Utvärderingsverkstad samordnad via Regionförbundet i Uppsala län Projekt Kartläggningsplats Carina Gustafsson, Helén Hjalmarsson, Åsa Matsson 2013-10-22 1
Inledning/Bakgrund Både myndighet och utförare ser ett behov av stöd för biståndsbiståndshandläggare som handlägger unga vuxna (< 21 år) och som söker bostad enligt 9 9 lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Det är en insats som beviljas personer som har stort behov av stöd dagligen. Insatsen innehåller inget av begränsande, uppfostrande karaktär utan bygger på att personer med stort behov av stöd på grund av sin funktionsnedsättning. Diskussioner har förts mellan biståndsbiståndshandläggare på BUN:s myndighetsenhet och biståndsbiståndshandläggare på sektionen för LSS och socialpsykiatri, SLS om svårigheten i en del ärenden att bedöma behov av insatsen bostad med särskild service enligt 9 9 LSS. Diskussionen har också förts i samarbete med de utförare som verkställer dessa beslut. När beslutet har verkställts kan utförarna beskriva hur personer klarar sig bra med väldigt lite stöd och kanske inte borde beviljats insatsen. En svårighet i bedömningen kan många gånger vara att ungdomar som bor hemma får mycket serverat och inte har prövat på uppgifter självständigt eller ens under handledning. Det motsatta kan också ske, ungdomar som får avslag på insatsen visar sig efter en tid vara i behov av insatsen. Dessa ungdomar får då vara med om onödiga misslyckanden som kanske kunnat undvikas om man hade kunnat göra en mer säker bedömning från början. Det är otillfredsställande för biståndsbiståndshandläggare då målet med deras arbete är att personer ska beviljas det de har behov av. Vilket innebär att likväl som inte för lite stöd ska beviljas ska inte heller för mycket stöd beviljas. Att insatsen i detta fall bostad med särskild service enligt 9 9 LSS ska beviljas de som har behov av insatsen. Det material som idag finns för utredning består till stor del av ungdomarnas och föräldrarnas egna beskrivningar samt s.k. checklistor som ungdomen och dess nätverk fyller i. Förvisso hämtas information in från skolans personal och andra professioner men det ger inte en tillräckligt tydlig bild av vad dessa ungdomar kan klara i ett eget boende. Biståndsbiståndshandläggare får ofta en behovsbeskrivning som bygger på att ungdomen behöver någon som hindrar honom/henne från att hamna i fel sällskap, kan begränsa intag av alkohol mm. Då en bostad enligt LSS bygger på frivillighet och medbestämmande och inte får innefattas av begränsningar är det inte dessa behov som är avgörande för om rätten till bostad med särskild service enligt 9 9 LSS enligt 9 9 LSS föreligger. Som det nämns ovan är det de svårigheter ungdomen har på grund av sin funktionsnedsättning som ska ligga till grund för beslut om rätt till insats. 2
När ovanstående diskussion har förts tillsammans med affärsområdeschef för område Barn ungdom och familj i Uppsala kommun framkom ett förslag. Att en kartläggningsplats skulle kunna visa på vilket stödbehov ungdomen faktiskt har. En ungdom får möjlighet att pröva på att bo i en egen bostad med personal som har till uppgift att kartlägga ungdomens förmågor. För att genomföra detta bestämdes att ett projekt ska genomföras. Under hösten 2012 uppkom möjligheten att använda en plats på ett korttidshem för detta ändamål och arbete med projektet startades. En projektbeskrivning togs fram som bifogas som bilaga 1. Syfte Syftet med kartläggningsplatsen är att ge ett utökat underlag för bedömning av ungdomens förmåga att klara ett eget boende eller inte. Att därmed vara stöd för en mer rättssäker bedömning av behov av insatsen. Utvärderingens syfte är att se om kartläggningsplatsen ger ett tydligt underlag för en mer säker bedömning, där biståndshandläggare kan känna sig trygg med sitt förslag till beslut gällande bostad med särskild service enligt 9 9 LSS. Begränsningar Arbetet med att anpassa den fysiska platsen så den svarar mot behovet för den tänkta verksamheten drog ut på tiden vilket lett till att det är först nu den första ungdomen är på kartläggningsplatsen. Den planerade starten av kartläggningsplats var april 2013. Det innebär att någon utvärdering inte kan göras till denna sammanställning. Metod Programteori Vi tog fram en programteori utifrån det syfte och mål vi har kring vad vi vill utvärdera. Vi har på våra miniföreläsningar gått igenom modeller för programteori. Vi har valt att göra nedstående som för oss är överskådlig. Vi har här begränsat oss till ett huvudsyfte - att hitta en fungerande modell för hur vi utreder förmågan att klara av ett eget boende vid osäkerhet i bedömningen. 3
