Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Tanja Eklund

I detta nummer: Hälsa från Frykenstrand s 03 Rapport centraliserad smittspårning s 04 Inbjudan nätverksträff CCC 20 nov s 05 Info insända gynekologiska prover s 06 MHV- turnén inbjudan med datum s 07 Inbjudan familjecentralen Hagfors s 08 Frågor & Svar Margareta Goop s 09 Frågor & Svar Margareta Goop forts. s 10 Matkultur s 11 Information fr Livsmedelsverket s 12 Information fr Livsmedelsverket forts. s 13 Information från Socialstyrelsen s 14 Information från Utv. enheten MBHV s 15 Boktipset s 16 Kalendariet s 17 Tratten är en informationstidning från mödrahälsovårdsenheten Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör: Tanja Eklund Kontaktuppgifter till MHV-enheten: Margareta Goop, mödrahälsovårdsöverläkare, margareta goop@liv.se Eva Nilsson, verksamhetsutvecklare, eva.nilsson@liv.se Tanja Eklund, assistent, tanja.eklund@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragajardo@liv.se Lars Kullenberg, MBHV-psykolog, lars.kullenberg@liv.se Besöksadress: Mödrahälsovårdsenheten Landstingshuset Rosenborgsgatan 50 651 82 Karlstad 054-61 67 06 2

för stor skillnad. En femtedel av sjukdomsbördan i Sverige. Så mycket står fyra ohälsosamma levnadsvanor ensamt för. Att stödja förändring av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor gör där- När den värmländska mödrahälsovården samlades för två dagar i vackra Frykenstrand startade första dagen med en föreläsning om (o)hälsosamma matvanor. Föreläsare var folkhälsostrategen Kaj Sundström och Janette Grahn Vera, dietist med folkhälsoinriktning på utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård. Kaj inledde kort med att påminna om hälsans bestämningsfaktorer, där levnadsvanor kan ses som faktorer som kan påverkas av individen. Samtidigt har samhället, som hälso- och sjukvården ett ansvar och möjlighet att minska ohälsan, genom förebyggande och hälsofrämjande arbete. Alla patienter har rätt att få kunskap om och möjlighet att påverka sina levnadsvanor så att risken att drabbas av sjukdom minskar, sa Kaj Sundström. Janette fortsatte med att berätta om hur socialstyrelsens riktlinjer ser ut för att arbeta för hälsosamma matvanor med patienter. I stort handlar det om tre nivåer: enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal (se faktaruta). FAKTARUTA I socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder rekommenderas någon form av samtal, tre nivåer av rådgivning beskrivs. Enkla råd Korta standardiserade råd, < 5 min Rådgivande samtal Dialog och individanpassat, ca 10-15 min (upp till 30 min) Kvalificerat rådgivande samtal Strukturerat/teoribaserat (t ex MI eller KBT) där personalen är särskilt utbildad, ofta längre än rådgivande samtal Riktlinjerna hjälper den professionelle att främja jämlik hälsa, och följer man riktlinjerna vet man också att ens arbete vilar på kunskapsgrund, förklarade Janette Grahn Vera och fortsatte med att framhålla vikten av att dokumentera detta arbete i journalsystemet. I Cosmic finns en levnadsvanemall med tolv stycken KVÅ-koder. Janette var uppkopplad mot Cosmic under föreläsningen och visade var och hur man klickar och skriver för att fylla i. Mödrahälsovård framhölls som en väldigt viktig aktör för att arbeta med levnadsvanor i allmänhet och med matvanor som var i föreläsningens fokus. Ett problem som Janette och de närvarande barnmorskorna var överens om är att det finns få resurser att hänvisa patienter till när det gäller kvalificerat rådgivande samtal om matvanor. - Även om det inte löser problemet helt och hållet så glöm inte bort Friskvården i Värmland, påminde Janette om. Text och bild: Daniel Foxhage 3

