Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr 1 2011 Ur detta nummer: Så styr du företaget enligt Solvens 2 ERSA: Från påhäng till konkurrensfördel Styrelser: Ta kontroll över informationen!
Välkommen till BLICKPUNKT: FÖRSÄKRING! Innehåll Ledare: QIS5 nutidens Wormograph?.....................................................4 Konkurrera med analys!..........................................................................6 Beredd på ökat ansvar?...........................................................................8 Hög tid att utforma den egna ERSA-processen........................................ 10 QIS5 vs.qis4: Så mycket bättre.............................................................. 12 BLICKPUNKT: FÖRSÄKRING skickas till dig som är verksam inom försäkring och är ett initiativ av KPMGs försäkringsspecialister. Har ni synpunkter kring Blickpunkt: försäkring eller vill veta mer om ett specifikt område är ni alltid välkomna att kontakta KPMG genom Artur Chmielewski, artur.chmielewski@kpmg.se eller Jan Forsell, jan.forsell@kpmg.se
4 Blickpunkt FörsäkringBlickpunkt Försäkring 5 QIS5 nutidens Wormograph? När jag nu ser tillbaka ser jag klart hur min kärlek till vetenskapen så småningom tog överhand över alla andra böjelser. Av någon outgrundlig anledning kom jag att tänka på dessa ord ur Darwins självbiografi när jag satt på ett seminarium häromdagen. Temat var QIS5 och i salen satt 110 personer mer eller mindre besatta av Solvens 2 och riskmodeller. Att salen var fullsatt visar på ett stort intresse för Solvens 2 och det förändringsarbete som kraven på de fyra nya nyckelfunktionerna medför: Styrelsens ansvar ska bli tydligare (undrar om någon läst ABL?), riskaptiten ska beskrivas, modeller ska användas för att bättre mäta den verkliga risken och ERSA ska utgöra organisationens ryggmärg och vara både framåt- och tillbakablickande. Intressanta maktkamper kommer sannolikt att uppstå när regelverket ska implementeras: dagens chefsaktuarie kanske bör kompletteras med ansvarig solvensaktuarie? Ska vi ha en CRO eller en Head of GRC? Vad händer med CFO, som knappt nämns i regelverket? Darwin var väldigt förtjust i djur och växter, ett intresse som bland annat låg till grund för On the Origin of Species. Han studerade även maskar och utvecklade med hjälp av sin son Horace ett verktyg the Wormograph (en kopparlegering med en sockel av mahogny) som användes för att mäta maskarnas aktivitet. Resultatet av studierna sammanfattades i en bok, The form of Vegatable Mould through the Actions of Worms, with Observations on their Habits, som gavs ut i oktober 1881. Slutsatsen var att små handlingar som till synes inte har en avsikt skapar skillnader som utgör en början på all förändring. Att bli compliant med Solvens 2-regelverket är en stor utmaning, men jag tror att man ibland tjänar på att dela upp problem i mindre beståndsdelar och göra små förändringar som till sammans bidrar till en stor förändring där själva omställningsprocessen går relativt obemärkt förbi. Kanske har vi en del att lära av maskarnas aktiviteter när vi planerar hur vi ska attackera Solvens 2? Jag hoppas att ni kan inspireras av denna publikation när ni i sommar luckrar jorden i komposthögarna och samlar energi för höstens aktiviteter. Ps. Darwin vilar bland kungligheter och vetenskapsmän i Westminster Abbey, men ville egentligen begravas i sin hemby, i jord luckrad av sina egna maskar. Ps2. Jag inser hur insnöad jag är när jag googlar och bara får sex träffar på Darwin s wormograph. Även den världsomspännande informationskällan internet har alltså sina begränsningar. Av Jan Forsell, chef för Financial Services, KPMG Jan har mer än 15 års erfarenhet av arbete inom området för finansiella tjänster. Han arbetar bland annat med riskhantering, processförbättringar, förändringsarbete, affärsanalys och strategi, kostnadseffektivitet och verksamhetsstyrning.
