Förekomst av mindre hackspett (Dendrocopos minor) i Karlstad och Säffle kommun

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för Biologi Andreas Persson Förekomst av mindre hackspett (Dendrocopos minor) i Karlstad och Säffle kommun Lesser Spotted Woodpecker (Dendrocopos minor) in Karlstad and Säffle municipality Biologi C-uppsats Datum/Termin: 2011-01-19/Vt-10 Handledare: Martin Österling Examinator: Eva Bergman Löpnummer: 10:41 Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Sammanfattning En inventering av mindre hackspettens (Dendrocopos minor) förekomst i Säffle och Karlstad kommuner genomfördes med huvudsyfte att fastställa i vilka utvalda områden i kommunerna som arten fortfarande häckar samt att se i vilken kommun arten är mest förekommande. Detta har skett genom inventering av ett antal utvalda områden i båda kommunerna. Mindre hackspett valdes då den är klassad som NT (nära hotad) på den nationella rödlistan 2010 och att arten är under kraftig nedgång i hela landet och ligger på gränsen till VU (sårbar). Hypotesen för inventeringen var att mindre hackspett förekommer i större antal i Säffle kommun än i Karlstad kommun eftersom Säffle kommun till ytan är större än Karlstad (2512 km 2 vs 1572 km 2 ) och därför kan ha fler lämpliga häckningsbiotoper för mindre hackspett. En jämförelse av kommunerna gjordes för att se i vilken kommun arten är vanligast förekommande (flest bebodda häckningslokaler samt i vilken kommun flest individer hittades). Totalt valdes 20 lokaler i de båda kommunerna, 14 i Säffle kommun och sex i Karlstad kommun. Det fanns 23 kända lokaler i Karlstad kommun, men endast sex lokaler valdes då det var stora avstånd mellan lokalerna och för lite tid för att inventera alla 23 lokaler. Totalt antal lokaler i Säffle är ett trettiotal, men pga tidsbrist valdes 14 lokaler som låg nära varandra. Efter att fältarbetet var klart kunde det fastslås att det häckar mindre hackspett i minst åtta av 14 lokaler i Säffle kommun (57 %) och i minst fyra av sex lokaler i Karlstad kommun (67 %). Under inventeringen fann jag totalt 21 individer i Säffle och 16 individer i Karlstad. Antalet individer/ha för Säffle var 0,31 och för Karlstad 0,14. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kommunerna i förekomsten av mindre hackspett, även om Säffle hade ett högre medelvärde individer/ha (för utvalda områden). Men i antalet individer rapporterade/år för alla områden i kommunerna fanns en antydan till en signifikant skillnad (p = 0,06), vilket innebar att Karlstad kommun kan ha en större population men skillnaden kan lika gärna bero på en större rapporterings benägenhet i Karlstad kommun än Säffle kommun. Abstract This is a field investigation of lesser spotted woodpecker (Dendrocopos minor) in the municipality of Säffle and Karlstad. The main purpose of the inventory was to determine in which selected areas of the municipalities that the species still breeds and to see in which municipality the Lesser Spotted Woodpecker is more common. This was done through survey of several areas in both municipalities. Lesser Spotted Woodpecker was chosen because it is classified as NT (near threatened) on the national Red List in 2010 and that the species is in serious decline throughout the country and lies on the border to VU (vulnerable). The hypothesis of inventory is that the species is more common in Säffle municipality than the municipality of Karlstad since Säffle municipality has a larger surface area than Karlstad (2512 km 2 vs. 1572 km 2 ) and can therefore provide more suitable nesting habitat for the lesser spotted woodpecker. 1

A comparison of the municipalities was made to see in which municipality the Lesser Spotted Woodpecker are most common. Second comparisons were made to see which municipality had the highest amount of occupied breeding facilities. A total of 20 areas were chosen in the two municipalities, 14 in Säffle municipality and six in Karlstad municipality. There were 23 known localities in the municipality of Karlstad, but only six were chosen since there were large distances between locations and lack of time to search all 23 rooms. The total number of breeding facilities in the municipality of Säffle is about thirty or more, but to make a survey of them all was not possible due to lack of time. Therefore were 14 localities were chosen as they were close to each other. After the fieldwork was completed, it could be concluded that the Lesser Spotted Woodpecker nesting in at least eight of the 14 localities in Säffle Municipality (57%) and at least four of the six localities in the municipality of Karlstad (67%). During the survey a total of 21 individuals were spotted in Säffle, but only 16 individuals were spotted in Karlstad. The number of individuals / ha for Säffle was 0.31 and for Karlstad 0.14. The result of a t-test showed that there was no significant difference between the municipalities in the density of lesser spotted woodpeckers, although Säffle had a higher mean individuals / ha (for selected areas). But in the number of individuals reported each year for the all localities in the municipalities, there was a close to a significant difference (p = 0.06), which could indicate that the municipality of Karlstad has a bigger population. Another reason may be that the numbers of ornithologists are higher in Karlstad leading to more reports. 2