Rapport från centraliserad smittspårning Skriver till er med uppdatering hittills vad gäller den centraliserade smittspårningen avseende klamydia som infördes 1 januari 2014. Statistik och slutlig utvärdering av hela 2014 kommer i början av 2015. Hittills har övergången till det nya arbetssättet gått mycket bra. Detta tack vare verksamheternas förmåga till flexibilitet och öppenhet för nya arbetssätt, och det gäller både de mottagande verksamheterna, men också alla de verksamheter som remitterar patienter för smittspårning! Syftet med denna nya organisation är att effektivisera och förenkla smittspårningen i Landstinget i Värmland. Smittspårningen har centraliserats till två enheter; Ungdomsmottagningen Druvan respektive STImottagningen, Centralsjukhuset Karlstad. En mycket begränsad smittspårningsverksamhet finns kvar internt på kvinnoklinikens mottagning CSK, men denna enhet är inte remissinstans. Observera att det enbart är smittspårningen som har centraliseras. Behandling och smittskyddsanmälan ska göras av den som först tar emot ett positivt klamydiaprov. En korrekt ifylld Smittskyddsanmälan ska göras av den som först tar emot ett positivt klamydiaprov. Detta gör alltså inte smittspårarna. Det är av yttersta vikt att alla uppgifter fylls i även de uppgifter som inte anges som strikt obligatoriska i systemet. Det gäller t.ex. lab-nummer, smittort, smittland, smittväg och angivna förhållningsregler. Smittspårning påbörjad markeras med Ja i och med att patienten remitteras till smittspårare. Ange i fritext till vilken enhet patienten är remitterad för smittspårning. Om smittspårning av någon anledning inte är aktuell, kryssa då i rutan för Nej och ange i fritext orsaken. Om dessa uppgifter inte fylls i, kommer ni få en påminnelse om komplettering av Smittskyddsanmälan även om patienten redan är remitterad vidare. Det kan därför vara en god idé att fylla i alla dessa uppgifter från start för att slippa tidsödande administration i ett senare skede. För detaljer och fullständiga rutiner avseende centraliserad smittspårning, v g se rubriken Centraliserad smittspårning under STI på Smittskydd Värmlands hemsida: www.smittskyddvarmland.se Smittskydd Värmland vill också påminna om, att vid misstanke om smittsam sjukdom, som ingår i Smittskyddslagen, bl. a klamydia, gonorré, hiv och hepatit samt syfilis, är man som vårdgivare skyldig att erbjuda kostnadsfri provtagning utifrån patientens anamnes och symptom. Man är som vårdgivare enligt Smittskyddslagen skyldig att erbjuda och kontrollera prover samt ansvara för provresultatet om en patient söker mottagningen med misstanke om STI. Patienten ska inte hänvisas till annan instans, utan ska erbjudas provtagning utan dröjsmål (helst samma dag). Om man inte kan erbjuda patienten provtagning på den egna mottagningen av någon anledning, bör man vara patienten behjälplig med kontakt och bokad tid på annan mottagning. Att enbart hänvisa patienten till att själv ta kontakt med annan mottagning rekommenderas inte. Patienter som söker med partnerbrev eller önskemål om provtagning direkt till det lokala labbet ska hänvisas till närmaste läkar-/barnmorskemottagning och där tas om hand enligt ovan. Anna Skogstam Bitr. smittskyddsläkare 4

Insända gynekologiska cellprover Nyligen uppmärksammades att några av de insända gynekologiska cellproverna ej blivit analyserade på Patologen. Maria Heggen kunde identifiera följande orsaker: 1. Elektronisk remiss: Fortfarande en del problem med att elektroniska remissen på cellprover inte skickats när cellprovet är taget, detta gör att provet blir stående på Patologen tills remissen skickats. 2. Remiss Identitet: Remiss ID - stämmer inte på burk och provtagningsunderlag 2 beställningar har gjorts och man har då inte kontrollerat att numren överensstämmer när de packas och skickas till Patologen. Provet analyseras inte förrän detta rättats till. 3. Provtagningsunderlag: Se ALLTID till att burk + Provtagningsunderlag skickas+ elektronisk remiss skickas 4. När GCK prov tas ska det stå på följande sätt på remissen: På GCK prover: Beställande enhet: Svarsmottagare: Svarsmottagande enhet: GCK-expeditionen Pontus Bjerre GCK-expeditionen Text: Maria Heggen och Margareta Goop Landstingets hemsida för SRHR (Sexuell- och reproduktiv hälsa och rättigheter) frågor innehåller mycket matnyttigt för BMM och UM. Här finns länkar till information om bl.a: STI, andrologi, kampanjer, preventivmedel, kondombeställning, våld i nära relationer, och faktablad på flera språk med råd och fakta om sexuellt överförda infektioner som kan användas som stöd i mötet med patient/motsvarande. Gå till SRHR-sidan på Landstinget i Värmlands webbplats. Eva Nilsson Samordnande barnmorska/verksamhetsutvecklare Mödrahälsovårdsenheten 6