Resurs Aktiviteter Mellanliggande målgrupp Slutgiltig målgrupp Mål Utfall Projekt-grupp Korttidshem (kth) Lyan Lokal och personal på kth Biståndshandläggare Förbereda personal Anpassa lokal till viss del Regelbundna möten med personal på kth Praktiskt använda bedömningsinstrum ent Personal på Lyan Skapa bedömningsinstrum ent.-olika delaktiviteter Biståndsbiståndshandlä ggare Personer som söker bostad med särskild service enligt 9 9 LSS enligt 9 9 LSS, där det är svårt att få ett bra underlag vid utredning, när behovet är svårbedömt Modell för utredning gällande personer som söker bostad enligt 9 9 LSS och behovet av sökt insats är svårbedömt Bedömning som leder till rätt stöd/rätt boendeform Den unge och föräldrar/företräd are ser ökad självkänsla hos den unge Förberedelse för den unge och den unges familj inför att flytta hemifrån. Regelbundna möten med projektgrupp Efter ovanstående aktiviteter arbetade vi med processen för insamling av data till vår utvärdering. Vi valde då att arbeta med intervjuer samt observation av en ärendedragning då aktuellt ärende diskuteras. Barn- och ungdomsnämndens myndighetsenhet fick till uppgift att välja en person som skulle erbjudas möjligheten till kartläggningsplats. När lokalen var färdigställd gjordes det. Biståndshandläggare valde ut vilken ungdom som skulle erbjudas kartläggningsplats. De gjorde urvalet utifrån de pågående utredningar om bostad med särskild service enligt 9 9 LSS som fanns på enheten. Som det står i programteorin skulle det var en ungdom där behovet av sökt insats var svårbedömt. Hur gjorde vi? Vi har använt olika sökmotorer på Internet när det gäller att få fram olika intervjumetoder samt tidigare forskning i ämnet. Vi har sökt främst på Google, FoU, Sociala Nätet och Inera. Vår tanke vid sökning på Internet var att hitta material till hjälp för att formulera intervjufrågor till vår utvärdering. Vi har även tittat på material gällande kvalitativa och kvantitativa metoder och vi har haft vårt handledningstillfälle som stöd. Vi hittade bland annat ett kompendium gällande intervjumetodik, kvalitativa analyser och rapportering av kvalitativa undersökningar (Annika Lantz Friedrich Uppsala universitet institutionen för psykologi 2008, "att upptäcka och beskriva mönster "samt "intervju med föreställningskarta" Karlstad universitet). Vi hittade också flertalet material som berör boendestöd för främst personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi har bl.a. tittat på bilagan till 4
rapporten ("Boendestöd för personer med Aspergers syndrom" av Hjördis Gustavsson) där man använt sig av olika intervjumetoder. Det har gett oss idéer som vi använde oss av när vi arbetade fram de intervjufrågor som används i utvärderingen. Utvärdering Utvärderingen kommer att bestå av två intervjutillfällen med biståndshandläggare. Första intervjun sker med biståndshandläggare innan ungdomen påbörjar sin vistelse på kartläggningsplatsen, nedan kallad intervju 1. Intervju 2 görs efter avslutad vistelse. I projektet valdes att ha två biståndshandläggare i dessa ärenden utifrån bedömningen att få in ett bredare underlag till vår utvärdering samt för att få en mer allsidig bedömning av ungdomens förmågor vid start. Intervjuerna är öppna med i förväg planerade frågeområden som lämnar utrymme för sidospår. Som i form liknar informella samtal. Det blir en gruppintervju med de två biståndshandläggare som handlägger ärendet som är aktuellt för kartläggning. Efter intervjuerna planerar vi att delta i den avslutande ärendedragningen inför beslut om bostad med särskild service enligt 9 9 LSS. Att lyssna och anteckna från samtal mellan biståndshandläggare som arbetar i ärendet samt övriga biståndshandläggare. Anteckningar från detta möte kan bidra med data till utvärderingen tillsammans med ovan nämnda intervjuer. Frågeområden till intervju 1 med biståndshandläggare (2 personer) Nedanstående använde vi som frågeområden vid intervju 1: Hur länge har ni haft kontakt med personen, hur har kontakten sett ut? - Personliga möten/telefon/anhöriga Vad är det i befintligt underlag/utredning som gör er osäker på bedömningen? Inom vilka funktionsområden finns er osäkerhet? - socialt, praktiskt, faktisk självständighet, planering, igångsättning och genomförande av aktivitet. Hur skulle bedömningen se ut idag? Vad tror ni att kartläggningen kommer att ge er? Vad önskar ni få svar på genom kartläggningen? Hur skulle er bedömning se ut idag om ni skulle fatta beslut på ert befintliga underlag. 5
