Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten
Dagens program 09.00 Välkommen! 09.15 Vad har hänt sedan sist? 10.20 Fysisk aktivitet för barn och föräldrar 11.20 Enkät hur går det? 11.40 Lunch 12.30 Återkoppling från Socialtjänsten 14.00 Tandhälsa och 12 månaders screening 14.20 Kaffe & frukt 14.40 Vad gör vi nu? 15.00 Vägledande samspel vad är det? 16.00 Tack för idag
Material Maila: lina.tjarnstrom@vll.se Telefon: 0910-770586 Hälsoformulär (svenska/översättningar) Barnens hälsa i fokus Salut-broschyrer (svenska/översättningar) Föräldraträffsmaterial OH-material
Vad har hänt sedan sist?
Erfarenhetsutbytet Vad har vi på plats hos oss? Vilka områden behöver vi jobba mer med? Hur ser samverkan ut? Samling 10.20 i teamen Vad har vi fått för idéer av det vi lyssnade på?
Fysisk aktivitet Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben Västerbottens läns landsting & Epidemiologi och folkhälsa Umeå universitet
Fysisk aktivitet Varför? När? Hur?
Fysisk aktivitet Varför? Stillasittande orsakar 1,9 miljoner dödsfall/år i världen Kostnader för svenskarnas brist på motion är ca 6 miljarder kronor/år (WHO 2002) (B. Lindgren, Hälsoekonom, Lunds Universitet)
Varför pallar inte barn äpplen längre?
Nationella folkhälsomål Matvanor & livsmedel Barns och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Tobak, alkohol, narkotika & dopning samt spel Sexualitet & reproduktiv hälsa Skydd mot smittspridning
Salut-satsningen strävar mot att: blivande föräldrar/föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag barn rör sig fritt/leker minst en timme per dag barn avstår från TV-tittande/spel
Fysisk aktivitet Fakta www.vll.se/salut Övervikt: mat & fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och graviditet Fysisk aktivitet och det lilla barnet
Orsaker till epidemin av övervikt Orsaker till övervikt & fetma Energität föda Oregelbundna måltider Minskad fysisk aktivitet
Magnumglass (300 kcal) Vuxen (75 kg) 1 timmes promenad Barn (35 kg) 3 timmars promenad Mindre barn? Hur belönar vi barn?
Samband hälsa fysisk aktivitet Hälsa Ju mer desto bättre Fysisk aktivitet Låg Måttlig Hög
Förebygga ohälsa Vuxna hjärt- & kärlsjukdomar diabetes osteoporos cancer övervikt psykisk ohälsa
För barn innebär rörelse också mycket Barn mer kroppslig utveckling bibehålla energibalansen motorisk förmåga mental utveckling social förmåga fysisk självkänsla kroppsuppfattning rörelseglädje
Åldersspecifika rörelsebehov Födelse 12 månader Enkla lekar i magläge på golvet i samspel med föräldrar. Undvik sittande i babysitter, bilbarnstol och gåstol. Säkerhet viktigt utan att innebära restriktioner för rörelse. 1-3 år Springa, hoppa, dansa, rulla för att upptäcka omvärlden. Promenader (utan att sitta i vagn). Sitta still i max en timme åt gången. 3-5 år Röra sig minst två, helst många timmar per dag. Fria lekar variation. Sitta still i max en timme åt gången. Förebilder i form av vardagsaktiva föräldrar.
TV-tittande Råd till föräldrar: 1-2 år= 0 TV-tittande >2 år= 1-2 timmar/dag tillsammans med förälder Datorn då? Byta skärmtid mot rörelsetid? (Amerikanska barnläkarsällskapet & Hugo Lagercrantz)
Barnens skärmtid vid 1 ½ år 45% 40% 35% Andel av barnen, % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0 timmar 0,5 timmar 1 timmar 2 timmar 4 timmar Skärmtid i timmar (Anna Steckséns Masteruppsats, UmU, 2009)
Föräldrarnas fysiska aktivitet när barnet är 18 månader 80% Andel mammor och partners, % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Mammor Partners 0% Ej tillräckligt fysiskt aktiv Tillträckligt fysiskt aktiv Enligt de allmänna rekommendationerna (Anna Steckséns Masteruppsats, UmU, 2009)
Fysisk aktivitet Varför? När? Hur?
Det ofödda barnet Hälsoformulär till mamman och pappan/partner Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Hälsoformulär Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten
E1. Hur ofta ägnar du dig åt någon form av fysisk aktivitet på fritiden? Ha de senaste 12 månaderna före denna graviditet i tankarna. Frågorna avser aktiviteter i minst 30 minuter per dag i ett sträck, 3x10 eller 2x15 min/dag. - i hem eller trädgård, t.ex. dammsugning, snöskottning, räfsa löv - till och från arbetet, skolan eller annat, t.ex. gå eller cykla - motions-, idrotts- eller friluftsaktivitet, t.ex. golf, dans, bärplockning, aerobics, bollsport Ta ställning till de tre ansträngningsnivåerna. Om antalet timmar varierar mellan årstiderna, så försök att ta ett genomsnitt. Låg ansträngningsnivå Inte andfådd eller svettig. Måttlig ansträngningsnivå Blir varm och kan just så pass föra ett samtal med någon. Hård ansträngningsnivå Hög puls, andfådd och svettig.