6 Blickpunkt FörsäkringBlickpunkt Försäkring 7 Beredd på ökat ansvar? Högre krav på styrelsen är den gemensamma nämnaren för så gott som alla regelförändringar i den finansiella sektorn just nu. Det märks särskilt i Solvens 2, som inte bara ställer krav på kunskap och erfarenhet hos styrelsen utan även beskriver flera ansvarsområden i detalj. Företrädare för regering, tillsynsmyndigheter och Riksbanken talar allt mer om att den finansiella krisen delvis berodde på att styrelserna inte tog sitt ansvar för intern styrning och kontroll. I den kommande regleringen för försäkrings företagen, Solvens 2, som träder i kraft den 1 januari 2013, får styrelsen på flera punkter ett större och tydligare ansvar än tidigare. Det gäller särskilt: Företagsstyrningen. Rapporteringen till tillsyns myndigheten och offentliggörandet av uppgifter. Interna modeller. Fyra obligatoriska nyckelfunktioner Så vad är nytt mot i dag? Företagsstyrningssystemet ska innehålla minst fyra nyckelfunktioner. Dessa är utpekade av regelverket men om styrelsen anser att det bör finnas fler nyckelfunktioner kan styrelsen besluta om det. Exempel på en tillkommande nyckelfunktion är IT, eftersom få försäkringsföretag kan bedriva verksamhet utan IT. Obligatoriska nyckelfunktioner är: Riskhanteringsfunktionen Compliancefunktionen Aktuariefunktionen Intern revision nya aktuariefunktionen ska rapportera tillförlitligheten och lämpligheten i de försäkringstekniska avsättningarna direkt till styrelsen. Aktuariefunktionen ansvarar även för att upptäcka brister i de försäkrings tekniska avsättningarna och för att föreslå åtgärder. Aktuariefunktionen blir en del av den riskhanteringsorganisation där även riskhanterings- och compliancefunktionen ingår. Riskhanteringsfunktionen ansvarar för att företagets riskhantering är ändamålsenlig, hur riskexponeringen ser ut samt rapporterar det till styrelsen. Om interna modeller används ska riskhanteringsfunktionen även rapportera till styrelsen hur dessa modeller fungerar. Riskhanteringsfunktionen ska samarbeta med aktuariefunktionen. Den första försvarslinjen är styrelsen, den andra den externa revisionen och den tredje är Finansinspektionen. GD Martin Andersson, sagt på seminarium om styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Ytterligare nyheter är att en compliancefunktion med ansvar för regelefterlevnad måste inrättas. Även denna funktion rapporterar till styrelsen. Vidare formaliseras kravet på att företagen ska ha en egen interrevisionsfunktion som rapporterar till styrelsen. Funktionens ansvar preciseras i Solvens 2. Kraven på att inrätta nyckelfunktioner och det ansvar dessa funktioner får innebär att de måste kunna samarbeta och att deras arbete koordineras både vad gäller övervakning och rapportering till styrelsen. Funktionernas ansvar och arbetsområde sträcker sig över regelverkets tre pelare från de kvantitativa kraven i pelare ett till kraven på offentliggörande och rapportering i pelare tre. Lämplighetsprövning av nyckelpersoner Men inte nog med det. Som en del av företagsstyrningssystemet ansvarar styrelsen även för den lämplighetsprövning som ska ske av styrelse, ledning och de personer som arbetar i nyckelfunktionerna. Resultatet av lämplighetsprövningen ska sedan underställas Finansinspektionen, som gör en egen prövning. Principer och riktlinjer för eventuella belöningssystem ska fastställas och godkännas av styrelsen. Vidare får styrelsen ett utökat ansvar för verksamhet som läggs ut på någon annan. Att lägga ut verksamhet eller funktioner innebär en risk eftersom det kan medföra: Försämrad kvalitet. Otillbörligt ökad operativ risk. Försämrad service till försäkringstagarna. Att tillsynsmyndigheternas kontroll minskar. Tillsynsmyndigheten ska underrättas i god tid innan någonting läggs ut. Även det är styrelsens ansvar. Slutligen får styrelsen även ett uttalat ansvar för den interna kontrollen och ska se till att den interna och externa