Inledning Sverige har idag en rödlista som innehåller alla djur- och växtarter som är hotade pga mänskliga aktiviteter. Denna lista gäller nationellt för Sverige, men byggs upp med hjälp av de kategorier och kriterier som den internationella rödlistan, IUCN, tagit fram för rödlistning av arter. Dessa kategorier och kriterier bygger på en prognos för arternas risk att dö ut. Det finns 5 kriterier en art måste uppfylla för att bli rödlistad inom kategorierna CR-VU, A-E, som alla har olika numeriska tröskelvärden för varje kategori. A = populationen minskar kraftigt, B = populationen har en begränsad utbredning och minskar, är fragmenterad och/eller fluktuerar extremt, C = populationen är liten och minskar, D = populationen är mycket liten och E = populationens utdöenderisk beräknas genom kvantitativ analys, ex. en sårbarhetsanalys, uppgå till specificerade värden (Artdatabanken, SLU, 2010). I Sverige har vi idag totalt 4180 rödlistade arter, varav 34 är fiskar, 8 är grod- och kräldjur, 19 är däggdjur, 1758 är växter och 95 stycken är fåglar (Artdatabanken, SLU, 2010). Den art som i Sverige just nu är den mest hotade är vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos, Bechstein, 1803). Den är klassad som akut hotad (CR) då det endast finns 20 reproduktiva individer kvar i landet. Den är bofast i västra Värmland och tillfällig i Dalsland, i övriga landet är den utdöd, eller så saknas uppgifter (Artdatabanken, SLU, 2010). Mindre hackspett (Dendrocopos minor, Linnaeus, 1758) förekommer i hela Sverige, upp till fjällens björkbälte och är kategoriserad som NT (nära hotad) (Artdatabanken, Artfakta, SLU, 2010), men ligger på gränsen till VU (sårbar). Idag finns det inga tecken på en populationsförändring av de ungefär 11 600 reproduktiva individerna som finns i landet. Den mindre hackspetten har troligen ökat de senaste 10-15 åren enligt en övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Minskningstakten inom de kommande 20 åren kommer troligen vara 15 % (10-20%). Denna bedömning grundas på en minskad geografisk utbredning, och/eller försämrad habitatkvalitet (pga nya EU miljöregler, ökat biobränsleuttag) och negativ påverkan t.ex. almsjukan (Artdatabanken, Artfakta, SLU, 2010). Mindre hackspett är även fridlyst enligt jaktlagstiftningen (Naturvårdsplan 2007). Arten tillhör brokspettarna och är minst av alla hackspettar vi har i Sverige och Norden. Den blir 14 16½ cm i längd och har ett vingspann på 24 29 cm, vilket är en ganska mycket mindre än vår vanligaste hackspett, större hackspett (Dendrocopos major, Linné, 1758) som har en längd på 23 26 cm och ett vingspann på 38 44 cm. Hanen har helröd hjässa och det typiska vita bandmönstret på ryggen. Honan har samma bandmönster och färg som hanen, men saknar den röda hjässan. Mindre hackspett häckar i lövskogar och äldre kulturbygd (parker, större trädgårdar som är igenväxande, hagmarker, ekdungar etc.). Men hackspetten har höga krav på sin lokal och det är att det bl.a. finns många döda stående träd, döende träd och mycket mjuka trädslag som t.ex. al. Anledningen till att hackspetten inte kan hacka i friska träd och andra hårda trädslag är 3

pga av dess mycket lilla näbb, som är väldigt ömtålig. Idealiska miljöer för mindre hackspett är strand/sump lövskogar med mycket al och asp och björk som är gamla och mjuka att hacka i. Bohålets ingång är ungefär 3 x 3½ cm (Fågelguiden 1999). Hot mot mindre hackspett är i första hand gallring i löv- och blandskogar, om lövträden tas bort. Mindre hackspett missgynnas kraftigt av avverkning av äldre lövträd, omföring av lövträdslundar och blandskogsbestånd till barrskog, dränering och avverkning av aloch björkkärr. Arten missgynnas även starkt av landskapsvård som innebär röjning eller gallring av täta strandskogar, alkärr samt borttagande av murkna träd och grenar. Nedhuggning av äldre hagmarksbjörkar och alar är även det negativt för arten. Omhamling av gamla lindar är något av det mest negativa för arten då dessa träd är de mest värdefulla för födosök. Man kan enkelt säga att det största hotet mot arten är landskaps- och naturvårdsskötsel som innebär avverkning, gallring och röjning av/i lämplig häckbiotop (Artdatabanken, Artfakta, SLU, 2010). Forskning har gjorts om våra 4 nordiska brokspettar (tretåig hackspett (Picoides tridactylus, Linné, 1758), större hackspett, vitryggig hackspett samt mindre hackspett) och innebörden av naturliga skogar med varierande mängd död ved för dess förekomst och överlevnad. Där slog man fast att ju mer naturlig en skog får vara med stor mängd död ved desto bättre för våra brokspettar (Roberge et al. 2008). I en annan studie gjord i södra Englands ekskogar undersökte man vad hackspetten använde den döda veden till, vilken typ av död ved som användes till boplatser etc. Man kunde där konstatera att högstubbar, eller stående döda träd var mer gynnande som habitat åt större hackspett (Smith 2007). En svensk studie som gjorts visade att mindre hackspett är enkel att hitta i naturliga lövskogar med stor mängd död ved gentemot produktionsskogar som fått gå till naturvård, kontrollerade skogar. Man kunde även säga att om den naturliga lövskogen var >38 ha så var chansen att påträffa mindre hackspett 80 %. Man hade även visat att det var stor chans att hitta mindre hackspett i mycket mindre habitat i naturlig lövskog med mycket död ved och att hackspetten krävde större areal för kontrollerade skogar (Wiktander U et al. 1992). I Säffle och Karlstad kommuner häckar arten i ett flertal olika lokaler. I Karlstad kommun finns det ungefär 23 kända häckningslokaler för mindre hackspett längs Vänerstranden (noterat dock är att det kan finnas fler observationslokaler). I Säffle kommun har i samband med inventeringar noterats ett trettiotal häckningslokaler. Säffle hyser ytterligare ett antal lämpliga häckningsbiotoper vilket kan utläsas av naturvårdsplanen. I Säffle finns för närvarande ca 150 områden med biotopskydd och naturvårdsavtal. Många av dessa är lämpliga lokaler för mindre hackspett (Roger Gran pers. comm). I Karlstad kommun är mindre hackspett klassad som en ansvarsart. Att arten är klassad som ansvarsart innebär att kommunen har ett större ansvar för artens fortsatta existens i kommunen. De ska alltså se till att arten inte minskar i kommunen, att det finns tillräckligt 4

