Skyddsvärda träd i Svenljunga kommun. Elisa Brånin

Skyddsvärda träd i Svenljunga kommun Elisa Brånin Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet Juni 2012

Sammanfattning Gamla träd i kulturlandskapet är viktiga livsmiljöer för bl.a. lavar, mossor, svampar och insekter och därigenom viktiga för att bevara den biologiska mångfalden. Dessa träd är ur flera aspekter hotade och Naturvårdsverket har därför fastställt ett åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet med fokus på skyddsvärda lövträd i södra Sverige. I Svenljunga kommun har arbetet med att inventera kommunens skyddsvärda träd blivit klart under våren 2012. Denna undersökning har bestått i att bearbeta och analysera det inventeringsmaterial av skyddsvärda träd som samlats in i kommunen. De variabler som har studerats är vegetationstyp och trädart och dess eventuella koppling till trädets vitalitet och hotbild. En analys över hålträd och dess eventuella koppling till trädstorlek har gjorts. Även en GIS-analys över området genomfördes. Att koppla samman de olika variablerna vid analysen är något som inte gjorts i tidigare rapporter av skyddsvärda träd och är därför något jag valt att undersöka. Resultatet visar att det finns ett tydligt samband mellan vegetationstyp och trädets vitalitet och hotbild. Fördelningen av friska och icke-friska respektive hotade och icke-hotade träd skiljer sig mellan olika vegetationstyper. Även trädart har en stark koppling till vitalitet och hotbild. Fördelningen av friska och icke-friska respektive hotade och ickehotade träd skiljer sig mellan de fyra vanligaste trädarterna ek, lönn, ask och lind. Olika storleksklasser av träd skiljer sig åt när det gäller förekomst av hål. Mindre träd har större förekomst av hål. Resultaten ger en grund att stå på inför utformningen av skötselplaner på kommunens mark och inför informationsspridningen ut till privata markägare. Summary Old trees in the landscape are important habitats for, among other groups, lichens, mosses, fungi and insects and thereby important for maintaining biodiversity. These trees are in many respects under threat and the Environmental Protection Agency have therefore established a program of special protection of trees in the landscape with a focus on deciduous trees in southern Sweden. In the municipal of Svenljunga, the inventory of trees with conservation value has finished during the spring of 2012. This study has been to process and analyse the inventory material of protected trees collected in the municipality. The variables studied are vegetation type and tree species and its possible connection to the tree's vitality and threat. An analysis of hollow trees and its possible connection to the tree size has been made. Also a GIS analysis of the area was conducted. Linking the different parameters in the analysis is something not done in previous reports of protected trees and is therefore something I chose to investigate. The result shows that there is an evident connection between vegetation and tree vitality and threat. The distribution of healthy and non-healthy and threatened and nonthreatened trees differ between vegetation types. Also tree species is strongly linked to vitality and threat. The distribution of healthy and non-healthy and threatened and non- threatened trees is different in the four most common tree species oak, maple, ash and lime. Different size classes of trees differ in the presence of holes. Small trees have higher rates of holes. These results provide a foundation for the design of management plans at the municipal land and for the dissemination of information to private landowners. 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Summary... 1 1. Inledning... 3 1.1 Begreppet biologisk mångfald... 3 1.2 Biologisk mångfald i kulturlandskapet... 3 1.3 Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd... 3 1.4 Skyddsvärda träd i Svenljunga kommun... 4 1.5 Syfte, frågeställning och avgränsningar... 5 2. Metod... 5 3. Resultat... 6 3.1 Vegetationstyp i förhållande till hotbild och vitalitet... 6 3.1.1 Vegetationstyp och vitalitet... 6 3.1.2 Vegetationstyp och hotbild... 7 3.2 Trädart i förhållande till hotbild och vitalitet... 8 3.2.1 Trädart och vitalitet... 9 3.2.2 Trädart och hotbild... 10 3.3 Trädstorlek i förhållande till hålförekomst... 11 3.4 De skyddsvärda trädens spridning i kommunen... 12 4. Diskussion... 14 5. Slutsatser... 15 6. Tackord... 15 7. Referenser... 16 Bilaga 1... 17 Bilaga 2... 18 2

