Hälsofrämjande skolutveckling. Uppstartsdokument. Hishults förskola/skola



Relevanta dokument
Uppstartsdokument. Blåkullaområdet

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSREDOVISNING 2007

Kvalitetsredovisning

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Kvalitetsdokument

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Systematiskt kvalitetsarbete

Guldgruvans förskola 2007

Avdelningen Blåbäret

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

FÖRSKOLAN MULLVADEN Avdelningen Spindelns verksamhetsplan Hösten 2013

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

Grön Flagg Rapport Ekebyhovs förskola

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass.

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Sagor och berättelser

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box HOVA

Kvalitetsredovisning 2010

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

Välkommen till Grodan, våren 2009

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Lokala arbetsplan

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Årsberättelse 2013/2014

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Att höra barn och unga

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Sagor och berättelser

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Kvalitetsrapport Så här går det

Måns handlingsplan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan.

Hälsoplan för Källängens skolområde från förskola till och med skolår 9. Kalvhagens Förskola. Läsåret 2009/2010

VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSREDOVISNING

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GLÄNTAN

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Värdegrundsplan Ekeby och Svalnässkolor. Mål. Vi vill

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Fritidshem

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

Kvalitetsredovisning 2010

Livsstil och hälsa - nytt tema i Grön Flagg tidigare tema : Kretsloppet

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Presentation av Björkängens förskola

Verksamhetens innehåll

KVALITETSREDOVISNING 2006

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elof Lindälvsgymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Tallens utvärdering Våren 2013

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Bokstäver. Myrstackens kvalitetsarbete. Hällevadsholms förskola

Verksamhetsrapport 2016

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Transkript:

Hälsofrämjande skolutveckling Uppstartsdokument Hishults förskola/skola 30 31 okt 2006

Den röda tråden Kan användas som diskussionsunderlag vid t ex arbetslagsträffar: Hur kan vi jobba vidare med en gemensam värdegrund på skolan? utvecklar vi KASAM med våra insatser? delger vi varandra vad vi gör? skall vi utvärdera och dokumentera? skapar vi elevmedverkan? skapar vi föräldramedverkan? när och hur skall vi fira det vi gjort? 5-stegs modellen i Hälsofrämjande skolutveckling 1. Vision (skapa en gemensam vision om en hälsoskola) 2. Prioritering (välj något eller ett par uppslag att börja arbeta med) 3. Handlingsplan (upprätta en realistisk och konkret handlingsplan) 4. Genomförande (verkställ planen) 5. Utvärdering/firande (reflektera, utvärdera och celebrera insatserna) Detta kan hälsopedagogen hjälpa till med: Erbjuder fortsatt stöd genom att: fungera som bollplank i det hälsofrämjande arbetet ge tips och idéer om material och metoder Vi lånar även ut vårt Upplevelserum på Folkhälsoenheten för hälsoaktiviteter med klassen (max 15 personer). Välkomna att kontakta mig! Ingela Persson Hälsopedagog, Folkhälsoenheten Tel. 153 89 ingela.persson@laholm.se

Bakgrund Minnesanteckningar från uppstarten av Hälsofrämjande skolutveckling för Hishults förskola och skola, den 30-31 oktober 2006. Syftet med dagen var att påbörja en process där Hishults personal i samarbete med Folkhälsoenheten ska utveckla sitt hälsofrämjande arbete genom att arbeta enligt modellen Hälsofrämjande skolutveckling. Hishults personal och rektor arbetade tillsammans med Folkhälsoenhetens hälsopedagog och folkhälsoutvecklare under en kväll och en dag på Klitterbyns turist och konferenscenter i Ängelholm. Aktiviteterna dokumenterades skriftligen och med digitalkamera. Inledning Måndagen den 30/10 samlades Hishults personal på Klitterbyn kl. 17.00. Stolarna i lokalen var placerade i en cirkel och i mitten stod ett fat med stenar och tända ljus som en symbol för lägerelden. Lugn musik spelades och belysningen var dämpad för att få en mysig stämning denna sena eftermiddag. Janet Harrysson, folkhälsoutvecklare och Ingela Persson, hälsopedagog, hälsade alla välkomna. Upplägg och innehåll av dagen beskrevs och deltagarna fick en mapp som bl a innehöll Laholms folkhälsopolicy, Folkhälsocentrums broschyr, fakta om Hälsofrämjande skolutveckling och listor på litteratur som finns att låna på Folkhälsoenhetens bibliotek. Därefter berättade Janet lite om Folkhälsoenheten och dess verksamhet. Vidare förklarade hon syftet med dagens arbete, arbetsgången och metoden Metaplan som leder deltagarna från vision till konkret handlingsplan. Konkret handlingsplan Resultat Målgrup p Förskolepersonal Lärarpersonal Hälso- Kök Aktiviteter? främjande Rektor Vem? förskola/skola N är? HISHUL T Frågeställningar Vilka är vi? Vad är hälsa? Vad är Hälsofrämjande skolutveckling? Vad vill vi jobba vidare med? 3

