Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016. Remissversion mars 2012 2012:7

Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016 Remissversion mars 2012 2012:7

Titel: Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2016. Remissversion mars 2012 Utgiven av: Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Diarienummer: 501-1034-11 Författare och medförfattare: Tommy Persson, Eric Eliasson, Jonas Gustafsson, Annelie Johansson, Johan Niss, Pardis Pirzadeh, Karin Söderholm, Elisabet Weber ISBN: 978-91-86533-73-1 Länsstyrelserapport: 2012:7 Omslagsbild: Upplaga: Beställningsadress: Nyckelord: Logotyp för Skånska åtgärder för miljömålen, Fredrik Collijn Endast digitalt. Rapporten kan laddas ner på www.lansstyrelsen.se/skane Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 291 86 Kristianstad/205 15 MALMÖ Tfn: 040/044-25 20 00 skane@lansstyrelsen.se Miljö, miljömål, åtgärdsprogram, åtgärder, Skåne, transporter, hav, mark- och vattenresurser, natur- och kulturvärden, konsumtion 2

Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...6 Syfte med åtgärdsprogram... 6 Bakgrund... 8 Mål för miljöpolitiken... 10 Generationsmålet... 11 Miljökvalitetsmålen... 11 Etappmål... 14 Regionala miljömål och uppföljning... 15 Trender som påverkar möjligheten att nå målen... 15 Framgångsfaktorer för att nå miljömålen... 16 Skånska utmaningar...18 Hållbara transporter... 20 Hänsyn till havet... 25 Hushållning med mark- och vattenresurser... 32 Skydd av natur- och kulturvärden... 39 Hållbar konsumtion... 46 Genomförande av åtgärdsprogrammet...51 Regional rådighet och finansiering av åtgärdsarbetet... 51 Regionala aktörer... 52 Processen med att ta fram åtgärdsprogrammet... 55 Når vi målen med åtgärdsprogrammet?... 56 Uppföljning och revidering... 57 Underlag och lästips...58 Bilaga 1. Deltagarlista strategiska grupper och referensgrupp...60 Bilaga 2. Samlad redovisning av förslag på åtgärder och koppling till miljökvalitetsmål...62 3

Sammanfattning Skånska åtgärder för miljömålen är det regionala åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsmålen i Skåne län. I programmet redovisas prioriterade åtgärder för att möta de gemensamma utmaningar vi ser för en hållbar utveckling i länet. Skånska utmaningar för miljöarbetet Hållbara transporter Hänsyn till havet Hushållning med mark- och vattenresurser Skydd av natur- och kulturvärden Hållbar konsumtion Åtgärder för att möta utmaningarna och förbättra miljötillståndet Gemensamt för åtgärderna är att de kan genomföras av någon aktör i länet, bidrar till att förbättra förutsättningarna att nå flera miljömål och möjliga att påbörja, och helst genomföra, under programperioden som löper fram till och med år 2016. Åtgärdsprogrammet ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och utvecklingsinsatser hos skånska aktörer och stimulera till en ökad samverkan i det regionala miljöarbetet. Åtgärderna i detta program utgör bara en del av det samlade miljöarbetet i Skåne som också bidrar till att vi närmar oss miljökvalitetsmålen. Strategiskt viktiga åtgärder Åtgärdsprogrammet består sammanlagt av 74 åtgärder. Några av dessa bedöms som särskilt centrala för att möta de skånska utmaningarna och öka förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen i länet. Ökad andel kollektivtrafikresande Nya bostäder planeras och byggs nära kollektivtrafik Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Hänsyn till klimatförändringar i fysisk planering Åtgärder för att minska näringsläckage och utsläpp av miljögifter till vatten Exploatering av åkermark begränsas Planer för hantering av spillvatten, dagvatten och dricksvatten tas fram Alla kommunala och större privata dricksvattentäkter skyddas Värdefulla naturmiljöer skyddas Åtgärder för att hejda förlusten av biologisk mångfald Kompensationsåtgärder för att ersätta förlorade naturvärden Tillgången till allemansrättslig mark säkerställs Miljö- och sociala krav ställs i offentlig upphandling Informationsinsatser för en giftfri vardagsmiljö 4

Genom gemensam kraftsamling kring dessa åtgärder kan vi flytta fram våra positioner i miljöarbetet för att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Framtagande, genomförande och uppföljning av åtgärdsprogram Förslagen till åtgärder har tagits fram i en bred process där viktiga aktörer för länets samlade miljöarbete har medverkat. Utgångspunkten har varit miljökvalitetsmålen med preciseringar och vilka regionala möjligheter det finns att genomföra åtgärder för att nå målen. För att lyckas genomföra åtgärdsprogrammet krävs ett fortsatt stort engagemang hos många aktörer i länet. Flera av åtgärderna kan genomföras genom prioriteringar inom befintlig verksamhet, medan andra åtgärder kräver extra finansiering. Åtgärdsprogrammet kommer att följas upp årligen och resultatet kommer att redovisas tillsammans med uppföljningen av de regionala miljömålen för Skåne. 5