många häckningslokaler för att arten inte ska försvinna (Naturvårdsprogrammet 1995). Även i Säffle kommun är mindre hackspett klassad som en ansvarsart (Naturvårdsplan 2007). Frågeställningen som undersöktes i denna studie var om tätheten av häckande individer var högre i Säffle kommun som har fler lämpliga biotoper i än i Karlstad kommun. Bakgrunden till denna frågeställning är att Säffle har väldigt många biotoper som lämpar sig väl för mindre hackspett, dvs. många skogsområden med ädellöv, mycket död ved (både stående och liggandes) och att lokalerna ligger utspritt i kommunen. I Karlstad finns det inte fullt lika många områden av denna biotop som hackspetten kräver och de områden som finns här ligger mestadels längs med vänerstranden. Karlstad kommun är även mindre till ytan än vad Säffle kommun är. Karlstad har en total yta på 1572 km 2 medan Säffle har en total yta på 2512 km 2. Detta ökar då möjligheten att finna lämpliga biotoper i Säffle. Utgångspunkten för hypotesen var skogens pärlor, skogsstyrelsens karta över skyddad natur och höga naturvärden. Där framgår att det finns många fler skyddade områden i Säffle än i Karlstad. Totalt 23 lokaler fanns i Karlstad längs med vänerstranden där mindre hackspett häckar (Skötselplan för Vänerstranden inom Karlstad kommun, 2000). I Säffle kommun finns ett trettiotal häckningslokaler, samt ytterligare ett antal biotoper som lämpar sig väl som häckningslokal. Metod och material Tjugo lokaler har valts ut för inventering, totalt för båda kommunerna, 14 lokaler i Säffle kommun och 6 lokaler i Karlstad kommun. I Säffle kommun är samtliga 14 lokaler skyddade genom antingen nyckelbiotop, biotopskydd eller naturvårdsavtal. I Karlstad kommun är endast 3 av de valda områdena skyddade genom biotopskydd och naturreservat. Samtliga 20 utvalda lokaler har inventerats för att se om arten fortfarande häckar där och försöka få en uppfattning om hur många individer som häckar. Den inventeringsmetod jag använt mig av är att välja ut kända häckningslokaler för mindre hackspett som besöktes under mars-maj 2010 för att se om arten fortfarande häckar där och om området fortfarande har rätt biotop och naturvärde. I Karlstad kommun valdes områden efter samråd med Catharina Knutsson på Natur- och parkenheten på Karlstad kommun, som föreslog lämpliga områden längs Vänern. Orsaken till att hon rekommenderade Vänern var för att Karlstad kommun nyligen hade fått en inventering gjord längs med Vänerstranden. De visste att det fanns mindre hackspett i flera lokaler här. För att hitta dessa lokaler användes underlagsrapport 1 till skötselplanen av Vänerstranden. Detta var resultatet av den inventeringen som gjordes, som beskrev hur många lokaler med mindre hackspett det fanns, samt en karta och koordinater med vart lokalen låg. Det fanns även med en områdesbeskrivning för varje 5

lokal. De fann att det fanns 23 lokaler med mindre hackspett och 6 av dessa valdes till denna undersökning (Catharina Knutsson, pers. comm.). I Säffle kommun valdes områden med väldigt höga naturvärden och som har haft häckande mindre hackspett i många år. Tre stora områden valdes i Säffle med totalt 14 lokaler. Anledningen till att just dessa lokaler valdes och att 14 lokaler valdes och inte 6 lokaler som i Karlstad var att lokalerna låg nära varandra inom området. I dessa lokaler vet man, genom inventering, att det finns eller har funnits mindre hackspett i flera år (Roger Gran, pers. comm.). Vid inventeringen användes GPS, för att tillsammans med karta från skogsstyrelsens skogens pärlor kunna se att man befann sig i rätt lokal (Skogsstyrelsen 2009), mobiltelefon eller dyl. för att spela upp lockläte eller trumning för att locka till fram hackspetten, eller få hackspetten att börja trumma på lokalen. På varje lokal noterades antal individer som observerades eller hördes. Inventeringen av mindre hackspett skedde med hjälp av en uppspelning av fågelns trumning via t.ex. en mobiltelefon. Denna metod är väldigt effektiv om det finns någon hackspett i lokalen, då fågeln lockas fram av lätet eller själv börjar trumma. Denna metod fungerar endast/bäst under häckningsperioden som är mars-maj. Inventeringen utfördes tidigt på morgonen, före kl. 09.00. Detta för att arten troligen är mer aktiv då, eftersom den letar föda efter natten. I Karlstad kommun skedde inventeringen av praktiska skäl senare på eftermiddagen, ungefär 14-18. Varje lokal inventerades två gånger, med några undantag i Säffle, där inventering skedde tre-fyra gånger (detta i lokaler där det fanns färska spår, men inga individer skådades första gångerna). Under inventeringen har även en medobservatör deltagit. 6