rapporteringen är tillförlitlig. Det gäller såväl finansiell som icke finansiell rapportering. Hur ska nyckelfunktionerna organiseras och bemannas? Den kanske största nyheten är kravet på egen risk och solvensanalys, ERSA, som alla försäkringsföretag ska göra årligen. Vad innebär det egentligen? Jo, för att kunna ta sitt ansvar ska styrelsen veta att företaget har möjlighet att klara sina åtaganden och sin strategiska plan för de närmaste åren, oavsett om enstaka extrema händelser inträffar. ERSA är med andra ord en process för att kartlägga och förstå företagets samtliga risker, kvantifiera dessa och säkerställa medel (kapital) för att hantera desamma. Processen ska leda fram till en analys av företagets riskbild, en beskrivning Depend upon it, Sir, when a man knows he is to be hanged in a fortnight, it concentrates his mind wonderfully. Samuel Johnson, 17 september 1777 av solvenskravet och svar på om den egna solvensberäkningen verkar riktig. Resultatet ska fastställas av styrelsen och rapporteras till tillsynsmyndigheten, som använder ERSA som huvudinstrument för sin tillsyn av företaget. Slutsats? Om de nya kraven ska kunna uppfyllas och om styrelsen ska kunna ta sitt ansvar, måste arbetet påbörjas redan nu. Hur ska den nya organisationen se ut? Hur ska nyckelfunktionerna organiseras och bemannas? Hur ska rapporteringen till styrelsen se ut? Vilka förändringar krävs i era instruktioner? Det svenska lagförslaget beräknas publiceras i början av september i år. Mitt råd till landets styrelser är att redan i dag se över och fatta beslut i dessa frågor. Nyckelfunktionerna ska inrättas, vara verksamma under styrelsens tillsyn och rapportera till styrelsen, som även ska fastställa instruktioner för nyckelfunktionernas verksamhet. Skillnaden mot nu gällande lagstiftning, där chefaktuarien ges en särställning, är att den Företagsstyrningssystemet ska innehålla minst fyra nyckelfunktioner: riskhantering, compliance, aktuarie samt intern revision. Källa: Finansinspektionen Av Jan Hedqvist, regelverksspecialist, KPMG Jan Hedqvist har utformat såväl svenska som internationella regelverk inom riskhantering. Han har lång erfarenhet av företagsstyrning och riskhantering med mer än 25 års erfarenhet i den finansiella sektorn.
8 Blickpunkt FörsäkringBlickpunkt Försäkring 9 QIS5 vs.qis4: Så mycket bättre När resultatet av den femte kvantitativa förstudien, QIS5, damp ned i brevlådan i mitten av mars bläddrade jag frenetiskt i jakt på en speciell uppgift: ett mått på hur lång tid bolagen behövde för att genomföra QIS5 jämfört med QIS4. De viktigaste förändringarna är: Bestämningen av diskonteringsräntan har förändrats och illikviditetspremien har tillkommit. En ny modul för kapitalkrav för immateriella tillgångar har skapats. Kapitalkravet för operativ risk beräknas enligt en ny formel. Genomförandet av QIS4 tog i snitt 3,5 manmånader för de svenska bolagen. Till min stora förvåning saknades motsvarande uppgift för QIS5 i både Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens (EIOPA) slutrapport, EIOPA Report on the fifth Quantitative Impact Study (QIS5) for Solvency II och i Finansinspektionens sammanställning av densamma. Det överraskade mig, eftersom tidsfrågan fanns med i formuläret (QGQ.4). Flera parametrar har ändrat när det gälller bestämning av kapitalkravet för marknads-, livförsäkrings- och skadeförsäkringsrisk. En ny modell har tagits fram för beräkning av spreadrisk. Modulen för beräkning av kapitalkravet för koncentrations- och motpartsrisk har ändrats och en ny modul för beräkning av kapitalkravet för annullationsrisk för skadeförsäkring har lagts till. Den tekniska specifikationen i QIS5 är mer omfattande än den i QIS4. EIOPA konstaterar i sin slutrapport att målet att få med minst 60 procent av alla solobolag och 75 procent av alla försäkringsgrupper har uppnåtts. För svensk del blev QIS5 en rejäl uppryckning av antalet deltagare: 119 bolag ställde upp, att