Inledning Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. För att nå målet krävs långtgående insatser och ett stort engagemang av många aktörer i samhället, både i Sverige och internationellt. Detta åtgärdsprogram lyfter fram viktiga åtgärder som är nödvändiga för att vi ska närma oss målet och få en mer hållbar samhällsutveckling. Syfte med åtgärdsprogram Mycket bra miljöarbete pågår i Skåne. Det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Vi ska ta tillvara på denna drivkraft när vi nu tar nästa steg i miljöarbetet och flyttar fram positionerna för ett mer hållbart Skåne. Prioriterade åtgärder för det regionala miljöarbetet fram till 2016 Skånska åtgärder för miljömålen har år 2020 som långsiktigt målår, men fokuserar på prioriterade åtgärder som kan genomföras av skånska aktörer fram till och med år 2016. Det övergripande syftet med åtgärdsprogrammet är att förbättra miljötillståndet i Skåne för att skapa förutsättningar för att nå den kvalitet som uttrycks i miljökvalitetsmålen. Programmet ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och utvecklingsinsatser hos skånska aktörer, och stimulera en ökad samverkan mellan länets aktörer i det regionala miljöarbetet. De utmaningar för miljöarbetet i Skåne och förslag på prioriterade åtgärder som lyfts fram i åtgärdsprogrammet kan utgöra underlag för strategiska program och i fysisk planering som översiktsplaner, infrastrukturplaner och utvecklingsprogram. De kan också fungera som utgångspunkt för prioriteringar i tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Företagen kan hantera åtgärderna i miljöledningssystem och hitta incitament för utveckling av nya innovativa produkter och tjänster. Följande kriterier har varit utgångspunkt vid framtagande av förslag på åtgärder: Åtgärden ska beskriva en utvecklingsinsats inom pågående eller eftersatta områden som är viktiga ur ett regionalt perspektiv. Åtgärden ska kunna genomföras av en aktör som är verksam i länet. Samverkan mellan olika aktörer i länet är viktig för genomförandet av åtgärden. Åtgärden ska vara möjlig att påbörja, och helst genomföra, under programperioden 2012-2016. 6

Skånska åtgärder för miljömålen innehåller både nya åtgärder och åtgärder som pågår, men som kan genomföras hos fler aktörer i länet. Flera av åtgärderna kan genomföras inom befintlig verksamhet, medan andra åtgärder kräver extra finansiering. Åtgärdsprogrammet pekar ut ett begränsat antal åtgärder som bedöms viktiga för miljöarbetet i Skåne de närmaste åren och som genom programmet får en bredare spridning i länet. Genom att kraftsamla och fokusera på dessa åtgärder ökar förutsättningarna att programmet genomförs, samtidigt som uppföljning och redovisning av framsteg i miljöarbetet underlättas. Åtgärderna i detta program utgör bara en del av det samlade miljöarbetet i Skåne som också bidrar till att vi närmar oss de gemensamma miljömålen. Åtgärdsprogrammets koppling till regional utveckling och andra program Regionalt utvecklingsprogram för Skåne Det regionala tillväxtarbetet har stor betydelse för hur miljötillståndet utvecklas i länet. Omställningen till ett hållbart samhälle kan utgöra en drivkraft för regional tillväxt. Det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne 2009-2016 pekar ut övergripande målsättningar för tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans som tillsammans ska förverkliga visionen om ett livskraftigt Skåne 1. Skånska åtgärder för miljömålen är ett av flera utpekade program för att nå de övergripande målsättningarna i det regionala utvecklingsprogrammet och åtgärdsprogrammet bidrar på så sätt till att föra in miljökvalitetsmålen i det regionala tillväxtarbetet. Figur 1. Bild över genomförandet av det regionala utvecklingsprogrammet 2 1 Region Skåne, 2009, Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009-2016 2 Region Skåne, 2009, Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009-2016 7

Viktiga program för det regionala miljöarbetet Skånska åtgärder för miljömålen relaterar till flera andra program och styrdokument, lagkrav och redan pågående arbete som syftar till att förbättra miljöarbetet inom olika samhällsområden. Pågående arbete inom samhällsplanering, tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter, skydd av naturmiljöer och arter, restaurering av sjöar och vattendrag, vattenförvaltning, klimat- och energiarbete, landsbygdsutveckling med mera, utgör viktiga förutsättningar för genomförandet av åtgärdsprogrammet. Flera viktiga styrdokument för olika sektorer innehåller åtgärder som stärker genomförandet av åtgärdsprogrammet, till exempel det skånska Landsbygdsprogrammet, Klimat- och energistrategin för Skåne, Åtgärdsprogram för vattenförvaltningen, Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper, Strategi för skydd och restaurering av sötvattensmiljöer i Skåne, Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden, Kulturmiljöprogram för Skåne och planeringsunderlag för fysisk planering och klimatanpassning. Åtgärder från dessa dokument har i några fall lyfts in i åtgärdsprogrammet som prioriterade åtgärder för att möta de utmaningar som pekas ut i programmet. Ett samlat åtgärdsprogram underlättar prioritering och uppföljning av miljöarbetet Ett samlat åtgärdsprogram utifrån miljökvalitetsmålen med prioriterade åtgärder, som kan genomföras i regional samverkan, ger en effektivare användning av de sammantagna resurserna för miljöarbetet i Skåne. Åtgärdsprogrammet kan optimera resursanvändningen och lyfta synergieffekter i miljöarbetet. Ett samlat program underlättar också uppföljningen av det regionala åtgärdsarbetet. Uppföljningen är i sin tur ett viktigt underlag för att beskriva utvecklingen mot ett förbättrat miljötillstånd i Skåne. Bakgrund Länsstyrelsen är regional miljömålsansvarig myndighet Länsstyrelsen i Skåne län har regeringens uppdrag att i bred samverkan anpassa nationella miljömål regionalt, utveckla regionala åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsmålen och i övrigt bedriva det regionala mål- och uppföljningsarbetet så att det ger underlag för ett sektorsövergripande miljöarbete inom länet. Skogsstyrelsen har motsvarande uppdrag för miljökvalitetsmålet Levande skogar. De regionala målen och arbetet med regionala åtgärdsprogram är således en viktig del i arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. 8

Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram I november 2003 beslutade Länsstyrelsen i Skåne län om regionala miljömål med tillhörande handlingsprogram med åtgärder för länets aktörer. Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram har varit ett viktigt underlag för utvecklingen av miljöarbetet i länet under det senaste årtiondet. En mindre revidering av de skånska miljömålen gjordes under år 2007 som en anpassning till förändringar på nationell nivå. Under år 2008 genomfördes en aktualisering av åtgärderna i Skånes miljöhandlingsprogram. I Klimat- och energistrategin för Skåne, som beslutades år 2008, pekas ytterliggare åtgärder ut på regional och lokal nivå för arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Under 2009 kompletterades miljöhandlingsprogrammet med ett åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Samma år beslutade Länsstyrelsen i Skåne län om nya regionala delmål för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Uppföljning av åtgärder i Skånes miljöhandlingsprogram Det aktualiserade miljöhandlingsprogrammet tillsammans med åtgärdsprogrammet för Ett rikt växt- och djurliv omfattade drygt 300 åtgärder fördelade på cirka 100 olika aktörer. I processen med att fram ett nytt åtgärdsprogram har resultatet från flera olika uppföljningar av åtgärdsarbetet i kommuner, företag och myndigheter sammanställts som ett underlag. Uppföljningen redovisas här samlat i figur 2. Uppföljning av åtgärder i Skånes miljöhandlingsprogram 20% 32% Genomförd helt eller i huvudsak genomfört/ pågår kontinuerligt Genomförd till hälften eller mer Påbörjad men ännu inte gjort hälften Ej påbörjad 24% 6% Ej uppföljda 18% Figur 2. Uppföljningen av åtgärder i Skånes miljöhandlingsprogram 9

Resultatet visar att drygt hälften av åtgärderna har påbörjats eller genomförts alternativt pågår kontinuerligt. Ungefär en fjärdedel av åtgärderna har ej påbörjats och ytterligare knappt en fjärdedel har inte varit möjliga att följa upp. De främsta orsakerna till att en åtgärd inte har genomförts är otydlig formulering av åtgärden, det vill säga utpekad aktör vet inte vad som förväntas av dem, otydlig ansvarsfördelning för att initiera och genomföra åtgärder samt oklar finansiering av åtgärdsarbetet. Detta är således viktiga förutsättningar som måste vara uppfyllda för att säkerställa att de prioriterade åtgärderna i det nya regionala åtgärdsprogrammet verkligen blir genomförda. Förändringar i miljömålssystemet för ett effektivare miljöarbete Riksdagen beslutade i juni 2010 om förändringar i miljömålssystemet enligt miljömålspropositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 3. I propositionen föreslås en utvecklad målstruktur för miljöarbetet och en förändrad organisation för miljömålssystemet. Som en följd av föreslagna ändringar i målstrukturen beslutade Länsstyrelsen i Skåne län i april 2011 att aktualisera de regionala delmålen och flytta fram målåret till 2012 i avvaktan på regeringens beslut om nya preciseringar till miljökvalitetsmålen och etappmål. I de förändringar av miljömålssystemet som genomförs på nationell nivå är regeringen tydlig med att åtgärdsarbetet bör få större fokus i det regionala miljömålsarbetet. Länsstyrelsen i Skåne län påbörjade därför arbetet med att utveckla ett nytt regionalt åtgärdsprogram under 2011. Skånska åtgärder för miljömålen ersätter det tidigare miljöhandlingsprogrammet som regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Processen med att ta fram nya skånska miljömål kommer att inledas under 2012. Mål för miljöpolitiken Syftet med miljömålssystemet är att få ett strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Den regelbundna uppföljningen av miljökvalitetsmålen och tillståndet i miljön ska ge grunden för ett strategiskt åtgärdsarbete. Målstrukturen består av tre nivåer: Ett generationsmål som visar på inriktningen för samhällsomställningen. 3 Regeringen, 2009, Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete, Prop. 2009/10:15 10

Miljökvalitetsmål med preciseringar som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmål som anger steg på vägen till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet ska som ett inriktningsmål för miljöpolitiken ge vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå den önskade miljökvaliteten. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Den väg som beskrivs för att nå generationsmålet pekar också ut riktningen för det regionala och lokala miljöarbetet. De utmaningar och åtgärder som lyfts fram i åtgärdsprogrammet är ett steg mot den samhällsomställning som är nödvändig för att nå målet. Miljökvalitetsmålen Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, d v s till 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). 11

1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 2. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. 4. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. 5. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 6. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska 12

bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 12. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. 13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 14. Storslagen fjällmiljö 4 Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 4 Miljökvalitetsmålet är inte aktuellt för Skåne. 13

16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Miljökvalitetsmålen följs upp årligen. Uppföljningen ger information om hinder och framgångsfaktorer i miljöarbetet, vilket i sin tur är ett underlag för utveckling av styrmedel, strategier och åtgärder för att skapa bättre förutsättningar att nå målen. Ny bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen Den nya bedömningsgrunden för om miljökvalitetsmålen ska anses vara uppnådda innebär att det tillstånd eller de förutsättningar som uttrycks i miljökvalitetsmålen behöver vara uppnådda inom en generation. Hänsyn ska tas till att effekterna av åtgärder kan ske med fördröjning, bland annat för att naturen har lång återhämtningstid, och att vissa miljökvalitetsmål är helt beroende av internationella insatser för att kunna nås 5. Preciseringar till miljökvalitetsmålen Miljökvalitetsmålen kompletteras med preciseringar som förtydligar innebörden av målet och vad som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för arbetet med insatser för att nå målen och utgöra kriterier för uppföljning av målen samt vara underlag för regionala miljömål. Naturvårdsverket har lämnat förslag till preciseringar till regeringen som förväntas besluta om dessa under våren 2012 6. Förslagen till preciseringar har varit en viktig utgångspunkt i arbetet med att ta fram förslag på åtgärder till åtgärdsprogrammet. Etappmål De nationella delmålen som tidigare beslutades av riksdagen och som har varit utgångspunkt för regionala miljömål, ska fortlöpandes ersättas av etappmål som anger steg på vägen till att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. 5 Naturvårdsverket, 2011, Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011. Rapport 6420 6 Naturvårdsverket, 2011, Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011. Rapport 6420. 14