1. Inledning 1.1 Begreppet biologisk mångfald Biologisk mångfald utgörs av de olika naturtyper, livsmiljöer och organismer som finns i landskapet. Begreppet är omfattande och talar om en mångfald av arter, en genetisk variation inom arterna samt en mångfald inom och mellan ekosystem. I begreppet räknas också in de ekologiska tjänster som vi är helt beroende av för att leva på denna jord, exempelvis fotosyntes, cirkulation av näringsämnen, pollinering och fröspridning (Bernes, 2011). Mellan 5 och 10 procent av arterna i Sverige bedöms vara hotade eller missgynnade vilket betyder att deras överlevnad på sikt inte är säkrad. Det handlar om 4 127 arter, bland annat de stora rovdjuren, men också en mängd arter tillhörande insekter, växter och svampar (Bernes, 2011). Den internationella konventionen om biologisk mångfald antogs av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Konventionen är en internationell överenskommelse som de flesta av världens länder, däribland Sverige, har anslutit sig till och innebär att de deltagande ställer sig bakom målet att den biologiska mångfalden ska bevaras (Nygård & Wramner, 2010). 1.2 Biologisk mångfald i kulturlandskapet En stor del av den biologiska mångfalden är knuten till gamla träd i kulturlandskapet. Gamla, grova och ljusexponerade träd är viktiga livsmiljöer för många lavar, mossor, svampar och insekter. Dessa träd har vuxit upp i ett öppet landskap, ofta i ängs- eller betesmarker men också i alléer, parker och gårdsmiljöer. De blir allt mer sällsynta i takt med att gammal odlings- och betesmark växer igen men hotas även av avverkning, otillräcklig föryngring och skadeverkan i människonära miljöer. Träd som sedan lång tid tillbaka har hamlats, för att fungera som lövtäkt åt djuren, är beroende av det traditionella brukandet av odlingsmarken och hotas av utebliven beskärning. Även döda träd och hålträd utgör viktiga livsmiljöer för ett flertal arter (Naturvårdsverket, 2004). Träden är inte bara viktiga ur artsynpunkt utan ger människor förutsättningar till ett rikt friluftsliv och en god folkhälsa och rekreation. God kunskap om dessa skyddsvärda trädmiljöer ökar förutsättningarna att bevara och öka naturoch kulturvärdena (Naturvårdsverket, 2009). Tre av de 16 miljökvalitetsmål som Sveriges riksdag har formulerat knyter an till bevarandet av dessa miljöer. Ett rikt växt- och djurliv har bl.a. fokus på arters livskraftighet och dess livsmiljöer och ekosystem. Det betonas här att den biologiska mångfalden ska bevaras och användas på ett hållbart sätt. Ett rikt odlingslandskap definieras med att jordbruksmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. God bebyggd miljö betonar vikten av att natur- och kulturvärden tas till vara och utvecklas i den bebyggda miljön (Miljömålsportalen, 2012). 1.3 Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd Ett led i bevarandet av rödlistade arter är att verksamheter inom skogs- och jordbruk tar naturhänsyn. Ett annat är att länsstyrelserna, sektorsmyndigheterna och kommunerna beslutar om olika typer av områdesskydd exempelvis naturreservat och biotopskydd. Naturvårdsverket 3

