% 1,3% 1,5% Tabellerna ovan visar endast avgifterna till förbundet. Avgifterna till A-kassan är exkluderade. Avgiftsklass Ny avgift Månadsinkomst fr.o.m. t.o.m. Genomsnittlig månadsinkomst Antal Tidigare genommedllemmar snittsavgift 1 2 3 4 5 6 Genomsnitt 242 377 419 492 547 682 414 0 10 001 18 880 21 683 25 422 34 767 10 000 18 879 21 682 25 421 34 766 6 811 15 337 19 334 23 201 28 085 41 558 18291 89 579 139 915 72 592 143 100 57 363 4 363 506 912 265 393 429 474 527 668 416 Avgiftsklass Ny avgift 1 2 3 4 5 6 Genomsnitt 242 377 419 492 547 692 414 Tidigare genomsnittsavgift 265 393 429 474 527 668 416 Avgift i % av genomsnittlig Förändring inkomst % kr/månad kr/år Ny avgift Tidigare avgift -18% -6% -3% 5% 5% 5% -23% -16% -10% 18% 20% 24% -270-188 -116 217 242 290 3,6% 2,5% 2,2% 2,1% 1,9% 1,7% 2,3% 3,9% 2,6% 2,2% 2,0% 1,9% 1,6% 2,3% Tabellerna ovan visar avgifterna där A-kassans avgifter är inkluderade. Avgift till A-kassan uppgår till 87 kronor och arbetslöshetsavgiften uppgår till 55 kronor, totalt 142 kronor (för år 2013). 18
1% 11% 18% Bilaga 2. Procentuell andel av medlemmar per avgiftsklass 11% 1% 1% 1818% % Avgiftsklass 1 - inkomst 1 - inkomst tom 10.000 tom 10 000 Avgiftsklass 2 - inkomst 2 - inkomst tom 18.879 tom 18 879 28% Avgiftsklass 3 - inkomst 3 - inkomst tom 21.682 tom 21 682 Avgiftsklass 4 - inkomst 4 - inkomst tom 25.421 tom 25 421 Avgiftsklass Avgiftsklass 5 - inkomst 5-1 inkomst - tom 34.766 tom 10.000 34 766 28% Avgiftsklass Avgiftsklass 6 6 2 - inkomst tom 18.879 Avgiftsklass 3 - inkomst tom 21.682 28% 28% Avgiftsklass 4 - inkomst tom 25.421 Avgiftsklass 5 - inkomst tom 34.766 14% 28% 28% Avgiftsklass 6 14% Bilaga 3. Medlemmar ackumulerat i procent per månadsinkomst 1,2 1 0,8 0,6 % ack 0,4 0,2 0 7 7000 000 8 8000 000 9 9000 000 11 11000 000 12 12000 000 13 13000 000 14 14500 500 15 15000 000 15 15500 500 16 16000 000 18 18500 500 18 18879 879 19 19500 500 20 20000 000 23 23000 000 24 24000 24 24500 30 30000 34 34000 34 34766 40 40000 19