Miljömålsberedningen har lämnat förslag till en första uppsättning etappmål som regeringen förväntas besluta om under våren 2012 7. Etappmålen kan vid behov också vara underlag för regionala miljömål. Regionala miljömål och uppföljning Miljökvalitetsmålen gäller som miljömål för Skåne, undantaget Storslagen fjällmiljö. Därutöver finns regionala mål, med målår mellan 2012 och 2020, som syftar till att nå delar av miljökvalitetsmålen respektive bidra till att öka förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen i länet. Detta tillsammans kallas regionala miljömål 8. Länsstyrelsen i Skåne län följer varje år upp den regionala utvecklingen för miljökvalitetsmålen och de regionala delmålen 9. Länsstyrelsen i Skåne län bedömer att sex miljökvalitetsmål är nära att nås om idag planerade styrmedel beslutas före år 2020. Skyddande ozonskikt är det enda miljökvalitetsmålet som är möjligt att nå med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före år 2020. Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv med idag beslutade eller planerade styrmedel. Uppföljningen av miljökvalitetsmålen pekar ut de stora utmaningarna för miljöarbetet i Skåne. Det är inom dessa områden vi måste anstränga oss extra och satsa våra gemensamma resurser. De prioriterade åtgärder som redovisas i programmet har fokus på att förbättra förutsättningarna att nå dessa mål. Trender som påverkar möjligheten att nå målen Den pågående globaliseringen av samhället medför att globala trender påverkar vårt dagliga liv och utvecklingen i Skåne. Naturvårdsverket har analyserat hur globala megatrender påverkar möjligheten att nå generationsmålet 10. Analysen ger en bild av den förväntade utveckling och vilka miljöutmaningar vi kan förvänta oss framöver. 7 Miljömålsberedningen, 2011, Delbetänkande om etappmål i miljömålssystemet, SOU 2011:34 8 Länsstyrelsen, http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/miljomal/de-skanskamiljomalen/pages/index.aspx 9 Länsstyrelsen, 2011, Miljötillståndet i Skåne, Årsrapport 2011, Mot nya åtgärder Uppföljning av Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, Skåne i utveckling 2011:2 10 Naturvårdsverket, 2012, Diskussionsunderlag till FU2012, Globala trenders betydelse för generationsmålet, opubl 15

Ökande befolkning ger ett ökat tryck på naturresurser som råvaror, rent vatten och mark. Höjd medelålder på landsbygden och nedläggning av jordbruksverksamhet hotar natur- och kulturvärden och ekosystem. Ökad inflyttning till större städer leder till resurseffektivt boende och transporter, samtidigt ökar konsumtionen och trycket på ekosystemtjänster i omgivande områden. Accelererande teknikutveckling kan leda till effektivare, renare och resurssnålare processer och produkter, men troligen också till en ökad konsumtion och utnyttjande av naturresurser som ovanliga metaller till elektronik. Fortsatt ekonomisk tillväxt leder till ökad konsumtion, ökat tryck på naturresurser, ökade föroreningar, transporter och energianvändning, men också möjligheten till och drivkrafter för teknisk utveckling som ökar effektiviteten i resursutnyttjandet. Ökad global efterfrågan på naturresurser kan leda till ett högre utnyttjande av inhemska naturresurser för export, som till exempel virke och metaller, och exploatering och brukande som inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till specialiserade arter och naturliga förutsättningar. Tilltagande klimatförändringar hotar livsmedels- och vattentillgångar, byggnader och infrastruktur, hälsa och många arters existens. Samtidigt kan den ökade medvetenheten om risker med klimatförändringar leda till en snabbare energiomställning. Ökande belastning på miljön från utsläpp av partiklar, kväve, marknära ozon samt exponering för farliga kemiska ämnen med potentiellt långtgående effekter på ekosystem, klimatet och människors hälsa. Ökad harmonisering av europeisk miljölagstiftning, med tydliga spelregler och konkurrensneutralitet mellan företag inom EU, kan ha en positiv inverkan på handelns möjligheter att exempelvis uppmuntra specialisering och spridning av miljöteknik. Framgångsfaktorer för att nå miljömålen I den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen (FU2012) har länsstyrelsernas samverkansorgan i miljömålsarbetet, RUS, identifierat följande faktorer som behöver beaktas i det fortsatta regionala miljöarbetet 11 : Resurstillgången i miljöarbetet behöver generellt öka om målen ska kunna nås. 11 RUS, 2012, Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt? Delprojekt i fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2012, Länsstyrelsen i Dalarnas län rapport 2012-06 16