har fastställt ett åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet som fokuserar på särskilt skyddsvärda lövträd i södra Sveriges kulturlandskap (Naturvårdsverket, 2004). Dessa miljöer har en speciell betydelse för rödlistade arter och ofta också ett angeläget skötselbehov. Med särskilt skyddsvärda träd avses: Jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd. Mycket gamla träd; Gran, tall, bok och ek äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. Grova hålträd; Träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Träd som inte uppfyller något av kriterierna ovan anses trots det som skyddsvärda om de fungerar som livsmiljö för rödlistade arter eller på annat sätt bedöms ha ett kulturmiljövärde. Både levande och döda träd ingår i definitionen. Åtgärdsprogrammet beskriver fem grupper som särskilt viktiga att prioritera; grova och gamla ekar, gårdsmiljöer, parker och kyrkogårdar, alléer och andra väg-nära träd samt hamlade träd. Åtgärdsprogrammet förväntas ha positiva effekter för över 400 rödlistade arter (Naturvårdsverket, 2004). Naturvårdsverket har reviderat åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd för en ny programperiod 2012-2016 med nu även en vision och nya mål och åtgärder. Programmet från 2004 utgör dock fortfarande grunddokument för åtgärdsprogrammet (Naturvårdsverket, 2011). Inom ramen för åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd har länsstyrelsen i Västra Götaland inventerat naturreservat, naturvårdsområden och Natura 2000-områden i länet. Detta material har lagts upp på trädportalen (Trädportalen, 2012), vilket är en oberoende samlingsplats för fynd av biologiskt eller kulturhistoriskt värdefulla träd. Nästa steg är att inventera de delar av länet som inte är skyddade eller ligger i lövskogsrika trakter. Många kommuner väljer att inventera sin kommun men detta åtagande är för kommunerna helt frivilligt. Hittills är ca halva länet inventerat och inrapporterat. Inventeringen är översiktlig och träd på tomtmark och inne i tätorter inkluderas oftast inte i materialet (Anna Stenström, mailkontakt). Inventeringen är därför inte baserad på slumpmässig stickprovtagning. 1.4 Skyddsvärda träd i Svenljunga kommun I Svenljunga kommun har samtliga naturreservat, Natura-2000 områden samt naturminnen, under år 2005, inventerats av länsstyrelsen och kommunen avser att inventera resten av kommunen. Inventeringsarbetet har pågått under hösten 2011 och våren 2012 och har blivit klar i april 2012. Inventeringen har koncentrerats till områden som sedan tidigare är kända att inneha höga naturvärden och träd på gårdsmark och i tätorter har tagits med i enstaka fall där det varit möjligt. Metoden vid inventeringen är samma metod som länsstyrelsen använt (se fältblankett - Bilaga 1) och resultatet rapporteras till trädportalen. Inventeringsresultatet kommer för kommunens del att ligga som underlag för prövning och tillsyn inom miljö-, bygg- och planeringsärenden. Resultatet ska även utmynna i en trädvårdsplan som ska fungera som ett verktyg för skötseln av kommunens marker. Projektet finansieras dels med LONAbidrag från Länsstyrelsen och dels med egna kommunala medel och beräknas vara avslutat i december 2013 (Matilda Chocron, muntligt). 4

1.5 Syfte, frågeställning och avgränsningar Mitt examensarbete har bestått i att bearbeta och analysera det inventeringsmaterial av skyddsvärda träd som samlats in i Svenljunga kommun. Resultatet ska sedan delvis ligga som en grund i kommunens fortsatta arbete med att utforma skötselplaner och informera berörda markägare. Analyserna har fokus på variabler som trädart, vegetationstyp, vitalitet, hotbild samt hålträd och trädstorlek. Att koppla samman de olika variablerna vid analysen är något som inte gjorts i tidigare rapporter av skyddsvärda träd och är därför något jag valt att undersöka. Jag ska även kartlägga den geografiska fördelningen av de i analysen ingående skyddsvärda träden för att på så sätt få en visuell överblick över urvalet. Mina frågeställningar är följande: Finns det något samband mellan trädets vegetationstyp och dess hotbild eller vitalitet? Finns det något samband mellan trädart och hotbild eller vitalitet? Är trädstorleken på något sätt kopplad till förekomsten av hål? Hur är de skyddsvärda träden ingående i analysen spridda över kommunen? Jag har avgränsat mig till följande: Jag använder i analyserna det inventeringsresultat för Svenljunga kommun som jag får tillgång till vilket är material insamlat från oktober-2011 till mars-2012. 2. Metod Inventeringen i Svenljunga kommun har under hösten-2011 och våren-2012 utförts av en extern konsult, Peter Nolbrant. Han har samlat in information enligt länsstyrelsens fältblankett (se Bilaga 1) och materialet har sedan digitaliserats genom inmatning i en av länsstyrelsen anvisad access-databas. Jag fick hjälp att ta fram inventeringsresultat över skyddsvärda träd i Svenljunga kommun av Matilda Chocron, Naturvårdshandläggare på Svenljunga kommun. Materialet innehöll en stor del av de variabler som samlats in under inventeringen men viktigast var de huvudvariabler jag hade tänkt koncentrera min analys till d.v.s. vegetationstyp, trädart, vitalitet och hotbild. Inventeringsresultatet bearbetades till en början eftersom jag först fick sammanfoga data ur två olika filer för att innehållet i den filen jag ville arbeta med skulle bli så stort som möjligt. Jag bekantade mig med datamaterialet för att sedan koncentrera mig på de variabler som jag var intresserad av. Jag utförde till en början enklare analyser med tabeller och diagram för att se vad som var intressant att analysera ytterligare. Vid samtliga statistiska beräkningar i denna undersökning har Chi2-test använts där observerade värden jämförs mot förväntade värden (Barnard, Gilbert & McGregor, 2007). Denna typ av statistik är särskilt användbar när kategorier av data på olika sätt undersöks. Fördelningar mellan samtliga grupper ingående i analysen har jämförts för att på så sätt se om de skiljer sig åt. För mer information om resultatet av dessa tester se Bilaga 2. En karta med samtliga träd som ingår i analysen har framställts med hjälp av ett GIS-program (ArcGIS 10.1). 5