jämföra med de 40 som deltog i QIS4. Av de medverkande i QIS5 var 29 livbolag (motsvarande en marknadsandel på 90 procent) 55 skadebolag (motsvarande en marknadsandel på 85 procent) 23 captives (motsvarande en marknadsandel på 91 procent) och 12 försäkringsgrupper. En ny modul har implementerats för beräkning av kapitalkravet för sjukförsäkringsrisk, med uppdelning mellan produkter som hanteras med liv- och skadeförsäkringsteknik. Modulen för beräkning av kapitalkrav för katastrofrisker har förändrats. Den nedre och övre gränsen för minimikapitalkravet (MCR) har ändrats från 20 till 25 procent respektive från 50 till 45 procent av solvenskapitalkravet (SCR). Gränserna när det gäller minsta och högsta nivån på andelen kapital i de respektive nivåerna (tier) av kapitalbasen har ändrats: För SCR måste minst 50 procent av kapitalbasen utgöras av kapital av nivå 1 (högsta kvalitet), högst 50 procent får vara av nivå 2 (god kvalitet), och högst 15 procent får vara av nivå 3. För MCR måste minst 80 procent vara av nivå 1 och högst 20 procent av nivå 2. Inget nivå 3- kapital är tillåtet i kapitalbasen. Utfallet av QIS5 på europeisk nivå visar att överskottet, det vill säga skillnaden mellan kapitalbasen och kapitalkravet, SCR, är 395 miljarder euro, vilket är cirka 12 procent lägre jämfört med det rådande regelverket. I detta sammanhang har Trafikljusrapportens resultat, inte Solvens 1, använts som referens för Sverige. Jämfört med det totala egna kapitalet på 921 miljarder euro utgör överskottet cirka 43 procent. Den totala försäkringstekniska avsättningen (FTA) i QIS5 är 1,4 procent lägre än i Solvens 1. Skillnaden, som enligt min mening är ganska liten med tanke på hur stora skillnaderna är när det gäller sättet att beräkna FTA, beror främst på ändrad diskonteringsmodell med tillägg för illikviditetspremie, medräknande av framtida premier och inte minst användning av realistiska antaganden och tillägg för riskmarginalen. SCR-överskottet jämfört med minimikapitalkravet, MCR, är 676 miljarder euro. Enligt rapporten klarar 15 procent av de deltagande bolagen inte SCR-kravet och cirka 5 procent klarar inte heller MCR. Fördelning av medverkande bolag, QIS5 i Sverige. 23 st livbolag 12 st skadebolag 55 st 29 st captives försäkringsgrupper Diagrammet nedan visar SCR i förhållande till MCR enligt rådande regelverk per land och för alla typer av bolag. Sverige sticker ut och har den högsta kvoten, 677 procent. Främsta anledningen till det är återbäringsfonderna i tradlivbolagen och säkerhetsreserverna i sakbolagen. Båda dessa är Sverigespecifika särdrag som sällan återfinns i övriga Europa. Rapportförfattarna valde att göra en justering för Sveriges del genom att även visa förhållandet mellan SCR och MCR beräknat enligt Trafikljusrapporten, vilket påstås ge en mer rättvis jämförelse. Om vi bara tittar på det svenska resultatet kan vi konstatera att de flesta svenska försäkringsbolag klarar solvenskraven med god marginal. Endast 21 av de 119 bolagen klarade inte SCR, och av dessa klarade sju inte heller MCR. Enligt Finansinspektionens rapport är det i huvudsak små bolag som har problem med att uppfylla de nya kraven. Intressant att notera är att två deltagande bolag hade negativ SCR i förhållande till MCR enligt rådande regelverk per land. 8 6 4 2 0 AT 242% BE 171% BG 330% CY 168% CZ 258% DE 241% DK 156% EE 172% ES 167% FI 376% FR 167% GR 229% HU 272% IE 358% IS 380% IT 162% kapitalbas beroende på felaktig beräkning av skulden eller svårighet att tolka avgränsningen av försäkringskontrakt. För att råda bot på felberäkningar har EU-kommissionen tillsatt en arbetsgrupp, Long-Term Guarantee, som bland annat ska se över avgränsningen av försäkringskontrakt på livsidan. Hur riskerna som kvantifieras i standardmodellen påverkar kapitalkravet för de olika bolagstyperna visas i nedanstående graf. Marknadsrisken sticker ut som mest kapitalkrävande följt av skadeförsäkrings- och livförsäkringsriskerna. Motpartsrisken är väldigt hög för captives eftersom dessa bolag ofta har en stor fordran på sina respektive moderbolag, vilka ofta saknar rating. Det totala kapitalkravet för svenska bolag är 443 miljarder kronor. Av dessa är: 379 marknadsrisk. 80 livförsäkringsrisk. 33 skadeförsäkringsrisk. 29 sjukförsäkringsrisk. 8 motpartsrisk. LI 381% LT 202% LU 303% LV 178% MT 266% NL 206% NO 269% PL 291% PT 160% RO 208% SE 677% SE* 134% SI 319% SK 229% UK 191% QISS 211%