Barnmorskan Fysisk aktivitet sidan 7-8 i Hälsoformuläret 30 min/dag, hälsovinster, inaktivitet, FaR, aktivitetskort
Är du nöjd med dina levnadsvanor? Mamma Pappa Nej: 70 % Nej: 53 % (inskrivningsenkät) (Eva Eurenius, Salut-satsningen, Modul I)
Vill ändra på: Mamma Pappa Röra på mig mera 46 % 33 % Förbättra matvanor 32 26 Långsiktigt gå ned i vikt 23 21 Vistas mer i skog & natur 20 17 mm (inskrivningsenkät) (Eva Eurenius, Salut-satsningen, Modul I)
Det nyfödda barnet 0-1½ år BVC använder sig av Barnens Hälsoprogram med fokus både på barnet och familjen; bland annat frågor om fysisk aktivitet och inaktivitet (TV-tittande)
Barnet 3 månader Barnens hälsoprogram BVC-sjuksköterska Samtala om: Samspel Rörelse Undersökning Vaccination 30 min fys.akt Utevistelse & bärsele Material Förslag på frågor: Barnet -Hur mår ditt/ert barn? -Uppföljning av föregående samtal vid behov. -Hur lätt eller svårt tycker du/ni det är att förstå vad ditt/ert barn vill? -Uppmuntra stunder på golvet i rygg- och magläge och kanske bad tillsammans. -Somatisk undersökning om föräldrarna så önskar och/eller det bedöms befogat. -Vaccination I (DTP, polio, Hib, pneumokocker) och Hepatit B till riskbarn. Familjen/föräldrarna -Rekommendera tid för egen fysisk aktivitet minst 30 min/dag på måttlig aktivitetsnivå (förklara vad måttlig innebär). -Föreslå FaR (Fysisk aktivitet på Recept) eller stegräknare som motivationshöjare för fysisk aktivitet. -Samtala om möjligheten att bära och promenera med barn i sele (när barnet kan hålla huvudet stadigt). -FaR-blankett (blanketthotellet).
Barnet 5 ½ månader Barnens hälsoprogram BVC-sjuksköterska och läkare Samtala om: Promenader Familjen/föräldrarna -Hur går det med promenader; med barnvagn, bärsele, bärstol? -Följ upp hur det går med FaR eller stegräknare som motivationshöjare för fysisk aktivitet. - mm. Osv. vid 12 mån, 3 år och 4 år
Det nyfödda barnet 0-1½ år Öppna förskolans Hälsoprogram stimulera rörelseförmågan visa på närområdets möjligheter utomhusaktiviteter gemensamma promenader stimulera promenader till och från verksamheten utflykter; skog, parker, badhus etc.
Fysisk aktivitet Varför? När? Hur?
Fysisk aktivitet -definition All typ av kroppsrörelse som ger ökad energiförbrukning (Caspersen, 1985)
Olika typer av fysisk aktivitet Omedvetna automatiserade rörelser Aktiviteter hemma med familjen Aktiviteter på förskolan/arbetet Förflyttning till, från och i förskolan, arbetet, till affären, vänner mm Fritidssysselsättning Motions- och idrottsträning Smygmotion
Tillräcklig fysisk aktivitet Vuxna: 30 minuter daglig fysisk aktivitet på måttlig nivå (WHO, 1995) Mer tid krävs för att minska i vikt + minskat energiintag Mer tid för att bibehålla en viktnedgång (60 min. promenad) Även om vikten inte går ner så är hälsovinsterna stora vid ökad fysisk aktivitet, särskilt för dem som är helt inaktiva Barn: 60 minuter fysisk aktivitet per dag 90 min krävs för att minska risker för framtida sjuklighet (Anderson LB et al, Lancet 2006) (Updated Physical Activity Guidelines 2007: www.acsm.org)
Aktivitetspyramiden Daglig Daglig vila vila och och reflektionstid reflektionstid INAKTIV 2-3 DAGAR/VECKA Styrka Ex:Kroppen som motstånd Armhävnig Tåhävning Vikt/maskinträning 3-5 DAGAR/VECKA Kondition Exempelvis Löpning Stavgång Cykling Simning 1 set 8-10 övningar, 1 set 8-10 övningar, 8 8-12 -12 Repetitioner Repetitioner Måttlig/hög/andfådd/svettig Måttlig/hög/andfådd/svettig 20 60 minuter 20 60 minuter HELST VARJE DAG Energiförbrukning Exempel Gå i trappor Hushållsarbete Trädgårdsarbete promenad Minst måttlig/pratvänlig Minst takt, måttlig/pratvänlig sammanlagt minst takt, sammanlagt minst 30 30 minuter. minuter. (Aktivitetspyramid, FYSS 2008)
Fysiska miljön Utevistelse via utomhuspedagogik Gårdens betydelse Gångvägar och cykelbanor
Barnens utevistelse vid 18 mån. En mycket stor andel av barnen vistades ute på dagarna utan barnvagn Samband fanns mellan mammans BMI och barnens utevistelse. (Anna Steckséns Masteruppsats, UmU, 2009)
Studie Ute på dagis Utformningen av gården och dess betydelse för lek, motorik samt koncentrationsförmåga och hälsa. (Patrik Grahn, docent Inst. för landskapsplanering Alnarp)
Studie Ute på dagis Barn som är ute mycket i en bra miljö: Är sjuka mindre Har bättre motorik Är mer koncentrerade Har ökade förutsättningar för inlärning Leker kreativa lekar och långvariga lekar Har mindre konflikter (Patrik Grahn, docent Inst. för landskapsplanering Alnarp)
Snälla föräldrar/personal skjutsar barnen, Föräldrarna kloka låter dem röra på sig.