Områdesbeskrivningar Säffle kommun Fig.1. Karta över område 1 i Säffle kommun, Krokstad. Lokal 1, Krokstad: Naturvårdsavtal. Både område 1 och 2 har lika biotop, men båda är bra lokaler för mindre hackspett, kanske inte bästa häckningslokalerna, men bra födolokaler. Det är mindre områden som är blandlövskog, med dominerande trädslag asp. I område 1 är det mest gammal och grov asp med många döda grenar, även vissa döda träd som blivit som högstubbar. Gott om hackmärken. Andra arter i området är Gröngöling, Spillkråka och Större hackspett. Yta 1 ha. Syd/nord: 6558129, väst/öst:1333444 Lokal 2, Krokstad: Naturvårdsavtal. Lokalen ligger bara några hundra meter söder om område 1 och ser likartat ut. Blandad lövskog med varierande ålder, nära vägen till pelletsfabriken vilket medför mycket störningar från tung trafik. Många döda grenar, bättre födolokal än häckningslokal. Det är även här asp som dominerar. Yta 0,9 ha. Syd/nord: 6557836, väst/öst: 1333307 Lokal 3, Krokstad: Mindre område längs med cykelbana ut mot Duse udde. Cykelbanan delar lokalen i två nästan lika stora lokaler. Naturvårdsavtal gäller för lokalen och det är asp och björk som dominerar. Många stora, äldre träd och många träd med döda grenar som gynnar hackspetten. Mindre hackspett hördes trumma, dock var det svårt att helt avgöra vart hackspetten befann sig, men troligen var det i område 4 vid älven. Yta 1 ha. Syd/nord: 6556712, väst/öst: 1333463 Lokal 4, Krokstad: Biotopen är lika som föregående och ligger ungefär 50-100 m bakom, det är en åker/fält mellan lokalerna. Denna lokal är större och ligger intill Byälven och är 7

därför med sump/strand lövskog. Samman kopplas med område 5 som har en mindre grus gång/cykelbana genom. Bäverhydda vid vattnet i mitten av kullen som området ligger på. Väldigt många bäverfällen och bäver angripna träd som gynnar hackspetten. Området är mer blandskog med många aspar, viss al, björk och ek. Vissa gamla och dåliga träd som gynnar hackspetten, högstubbar av björk. Här fanns även bohål i vissa träd. Hela området är naturvårdsavtalat. Yta 3 ha. Syd/nord: 6557056, väst/öst: 1333710 Lokal 5, Krokstad: Nyckelbiotop och biotopskyddad ädellövskog med stort inslag av al och bok, enstaka tallar finns. Detta är den östra delen av krokstadsparken mellan nord och ost bakom herrgården. Lokalen är en väldigt lämplig häckningslokal för mindre hackspett och lokalen hör ihop med område 6. Finns inte många störningsmoment här. Stigen utgör ingen direkt störning för arten. Yta 8,9 ha. Syd/nord: 6557674, väst/öst: 1334061 Lokal 6, Krokstad: Naturvårdsavtal. Blandskog med dominans av löv. Det är asp och al som dominerar, med visst inslag av tall. Yta 3 ha. Syd/nord: 6558051, väst/öst: 1333996 Lokal 7, Krokstad: Biotopskydd. Lövskog dominerad av äldre asp. Lämplig häckbiotop för mindre hackspett med många döda grenar och vissa döda träd med bohål. Mycket hackmärken. Om inte en häckningslokal, mycket bra födolokal. Yta 1,7 ha. Syd/nord: 6558343, väst/öst: 1332644 Lokal 8, Ideberget, Krokstad: Norr om Ideberget, nedanför högsta punkten. Perfekt miljö för mindre hackspett, strandlövskog med barrskog runtom. Naturvårdsavtal gäller för lokalen. Björk och al dominerar, många av dessa är gamla och döda, många döda grenar samt naturliga högstubbar. Många hackmärken. Även om hackspetten inte häckar här så är det en väldigt bra lokal/biotop för födosök. Yta 1,1 ha. Syd/nord: 6556224, väst/öst: 1333515 8