Samordningsresurserna för miljömålsuppdraget behöver bibehållas på minst nuvarande nivå och i vissa län förstärkas. Myndighetsutövningen genom tillsyn och tillståndsgivning behöver skärpas och utvecklas så att den i större utsträckning bidrar till att nå miljömålen. Mer metodutveckling och samverkan mellan länsstyrelser och med nationella myndigheter behövs för att integrera miljömålen i olika uppdrag och verksamheter. Miljökommunikationen behöver förbättras. Särskilda nationellt initierade åtgärdssatsningar och liknande behövs inom vissa områden. Regionala uppdrag där samstämmighet med miljömålen råder behöver ha tillräckligt med resurser, men i vissa fall kompletteras, t.ex. med mer strategisk planering. I regionala uppdrag där fler samhällsmål finns behöver miljömålsintegreringen stärkas i hela kedjan, med mer planering, samverkan och i vissa fall skarpare styrmedel. Miljömålsuppdraget kan i större utsträckning bidra till sektorernas miljöarbete, men kraften ska läggas på sektorer där detta gör mest nytta. Länsstyrelserna behöver stödja kommuner mer och samverkan mellan kommunerna behöver öka. Samverkan med regionförbunden behöver fortsätta utvecklas. Konsumtionsmönstrens betydelse motiverar visst engagemang från länsstyrelserna, vilket kan ske genom stöd till och samverkan med bl.a. föreningar och folkbildningen. En slutsats är att gapet till många miljömål är stort och att det finns ett genomförandeunderskott inom många områden. Begränsade resurser är en viktig orsak till detta, andra orsaker är bristande tillämpning och bristande statlig styrning. Alla i samhället har i varierande grad en roll i detta arbete. Åtgärdsprogram är dock främst något som bör inbegripa offentliga aktörer och organisationer eller företag där miljömål och regionala nivån har betydelse 12. 12 RUS, 2012, Hur går miljöarbetet regionalt och lokalt? Delprojekt i fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2012, Länsstyrelsen i Dalarnas län rapport 2012-06 17

Skånska utmaningar Foto: Tommy Persson Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i miljön som vi vill uppnå inom en generation. Uppföljningen av målen och trender i samhället tyder på att det blir svårt att nå flera av miljökvalitetsmålen till år 2020. Vi står inför stora utmaningar och för att nå framgång behöver vi fokusera i vårt åtgärdsarbete. I detta åtgärdsprogram lyfter vi fram de största utmaningarna för miljöarbetet i länet och vilka insatser som krävs för att vi ska närma oss miljökvalitetsmålen och ett hållbart Skåne. Utmaningar som vi ser som särskilt viktiga för miljöarbetet i Skåne är: Hållbara transporter Hänsyn till havet Hushållning med mark- och vattenresurser Skydd av natur- och kulturvärden Hållbar konsumtion Ett antal åtgärder bedöms som centrala för att möta dessa utmaningar och öka förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen i länet. Ökad andel kollektivtrafikresande Nya bostäder planeras och byggs nära kollektivtrafik Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter 18

Hänsyn till klimatförändringar i fysisk planering Åtgärder för att minska näringsläckage och utsläpp av miljögifter till vatten Exploatering av åkermark begränsas Planer för hantering av spillvatten, dagvatten och dricksvatten tas fram Alla kommunala och större privata dricksvattentäkter skyddas Värdefulla naturmiljöer skyddas Åtgärder för att hejda förlusten av biologisk mångfald Kompensationsåtgärder för att ersätta förlorade naturvärden Tillgången till allemansrättslig mark säkerställs Miljö- och sociala krav ställs i offentlig upphandling Informationsinsatser för en giftfri vardagsmiljö Åtgärderna återfinns i sin helhet under respektive utmaning i programmet. Redovisning av utmaningar och åtgärder Utmaningarna redovisas mer utförligt under respektive avsnitt tillsammans med förslag på åtgärder. Åtgärderna beskrivs kortfattat tillsammans med förslag på huvudaktör och medaktör. Huvudaktör är den aktör som har huvudansvaret för att initiera och genomföra åtgärden. Utpekade medaktörer förväntas medverka och bidra till genomförandet av åtgärden på olika sätt. Antingen genom att genomföra åtgärden inom sin egen verksamhet eller skapa förutsättningar och bidra med stöd till huvudaktören i genomförandet. En mer utförlig beskrivning av respektive åtgärd finns tillgänglig på www.skanskaatgarderformiljomalen.se. Avsikten är att åtgärderna ska påbörjas och genomföras inom programperioden som är 2012-2016, om inget annat slutår anges i direkt anslutning till åtgärden. Åtgärder med koppling till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ska vara genomförda till och med år 2015. 19

Hållbara transporter Foto: Jonas Gustafsson Skåne är ett tätbefolkat län med mycket transporter av varor och människor. Många gånger sker dessa transporter på ett ur miljösynpunkt mindre bra sätt. Befolkningsökning, regionförstoring och integration med Själland och omgivande län, ekonomisk tillväxt och transittrafik bidrar till att transporterna ökar mer i Skåne än i landet som helhet 13. Trafikutvecklingen för tre vägsträckor i Skåne samt trend respektive prognos till år 2020 redovisas i figur 3. Miljöpåverkan från transporter Trafikens och infrastrukturens påverkan på miljötillståndet i Skåne är stor. Intrånget i landskapet samt påverkan på djur- och växtlivet är stort. Infrastrukturen tar mark i anspråk, skapar barriärer och fragmenterar landskapet, vilket stör många djurs naturliga livsmiljöer. Även luftföroreningar påverkar växtoch djurlivet genom övergödning, försurning och förändrat klimat. Barriäreffekter påverkar även människor genom en konflikt med friluftsliv och rekreation. Infrastrukturen kan också innebära ett intrång i viktiga naturresurser, som exempelvis jordbruksmark och vattentäkter 14. 13 Region Skåne, 2010, Regional infrastrukturplan för Skåne 2010-2021 14 Region Skåne, 2010, Regional infrastrukturplan för Skåne 2010-2021 20