Presentationsövning För att få veta lite mer om deltagarna höll Ingela i en övning där alla fick börja med att rita av sin hand på ett papper. Deltagarna fick sedan skriva på den avritade handens fingrar: 3 saker som jag är bra på, något jag vill ska hända om 10 år, något jag hoppas på, en dröm, det vill jag att andra ska säga om mig. Bl.a. kom följande fram: Ann-Christin är bra på att lyssna, mysa med familjen och skämma bort katten. Lars är bra på att stava och köra bil. Kristina vill att hennes drömresa ska bli av om 10 år (gärna tidigare). Ing-Marie vill fortsätta utvecklas och lära sig mer. Gerd vill ha fler friska barnbarn om 10 år. Lotta och Johanna hoppas på att huset ska bli klart och Anita hoppas på fred på jorden. Christels dröm är att ta motorcykel körkort och Tina drömmer om en resa. Jesper och Josefina vill att andra ska säga om dem att de är trevliga. Charader Därefter blev deltagarna indelade i grupper om tre. I uppgift fick de att tänka ut en charad som visade vad hälsa kan vara. Paren fick sedan spela upp och de övriga fick gissa. Grupperna visade: Hålla sig frisk Bekymmersfri sömn Ett gott skratt förlänger livet Sova, vakna, äta, vänner, stavgång, stretch och massage Charaderna gav upphov till en diskussion om att begreppet hälsa innehåller väldigt mycket. Personalen fick redovisa vad Hishults barn och föräldrar svarat att de tycker att hälsa är (se bilaga 1). Lars, Ing-Marie och Jesper illustrerade en god natts sömn 4

Teoriavsnitt Ingela informerade om: 1. Bakgrunden till Hälsofrämjande skolutveckling i Laholm. 2. Femstegsmodellen som Hälsofrämjande skolutveckling bygger på: - skapa en gemensam vision - välj och prioritera bland goda idéer - upprätta handlingsplan - verkställ planen - utvärdera och celebrera 3. Framgångsfaktorer i Hälsofrämjande skola: - starta där vi är - delaktighet - elever, personal, föräldrar - helhetstänkande - enkelt, konkret, roligt - satsa på det friska och positiva Deltagarna fick diskutera vad de gör på Hishults förskola/skola för att barn och vuxna ska känna delaktighet: Ex: frågar barnen vad de vill göra pratar om vilka regler som ska gälla hoppas att det nya Föräldrarådet ska skapa mer delaktighet lyssnar på barnens förslag veckobrev och kontaktböcker till föräldrar lyssnar på önskemål från föräldrar diskuterar lösningar med barnen om det t ex varit en konflikt 4. Känsla av sammanhang (KASAM): - begriplighet - hanterbarhet - meningsfullhet 5. Friskfaktorer t ex goda nätverk, stabil miljö, bli sedd, familj och vänner. 6. Hälsa i läroplanerna - Lpo 94 och Lpfö 98. 7. Folkhälsoenhetens stöd i form av handledning, hjälp vid uppstart, material m.m. Ing-Marie fick avrunda kvällen med att berätta vad hon ser framför sig och vad hennes vision kring det kommande arbetet är. Ing-Marie sa att för henne är det klart och tydligt att vi jobbar för ett bättre samhälle och att förskola/skola är en framtidsfabrik där vi arbetar med ett kunskapande från 1-12 år. Ing-Marie utgick från orden: KUNSKAPANDE nyfikenhet utveckling lärande Det är viktigt att ha roligt att ha mod att våga något att ha engagemang med goda förebilder 5

