Övningen är hämtad från www.friluften.se där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger.



Relevanta dokument
Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Biologi Kunskapens användning

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Naturorienterande ämnen

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare.

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Kursplan för Naturorienterande ämnen

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Ekologi Så fungerar naturen

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Mål och betygskriterier i Biologi

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

Uppgifter talmönster & följder

Sinnenas stig GNESTA

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

Övning 2 - Frågesport

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Mål - Naturbruksprogrammet GY årig utbildning

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

MÄSSHANDBOK ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016 KRONOBERG

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

Kvalitetsanalys 14/15. Åsalyckans fritidshem

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

FRÅGOR. Tre lag vinner:

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Gymnasiesärskolans. Naturbruksprogram. Öknaskolan

KLONING En kopiator för levande varelser?

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar ett läromedel för alla elever i Roslagen

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential.

Lokal Pedagogisk planering

Döda bergen Lärarmaterial

Lärarhandledning. Försättsblad. 1 Kartans tecken och färger

100 % ULL 100 % BOMULL 100 % SILKE

Av: Kalle och Victoria

För valpköpare. Prägel. Valpen

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

Välkommen till Naturstig Miskarp

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Känslor. Litteraturtips: Levande färger, Karl Ryberg

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Läsförståelse 6 KATTDJUR. stora och små. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Välkommen! Mikael Widerdal

Informationsbrev februari 2016

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Några material & Ekologi

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Kattens Janssons månadsbrev

Kvalitetsrapport Så här går det

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation

Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna

ANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN

Kungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog

Jällagymnasiets gymnasiesärskola. Nationellt och Individuellt program

Äventyrspedagogik. Spännande lärande. Sven-Gunnar Furmark

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan

Bottenfärger Projektarbetet på VIRTUE-kursen. Patrik Nilsson. Bakgrund

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Börja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

LYRICUS SAMTAL NR. 1. Att uppleva Helhetens Navigatör

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

Gör din egen kontroll

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Orienteringsteori. Allt för att du skall lyckas bra i orientering!!

Lokal examensbeskrivning

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Transkript:

Ämne: Biologi Författare: Linda Karlsson Årskurs: 4-9 Gruppstorlek: Helklass som delas in i smågrupper Svarar mot kursmål: Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven - utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser, - utvecklar kunskap om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning, Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall beträffande kunskapens användning - kunna delta i samtal om bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter, Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall beträffande natur och människa - ha kännedom om hur organismers samverkan kan beskrivas i ekologiska termer, Eleven skall beträffande kunskapens användning - kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om bevarande av naturtyper och mångfalden av arter Vilket djur? Gör så här: Ta ett område i skogen, inte alltför stort. Sätt ut bilder på djurarter/hela djurgrupper som är fridlysta i ert län eller i hela Sverige. Sätt ut bilderna på den höjd och på sådana ställen där de skulle kunna finnas på riktigt. Eleverna delas in i grupper och får ledtrådar om hur deras djur ser ut, vad det äter, var det bor osv. Deras uppdrag är sedan att undersöka skogsdungen och hämta den bild som stämmer överens med beskrivningen. Låt grupperna redovisa för varandra om det dom hittat, fråga om någon sett arterna på riktigt någon gång. Diskutera varför arter försvinner och vikten av mångfald i naturen. Ledtrådarna på korten ger upphov till många frågeställningar och diskussioner. Uppgiften är bra som utgångspunkt när man ska läsa ekologi. På länsstyrelsens hemsida www.lst.se/lst/ kan man titta på fridlysta arter i sitt län På artdatabanken www.artdata.slu.se finns bra information och bilder på rödlistade arter i Sverige Nedan finns exempel på hur ledtrådarna kan se ut. Övningen passar många åldersgrupper eftersom ledtrådarnas svårighetsgrad kan ändras. Tips: skriv frågorna på engelska.

Flera centimeter långa käkar Hanen blir cirka 8 cm lång, honan cirka 4 cm lång Djuret är mörkbrunt till mörksvart Flyger i skymningen, lockas av utflytande sav från ekträd Tycker om värme och trivs i trädbevuxna hagmarker Innan djuret är färdigt i sin utveckling lever det som larv i fem år Djuret utvecklas i döda underjordiska delar av olika lövträd, främst ek Djuret har ett hårt skal Det är Blekinges landskapsdjur

Däggdjur Oftast aktiv på natten Orienterar sig med höga ljud som vi inte kan höra Kroppen är täckt av en mjuk päls Vetenskapliga namnet på gruppen (ordningen) är Chiroptera vilket betyder handvingar Tummen har en stor klo som djuret använder när den klättrar Med hjälp av klorna på fötterna håller den sig fast när den vilar upp och ner Djuret går i vinterdvala Här i Sverige äter den insekter Den lever i genomsnitt 4-5 år I Sverige finns det 18 arter alla är fridlysta

Arten har ett litet huvud med tydliga fjäll Den älskar värme och är därför inte så vanlig i Sverige Den klarar bara en halvtimma i minusgrader så de övervintrar nere i marken Den trivs i torra, soliga områden med tät markvegetation Ljusbrun grundfärg och två längsgående rader med mörka fläckar på ryggen Den äter sorkar, insekter, ödlor och ormar Förväxlas ofta med en annan art men den här har en rund pupill Den lägger ägg och bryr sig sedan inte om vare sig äggen eller ungarna som föds Kan som mest bli 80 cm lång men är oftast mindre

EKOXE FLADDERMUS

HASSELSNOK