Fig.2. Karta över område 2 i Säffle kommun, Sjönsjö. Lokal 1, Sjönsjö: Två områden som går längs med Smärslidsbäcken men delas till två områden av vägen. Den högra delen av området är yngre skog med enstaka döda träd och grenar, asp och al dominerade områden. Det andra området, västra, är mycket mer gynnsam miljö för mindre hackspett. Många gamla döda träd, många döda grenar, mer blandskog, men många stora döda och döende björkar, aspar och al. Många hackmärken och bohål finns. mindre hackspett brukar häcka i lokalen enligt Roger Gran. Yta 2,4 ha. Syd/nord: 6560635, väst/öst: 1329249 Lokal 2, Sjönsjö: Biotopen är lika med Drössviken. Sumplövskog med väldigt många döda och döende träd. Al dominerar, enstaka aspar och björkar. Väldigt många färska hackmärken och bohål. Marken är våt och ofta översvämmad vår och höst. Flertalet alar har här ringbarkats för att så småningom dö och bli mer föda för hackspettar. Se bilder i bilaga. Yta 4,8 ha. Syd/nord: 6561242, väst/öst: 1329513 Fig.3. Karta över område 3 i Säffle kommun, Kila. 9

Lokal 1, Kila: Nyckelbiotop och biotopskydd. Strandblandskog med dominans av löv, Al och asp dominerar. Visst inslag av äldre grand och tall. Väldigt mycket färska hackmärken och bohål. Yta 12,7 ha. Syd/nord: 6569226, väst/öst: 1329014 Lokal 2, Kila: Nyckelbiotop. Ligger bredvid Kilaälven, upp på ett berg. Lövskog med väldigt mycket döda och döende träd. Ligger precis bredvid 2 sommarstugor. Yta 6 ha. Syd/nord: 6568445, väst/öst: 1328783 Lokal 3, Kila: Nyckelbiotop. Finaste biotopen låg innan själva nyckelbiotopen. Intill vattnet väldigt mycket högstubbar och döda alar, perfekt miljö för mindre hackspett. Andra området 20-30 meter ifrån vattnet domineras av asp och björk, men väldigt många döda och döende träd med mycket hackmärken och bohål. Yta 5,2 ha. Syd/nord: 6568350, väst/öst: 1329265 Drössviken, Säffle: Nyckelbiotop och biotopskydd. Drössviken. Förutom västa Sommelns strandskogar den mest lämpade lokalen för mindre hackspett tillsammans med område 2 vid Sjönsjö. Båda dessa lokaler är lika i biotop. Aldominerat, sumplövskog med väldigt många hackmärken och bohål. Här häckar minst 1 par mindre hackspett. Färska hackmärken över allt, väldigt mycket död ved och döende träd. Biotopen är idealisk för både mindre hackspett, men även för Vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos). Här finns även en bebodd bäverhydda så det är många bäverfällen och många bäverangripna träd som gynnar hackspetten. Marken är alltid blöt och översvämmad till viss del, vilket medför många döda träd. Yta 2,3 ha. Syd/nord: 6565502, väst/öst: 1331552 Karlstad kommun Fig.4. Karta över Alster, Karlstad kommun. 10

Alster: Aspdominerad lövskog intill Alsterån. Många hackmärken och även bohål. Biotopen är lämplig häckbiotop för mindre hackspett. Vid mynningen till Vänern är det bekräftad häckningslokal som består till största delen av gammal och död Al. Yta 14,3 ha. Syd/nord: 6588046, väst/öst: 1374945 Fig.5. Karta över Göteborgsudden, Karlstad kommun. Göteborgsudden(Zakrisdalsviken/Porsviksudden): Består av 3 biotopskydd efter varandra. Ytterst på udden har även Tretåig hackspett skådats (en gång 1994). Genom området går det även en vandringsled som har handikappanpassats, men denna verkar inte påverka förekomsten av mindre hackspett, då den mindre hackspetten häckar mer i sidan av leden. Mitt emot lokalen pågår det massivt bygge av villor och då är det detta som kan ses som ett störningsmoment. Yta 6 ha. Syd/nord: 6584435, väst/öst: 1365155 Fig.6. Karta över Herrön, Karlstad kommun. Herrön, Skattkärr: Mycket lämplig häckningsbiotop. Flera bohål och färska hackmärken. Det är aldominerat och många träd är döda eller döende, många högstubbar, 11

sumplövskog. Yta 6,47 ha. Syd/nord: 6588669, väst/öst: 1378369 Fig.7. Karta över Väse, Karlstad kommun. Hammarsjö, Väse: Inte längre en häckbiotop! All död ved eller döende ved var borttagen. Var väldigt urgallrat och bara frisk, ung ved kvar. Yta 2,08 ha. Syd/nord: 6586524, väst/öst: 1386857 Fisketorpet, Väse: Lämplig biotop med bete och väldigt många döda björkar, aspar och al. Många naturliga högstubbar, men pga röjningsarbete gick det ej att inventera och det kan även vara ett störningselement för fågeln! Lokalen har varit häckningslokal. Senast observerade hackspetten var år 2002-03-30 (Artportalen, 2000). Yta 31,83 ha. Syd/nord: 6585755, väst/öst: 1386187 Fig.8. Karta över Niklasdals lövskog, Karlstad kommun. 12