10 Blickpunkt FörsäkringBlickpunkt Försäkring 11 QIS5 vs.qis4: Så mycket bättre Värt att notera är att kapitalkravet för enbart aktierisken är 225 miljarder kronor följt av 111 miljarder för ränterisken. Kapitalkravet för operativa risker uppskattas till 10 miljarder kronor. Tittar man på förhållandet mellan kapitalbasen och kapitalkravet i det nuvarande och det kommande regelverket ser vi att kapitalbasen är relativt lika medan kapitalkravet ökar från nivån som gäller för Solvens 1 till SCR. Mellan dessa värden ligger kapitalkravet enligt MCR och Trafikljusrapporten. Överskottet minskar i motsvarande grad; det är högst för Solvens 1 och lägst för SCR. I mitten av maj arrangerade KPMG i samarbete med Finansinspektionen ett frukostseminarium där resultatet av QIS5 presenterades. Min spontana uppfattning var att deltagarna utgjorde ett någorlunda representativt urval av den svenska försäkringsmarknaden och med andra ord erbjöds jag ett gyllene tillfälle att få svar på min undran kring hur lång tid det tog för bolagen att genomföra QIS5. Baserat på diskussionen som uppstod drog jag slutsatsen att det tog i genomsnitt 1,8 manmånader. Alltså gick genomförandet av QIS5 mycket snabbare än QIS4. Äntligen vet jag. SCR-delar i förhållande till total SCR. Jämförelse mellan Solvens 1, MCR, Trafikljuset och SCR för 107 försäkringsbolag. 100 80 60 40 20 0-20 -40 1000 800 600 400 200-60 Operativ Marknad Motpart Livrisk Sjukrisk Skaderisk Diversifiering 0 Solvens 1 MCR Trafikljuset SCR Av Peter Niman, diplomerad aktuarie och försäkringsspecialist, KPMG Peter arbetar med rådgivning mot försäkringsbolag. Just nu har han stort fokus på Solvens 2- regelverket, men anlitas även i frågor om reservsättning, prissättning, bolags- eller portföljvärdering i samband med köp eller samgåenden samt utvärdering av återförsäkringskontrakt.
12 Blickpunkt FörsäkringBlickpunkt Försäkring 13 Hög tid att utforma den egna ERSA-processen Utmaning är ett flitigt använt ord i Solvens 2-sammanhang, särskilt när det gäller ERSA. En av anledningarna är bristen på vägledning i hur analysen ska utformas ett avsiktligt drag från lagstiftarens och tillsynsmyndigheternas sida. Regelverket fokuserar på vad som ska uppnås. Vägen dit är upp till bolagen. ERSA är ett centralt inslag i Solvens 2 - regelverkets bestämmelser om bolagsstyrning och riskhantering. Syftet med analysen är som bekant tvåfalt: dels förväntas försäkringsbolagen bedöma sin solvensställning och sitt kapitalbehov med utgångspunkt från sin egen riskexponering, dels tjänar analysen som ett kraftfullt tillsynsverktyg. Riktlinjer för tillsynen av ERSA och bolagens styrningssystem kommer att utfärdas av den europeiska tillsynsmyndigheten EIOPA senare under året. En hel del har redan skrivits i ämnet och den som är intresserad av en sammanställning av principer och riktlinjer på området har ett flertal källor att tillgå. I denna artikel har jag valt att lyfta fram ett par aspekter av den egna risk- och solvensbedömningen som inte alltid får den uppmärksamhet de förtjänar. En ofta förekommande fråga i diskus - sion erna kring ERSA är om Finansinspek tionen kommer att utfärda en mall för analysen. Jag brukar emellanåt kontra med att fråga om bolaget baserar sin affärsplan på en mall från inspektionen. Denna försåtliga motfråga syftar till att få mottagaren att inse ERSAs roll för bolagets styrning och beslutsfattande. Några mallar är inte att vänta och det står bolaget fritt att