3. Resultat 3.1 Vegetationstyp i förhållande till hotbild och vitalitet För en överblick över hur träden är fördelade över olika vegetationstyper se Figur 1 nedan. Det är en stor skillnad i representerade träd för varje vegetationstyp men jag har trots det valt att ta med samtliga vegetationstyper i analysen eftersom jag anser att jämförelser dem emellan är viktigt. Träd på Naturlig betesmark och på Tomtmark är mest representerade (172 respektive 119 stycken) och träd i Barrskog och i Övrig vegetation är minst representerade (12 respektive 13 stycken). De träd som hör till kategorin Tomtmark är träd som under inventeringen registrerades som träd i gårdsmiljö, torpmiljö eller övergiven torpmiljö. Dessa har vid inmatningen i länsstyrelsens databas fått ingå under benämningen Tomtmark. * Blandskog, Åker/Vall samt Övrig vegetation Figur 1. Frekvensfördelning av träd över olika vegetationstyper. 3.1.1 Vegetationstyp och vitalitet En sammanställning av data för samtliga vegetationstyper respektive dess vitalitet visar att de skyddsvärda träden till stor del är klassade som friska eller med något minskad vitalitet (se Figur 2). De träd som visar till störst del försämrad vitalitet är träd på Tomtmark (ca 25 %) följt av Naturlig betesmark (ca 15 %). På Kultiverad betesmark och i Lövskog visar resultatet en döende vitalitet på 12 respektive 11 procent. Trädunderlaget för dessa vegetationstyper är dock i det minsta laget (15 respektive 20 stycken) men kan trots det vara nog så viktigt. De flesta vegetationstyper har en försämrad eller döende vitalitet på omkring 10-25 procent, med undantag av träd i Alléer, på Kyrkogårdar och i Barrskog där vitaliteten är klassad som frisk eller något minskad vitalitet för nästan alla träd. 6