Figur 3. Trafikutveckling t o m 2006 samt trend respektive prognos (2009, Referensscenario) till 2020. Tre mätpunkter: E6 Hofterup/Löddeköpinge, E22 Linderöd, Rv 23 Höör 15. Källa: Region Skåne 2010 16 I Skåne orsakar luftföroreningar, framför allt partiklar och marknära ozon, ungefär 1000 fall av för tidig död per år 17. Luftföroreningar är i första hand ett tätortsproblem och utsläpp från trafiken är en viktig orsak. Som följd av trafikproblemen finns åtgärdsprogram för kvävedioxider i Helsingborg och Malmö som bidrar till att minska halterna. Den internationella sjöfartens utsläpp av svaveldioxid är inom skånska farvatten stor på grund av fortsatt stor användning av svavelrika oljor. Utsläppen leder till en stor mängd hälsoeffekter, på människor, växt- och djurliv, samt är en källa till övergödning och försurning. Buller från transporter är ett stort hälso- och miljöproblem Cirka 15 procent av befolkningen i Skåne uppger att de störs minst en gång i veckan av trafikbuller 18. Det är en tydlig ökning jämfört med 1999. Andelen som upplever att de är bullerstörda i Skåne är ungefär samma som i landet i sin helhet. Buller har betydelse för vår hälsa och möjligheten till en god livskvalitet. Besvär av buller kan leda till störningar av sömn och vila, eller ge upphov till stress. I Skåne besväras cirka två procent av befolkningen av sömnstörningar på grund av 15 Region Skåne, 2010, Regional infrastrukturplan för Skåne 2010-2021 16 Region Skåne, 2010, Regional infrastrukturplan för Skåne 2010-2021 17 Miljösamverkan Skåne, 2009, Rapport om miljökvalitetsnorm för partiklar 18 Miljöhälsoenkäten 2007 21

trafikbuller 19. Både ökad trafik och ökat tätortsboende leder till att allt fler människor blir bullerstörda. Samtidigt leder mer infrastruktur och mer trafik till att tysta områden minskar i omfattning och utbredning 20. Utsläpp av växthusgaser från transporter Transporternas påverkan på utsläppen av växthusgaser är stora och med en ökande trend. År 2009 uppgick den skånska trafikens andel av de totala utsläppen av växthusgaser i Skåne till 44 procent. Personbilarna står för den största delen av utsläppen från transportsektorn, cirka 62 procent, vilket är något mer än på nationell nivå. Tunga lastbilar och bussar står för cirka 23 procent och lätta lastbilar cirka nio procent vilket är i princip samma andel som på nationell nivå 21. De totala utsläppen av växthusgaser från de olika trafikslagen i länet framgår av figur 4. Figur 4. Utsläpp av växthusgaser från inrikestransporter i Skåne län år 2007. Källa: SMED Oljeberoendet i transportsektorn är högt År 2009 stod oljeprodukter för 94 procent av transportsektorns energianvändning. Endast en liten andel av drivmedelsanvändningen utgörs således av el, gas eller etanol. Persontransporter på väg står för den största delen av oljeanvändningen, vilket också syns i den höga andelen av växthusgasutsläpp 22. En omställning till 19 Miljöhälsoenkäten 2007 20 Region Skåne, 2010, Regional infrastrukturplan för Skåne 2010-2021 21 Klimatmål för Skåne, Skåne i utveckling 2010:1, Länsstyrelsen i Skåne 22 Neergaard K et al, 2011, Snabb anpassning av transportsystemet till mindre olja om sårbarhet, beredskap och möjliga åtgärder vid en oljekris, Trivector Traffic AB 22

förnybara drivmedel är nödvändig för att minska växthusgasutsläppen, men också för att minska vår sårbarhet för förväntade höjningar av världsmarknadspriset på olja. Ett mer hållbart transportsystem förutsätter att: transportefterfrågan och/eller transportberoendet minskar, hållbara transportsätt främjas så att andelen för dessa ökar och fordon och infrastruktur görs mer miljöanpassade 23. Förslag på prioriterade åtgärder Här redovisas förslag till åtgärder som aktörer kan genomföra för att minska miljöpåverkan från transporter i Skåne under programperioden 2012-2016. Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 1. Ökad andel kollektivtrafikresande Kollektivtrafikresandet och andelen kollektivtrafik ökas genom utveckling av t ex restider, komfort, linjenät, hållplatser, framkomlighet, bussfiler. Region Skåne, Skånetrafiken, Kommuner, Trafikverket 2. Kollektivtrafikutveckling i fysisk planering Ny bostadsutbyggnad i Skåne ska stärka kollektivtrafikutvecklingen och inte generera ny personbilstrafik. Den strategiska kollektivtrafikplaneringen ska utgöra en del av förutsättningarna i kommunernas översiktliga planering. Kollektivtrafikplanering sker i överensstämmelse med kommunernas översiktsplanering. 3. Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Användningen av fossil energi för uppvärmning av byggnader, bränsle till transporter och produktion av el minskas genom aktivt arbete och stöd till organisationer, företag och privatpersoner att anta Klimatsamverkan Skånes upprop om "100% fossilbränslefritt Skåne 2020" 24. 4. Samordnad klimatinformation Informationsinsatser genomförs och samordnas gällande klimatfrågan och utsläpp av luftföroreningar. Kommun- och företagsnätverk används för spridning av goda exempel och information. 5. Beteendepåverkan för minskad användning av privatbilar Påverka medborgarnas resvanor i syfte till att minska privatbilsresandet och privatresor med flyg, så att största andelen resor sker med cykel, till fots eller med kollektivtrafik. Kommuner, Region Skåne, Skånetrafiken Klimatsamverkan Skåne Klimatsamverkan Skåne Kommuner Länsstyrelsen, Region Skåne Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen, Region Skåne Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen, Region Skåne Kommuner, Klimatsamverkan Skåne, Skånetrafiken, Trafikverket, Hållbar mobilitet Skåne 23 Smidfeldt Rosqvist L, Ljungberg C, 2009, Bättre införande av åtgärder för ett hållbart transportsystem Sammanfattande råd från tre års forskning om implementering. TransportMistra 24 Klimatsamverkan Skåne, http://www.klimatsamverkanskane.se/klimatarbeteiskåne/100fossilbränslefritt2020/tabid/534/def ault.aspx 23

Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 6. Mötes- och resepolicy för miljöanpassade tjänsteresor En rese- och mötespolicy tas fram och kommuniceras för att minska miljöpåverkan från tjänsteresor och stimulera distansmöten. Större offentliga och privata arbetsgivare Hållbar Mobilitet Skåne, Trafikverket, Klimatssamverkan Skåne 7. Infrastruktur för gång- och cykeltrafik Cykel- och gångtrafik prioriteras och främjas genom fysiska åtgärder som förbättrar och trafiksäkrar gång- och cykelbanor, bra cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafik och arbetsplatser, samt marknadsföring. 8. Översyn av trafikreglering för att minska biltrafiken En översyn av vilka åtgärder som är bäst lämpade i kommunen för att minska biltrafiken genomförs. Åtgärder för att minska biltrafiken i tätorter kan vara t ex parkeringsavgiftsreglering, enkelriktning av gator, gator endast tillåtna för fordon med förnybara drivmedel, bra möjligheter till boendeparkering. När översynen är genomförd ska åtgärderna genomföras. 9. Minskad användning av dubbdäck Insatser genomförs för att minska användningen av dubbdäck, t ex genom informationskampanjer och lokala regleringar i tätorter. 10. Ökad produktion och konsumtion av biogas Färdplan för biogas 2020 25 genomförs och vidareutvecklas för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas samt forskning. 11. Beteendepåverkan för minskning av andelen frakter per bil till förmån för frakt på sjöfart och järnväg Påverka transportföretagen så att frakt av gods flyttas från bil till järnväg och sjöfart. Kommuner Kommuner Kommuner Biogas Syd, Region Skåne Kommuner, Klimatsamverkan Skåne,Trafikverket Trafikverket Trafikverket, större offentliga och privata arbetsgivare Kommuner, Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, Energibolag, Lunds universitet, Livsmedelsföretagen, Sustainable business hub, SLU, LRF Transportföretag Kopplingar till miljökvalitetsmål Åtgärderna påverkar förutsättningarna att nå flera miljökvalitetsmål som Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv. I Skåne finns ett länseget miljömål som innebär att utsläppen av växthusgaser från transporter ska vara 10 procent lägre år 2015 än år 2007. 25 Biogas Syd, http://biogassyd.se/187/fardplan-biogas.html 24

Hänsyn till havet Foto: Hanna-Mari Pekkarinen-Rieppo Skåne är omgivet av hav i tre väderstreck. Havet är en viktig resurs som vi måste värna om. Kommande generationer ska också få möjlighet att njuta av inbjudande stränder för bad och rekreation, nyfångad fisk och vackra kultur- och naturmiljöer. Dessa värden bidrar också till regional tillväxt. Hänsyn till havet måste också tas i samhällsplaneringen utifrån framtida klimatförändringar. Stigande havsnivåer hotar inte enbart bebyggelse, utan även andra kustnära värden som kan vara oersättliga. Övergödning av hav, sjöar och vattendrag Havet är slutstation för näringsämnen och farliga ämnen som läcker ut i sjöar och vattendrag, och många åtgärder för att förbättra havsmiljön måste därför ske uppströms på land. Skånes vattenmiljöer är generellt utsatta för stor påverkan. Länet är med svenska mått tätbefolkat med högt trafik- och exploateringstryck. Landskapets vattenhushållande förmågan har minskat kraftigt under lång tid på grund av dikning och fysisk påverkan på vattendrag som torrlagt stora våtmarksarealer. Tillsammans med den ökade belastningen av näringsämnen är dessa landskapsförändringar huvudorsaken till att många skånska sjöar, vattendrag och havsmiljöer är starkt övergödda. Övergödning är ett omfattande problem och i en stor del av Skånes vatten uppnår inte vattenkvaliteten god status enligt vattendirektivet. Höga halter av näringsämnen påverkar ekosystemen negativt liksom människors hälsa och möjligheten till bad och rekreation. De skånska vattendrag som har störst arealspecifik förlust av fosfor och kväve finns i 25

områden med störst andel jordbruksmark inom sina avrinningsområden, se figur 5 26. Figur 5. Totala förlusten av kväve och fosfor per ytenhet (hektar) för perioden 2006-2008 fördelat på avrinningsområde. Resultaten baseras på mätningar från vattendragens mynningar i havet. Förlusterna är klassificerade efter Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) Källa: Länsstyrelsen i Skåne län Föroreningar och främmande ämnen i hav, sjöar och vattendrag För att värna havet samt länets sjöar och vattendrag, som viktiga resurser för kommande generationer, krävs fortsatta åtgärder för att begränsa läckage och utsläpp av organiska ämnen, metaller och andra föroreningar, till exempel marint skräp, till Skånes vattenmiljöer. Förutom att utsläpp av kemiska föroreningar kan orsaka direkta skador på djur och växter och upplagring av föroreningar i sediment, bidrar kemiska föroreningar till restriktioner och begränsningar för oss människor, till exempel genom kostrekommendationer av fisk. Vidare bidrar vår konsumtion och livsstil till en cocktail av kemiska substanser. Kemiska ämnen som i synergi med annan påverkan kan bidra till stressade och på sikt kollapsade ekosystem. Den sammantagna belastningen på vattenmiljön är med stor sannolikhet en av faktorerna som bidragit till problemen i Hanöbukten. Där har de kustnära fiskfångsterna minskat avsevärt och sjuk och skadad fisk påträffats oftare än tidigare. För att säkerställa ett livskraftigt fiskbestånd, biologisk mångfald, dricksvattenproduktion, bad, rekreation samt framtida konsumtion av fisk och skaldjur är det därför viktigt att begränsa samhällets negativa påverkan på våra vatten. 26 Länsstyrelsen i Skåne län, 2010, Transporter av fosfor och kväve från skånska vattendrag. Tillstånd och trender till och med 2008, Länsstyrelserapport 2010:11 26