utforma analysen utifrån verksamhetens mål, riskprofil och den aktuella affärsplanen. Med bara 1,5 år kvar till implementeringen av Solvens 2 riktas nu blickarna mot de kvalitativa delarna av regelverket. Trots det tenderar diskussionerna kring ERSA att i första hand fokusera på det tekniska, det vill säga på modeller och projektioner. Det är inte min mening att på något sätt förringa dessa nog så komplexa aspekter av analysen, de är vitala i sammanhanget och utgör ryggraden i den framåtblickande delen av bedömningen, men för att få en uppfattning om en möjlig framtid krävs dock både analys och utvärdering av den tid som gått. Här kommer den bakåtblickande delen av ERSA in i bilden, och således är överblick viktigt i båda riktningarna. Den överblickande delen av analysen kan kanske få oväntade och möjligen oönskade följder om den inte utformas på ett genomtänkt sätt från första stund. Utöver uppfyllelsen av kraven på de försäkringstekniska avsättningarna förväntas bolaget utvärdera om dess modell för beräkning av solvenskraven speglar riskprofilen. Givetvis kan det bli en svårare uppgift för ett bolag som tillämpar standardmodellen jämfört med ett som använder en intern modell. Utvärderingen får dock initialt genomföras på kvalitativ basis, och ska kvantifieras först när avvikelsen mellan modellen och riskprofilen bedöms vara väsentlig. Oavsett hur avancerad modellering bolaget i fråga tillämpar har tillsynsmyndigheten möjlighet och mandat att agera om den finner att modellen inte är helt adekvat med hänsyn till bolagets risker. Det kan sätta press på bolag som använder standardformeln att utveckla egna parametrar eller en partiell intern modell. Andra kan bli ombedda att justera sin interna modell eller utöka den med nya risker. En ordentlig genomgång av nuläget är en förutsättning för en ändamålsenlig och framåtblickande analys. Utvärderingen ska omfatta regelefter- levnaden, bolagsstyrningen och de risker som förknippas med brister i den sistnämnda. Det innebär att bolaget måste ha en dokumenterad process för uppföljning av sin interna kontroll och styrning. Vidare ska bolaget beskriva hur ERSA används i beslutsfattandet och hur ERSA-processen är anpassad till bolagets organisation och dess riskhanteringssystem. När tillsynsmyndigheten har gått igenom ERSA-rapporten och vill diskutera utfallet ska bolaget kunna förklara och försvara de antaganden, metoder, resultat och data som har använts i processen. Eftersom ERSA ska vara ett stöd för tillsynsmyndigheten, som ska skapa sig en bild av och förståelse för de risker bolaget är exponerat mot, föreställer jag mig att mycket uppmärksamhet kommer att riktas mot just nuläget. I det sammanhanget blir det minst lika viktigt för bolaget att visa regelefterlevnad och förståelse för sin egen riskprofil som förmåga att göra sofistikerade projektioner. Hur ska då själva ERSA-processen utformas? Går man igenom alla principer, riktlinjer och kopplingar blir det nästan lättare att se vad ERSA inte ska innehålla. Så gott som alla väsentliga aspekter av bolagets verksamhet berörs på ett eller annat sätt av analysen och samtliga nyckelkompetenser måste vara involverade i processen. Vidare ska processen och utfallet dokumenteras och verifieras av en oberoende part. Därefter ska styrelsen, som ytterst ansvarig, anta en ganska detaljerad ERSA-policy där både process och tillvägagångssätt tas upp. Processen ställer krav på såväl intern kommunikation som samarbete mellan de olika kompetenserna, något som bolaget också måste kunna visa för tillsynsmyndigheten. Utmaningen är inte ny, men frågan är om inte just Solvens 2 och ERSA äntligen ställer saken på sin spets och mer eller mindre tvingar fram en tvärvetenskaplig syn på verksamheten. Låt mig avsluta med några vanliga fallgropar som försäkringsbolag lätt hamnar i: Ostrukturerad dokumentation av interna instruktioner och processer. Bristande koppling mellan ERSA och affärsplan. En