* Blandskog, Åker/Vall samt Övrig vegetation Figur 2. Procentuell vitalitetsfördelning över samtliga vegetationstyper. En signifikant skillnad mellan de olika vegetationstyperna med avseende på fördelningen av antalet friska och icke-friska träd i varje kategori har visats (p<0,01). Det är därmed en skillnad mellan vegetationstyperna när det gäller trädens vitalitet. Se även Bilaga 2. 3.1.2 Vegetationstyp och hotbild En jämförelse mellan vegetationstyp och hotbild ger resultatet som illustreras i Figur 3. Här ser det ut som att de olika vegetationstyperna skiljer sig betydligt mer åt än i fallet med vitalitet och tydliga tendenser av olika slag kan skönjas. Igenväxning är en betydande hotbild för träd i Barrskog (ca 92 %), Skogsbryn (ca 60 %) och Lövskog (55 %). Eftersom det handlar om vegetationstyper med mycket växtlighet och konkurrens om det utrymme som finns så är detta förståeligt. Avverkningshotet är nästan uteslutande kopplat till träd på Kyrkogårdar (ca 35 %). Inte helt förvånande eftersom träd på kyrkogårdar ofta är väldigt gamla. Lite mer förvånande är att träd vid Vägkanter inte verkar tillhöra denna hotkategori i någon nämnvärd grad. Annan hotbild (ofta sjukdomar av olika slag) är framförallt kopplad till Tomtmark (ca 21 %) och Naturlig betesmark (ca 13 %). Kultiverad betesmark har störst andel procent (ca 27 %) av denna hotbild men eftersom trädantalet är så pass litet (15 stycken) så kan den anses vara av mindre vikt, dock inte av så liten vikt att den helt bör bortses från. 7

Figur 3. Procentuell hotfördelning över samtliga vegetationstyper. * Blandskog, Åker/Vall samt Övrig vegetation **Ofta askskottsjuka askar eller ekar som drabbats av ekdöd En signifikant skillnad mellan de olika vegetationstyperna med avseende på fördelningen av hotade och icke-hotade träd i varje kategori har visats (p<0,01). Det är därmed en skillnad mellan vegetationstyperna när det gäller hotbild. Se även Bilaga 2. 3.2 Trädart i förhållande till hotbild och vitalitet För en överblick över hur stort antal av varje trädart som är representerat i inventeringsmaterialet se Figur 4 nedan. Med tanke på den stora skillnaden i antal trädindivider mellan arterna så är den statistiska analysen gjord på de fyra dominerande arterna Ek (205 träd), Lönn (128 träd), Ask (115 träd) och Lind (48 träd). Eftersom sälgen utgör en sådan liten del (3 träd) av materialet har arten bortsetts ifrån fullständigt i kommande analyser. 8

Figur 4. Frekvensfördelningen av trädarter. Den statistiska analysen är baserad på de fyra dominerande arterna ek, lönn, ask och lind. 3.2.1 Trädart och vitalitet En jämförelse mellan trädart och vitalitet illustreras i diagrammet nedan (Figur 5). Asken är klart mest drabbat med avseende på vitalitet med ca 50 procent klart försämrad eller döende vitalitet. Resten av trädarterna är i jämförelse relativt friska eftersom Boken (25 % försämrad eller döende vitalitet) förekommer i sådan liten mängd och Eken (ca 10 % försämrad eller döende vitalitet) inte kan anses vara drabbad i någon större grad. Figur 5. Procentuell vitalitetsfördelning över trädarterna. En signifikant skillnad mellan trädarterna Ek, Lönn, Ask och Lind med avseende på fördelningen av friska och icke-friska träd hos varje art har visats (p<<0,01). Det är därmed en skillnad mellan trädarterna när det gäller dess vitalitet. Se även Bilaga 2. 9

3.2.2 Trädart och hotbild En jämförelse mellan trädart och hotbild ger resultatet som illustreras i Figur 6. För Askens del verkar vitalitet och hotbild vara helt sammankopplade eftersom asken även har en hotbild på 50 procent. Denna hotbild består till allra störst del av annan hotbild (ca 44 %) som mest troligt är askskottsjuka. De allra flesta askar med försämrad vitalitet verkar således vara drabbade av askskottsjuka och frågan är om inte hotbilden för askarna kan sägas vara större än diagrammet nedan visar med tanke på hur utbredningen av sjukdomen ser ut idag. Även i dagsläget friska askar i kommunen kan tänkas vara hotade av sjukdomen. Enligt Tabell 1 är askarna till störst del knutna till tomtmarker och detta är förklaringen till att träd på tomtmarker (i föregående frågeställning) i så stor utsträckning är hotade av s.k. annan hotbild. Tabellen ger även en överblick över hur övriga trädarter fördelar sig över olika vegetationstyper. De få Aspar som ingår i analysen visar sig vara starkt hotade av igenväxning (ca 67 %). Enligt Tabell 1 växer asparna till största delen i olika typer av skogsvegetation. Är asparna i regel knutna till denna typ av vegetation så antas resultatet ge en verklig bild trots ett, i denna analys, litet material. Lönnen hotas av avverkning till relativt stor del (ca 19 %). Detta kan, enligt Tabell 1, förklaras av att lönnen i stor utsträckning växer på kyrkogårdar som är en vegetationstyp med stort avverkningshot (se tidigare frågeställning). Eken är, enligt Figur 6, hotad av igenväxning (ca 26 %) men även av andra hotbilder som tillsammans ger en hotbild på ca 31 procent. Eken är den klart dominerande trädarten av skyddsvärda träd och är knuten till en mängd olika vegetationstyper (se Tabell 1). Igenväxningshotet är troligtvis kopplat till växtrika vegetationstyper som exempelvis skogsmark. Figur 6. Procentuell hotfördelning över trädarterna. *Ofta askskottsjuka askar eller ekar som drabbats av ekdöd 10