Främmande arter och utfiskning Främmande arter är ett problem i flera vattensystem. Det tydligaste exemplet är den inhemska flodkräftans kraftiga tillbakagång efter inplanteringen av signalkräfta som förde med sig kräftpest. Att bli av med en invasiv art som etablerat sig är otroligt svårt. I havet är problemet med främmande arter mycket svårt att överblicka, men även här finns exempel på etablerade främmande arter. I slutändan kan detta leda till en minskad biologisk mångfald. Överfiske har under en lång tid varit ett problem i kust- och havsområden. För vissa fiskarter har det skett en förbättring under de senaste åren medan andra, till exempel ålen, fortsätter att minska till drastiskt låga nivåer. Vattenförvaltning för bättre vattenkvalitet Det pågår ett stort arbete för att skydda och förbättra Skånes vatten och havsmiljö. Vattenförvaltningsarbetet har medfört ökat intresse och förståelse för vattnets roll. Genom länets vattenråd engageras fler personer och organisationer i ansvaret för våra vattendrag. Alla vattenåtgärder på land gynnar också i slutändan havsmiljön. Arbetet med att långsiktigt skydda viktiga marina områden pågår men går för långsamt. Stigande havsnivå Skåne med sin långa kuststräcka och låglänta landområden är särskilt sårbart vid stigande havsnivåer. I norra Sverige kompenserar landhöjningen den stigande havsnivån. Det gäller inte för Skåne där det inte längre någon förekommer någon landhöjning. Till år 2100 är det troligt att vi får en medelhavsnivåhöjning i Skåne på mellan 0,2 och 0,7 meter. Enligt vissa scenarier till och med upp till en meter 27. Det är inte bara en höjd medelnivå som orsakar problem, utan också att de extremvattenstånd som uppkommer med olika återkomsttider kan inträffa betydligt oftare och också bli högre. Figur 6 visar konsekvenserna för Skanör och Falsterbo i Vellinge kommun vid en simulerad havsnivåhöjning på en respektive tre meter. 27 Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), www.smhi.se/klimatdata/klimatscenarier/klimatanalyser 27

Figur 6. Karta över Skanör och Falsterbo vid en simulerad havsnivåhöjning på en respektive tre meter. Källa: Länsstyrelsen i Skåne län Ökad risk för översvämningar Stigande havsnivåer är ett hot mot bebyggelse, infrastruktur, natur- och kulturmiljöer i kustnära områden. Stora värden riskerar att skadas. Det handlar inte bara om tillfälliga översvämningar utan också om att vissa områden permanent kan sättas under vatten. Redan befintlig bebyggelse kan behöva skyddas eller flyttas och nya områden måste planeras utan risk för människors hälsa och säkerhet. Höjda havsnivåer kan i sig orsaka stora problem med översvämningar men påverkar också grundvattnet och, tillsammans med ökad nederbörd, även vattendragen. Detta gör att risken för översvämningar också kan öka i andra områden än de i direkt anknytning till kusten. Dagvattensystemen är idag många gånger inte dimensionerade för sådana skyfall, vilket leder till konsekvenser för 28

bland annat bebyggelse. Den ökade mängden och intensiteten i enskilda nederbördstillfällen tillsammans med mycket hårdgjorda ytor i främst tätorter, gör att vattnet snabbt rinner ut i systemen utan fördröjning och förvärrar problemen med översvämningar och skador på vattendraget 28. Den ökande kunskapen under senare år om de effekter som klimatförändringarna kan innebära har bidragit till en ökad handlingsberedskap hos länets aktörer. Konsekvenserna av ett förändrat klimat måste fortsättningsvis beaktas i den fysiska planeringen och anpassningen av tekniska system för vatten- och avloppshantering. Förslag på prioriterade åtgärder Här redovisas förslag till åtgärder som aktörer kan genomföra för att minska tillförseln av näringsämnen till sjöar, vattendrag och havet, främja ett mer hållbart fiske och anpassa vattensystem och bebyggelse till ett förändrat klimat under programperioden 2012-2016. Åtgärder med koppling till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ska vara genomförda till och med år 2015 Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 1. Beakta klimatförändringarna i fysisk planering Klimatförändringar beaktas vid aktualisering av kommunernas översiktsplaner. Detta ska särskilt göras för befintliga bebyggelseområden där det föreligger risk för översvämning, ras, skred och erosion samt i översiktsplanen föreslå eventuella skydd eller andra åtgärder som behövs på lång sikt för att kunna bibehålla dessa bebyggelseområden. Kommuner Länsstyrelsen 2. Åtgärder för god vattenstatus Genomförandet av åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruket och utsläpp/läckage av miljögifter från punktkällor intensifieras i syfte att nå miljökvalitetsnormen för god vattenstatus år 2021 Koppling till åtgärd 30 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. 3. Kartläggning av miljöfarliga verksamheters kemikalieanvändning En kartläggning genomförs av miljöfarliga verksamheters användning av farliga ämnen respektive prioriterade ämnen enligt vattendirektivet. Utfasningsämnen, riskminskningsämnen och prioriterade ämnen enligt vattendirektivet utpekas. Ämnenas destination ska framgå (slutprodukt, luft, recipient, avfall, reningsverk). Länsstyrelsen, Kommuner Länsstyrelsen, Kommuner Näringsliv 28 Länsstyrelsen i Skåne län, 2011, Klimatanpassningsatlas för Skåne, 2011:23 29