ordentlig genomgång av nuläget är en förutsättning för en ändamålsenlig och framåtblickande analys. Ingen koppling mellan risk, kapital och lönsamhet. Alltför stort fokus på prospektiva beräkningar och projektioner. Stresstester fokuserar på en risk i taget och avspeglar inte realistiska, eller åtminstone möjliga, scenarion. Bolagets beslutsfattare kommer in för sent i processen. Processen är för omfattande många olika delar men bristande överblick. Eftersom tiden börjar bli knapp är det viktigt att ägna en stund åt att analysera vad som behövs för en ändamålsenlig ERSA-process och sätta en rimlig ambitionsnivå. Testa er gärna fram: ofta är det bättre att börja enkelt och öka komplexiteten efterhand. Även efter regelverkets ikraftträdande kommer ERSA att vara en iterativ process. Viktigast av allt är därför att ha en god överblick och ta avstamp i nuet. Lagstiftaren fokuserar på vad som ska uppnås med ERSA snarare än på hur den ska genomföras. Nyckelorden för försäkringsbolagen blir därför process och överblick. Av Artur Chmielewski, diplomerad aktuarie och försäkringsspecialist, KPMG Artur har 20 års erfarenhet från svensk och internationell försäkringsmarknad. Han fokuserar särskilt på värderings- och kapitalfrågor, riskhantering och produktutveckling.
14 Blickpunkt FörsäkringBlickpunkt Försäkring 15 Konkurrera med analys! Införandet av Solvens 2 och IFRS Second Wave ställer höga krav på hantering av analysdata. Jobbigt, kan tyckas, men om man verkligen försöker göra något bra av det kan sättet att hantera analysdata bli en stor konkurrensfördel. Mått, dimensioner och definitioner på analysdata måste vara kompatibla Införandet av Solvens 2 och det nya arbetssätt det leder till gör att kraven på försäkringsföretagen ökar betydligt när det gäller lämplig, fullständig och riktig data. Så gott som allt bygger på analysdata: solvenskapitalberäkning i pelare ett, riskhantering och internkontroll i pelare två och extern rapportering i pelare tre. En förutsättning för att arbetet ska fungera är alltså att företagen har bra datakvalitet från underliggande försäkringssystem. Eftersom regelverket kräver en företagsövergripande riskhanteringsfunktion kommer affärsdata att analyseras inom andra avdelningar än där de har skapats. Information från aktuarier, kapitalförvaltare och ekonomiavdelningar kommer att samlas hos riskhanteringsfunktionen. Därför är det viktigt att mått, dimensioner och definitioner är kompatibla. Kort sagt: kraven på analysdata och processerna för informationshantering blir väsentligt högre. Solvens 2 och IFRS lika men ändå olika De grundläggande principerna är till stora delar lika mellan det nya IFRSregelverket och Solvens 2, men definitioner och begrepp definieras olika. Det innebär att försäkringsföretagen behöver hantera analysdata (bland annat BR och RR) med sammanlagt upp till tre olika definitioner: IFRS, Solvens 2 enligt standardformula, och definition i intern modell eller i ERSA, egen risk- och solvensanalys. Hanteringen av analysdata kan bli en konkurrensfördel Kraven på analysdata påverkas även av konkurrenssituationen. Marknadsutvecklingen innebär att försäkringsföretagens produkter blir allt mer lika varandra. Konkurrens sker i stället genom att produkter och service anpassas till kundernas behov man konkurrerar med analys. Information om kunderna och förståelse av marknaden blir därmed en av företagets viktigaste tillgångar. Om man ser riktlinjerna i ERSA som en miniminivå och verkligen försöker göra något bra av kraven på bolagsstyrning kan sättet att hantera analysdata bli en stor konkurrensfördel. I ett sådant scenario kommer bolagsstyrningen, och i synnerhet bedömningen av hur risk påverkar lönsamheten, att kunna göras mer integrerat och strukturerat än tidigare. Bedömningen kommer att baseras på kvantitativa data, vilket gör det viktigare än någonsin att analysdata har rätt kvalitet och är tillgänglig i rätt tid till rätt