Frågor och svar Margareta Goop 1. Spiral och cellförändringar Fråga: Jag har en fundering på konsekvenserna av att ha satt en Jaydess där patienten hade lättare cellförändringar vid insättandet. Vet du hur det är? Jag hade inte vetskap om det, hon säger att hon kan ha nämnt det. CK taget i början av februari, spiralen sattes i slutet av mars och i början av maj skickades en kallelse till henne för GCK som ska tas i slutet av Maj. Hur ska jag hantera detta? Svar: Lätta cellförändringar påverkar ej insättandet av spiral. Om det senare behöver göras något ingrepp/behandling får gynekologen lösa frågan kring spiralen. Du behöver alltså inte göra något alls! 2. Kostnad för sterilisering Fråga: Har just fått frågan/påståendet att det kostar 10 000 att sterilisera sig!? Vilka regler gäller? Svar: En kvinna som är folkbokförd i Värmland betalar som för ett öppenvårdsbesök dvs. 200 kr Kvinnor som inte är folkbokförda här får betala hela kostnaden för laparoskopin på polop dvs. 15,838 kr. 3. APC-resistens hos släktingar Fråga: Hade nyss en patient som uppgav att hennes mamma och mormor testats positivt för något hon uppfattade var APC-resistens. Patienten själv har inte testats och det finns ingen känd hereditet för hjärt- /kärlsjukdom hos föräldrar eller syskon. Detta ska väl enligt metodboken II: A:8 göra att det är okej för patienten med kombinerad metod, eller? Svar: Javisst helt ok 4. Delegering av förskrivning för uppskjutande av mens Fråga: Barnmorskorna får inte skriva ut gestagener(10mg dagligen i ca 10 dagar) för uppskjutning av menstruation men de får skriva ut gestagener i ännu större doser, under flera år (preventivmedel)! Gestagener, för uppskjutning av menstruation, skrivs ut av läkare. Ibland kan det vara många recept som läkaren får skriva ut, speciellt på våren. 9

Jag undrar om det finns några formella hinder till att delegera denna förskrivningsrätt(förskrivning av gestagener för uppskjutning av menstruation) till barnmorskorna? Svar från Richard Lindgren, ordförande i Läkemedelskommittén: Man kan inte delegera läkemedelsförskrivning. Barnmorskornas förskrivningsrätt gäller preventivmedel och inget annat vad det gäller hormoner. En läkarbedömning skall ske i samband med förskrivning av gestagener för att förskjuta menstruationen. a r t i n 10 B ä r j e d : J

Matkultur Om D- vitamin rekommendation om tillskott- Mörkhyad- vad innebär det? Efter att ha diskuterat denna fundering med Livsmedelverket så är slutstasen att mörkhyad är ett spektrum av olika mörka nyanser. Jag som är född i Sydamerika hör till mörkhyade även om inte i den mörkaste nyansen. Mörkhyad är svårt att definiera. Det finns heller inga definitioner för vilka hudtyper som behöver tillskott. Ordet mörkhyad används mer som uttryckt för personer som inte är av svenskt ursprung som hör till de ljushyade. Livsmedelverket generella råd är att hellre ge än att låta bli om man är osäker gällande huruvida den gravida är mörkhyad eller inte. Rådet gäller även ljushyade gravida beroende på om de är ute i solen eller inte. Text: Jannette Grahn Vera Till MBHV-dietist på Livlinan Inälvsmat I den somaliska matkulturen är njurrätter vanliga. Precis som det finns rekommendationer för leverkonsumtion under graviditeten så finns det även rekommendationer om hur ofta är det lämpligt att äta njure. Skillnaden är att rekommendationer om intag av njure gäller ALLA och är skärskild viktiga för gravida och småbarn. Med tanke på att vi har många personer från Somalia i Sverige och inte minst i Värmland är det viktigt att känna till dessa råd Rekommendationer skiljer sig åt beroende på sort njure och ser ut så här: Nötnjure kan konsumeras 1-2 gånger per månad Gris, kalv och lammnjure kan konsumeras 1 gång per vecka Riskerna Om man äter mer njure än det som man får enligt rekommendationen får man i sig för mycket kadmium (metall) som ansamlas precis människonjurar och skadar dem. Det är viktigt därför att fråga den gravida om njurkonsumtion och vad för sorts njure de eventuellt äter. ************************************************************ 11