Niklasdals lövskog, Arnön: Naturreservat sedan 2008. Den bästa, mest lämpliga häckbiotopen för mindre hackspett i Karlstad. Det är till största delen sumplövskog intill Arnöfjorden. Bäver finns i området och bidrar till bättre miljö för hackspetten genom angrepp på träd (så dessa dör) och fällning av träd. Aspdominerad skog med betydande inslag av björk på torr och frisk mark, medan den mer våtmarkspåverkade delen närmast stranden är klibbaldominerad. Inslag av gran, tall, sälg, rönn och enbuskar. Skogen har stor variation i form av stor åldersspridning, trädslagsblandning, ojämn slutenhet och marken är fuktig blöt närmast stranden, men i områdets centrala delar finns torra, öppna hällmarker. Rikligt med död ved och gamla träd. Området är ett av kommunens mest värdefulla lövskogsområden. Yta 12 ha. Syd/nord: 6584698, väst/öst: 1384227 Resultat Totalt hittades under denna inventering 21 individer av mindre hackspett i Säffle och 16 individer i Karlstad. I åtta av de 14 lokaler (57 %) som inventerades i Säffle kommun förekom häckning av mindre hackspett. Detta då en eller flera individer observerades under inventeringen samt att stor förekomst av bohål och andra färska hackmärken fanns. I Karlstad kommun förekom häckning av mindre hackspett i 4 av 6 inventerade lokaler (67 %). För Karlstad var medelvärdet 0,14 individer/ha medan det för Säffle var 0,31 individer/ha i inventerade lokaler vilket skulle kunna tolkas som att den mindre hackspetten är vanligare i Säffle än i Karlstad. En statistisk analys visar dock att det inte fanns någon signifikant skillnad i täthet (t-test t = 1,42, p = 0,17, df = 18). För att testa om det var någon skillnad i antal individer mellan kommunerna användes observationer över antal rapporterade individer mellan år 2000 och 2010 (figur 9 och 10). Den statistiska testen visar att det inte är finns någon signifikant skillnad (t-test, t = 2,03, p = 0,06, df = 20) i antal rapporterade individer. Det finns indikationer att den mindre hackspetten är vanligare och ökar i Karlstads kommun (figur 9) och minskar i Säffle kommun (figur 10). Regressionsanalys visar dock att det inte är någon signifikant skillnad varken i Karlstad (β = 0,02, p = 0,25) eller i Säffle (β = -0,05, p = 0,43). 13

Fig.9. Regressionskurva över medelantalet individer observerade/år för samtliga kända lokaler i Karlstad kommun (artportalen, Svalan 2010). Y-skalan börjar på 0,4 eftersom lägsta värdet var 0,6. Fig.10. Regressionskurva över medelantalet individer observerade/år för samtliga kända lokaler i Säffle kommun (hämtade från Svalan 2010). Tabell 1. Förekomsten av mindre hackspett i Säffle- och Karlstad kommun. Alla inventerade lokaler för både Säffle- och Karlstad kommun med totalt antal observerade individer/år (samtliga inventeringar för året). Lokal 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Parkeringen, Herrön K-D 0 0 0 0 1 3 0 0 0 0 5 Göteborgsudden K-D 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 Väse, Hammar K-D 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 14

Väse, Fiskartorpet K-D 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Arnön, Niklasdalslövskog K-D 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 Alsters Herrgård K-D 9 12 2 3 8 6 5 9 11 15 2 Krokstad område 1 Säffle 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 0 Krokstad område 2 Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Krokstad område 3 Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 Krokstad område 4 Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Krokstad område 5 Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Krokstad område 6 Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 Krokstad område 7 Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ideberget Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 Sjönsjö 1 Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 Sjönsjö 2 Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 Kila kyrka 1 Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 Kila kyrka 2 Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kila kyrka 3 Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Drössviken Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 Diskussion Det fanns en skillnad i medelantalet individer/ha för kommunerna, som kunde antyda att det fanns en skillnad. Statistiska test visade dock att det inte finns någon signifikant skillnad mellan Karlstad kommun och Säffle kommun i häckningstäthet för de undersökta lokalerna. Jag jämförde även kommunerna i antalet observerade individer/år för alla kända lokaler i kommunerna (hela kommunerna) och fick här en antydan till en signifikant skillnad efter att analys gjordes. Man kan därför misstänka att mindre hackspett totalt sett för kommunerna verkar vara mer förekommande i Karlstad kommun. Men här kan resultatet bero på att Karlstad har fler observatörer än det finns i Säffle. I fig.9 får man en antydan till att antalet individer i Karlstad kommun ökar, men statistiska test visar ingen signifikant skillnad. Att det i fig.10 ser ut att finnas färre mindre hackspett kan helt enkelt bero på att mängden observatörer i Säffle kommun är mycket färre än det är i Karlstad. Denna slutsats drar jag då data som används här kommer från Svalan. Hypotesen att Säffle kommun hade fler individer än Karlstad kommun såg först ut att vara rätt (i alla fall när medelvärden för individer observerade/år jämfördes), men analysen visade att ingen signifikant skillnad fanns (för de utvalda områdena). Hypotesen att mindre hackspett är mer förekommande i Säffle blev alltså falsifierad. Det fanns däremot en antydan till en signifikant skillnad mellan Säffle och Karlstad när man 15