Till sist visades ett naturbildspel till musik från skivan Musik för inre harmoni från Theta (www.theta.se). Dag II Film När självkänslan växer Tisdagen den 31/10 inleddes med en reflektionsrunda kring gårdagen. Därefter pratade Janet om frisk- och skyddsfaktorernas betydelse för att barn och unga ska få ett bra liv trots olika svårigheter under uppväxtåren. Genom att medvetet stärka dessa faktorer kommer vi att öka barns och ungdomars hälsa. Därefter visades filmen När självkänslan växer (Folkhälsoinstitutet) som är en dokumentär av hälsofrämjande arbete på det individuella programmet. Reflektioner efter filmen: - man blir glad av att se att det gick så bra för ungdomarna i filmen - relationer går före allt annat - meningsfullheten är betydelsefull - viktigt att grunden läggs från början, redan i förskolan Introduktionsövning Därefter tog Ingela över och introducerade metoden Metaplan där man arbetar från idé till konkret handlingsplan. Metoden börjar med en visionsdel. Som uppvärmning gjordes en övning för att grupperna skulle få träna på att brainstorma. Instruktionen löd: Du befinner dig på en öde ö och enda tecknet på liv är en coca-cola flaska. Skriv ner så många idéer som möjligt om vad man kan använda flaskan till. 1. Vision Visionsdelen inleddes med frågeställningen: Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola? Instruktioner till grupparbetet: - arbeta i grupp om tre - skriv endast ett förslag per kort - skriv en kort mening - varje par skriver sju till nio kort - texta stort och läsbart 6

När grupperna var klara samlades alla kort in och blandades. Ingela läste ett kort i taget och Janet fäste dem på de tre skärmar som ställts upp. Deltagarnas uppgift var att arrangera korten i grupper utifrån innebörden av orden som stod på dem. Kort som inte passade ihop med några andra placerades för sig själva tillsvidare. När alla kort satts upp fick personalen frågan om de ville byta plats på något och det skedde en viss omorganisering. Därefter sattes en rubrik över grupperna. Följande rubriker framkom: lek och rörelse bli sedd vila lustfyllt lärande mat harmoni goda relationer ha roligt delaktighet lugn och ro bemötande Anita och Ing-Marie visionerar Kaffe med diskussionsfråga: Vad gör vi för hälsofrämjande arbete idag? Deltagarna fick gruppvis skriva på post-it lappar vad man gör idag på Hishult som har med hälsa att göra. Lapparna sattes upp och Janet gick igenom vad som kommit fram (se bilaga 2). 7

Inventera styrkor Efter kaffet ledde Ingela en övning, Mitt eget kort ur Gruppen som grogrund av G. Wahlström, där gruppen skulle identifiera vilka färdigheter och kvaliteter som man såg hos sina arbetskamrater. Ett sätt att uppmärksamma varandras goda sidor. Positiva egenskaper man såg i gruppen var t ex. plikttrogen bra på att dokumentera idrottskoppling till byn duktig på att sjunga teaterapa hjälpsam positiv kunnig pratglad noggrann 2. Prioritering Vidare var det dags att genomföra prioriteringsfasen i Metaplanmetoden. Utifrån det som framkom i visionsdelen och frågan vad som kännetecknar en hälsofrämjande skola fick deltagarna fundera på: Vilka av dessa områden är viktigast att arbeta vidare med? Varje deltagare fick fyra klistermärken/prickar att fördela på de olika områdena och varje person fick placera max två av sina punkter på samma område. När alla fördelat sina punkter räknades markeringarna och det framkom vilka arbetsområden som fått flest (se bilaga 3). Eftersom fördelningen blev jämn fick gruppen fem områden att välja mellan. 1. delaktighet 12 markeringar 2. lugn och ro 8 markeringar 3. bli sedd 8 markeringar 4. goda relationer 7 markeringar 5. lustfyllt lärande 7 markeringar Eftersom Ing-Marie hade önskemål om att hela Hishult ska jobba med ett gemensamt område, utöver det område som arbetslagen sedan själv fick välja, så gjordes en prioriteringsrunda till och då valdes bli sedd. Hishults gemensamma område: bli sedd 8