kostnad. Informationsförsörjningen ska vara företagsövergripande Dagens informationshantering är ofta ett lapptäcke av lösningar som bygger på informationsbehov i olika IT-system eller inom olika avdelningar. De företagsövergripande lösningar som förutsätts av både solvensdirektiv och konkurrenssituationen lyser ofta med sin frånvaro. I stället är informationsförsörjningen fragmenterad med stora manuella inslag, har låg spårbarhet, stort personberoende och därmed hög risk. Analysdata hanteras ofta i funktionella stuprör och hanteringen är inte processorienterad. Att försäkringsföretagen trots det oftast lyckas sköta rapporteringen till myndigheter beror till stor del på personliga uppoffringar av ett antal hjältar i organisationen. Det är dock inte alltid rapporteringen fungerar; under 2010 tog Finansinspektionen vid 18 tillfällen ut en avgift av försäkringsföretag som inte rapporterade i tid. Det är svårt att föreställa sig hur rapporteringen ska fungera under Solvens 2 om inte försäkringsföretagen tar krafttag för att rycka upp sin informationshantering. En gapanalys ger dig status och stakar ut vägen framåt! Så hur ska försäkringsföretagen kunna minska osäkerheten och öka förändringstakten vad gäller analysdata? Vi föreslår att ni startar med en gapanalys som omfattar hela försäkringsföretaget och därmed tar ett helhetsgrepp på alla aspekter av informationshanteringen. En sådan gapanalys bör baseras på noggranna urval och omfatta tre nivåer: Datakvalitet: Är datan lämplig, fullständig och riktig? räckliga kontroller? Är dokumentationen bra? Är data spårbar och är processen personoberoende? Styrning av informationshantering: Är roller, mandat och ansvar tydliga? Vem ansvarar för företagets informationshantering? Hur är ansvaret uppdelat vid överlämning mellan olika system? Gapanalysen visar status för olika områden, vilket ger möjlighet till initierade prioriteringar. Dessutom ingår en övergripande beskrivning av vägen framåt: vilka gap som bör åtgärdas först och vilka som kan vänta. En väl genomförd gapanalys gör det lättare för försäkringsföretaget att lämna den malande oro som kraven på analysdata kan ge och i stället göra frågan till en prioriterad aktivitet. Solvens 2 IFRS Konkurrera med analys Drivkrafter för en ny informationshantering. En bra start är en gapanalys i tre nivåer; styrning, process och datakvalitet. Av Bo Halvdansson, solvensprojektledare, KPMG Bo har 15 års erfarenhet från försäkringsbranschen och har medverkat i ett flertal Solvens 2-projekt, med särskilt fokus på IT. Process för informationshantering: Är processen från transaktion till beslutsunderlag sund? Finns det till- Informationshantering 2.0 STYRNING AV INFORMATIONSHANTERING Är roller, mandat och ansvar tydliga? Vem ansvarar för försäkringsföretagets informationshantering? Hur är ansvaret uppdelat vid överlämning mellan olika system? Är Data Governance, Data Policy och Data Directory av tillräcklig kvalitet? PROCESS FÖR INFORMATIONSHANTERING Är processen från transaktion till beslutsnderlag och säkerställer att data är lämplig, fullständig och riktig? Finns det tillräckliga kontroller, är dokumentationen bra, är data spårbar och är processen personoberoende? DATAKVALITET Är data lämplig, fullständig och riktig?
KPMG Besöksadress: Tegelbacken 4 A Postadress: Box 16106 103 23 Stockholm Tel: 08-723 91 00 Fax: 08-10 52 58 E-post: info@kpmg.se kpmg.se För mer information om KPMGs tjänster kring försäkring, vänligen kontakta: Jan Forsell Partner och Head of Financial Services Tel: 070-597 92 08 E-post: jan.forsell@kpmg.se Artur Chmielewski Senior Manager Financial Risk Management Tel: 073-347 97 03 E-post: artur.chmielewski@kpmg.se KPMG erbjuder branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med 138 000 specialister i 150 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med 1 600 medarbetare på 60 orter. 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden. TBKXXXXXXXXXXXXXX