jämförde medelvärdena för hela kommunen (observerade individer/år). Analysen här stärkte bara resultatet från mina data (att hypotesen är falsifierad), att mindre hackspett verkar vara mer förekommande i Karlstad, eller att Karlstad har en större insats när det gäller inventering. Den andra hypotesen (andel individer/yta) falsifierades även den genom analys av antalet individer/ha i båda kommunerna (utvalda områden). Det fanns inga signifikanta skillnader mellan Säffle och Karlstad, även fast medelvärdet var något högre för Säffle och man hade en antydan till att det skulle kunna vara signifikant. Här kan man bara anta att tätheten är större i Säffle kommun, i mer lämpliga biotoper. Pga av tidsbrist kunde en analys av kommunerna som helhet inte genomföras i aspekten individer/ha. Resultatet för Karlstad hade nog kunnat bli annorlunda om man hade kunnat inventera Hammar/Fisketorpet i Väse också. Men pga antropogena störningar var en inventering där inte möjlig. Men lokalen är en väldigt lämplig plats för mindre hackspett då det finns gott och död ved och högstubbar av björk, asp och al. Det fanns även en större mängd gran i detta område vilket missgynnar den mindre hackspetten. En anledning till att jag fann fler individer i vissa av lokalerna i båda kommunerna kan ha att göra med mängden död ved som fanns i lokalen. Forskning har påvisat betydelsen av död ved och naturliga skogar för att brokspettarna ska gynnas, däribland mindre hackspett. De hade visat att chansen att träffa på en mindre hackspett i en biotop med mycket död ved var större en i en lokal med bara enstaka död ved. Specialiserade hackspettar gynnas av större naturligt växande skogsområden med stor andel död ved (Roberge et al. 2008). Fortsättningsvis på denna tråd kan man konstatera att det fanns stora skillnader i förekomst mellan alla lokaler i totala antalet observerade individer/år (samtliga inventeringar för året). Då de flesta lokaler inte hade någon mindre hackspett, vissa bara ett par medans några bl.a. Niklasdalslövskog i Karlstad hade 5-6 individer, motsvarande 3 par häckandes. Man blir ju väldigt nyfiken på varför det är sådana skillnader, då alla lokaler är väldigt likartade. En intressant iakttagelse som gjordes under fältarbetet var den i individförekomst mellan Drössviken i Säffle och Niklasdalslövskog i Karlstad. De här lokalerna är inte lika stora, men de är båda skyddade och de har båda samma biotop (strandnära lövskog med dominans av döda alar), men ändå var skillnaden i förekomst av mindre hackspett här förbluffande. I Drössviken var förekomsten av mindre hackspett under inventeringen endast totalt 2 individer (under två inventeringar), medans det i Niklasdalslövskog var totalt 9 individer (samma kan ha räknats under två inventeringar). Det var alltså stor förekomst av mindre hackspett i Niklasdal, men mycket liten förekomst vid Drössviken och ändå är det biotopskydd på området vid Drössviken och många spår fanns efter mindre hackspett, bl.a. bohål. En orsak till denna stora skillnad mellan de båda lokalerna kan tänkas vara storleksskillnaden. Niklasdalslövskog är nästan 10 ha större än Drössviken, vilket kan innebära att en större mängd individer kan häcka samtidigt i 16

Niklasdal utan att det blir för stor konkurrans, medan det i Drössviken kanske bara får plats ett par, carrying capacity. I Säffle hade jag flera lokaler som inga hackspettar observerades i under inventeringen. I dessa lokaler utfördes därför fler inventeringar än i övriga lokaler, för att se om mindre hackspett fanns här eller inte. Jag tror dock att de lokalerna mycket väl kan vara häcknings- eller födolokaler också, även om jag under inventeringen inte fann någon mindre hackspett. Biotoperna är väl lämpade för både födosök och häckning, samt att jag hittade bohål och andra färska spår efter mindre hackspett. Den procentuella skillnaden var mellan Säffle kommun och Karlstad kommun 10 % när man jämförde hur många av lokalerna som hade mindre hackspett. Här får man en förkänning av svaret på frågan om häckningstäthet. Mindre hackspett verkar häcka tätare i Karlstad kommun, där nästan 70 % av de inventerade lokalerna var bebodda, medans det i Säffle kommun bara var ca 60 % av lokalerna som hade mindre hackspett. Dock är det svårt att veta om lokalerna är häcknings- eller födolokaler, när man inte undersökt detta. Men när man tittar på antalet individer som observerats vid inventeringen så var det fler i Säffle kommun, fast det var ju också mer än dubbelt så många lokaler här. Och eftersom man frågar sig om mindre hackspett är mer förekommande i Säffle än i Karlstad så blir svaret ja, fler individer skådades i Säffle under inventering, men totalt sätt för hela kommunerna finns ingen signifikant skillnad. Hypotesen är falsifierad. Jag kan dock uttrycka mig om en möjlig negativ inverkan på resultatet här, då samma individer kan ha räknats mer än en gång! Flera faktorer kan ha påverkat resultatet till det sämre. En sådan faktor är att det är många fler personer som rapporterar observationer av mindre hackspett i Karlstad än vad som görs i Säffle (rapportering till artportalen). Detta gör att man inte kan jämföra kommunerna under en tioårsperiod. Du får endast en sådan bild över Karlstad kommun pga data brist i Säffle! Sen är en annan faktor att man bara inventerat en liten del av alla områden som finns i kommunerna. Men att det finns fler lämpliga biotoper i Säffle behöver egentligen inte betyda att arten är mer förekommande där, eller att tätheten där är större. Resultatet från denna inventering (totalt sätt) är positivt då arten är minskande i hela landet. Resultaten för inventeringarna är inte bara observationer av skådade individer, utan även trumningar och färska hackmärken och bohål. Det kan finnas flera orsaker till att det under vissa år inte finns några värden (gamla observationer) för vissa av lokalerna i Karlstad. En orsak kan vara att det inte var någon i den lokalen under det året och inventerade och därför fanns inga inrapporterade data på artportalen. En annan möjlig orsak, som är minst trolig, är att det inte fanns någon häckande mindre hackspett i lokalen det året. Men eftersom mina värden i diagrammet kommer från artportalen så är man beroende av andras observationer för att kunna gör en jämförelse av kommunen över tid. Alla observationer i artportalen (Svalan) är 17