Tabell 1. Fördelningen av trädarter över olika vegetationstyper. * Blandskog, Åker/Vall samt Övrig vegetation En signifikant skillnad mellan trädarterna Ek, Lönn, Ask och Lind med avseende på fördelningen av hotade och icke-hotade träd hos varje art har visats (p<0,01). Det är därmed en skillnad mellan trädarterna när det gäller hotbild. Se även Bilaga 2. 3.3 Trädstorlek i förhållande till hålförekomst I inventeringsresultatet är fördelningen mellan Hålträd och Icke-hålträd ca 40/60. De i analysen ingående träden har en medelomkrets på ca 277 cm, vilket kan anses litet i sammanhanget eftersom klassificeringen på ett jätteträd beror av en omkrets på minst 314 cm (1 m i diameter). Hålträden behöver dock inte vara fullt så stora för att ingå i benämningen Särskilt skyddsvärda träd (minst 40 cm i diameter). Detta gör att vi förväntar oss större andel hålträd i de mindre storleksklasserna av träd. Förekomst av rödlistade arter har även varit en anledning att ta med träd i inventeringen vilket gör att vi inte kan vänta oss att alla mindre träd ska ha förekomst av hål. I Figur 7 presenteras fördelningen av hål- och icke-hålträd med avseende på trädstorlek (omkrets). En tendens till att hålträden är mer representerade i de mindre omkretsklasserna till att sen inte utgöra fullt så stor del i de grövre klasserna speglas i resultatet. Se även Tabell 2. Den grövsta omkretsklassen (401-1170 cm) består i relation till övriga klasser av ett litet antal träd vilket inte får glömmas bort vid tolkning av resultatet. Här är således tillförlitligheten inte lika stor. 11

Figur 7. Fördelning av träd med och utan hål i de olika storleksklasserna. Tabell 2. Procentuell fördelning av hålförekomst i de olika storleksklasserna av träd. En signifikant skillnad mellan de olika storleksklasserna av träd med avseende på fördelningen av hålträd och icke-hålträd har visats (p<0,01). Det är därmed en skillnad mellan storleksklasserna vad gäller förekomst av hål. Se även Bilaga 2. 3.4 De skyddsvärda trädens spridning i kommunen För att illustrera spridningen av de skyddsvärda träden över kommunen har en karta med de i analysen ingående träden tagits med. Se Figur 8. Träden är indelade i hotade d.v.s. hotbild av något slag respektive ej hotade träd. Detta för att göra sig en bild över utbredningen av hotade träd. Träden är relativt jämnt fördelade över kommunen med något större koncentration runt vattenområden. Eftersom vattenområden ofta har höga naturvärden är det inte konstigt att de hyser många skyddsvärda träd. Inventeringen har även koncentrerats till dessa områden. De hotade träden är på samma sätt relativt jämnt fördelade över kommunen och ingen tydlig hotbild kopplad till geografi kan skönjas. Träd i norra delen av kommunen samt i Fegens naturreservat kom inte med i denna undersökning och därför är dessa områden på kartan tomma. 12