Viktig information till BHV och MHV - Nya råd för att minska intaget av bly vid konsumtion av viltkött Att ofta äta viltkött kan innebära att man får i sig ohälsosamma mängder bly. Det visar Livsmedelsverkets undersökning bland svenska jägarfamiljer. För att minska risken att få i sig höga halter av bly måste viltköttet skottrensas mycket mer än vad som tidigare varit känt. Livsmedels-verket ger därför nya råd för att minska blyintaget vid konsumtion av viltkött. Barn under 7 år och foster är extra känsliga för bly. Viltkött är magert kött, innehåller litet kolesterol och är en värdefull källa till näringsämnen. Tyvärr har det visat sig att när blyammunition används vid jakt kan det innebära att de som ofta äter viltkött riskerar att få i sig höga halter av bly om köttet inte skottrensats på rätt sätt. Barn under 7 år och foster är särskilt känsliga eftersom bly kan påverka hjärnans utveckling. I studier har det visat sig att man kan hitta kraftigt förhöjda halter bly i området runt om sårkanalen på vilt skjutet med blykulammunition och att blyfragment sprider sig längre från själva sårkanalen än vad man tidigare kände till. Kött nära sårkanalen används ofta till färs och grytbitar. Andra delar av köttet som filé, stek, hals och ben(lägg) är inte påverkat av bly. Baserat på de nya kunskaperna har Livsmedelsverket tagit fram nya råd för att minska riskerna att få i sig höga halter av bly när man äter viltkött. De nya råden tar fasta på att man ska skottrensa betydligt mer i området där skottet har träffat och kassera detta kött. Om detta görs så behövs det inga begränsande råd om viltköttskonsumtion på grund av bly från ammunitionen. Om detta inte görs så är rådet att samtliga konsumenter ska undvika att äta detta kött på grund av höga blyhalter. Livsmedelsverkets nya råd för att undvika bly från viltkött: Råd för jägare: Sårkanalen efter kulan (kött som ser påverkat eller blodsprängt ut) och ytterligare minst 10 cm synligt opåverkat kött runt sårkanalen/er skärs bort och kasseras i samband med uppslaktning och rensning av slaktkroppen. Detta kött ska inte användas som mat till människor eller djur. Att skära bort med denna marginal gör att halten av bly i köttet kan minska med upp till 1000 gånger. Även i blyhagelskjutet vilt bör påverkat eller blodsprängt kött rensas och synliga hagel ska plockas bort. Vid jakt med blyhagelammunition bör jaktpatroner användas då sportskyttepatroner visat sig släppa ifrån sig mer bly. Genom att använda annan ammunition än blyammunition undviker man helt risken för bly i viltkött. Råd för konsumenter: Undvik att äta viltkött närmast sårkanalen (kött som är påverkat av kulan och är blodsprängt) och ytterligare minst 10 cm 12

kött runt sårkanalen när djuret skjutits med blykulammunition. Kött som färs och grytbitar har ofta större sannolikhet att komma från området kring sårkanalen. Andra köttdelar av viltet som stek, filé, hals, lår och ben (lägg) bedöms inte ha förhöjda halter av bly och kan därför konsumeras som de är. Det kött som redan finns i frysar som kan misstänkas innehålla förhöjda blyhalter behöver ur ett riskperspektiv inte kasseras, men konsumtionen bör begränsas till högst 1 gång per månad. Gravida, kvinnor som planerar graviditet och barn under 7 år ska dock inte äta av detta kött. För konsumenter som äter viltkött någon enstaka gång per år, bedöms sannolikheten att konsumera en portion med förhöjd blyhalt som liten, oavsett vilken del av slaktkroppen köttet kommit ifrån. Den blyexponering som då skulle kunna ske, innebär inte en riskökning med avseende på förhöjd blodblyhalt. Viltkött i butiker och på restauranger Livsmedelsverket uppmanar nu vilthanteringsanläggningar och andra företag som hanterar viltkött att införa rutiner för att säkerställa att endast viltkött som renskurits med god marginal till skottpåverkat kött, enligt Livsmedelsverkets rekommendationer, så att det viltkött som når konsumenter ska vara säkert. Vad gäller för barn, gravida och kvinnor som planerar att bli gravida? Små barn och foster är känsligare för bly än vuxna. Om djuret är skjutet med blykulammunition rekommenderas att endast äta kött som har minst en marginal på 10 cm till det synligt påverkade köttet som ligger närmast sårkanalen. Om köttet kommer från områden som ligger närmare än 10 cm till sårkanalen och påverkat kött, eller om du är osäker på vilken marginal till sårkanalen köttet har, rekommenderar Livsmedelsverket att barn under sju år och kvinnor som är eller planerar att bli gravida (tre månader innan man slutar med preventivmedel) att helt undvika att äta till exempel färs och grytbitar. Andra kan äta köttet högst en gång i månaden. Mer information på www.livsmedelsverket.se sök på Bly i viltkött 13