Avslappning och massage Janet ledde sedan en avslappningsövning Det lugna andetaget ur materialet Visst kan du av T.Orlick och E. Solin samt instruerade deltagarna i en handmassage. Reflektionsrunda Som avslutning på förmiddagen fick deltagarna reflektera över vad de sett och hört. - lärt mig en ny metod, metaplan - bra att sätta ord på tankarna - massagetips - bra struktur Tina och Christel masserar varandras händer - inspiration från stenciler - vi har benat upp vad hälsa är - vi gör mycket som vi inte tänker på - sugen på att börja jobba - skönt att få bekräftat att det finns annat än kunskap som är minst lika viktigt, om inte viktigare, att jobba med i skolan LUNCH med promenadfråga Promenadfråga Hur ska vi praktiskt gå till väga när vi ska öka/stärka KASAM bland vuxna och barn på vår förskola/skola? 1. Hur begriplig, hanterbar och meningsfull är vår verksamhet för de vuxna på vår förskola/skola idag? 2. Hur begriplig, hanterbar och meningsfull är vår verksamhet för barnen på vår förskola/skola idag? 3. Så här kan vi stärka begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med våra metoder? Tankar som kom upp: Begriplighet svårt för t ex vaktmästare och skolmåltidspersonal att förstå vad pedagogerna arbetar efter t ex Lpo 94. Bra om vi kan ses på gemensam fredagsfika 9.30, ett sätt för dem att komma in i verksamheten. Hur får man nyanställda att sätta sig in i verksamheten t ex skolans regler? Hur får vi vår verksamhet att bli begriplig för föräldrarna? 9

3. Fördjupningsfas Deltagarna fick sätta sig i arbetslagen och diskutera det gemensamma prioriterade området bli sedd. Därför är detta område viktigt att arbeta vidare med? Arbetslag 5-12 år Viktigt att öka varje barns självkänsla och tillit till sig själv. Barn utan självkänsla kan bli utåtagerande eller tillbakadragna. Barn med självkänsla klarar motgångar bättre och mår bättre. Viktigt att all personal och barn har sin plats i gruppen. Arbetslag 1-4 år Att bli sedd är grunden för att känna trygghet. Att bli sedd stärker barnets självkänsla som är ett måste för barnets utveckling. Att bli sedd hjälper barnet att se andra och känna empati för andra. Genom att tänka på att varje dag se alla lyfter man som pedagog fram de barn som flyter med. Ann-Christin och Gerd 4. Handlingsplan Så var det dags för arbetslagen att börja planera sitt arbete utifrån de prioriterade områdena. Både arbetslagen fick göra en handlingsplan för det gemensamma området bli sedd och sedan fick de fundera över vilket av de övriga fyra områdena, delaktighet, lugn och ro, goda relationer och lustfyllt lärande, som man tyckte var viktigast att vidareutveckla (se bilaga 4). Ingela gick igenom instruktionerna för att göra en handlingsplan utifrån följande rubriker: Välj område Formulera 1-2 mål Konkreta insatser under året Syfte Utse ansvarig Tillsammans med När/den Hur skall vi utvärdera vårt arbete? Hur involverar vi eleverna? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda? Arbetet med handlingsplanerna avslutades med att grupperna fick redovisa dem för varandra. 10

Avslutning Gruppen samlades runt lägerelden och ett hjärta av bergskristall skickades runt. Den som höll i hjärtat fick säga något om vad man tog med sig hem från uppstartsdagarna. - god mat - trevligt att träffa alla - trevlig kväll - inspiration - konkreta saker - strukturerat - lärorikt - hälsa är mer än mat och rörelse - stärker vårt samarbete - lärt känna varandra mer - borde träffas oftare allihop - bra att allt är nedskrivit - vi är mer konkreta i våra tankar - spännande att få bli mer delaktig i skolans värld - nu har vi kommit ikapp Skolverkets kritik Ingela och Janet tackade för trevliga dagar tillsammans. Ingela informerade om att hälsopedagogens roll i det hälsofrämjande arbetet är att vara ett stöd i processen och hjälpa till med material och metoder. Tid för uppföljning är bokad till januari -07 men personalen är välkommen att kontakta Folkhälsoenheten vid behov. Till sist fick deltagarna skriva en utvärdering (se bilaga 5). 11