Frågeområden till intervju 2 Nedanstående kommer att användas som frågeområden vid intervju 2: Hur har kontakten sett ut med ungdomen under tiden på kartläggningsplatsen? Personliga möten/telefon/anhöriga Finns det något i befintligt underlag/utredning som fortfarande gör er osäker på bedömningen? Inom vilka funktionsområden finns er osäkerhet? - socialt, praktiskt, faktisk självständighet, planering, igångsättning och genomförande av aktivitet. Vad har kartläggningen gett er? Fick ni svar på det ni önskade genom kartläggningen? Hur skulle er bedömning se ut idag om ni skulle fatta beslut på det underlag som nu finns? Underlättade kartläggningsplatsen bedömningen? Känner ni er tryggare i att föreslå ett beslut? Resultat/Analys Något resultat kopplat till syftet och programteorin finns inte att redovisa i denna rapport då detta projekt är pågående och ingen utvärdering har kunnat genomföras ännu. Därför blir det en redovisning av hur långt vi kommit och resultatet av det. Intervju 1 med två biståndshandläggare är genomförd. En person har påbörjat sin vistelse och befinner sig på kartläggningsplatsen. En första kartläggning har gjorts med hjälp av bedömningsinstrumentet som togs fram av biståndshandläggare. Flera kartläggningar kommer att göras under vistelsetiden innan sammanställning kan göras. Sammanfattning av genomförd Intervju 1 Vid intervjutillfället intervjuades två biståndsbiståndshandläggare. Dessa valdes utifrån att de handlägger ansökan om bostad med särskild service enligt 9 9 LSS för den ungdom som nu fått möjlighet att delta i projektet och vistas under en period på Lyan för kartläggning av sina förmågor. Vi var tre personer förutom biståndshandläggarna som deltog vid intervjun. En av oss intervjuade och ställde de flesta frågorna, en antecknade men deltog också i samtalet och vår praktikant spelade in samtalet. Vi använde oss av frågeområden från intervju 1 för att kunna leda samtalet men till stora delar blev det ett öppet samtal som vi till viss del kunde styra med hjälp av frågeområdena. Här framkommer det att handläggarna har olika lång kännedom om ungdomen. I korthet så beskriver de osäkerhetsområden som ekonomi, ADL och hygien, planering, vad ungdomen 6
faktiskt kan och har förmåga till samt vad denne kan lära sig. Det finns även frågor kring vad som har med att vara tonåring att göra och vad som kan tillskrivas ungdomens funktionsnedsättning. Utifrån befintliga underlag inklusive ungdomens egen uppfattning om sina egna förmågor skulle beslutet bli ett avslag från båda handläggarna. Biståndshandläggarnas förväntningar på kartläggningsplatsen är att den ska ge en tydligare beskrivning av vad ungdomen kan klara av för att underlätta behovsbedömning av sökt insats. Sammanfattningsvis så vi fick svar på det vi efterfrågade under intervjun. Reflektioner från vår första intervju: Vi upplevde att en biståndshandläggare talade betydligt mer än den andra. Det kan bero på vår upplevelse av att de är olika personligheter. Det kan också bero på att den nämnda biståndshandläggaren hade en annan och längre relation till ungdomen. Vi antecknade och spelade in samtalet, redan från början fick vi så mycket information gällande ungdomen att anteckningarna sorterades och rensades direkt vid nedtecknandet. Ny programteori Under tiden med arbetet med utvärderingsverkstad har vi ytterligare avgränsat och ändrat i vår programteori till att omfatta enbart om biståndsbiståndshandläggare anser att kartläggningen har gett det underlag de behöver för att fatta beslut då behovet av insatsen är svårbedömt. Resurs Aktiviteter Mellanliggande målgrupp Slutgiltig målgrupp Mål Utfall Projekt-grupp Korttidshem (kth) Lyan Lokal och personal på kth Förbereda personal Skapa bedömningsinstrume nt.-olika del-aktiviteter Anpassa lokal till viss del Regelbundna möten med personal på kth Praktiskt använda bedömningsinstrume nt Personal på Lyan Biståndshandläggare Biståndsbiståndshandlä ggare Biståndsbistånds handläggare Personer som söker bostad med särskild service enligt 9 9 LSS enligt 9 9 LSS,, när behovet av sökt insats är svårbedömt Modell för utredning gällande personer som söker bostad enligt 9 9 LSS och behovet av sökt insats är svårbedömt Bedömning som leder till rätt stöd/rätt boendeform när behovet är svårbedömt Regelbundna möten med projektgrupp Intervjuer med biståndshandläggare 7