inrapporterade av privatpersoner, vilket då oftast inte är professionella inventeringsdata för lokalerna. Det betyder att de kan vara felaktiga. Detta skulle då kunna påverka resultatet negativt. Denna undersökning är även användbar för kommunernas naturvårdsarbete. Mindre hackspett är en ansvarsart i både Säffle kommun och Karlstad kommun och denna undersökning kommer att vara till stor hjälp i deras naturvårdsarbete. Rapporten kan även hjälpa dem att i framtiden skydda de områden som arten häckar i och som idag saknar skydd. Detta skulle då stärka artens fortsatta överlevnad! I England har man studerat den mindre hackspetten och vad som är karakteristika skogar för den både historiskt och idag. Man kunde visa att hackspetten före 1980-talet häckade mest i glesare ekskogar med en stor abundans död stående ved. Idag är det ingen skillnad mellan predation och abundansen död ved i häckningslokalen, men skogarna är tätare. Man föreslog vad naturvården ska fokusera på för att rädda den mindre hackspetten. Habitat management should focus on creating and maintaining networks of connected woodlands in areas of mature, open woods. Finer-scale habitat selection by Lesser Spotted Woodpecker within woodlands should be assessed to aid development of beneficial management actions (Charman et al. 2010). Om försöket skulle göras igen i framtiden så skulle man kunna göra inventeringen bättre och vara mer noga med när man är ute (datum och väder) och vad man antecknar. Med mer tid kan man även välja fler områden eller göra flera inventeringar i varje område. Detta skulle ge ett bättre, mer noga resultat. Man skulle även då få ett bättre spridningsmått, eller få reda på om en lokal är födolokal eller häckningslokal, för det är något man inte vet i denna inventering. Tillkännagivande Jag vill tacka Catharina Knutsson på Natur- och Parkenheten i Karlstad kommun för hjälp med val av lokaler i Karlstad kommun. Jag vill även tacka Roger Gran för att ha hjälp till i Säffle med både val av områden och mängden häckningsområden som finns. Jag tackar även Bengt Persson som har varit medobservatör under inventeringen. Jag vill även tacka Björn Arvidsson som hjälpte mig att välja en bra art att arbeta med, mindre hackspett, även för hjälp med att få ett bra resultat. Sist vill jag tacka min handledare Martin Österling för att ha hjälpt mig att få till en bra uppsats. Referenser Artportalen http://artportalen.se/birds/default.asp, många gånger under uppsatsen 18

Charman EC et al. 2010, Characteristics of woods used recently and historically by Lesser Spotted Woodpeckers Dendrocopos minor in England IBIS, 152, 3: 543-555 Karlstad kommun 1995, Naturvårdsprogram Hotade arter, Karlstad kommun, Kalmar Lars. S, Peter J.G, Killian M, Dan Z (1999), Fågelguiden, Albert Bonniers Förlag, Stockholm Roberge J-M et al. 2008, Specialised woodpeckers and naturalness in hemiboreal forest: Deriving quantitative targets for conservation planning Biological Conservation 141: 997-1012 Rödlistan, SLU http://snotra.artdata.slu.se/artfakta/getspecies.aspx, 2010-10-09, http://snotra.artdata.slu.se/artfakta/getspecies.aspx?searchtype=advanced, 2010-10- 09, http://snotra.artdata.slu.se/artfakta/getspecies.aspx?searchtype=advanced, 2010-05- 01, Skogsstyrelsen http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/skogensparlor.aspx, 2010-04-14 Skötselplan för Vänerstranden inom Karlstad kommun, Underlagsrapport 1: inventeringar och områdesbeskrivningar, rapport 2000:5, Sid. 20, fig. 3.5. Karlstads kommun fastighetskontoret Smith KW 2007, The utilization of dead wood resources by woodpeckers in Britain - IBIS, 149: 183-192 Säffle kommun 2007, Naturvårdsplan Säffle kommun tryckeri, Säffle. Wiktander U et al. 1992, Occurrence of the Lesser Spotted Woodpecker Dendrocopos minor in relation to area of deciduous forest Ornis Fennica, 69, 3: 113-118 Alla foton är tagna av Andreas Persson. Copy @ Andreas Persson 19

Bilaga fotografier Säffle kommun Lokal 1 Krokstad Lokal 2 Krokstad Lokal 3 Krokstad Lokal 3 Krokstad Lokal 4 Krokstad 20

Lokal 4 Krokstad Lokal 5 Krokstad Lokal 6 Krokstad Lokal 1 Sjönsjö 21

Lokal 2 Sjönsjö Drössviken, Säffle kommun Karlstad Kommun Alster Herrön, Mindre hackspetten! Detta en Hane Herrön 22

Väse, Hammarsjö Väse, Fiskartorpet/Hammar, del av område 2 Arnön, Niklasdals naturreservat 23