Efter skarp kritik ändrar Socialstyrelsen uppfattning och föreslår att rutinfrågor om våldsutsatthet ska ställas i mödrahälsovården och psykiatrin. När Socialstyrelsen i början av året presenterade sitt förslag till vägledning för hur vården ska arbeta för att upptäcka våldsutsatthet ledde det till skarp kritik. Socialstyrelsen föreslog att vården inte skulle ställa rutinfrågor om våldsutsatthet. Myndigheten ansåg inte att det fanns tillräcklig evidens för effekten av att ställa sådana frågor rutinmässigt. Men Socialstyrelsens förslag fick skarp kritik. De flesta av de landsting som svarade på förslaget ville att vården skulle ställa rutinfrågor om våld och fick stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Även Barnmorskeförbundet riktade kritik mot förslaget och konstaterade att frågor om våldsutsatthet redan ställs i mödrahälsovården och att erfarenheterna av detta är goda. Kritikerna slog fast att rutinfrågorna räddar liv och att det måste värderas högre än den eventuella integritetskränkning det skulle kunna innebära att få frågor om våldsutsatthet. Nu har Socialstyrelsen lämnat slutversionen av vägledningen om våldsutsatthet till regeringen. Där framgår det att myndigheten backar från sin tidigare linje. Socialstyrelsen föreslår nu att rutinfrågor om våldsutsatthet ska ställas i mödrahälsovården och i psykiatrin. Forskningssammanställningen visar att upptäckten av våld ökar markant när man frågar om våld, framför allt inom mördrahälsovården, skriver Socialstyrelsen i sin rapport. Vi har tagit till oss av de synpunkter vi har fått och varit lyhörda. Vi har valt att titta på de verksamheter där det finns stöd för att rutinmässiga frågor kan leda till en minskad våldsutsatthet, säger Olga Gislén, utredare på Socialstyrelsen. Samuel Åsgård samuel.asgard@dagensmedicin.se Dagens Medicin 16 oktober 2014. 14

Information från Utvecklingsenheten mödraoch barnhälsovård Ny assistent på Mödrahälsovårdsenheten Tanja Eklund: Anställd som assistent 50 % på Mödrahälsovårdsenheten sedan 22 september. Har sedan tidigare en tjänst på 50 % inom landstinget på Patient- och medborgarstödsenheten, där handlägger jag ansökningar för patienter som söker rehabilitering utanför landstinget. Jag är oerhört glad att få vara en del av vår organisation, och jag trivs väldigt bra! Jag har lång erfarenhet inom administration och assistentjobb, men även inom försäljning, marknadsföring och projektledning. Ursprungligen är jag en skånetös, född i Malmö, men har även bott i Stockholm i flera år. Dock tillhör mitt hjärta numer Värmland och här kommer jag att stanna! På fritiden tycker jag om att vistas i vår vackra natur, i både ur och skur. Löpning är ett stort intresse, men även att fotografera. Som avkoppling älskar jag också att laga mat och baka, vilket uppskattas av mina nära och kära. Har även ett volontärsuppdrag på Äldrekontakt som fikavärd, och bjuder på hembakad fika med trevlig stämning vid olika tillfällen. Jag kommer att finnas på MHV- enheten olika dagar i veckan enligt ett fast schema, kan då nås på anknytning #16706. Det går även bra att maila på tanja.eklund@liv.se Önskar er allt gott i höstrusket! Med vänliga hälsningar Tanja Eklund 15

Boktipset! Boken Vänta barn på olika språk En bok om graviditet, förlossning och första tiden med barnet - nu även på somaliska. Boken riktar sig i första hand till föräldrar, men är också ett bra stöd för barnmorskan i kontakten med föräldrarna. Boken tar bland annat upp: Kroppsliga och psykiska förändringar hos den gravida kvinnan. Fosterutvecklingen vecka för vecka. Kost- och träningsråd. Förlossningens alla faser samt smärtlindring. Övningar som är bra både under graviditeten och efter förlossningen. Beställ boken: svensk utgåva, somalisk utgåva, engelsk utgåva, arabisk utgåva 16

Kalendariet November *MHV- turné Karlstad 5/11 Filipstad 6/11 Arvika 10/11 Säffle 14/11 Sunne 17/11 Se sidan 7 i Tratten. *20 november- Nätverksträff och fortbildningsdag på CCC för anställda på familjecentraler och landstingsanställda inom mödra- och barnhälsovård. Förmiddagen är obligatorisk för alla barnmorskor, och eftermiddagen är till för de som arbetar på familjecentral. Se sidan 5 i Tratten. 28 november- Öppet Hus, Familjecentralen i Hagfors firar 10-års jubileum! Se sidan 8 i Tratten. December *5 december MHV fortbildningsdag. Inbjudan kommer! 17