Avslutande reflektioner När det gäller intervjusituationen var det en svårighet att veta hur mycket samtalet skulle styras. Om samtalet styrs mer är det möjligt att det kan göra att väsentlig information missas. Vi har funderat om det skulle vara bättre att intervjua biståndshandläggarna var för sig och ser då fördelar som att båda då får samma möjlighet och tid att berätta. Nackdel skulle vara att vi som intervjuar inte får ta del av diskussionen mellan handläggarna. Vi tror att vi kan utveckla informationen till biståndshandläggaren innan intervjun så att inte alltför detaljerad information gällande den enskilde kommer oss tillhanda, då syftet är att hitta osäkerhetsområden för biståndshandläggaren. Om biståndshandläggare med en kartläggningsplats får ett underlag som hjälper till att göra en mer rättsäker bedömning gällande de ärenden där behovet av insatsen är svårbedömt. Vi föreslår att det utvecklas vidare. Då vi i nuläget inte alls vet vilket utfall det blir har vi diskuterat att det kartläggningsplats skulle kunna få motsatt effekt. Dvs att uppgifter inkommer som gör att behovet blir än mer svårbedömt och att det är nya frågor man måste ta ställning till. Nästa steg utifrån de ungdomar som vistats på kartläggningsplatsen blir följa upp och se hur de bor och med vilket stöd. Vidare att följa upp hur det fungerar för ungdomen i fråga. Att diskutera möjligheten att projektet i framtiden blir en permanent verksamhet och att biståndshandläggare i större utsträckning kan bevilja rätt personer insats, bostad med särskild service enligt 9 9 LSS. 8
PROJEKTBESKRIVNING Kartläggningsplats Bakgrund Både myndighet och utförare ser ett behov av att tillhandahålla en plats där bedömning av behov gällande personer som sökt insats i form av bostad enligt 9 9 LSS. Syfte En bedömning som kan ligga till grund för beslut för varje ungdom som vistas på platsen. Målgrupp Ungdomar som söker boende enligt 9 9 LSS och behovet av sökt insats är oklar. Mål Att ungdomen/ den unge får adekvat stöd i sitt boende. Tidplan Att första ungdomen kan ta del av bedömningsplatsen den 18 september 2013. Att projektet utvärderas tredje kvartalet 2014. Genomförande Tänkbar person får förfrågan från biståndshandläggare om insatsen. För att formalisera betraktas det som korttidsvistelse enligt SoL-beslut för den enskilde fattas av biståndshandläggare. Det är inte en avgiftsbelagd insats. Den enskild betalar sina egna kostnader för mat, fritidsaktiviteter, resor, medicin, hygienartiklar mm. Kontakt med kommunjurist har tagits. Kommunjurist ser inget hinder att göra detta. I samarbete med strateg informeras Barn och ungdomsnämnden om projektet. I starten ska ett bedömningsmaterial arbetas fram. Arbetsterapeut inom socialpsykiatrin bjuds in att delta vid framtagande av detta. I det följande skedet deltar personal från korttidshemmet. Materialet ska kunna användas för att utvärdera olika förmågor och ev. saknad av förmågor som den enskilde behöver för att klara vardagen i sitt boende. 9
Speciella villkor och avgränsningar Denna plats kan endast användas för detta syfte. Den unga kan vistas max 3 månader på denna plats. Närvaro och tidsplanering görs tillsammans med den enskilde och företrädare. Projektgruppens sammansättning Projektgrupp Yvonne Bispfors affärsområdeschef, Åsa Mattsson boendesamordnare, Helén Hjalmarsson enhetschef, Ann Larsén strateg hålls kontinuerligt informerad av Yvonne Bispfors och Åsa Mattsson Budget Genomförs inom befintlig budget Vissa kostnader för smärre ombyggnation och komplettering av inventarier. MI utbildning till personal till en kostnad av 1700kr/medarbetare. Handledning av arbetsterapeut, kostnad ej klart. Utvärdering Tre av projektgruppens medlemmar deltar i Regionförbundets fortbildning gällande utvärdering, Utvärderingsverkstad vilket beskrivs av Regionförbundet: FoU- stödverksamheten erbjuder stöd för uppföljning/utvärdering. Utvärderingsverkstad är en metod som kan användas såväl för att utvärdera ett projekt som för ett system för uppföljning av löpande verksamhet. Processledare är Kari Jess, fil dr och programsamordnare för socionomprogrammet vid Uppsala universitet. Hon har varit ledare för utvärderingsverkstäder på ansa håll i landet vid flera tillfällen tidigare och även forskat om utvärderingsverkstad som metod. Beskrivning: Det övergripande syftet med utvärderingsverkstan är att förbättra kunskapen om uppföljning och utvärdering samt bidra till förbättringar i verksamheten. I utvärderingsverkstan får deltagarna steg för steg kunskap om utvärderring, bl a genom miniföreläsningar och genomför sitt utvärderingsuppdrag under handledning av Kari Jess. 10