Vad är hälsa? Bilaga 1 Klass 1-2 Klass 3 Klass 4-5 skriva läsa hus rent o fint tvätta sig sova roligt leka motion bada bollspel skidor leka i snö inlines cykla gå jaga styrketräning studsmatta massage nyttig mat frukt vatten sallad fisk kyckling fullkorn bröd gå ut med hunden tänka på vad man äter sallad frukt nyponsoppa fisk vatten springa fotboll skratta inte röka, knarka, snusa dricka öl och sprit motionera rätt utrustning vänlighet omtanke rätt mat vitaminer mediciner gå i skolan hygien rättvisa inte slåss kroppen toabesök utseende skönhetsoperationer Klass 6 Föräldrar i förskolan Föräldrar i skolan hålla sig i form äta rikitig mat äta frukt och vitaminer röra på sig hygien spela fotboll bandy skogspromenad gå ut med hunden heja skaka hand sova ordentligt gå eller cykla till skolan tallriksmodellen frisk luft gympa hälsosam mat smaka på allt utevistelse ventilation samma säng varje dag alt. godsaker vid födelsedagar fortbild. inom hälsa för personal mycket utevistelse natur och miljö gympa kamratskap bra med mer motion torkskåp mentalt välmående föräldrainfo. om bra mat massage och beröring fritidsaktiviteter viktigt små klasser/grupper lugn miljö avkoppling valmöjligheter vid maten nya datorer hinderbana i skogen nytt golv i gym.salen ny cd-spelare fredagsfika utan godis och läsk 12

Hälsa på Hishult idag! Bilaga 2 daglig promenad utelektion 5-6 åringar o 1-2:an ute massage barn/vuxna salladsbuffé gemensamma trevligheter Lions quest alla känner alla uterast idrott vi-känsla gemensamma tema små glasspinnar delaktig personal pratar ut skoleskog goda relationer uppmuntrar barnen att äta grönsaker ute i alla väder utevistelse kostmedvetna konfliktlösning alla barn blir sedda idrott 1-2 ggr/v kommer i säng i tid motion på olika sätt ingen god personalfika styr själva klockan sover ute hälsning i hand morgon pratstund skrattar anpassade grönsaker lek o rörelse i skogen sockerfritt mellanmål fruktstund tema utedag nyttigare fredagsfika smörgås till måndagsmötet 13

14 Bilaga 3

15

16

Bilaga 4 Hishultsområdets handlingsplaner ht -06 17

Handlingsplan för arbetslag: År 1-4, Åkerlyckan Namn: Anita, Gerd, Tina, Johanna Område: Bli sedd Mål: Stärka självkänslan och se alla vuxna/barn Konkreta insatser under läsåret: Syfte: Ansvarig: Tills. med: När/den: Namntavla i hallen Göra barntavlor Massage Se och hälsa på alla Tillitsövningar för personalen Vi ser alla barn, de känner sig sedda Lyfta fram de positiva egenskaper som barnen ser hos varandra. Beröring och tillit skapar lugn och trygghet Alla ska känna sig sedda Stärka personalgruppen Tina, Johanna Övriga 3/11-06 Tina, Johanna v. 45 Gerd, Anita (små) Tina, Johanna (super stjärn.) 2 ggr/mån Alla Dagligen Anita Skolan Julfest Hur utvärderar vi? Hur involverar vi eleverna? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda? Utvärdera kontinuerligt under fredagsmötet. På samling, prata om t ex varför man hälsar Föräldraråd, månadsblad, hallblocket, utv. samtal Pärm för nya 18

Handlingsplan för arbetslag: År 1-4, Åkerlyckan Namn: Anita, Gerd, Tina, Johanna Område: Lustfyllt lärande Mål: Locka fram barnens nyfikenhet och lära genom lek. Konkreta insatser under läsåret: Syfte: Ansvarig: Tills. med: När/den: Ute varje dag mer planerad verksamhet Utnyttja utemiljön Respektive grupp Januari 07 Utveckla gympan Hoppis o Skuttis Kalvin gympa Rörelser ökar lusten att röra sig, motorikträning Tina, Johanna Gerd, Anita Nov/dec Gemensam sångsamling Små lär av stora/stora av små Träna språket, turtagning Anita Övriga 1 tors/mån Hur utvärderar vi? Hur involverar vi eleverna? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda? Fredagsmötet 1 gång/mån efter sångsamling, prata med barnen om ny verksamhet Genom samling och verksamhet Info. blad och hallblock Pärm för nya 19

Handlingsplan för arbetslag: År 5-12 Namn: Lotta, Kristina, Lars, Jesper, Ann-Christin, Christel, Josefina Område: Bli sedd Mål: Öka barnens självkänsla Konkreta insatser under läsåret: Lions quest Syfte: Våga och tycka Ansvarig: Rektor Tills. med: Egen grupp När/den: Varannan vecka Måndagsprat Våga prata och lyssna Mentorer Egen grupp Måndag morgon Dagbok/loggbok Upptäcka saker man inte alltid ser, reflektera över sin situation bli sedd av mentorn Christel Egen grupp 1 gång/v Alla pratar med barnen Bli sedd av annan vuxen Ulla År 5-12 Vid tillfälle Temadag (alla känner alla) Bli sedd i ny grupp Rektor, måndagskonf. År 6-12 Ht -06 Rastlekar som barnen håller i Alla ser alla, förebilder Lars, Christel, Jesper De som vill 1 gång/dag Morgonhälsning, ögonkontakt Alla blir sedda Mentorer Egen grupp 1 gång/dag 20