Figur 8. Kartan visar utbredningen av de skyddsvärda träden i kommunen och om de är hotade. Det är inte möjligt att urskilja varje trädindivid då de växer tätt på vissa platser. 13

4. Diskussion Resultaten visar på en stor variation i både hotbild och vitalitet mellan olika vegetationstyper och mellan trädarter. Skötselåtgärder borde således utformas specifikt för de olika vegetationstyperna och beroende på trädart för att göra så stor nytta som möjligt. Eftersom vegetationstyp och trädart till stor del verkar vara tätt sammankopplade kommer en skötsel riktad mot vegetationstyp också delvis vara riktad mot trädart. Självklart måste även hänsyn tas till specifika behov som finns på den enskilda lokalen. En specifik allé behöver t.ex. inte vara helt lik en annan. Hålträd är mycket gynnsamma för djurlivet och i resultatet ser vi att hålträd har en stor utbredning i framförallt de mindre storleksklasserna av träd men även i de större. Att skydda och bevara dessa hålträd blir en viktig del av kommunens naturvårdsarbete. Svenljunga kommun verkar i dagsläget hysa en relativt stor del skyddsvärda hålträd (ca 39 %) som kan jämföras med inventeringen för Härryda kommun med ca 35 procent hålträd och Jönköpings kommun med ca 31 procent hålträd (Nevander, 2008; Jönköpings kommun, 2012). Ungefär 78 procent av de skyddsvärda träden som är medtagna i analysen är klassade som friska eller något minskad vitalitet. Inventeringen i Jönköpings kommun visar ett liknande resultat där 79 procent av de skyddsvärda träden är klassade som friska (Jönköpings kommun, 2012). I Härryda kommun visade inventeringen att hela 97 procent var friska (Nevander, 2008). Resultatet får givetvis uppfattas som positivt eftersom träden verkar må bra men om man vänder på det kan det dock uppfattas som att det finns en stor brist på döda och döende träd som är enormt viktiga ur aspekten biologisk mångfald. Döda skyddsvärda träd är extra viktiga eftersom hälften av alla vedlevande arter bara uppträder på lövträd. Grov död ved hyser även en större artrikedom av speciellt ovanliga och hotade arter än klenved (Naturvårdsverket, 2005). Det kan tänkas att Svenljunga kommun som är och länge varit en skogsbrukskommun har satsat på produktiva och välskötta skogar vilket inte innefattar förekomst av död ved. Dock är det osäkert hur döda träd har prioriterats i inventeringen vilket gör analysen något osäker. Att ta tillvara och spara döda träd, speciellt grova lövträd, ute i naturen är en aspekt som oberoende av hur det ser ut idag borde prioriteras inom kommunens naturvårdsarbete för att gynna djur- och växtlivet. Svenljunga kommun visar sig inneha en stor mängd träd klassade som särskilt skyddsvärda men samtidigt hysa brist på s.k. jätteträd med en diameter på minst 1 meter. Denna brist beror även den troligtvis till stor del på att Svenljunga kommun länge varit en skogsbrukskommun med jämförelsevis liten andel kulturmark som är en viktig miljö för grova träd. Eftersom det till stor del är de i inventeringen ingående träden som i framtiden kommer utgöra kommunens jätteträd är det viktigt att dessa träd får en riktad och tillräcklig skötsel för att leva och må bra även om 100 år. Viktigt att komma ihåg är att de statistiska analyserna har gjorts på ett subjektivt urval och inte som brukligt att stickprov tagits ute i en population. Inventeringsresultatet (d.v.s. urvalet) är heller inte heltäckande utan koncentrerat till områden med kända höga naturvärden. Med tanke på ämnet och vilken information som samlats in vid inventeringen så är det omöjligt att 14