Mötesplatser kök, vaktmästare, lokalvårdare Massage för personalen Upptäcka och åtgärda saker som hänt Rektor Alla 2 gång/mån mån 14.45 fred 09.30 Hur utvärderar vi? Hur involverar vi eleverna? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda? Enkät/frågor innan/efter, likabehandlingsplan T ex rastlekar, pratar, skriver Utvecklingssamtal Visa/förklara handlingsplan 21

Handlingsplan för arbetslag: År 5-12 Namn: Lotta, Kristina, Lars, Jesper, Ann-Christin, Christel, Josefina Område: Delaktighet Mål: Medvetenhet om sitt eget lärande Konkreta insatser under läsåret: IUP Syfte: Se sin utveckling Ansvarig: Lotta Tills. med: Övriga När/den: 2 ggr/mån Elevråd, matråd, klassråd, Skol IF Bryta ner kursplan Demokrati Process Varför ska man gå i skolan? Rektor, Jesper, Ulla Rektor Elevrepr. Respektive mentor, elever 1-2 ggr/ termin Inför nya moment, teman Hur utvärderar vi? Hur involverar vi eleverna? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda? Loggbok, IUP-pärm, underlag för utvecklingssamtal Se målet Utvecklingssamtal, IUP, kontaktbok, veckoblad, loggbok, kalender Visa och förklara handlingsplanen 22

Utvärdering Antal enkäter: 13 st Bilaga 5 1. Jag upplevde att mål, syfte och upplägget för uppstartsdagen var oklar/otydlig klar/tydlig 1 2 3 4 5 6 3 st 7 s t 3 st Kommentarer Mycket strukturerat och bra. Hälsa betyder så mycket mer än bara motion. Mycket tydlig struktur, lätt att veta var vi var. Bra med lite repetition andra dagen. 2. Jag upplevde att jag kände mig delaktig under uppstartsdagen mkt liten grad mkt stor grad 1 2 3 4 5 6 1 st 4 st 8 st Kommentarer: Bra att man får göra saker själv och i grupp. Också bra att hela tiden skifta grupper så att man får jobba med olika personer. Lära känna annan personal och att de får känna mig inte bara yrkesmänniskan. 3. Uppstartsdagen har gett mig nya infallsvinklar i mkt liten grad mkt stor grad 1 2 3 4 5 6 1 st 4 st 4 st 4 st Kommentarer: Hur skolan arbetar med sina mål men att t ex inom kost skulle det behövas en egen dag med personal/chef. Hälsa är så mycket. Vad hälsa är. Att det inte bara handlar om kost och rörelse. En del var nytt, en del hade vi redan diskuterat. Jag har fått mycket inspiration till att jobba med barnen på många olika sätt.

4. Jag upplever att jag fått med mig konkreta verktyg om hur vi kan arbeta vidare på hemmaplan i mkt liten grad mkt stor grad 1 2 3 4 5 6 8 st 4 st Kommentarer: Inte inom mitt yrke t ex kost. Hoppas vi kan leva upp till det farhågor= tidsbrist 5. I sin helhet upplevde jag uppstartsdagen som givande och stimulerande i mkt liten grad mkt stor grad 1 2 3 4 5 6 1 st 4 st 8 st Kommentar: Att man blir delaktig i skolan, att bli sedd. En kick att sätta igång! 6. För att kunna arbeta vidare med handlingsplanen, ser jag det som viktigt att Komma igång snarast! Att inte tiden blir ett hinder. Alla är med. Att vi får tid. Handledning och uppföljning. Att vi får tid till detta! Man får det nedskrivit på ett papper. Få tid att utvärdera och även få kontinuerliga tips och idéer så att det inte svalnar. Alla är med på tåget. Viktigt med uppföljning. Fortlöpande information om Hälsofrämjande skolutveckling finns på: http://www.laholm.se/l_templates/l_pagefull.aspx?id=2515 24