kräva slumpmässighet i provtagningen. Analyserna hade vidare kunnat bli bättre om de utformats innan inventeringen så att en för analyserna anpassad information vid inventeringen hade inhämtats och inte tvärtom. En hel del problem med att få ut inventeringsmaterialet digitalt uppkom eftersom resultatet var inrapporterat i en databas som visade sig vara allt annat än användarvänlig. Trots att all information om respektive träd fanns i databasen var denna inte möjlig att få ut samlad i ett dokument. Det hela slutade med att jag fick ett antal olika filer med olika antal träd och information om dessa träd. Jag sammanställde två av dessa filer för att få så stort material som möjligt samlat med all den information jag var intresserad att titta på. Jag fick dock inte ut alla träd som inventerats i Svenljunga kommun och har bl.a. missat träd i naturskyddade områden, vilket är en viktig felkälla. Viss information som kommentarer föll även bort eftersom de inte var läsliga i dokumentet. Ett exempel på hur databaser kan vara ett hinder istället för ett hjälpmedel när de brister i användarvänlighet men trots det fortsätter att användas. 5. Slutsatser Vid utformandet av skötselplaner för de skyddsvärda träden måste hänsyn tas till vegetationstyp och trädart eftersom dessa är starkt kopplade till trädens vitalitet och hotbild. De skyddsvärda hålträden i kommunen verkar vara vanligt förekommande och är viktiga att bevara eftersom de är viktiga för bl.a. djurlivet och den övriga biologiska mångfalden. Att ta tillvara och spara döende och döda träd borde prioriteras för att gynna den biologiska mångfalden i kommunen. De skyddsvärda träden har ett värde i att de är framtidens jätteträd och en bra skötsel är för detta ändamål viktig. 6. Tackord Tack till Matilda Chocron på Svenljunga kommun som kom med förslaget till detta examensarbete och som varit väldigt hjälpsam och engagerad från start. Tack till min handledare Bengt Gunnarsson som varit ett bra stöd under arbetets gång. Tack till Sandra Johansson på Miljöbron som förmedlade projektet mellan Svenljunga kommun och mig själv. 15

7. Referenser Barnard, C., Gilbert, F. & McGregor P., 2007. Asking questions in biology. Pearson Education Limited. Sid 68-69, 102-105. Bernes, C., 2011. Biologisk mångfald i Sverige. Naturvårdsverket. Sid 9-11, 20-21. Claesson, K., 2009. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 1:0. Sid 1. Hultengren, S. & Höjer, O., 2004. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Rapport/Naturvårdsverket 5411. Sid 13-43. Jönköpings kommun, 2012. Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun. Meddelande nr 2012:08. Sid 20-21. Miljömålsportalen http://www.miljomal.nu. 11 april-2012. Naturvårdsverket, 2005. Död ved i levande skogar. Rapport 5413. Sid 35-37. Naturvårdsverket, 2011. Reviderat åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd - vision, mål och åtgärder 2012-2016. NV-11484 11. Nevander, E., 2008. Inventering av skyddsvärda träd i Härryda kommun. Härryda kommun. Sid 10-11. Nygård, O. & Wramner, P., 2010. Från naturskydd till bevarande av biologisk mångfald. COMREC, Södertörns högskola. Sid 123-131. Trädportalen http://www.tradportalen.se. April 2012. Mailkontakt: Anna Stenström, 2012-04-04, Länsstyrelsen Västra Götalands län, anna.stenstrom@lansstyrelsen.se. Muntlig kontakt: Matilda Chocron, Naturvårdshandläggare, Svenljunga kommun, matilda.chocron@svenljunga.se, tel. 0325-18436. ArcGIS 10.1 16

Bilaga 1 17

Bilaga 2 Nr. 0-hypotes Df Signifikans Chi2- värde 1. Fördelningen av icke-friska och friska träd är lika stor i alla vegetationstyper. 2. Fördelningen av hotade och icke-hotade träd är lika stor i alla vegetationstyper. 3. Fördelningen av icke-friska och friska träd är lika stor hos alla trädarter. 4. Fördelningen av hotade och icke-hotade träd är lika stor hos alla trädarter. 5. Det är ingen skillnad mellan hål- och ickehålträd med avseende på trädstorlek. Kritiskt värde 9 0,01 29,371 21,666 9 0,01 85,510 21,666 3 0,01 116,625 11,345 3 0,01 32,513 11,345 3 0,01 34,263 11,345 0-hypoteserna förkastas i samtliga fall d.v.s. det är en tydlig skillnad mellan kategorierna i respektive test. 18