Snälla föräldrar/personal skjutsar barnen, Föräldrarna kloka låter dem röra på sig.
(Metoder för att främja fysisk aktivitet, SBU, 2007 ww.sbu.se)
Rådgivning Rådgivning till patienter i klinisk vardagsmiljö leder till att de ökar sin fysiska aktivitet med 12-50 % under minst sex månader efter rådgivningstillfället (Evidensstyrka 1). Eva Eurenius FoUU, VLL, 070521
Rådgivning En ökad frekvens och intensitet av rådgivning genom upprepade kontakt under flera månader medför en ytterligare ökad fysisk aktivitetsnivå (Evidensstyrka 3). Eva Eurenius FoUU, VLL, 070521
Rådgivning Rådgivning kompletterade med tex. recept på fysisk aktivitet, dagbok, stegräknare eller informationsbroschyr leder till ytterligare 15-50 % ökning av den fysiska aktivitetsnivån (Evidensstyrka 3). Eva Eurenius FoUU, VLL, 070521
FYSS el. ORDINATION MOTION = kunskapsbank FaR = arbetsmetod för att ordinera fysisk aktivitet på recept
FYSS el. ORDINATION MOTION = kunskapsbank Fakta och förslag på olika aktiviteter för barn, gravida och överviktiga mfl. Rekommendationer för hur man ordinerar fysisk aktivitet Motiverande samtal Speciella risker med fysisk aktivitet för olika patientkategorier mm.
Fysisk aktivitet som behandling Förstahandpreparat, komplement eller ersättning till läkemedel eller annan behandling för många patientgrupper som tex. har: Övervikt Besvär från muskler och leder Högt blodtryck Hjärtsjukdom Diabetes typ 2 Stress Depression Ångest
Varför fysisk aktivitet i hälso- och sjukvården? Effektiv behandlingsmetod med få biverkningar Regelbunden kontakt Hög trovärdighet Förväntar sig livsstilsråd Många av patienterna behöver öka sin fys. aktivitet Når socioekonomiskt svaga, äldre, sjukskrivna mfl. Utanför skola, arbetsliv, ideella organisationer Möjligheter till uppföljning
Motiverande samtal Beredskap till förändring Stadium 1 (1-3). Inte beredd att förändra eller omedveten om sambandet Erbjud info. Samtal Stadium 2 (4-6). Osäker/tveksam Följ upp Stadium 3 (7-10). Beredd att förändra Ordination (Miller & Rollnick 2002) Följ upp
Motiverande samtal fysisk aktivitet Inled med öppna frågor; Hur ser du på det här med fysisk aktivitet? Hur tror du att ökad fysisk aktivitet skulle få dig att må bättre? Be patienten bedöma sin motivation (skala 0-10). Vad gillar/gillade du att göra? Vad vill du uppnå? När kan du tänka dig att börja? Använd MI-kortet!
Anamnes fysisk aktivitet Aktivitet Frekvens Duration Intensitet vad gör du? hur ofta? hur länge? hur hårt?
Ordination av fysisk aktivitet, FaR Hälsocentral/Klinik Förskrivningsdatum Personnummer Namn Adress Postadress Telefon bostad Telefon arbete Startdatum Varje ruta anger en vecka, sätt ett streck för varje dag den veckan som du varit fysiskt aktiv. Aktivitet 1. Typ av aktivitet Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vecka 5 Vecka 6 Vecka 7 Vecka 8 1. Träningsform Intensitet Dosering, användning, ändamål Vecka 9 Vecka 10 Vecka 11 Vecka 12 Vecka 13 Vecka 14 Vecka 15 Vecka 16 Kondition Styrka Uthållighet Balans..... Hög Måttlig Lätt Antal ggr/behandlingstid..... Minst...minuter ggr/vecka för/vid/mot undvik.. Vecka 17 Vecka 18 Vecka 19 Vecka 20 Vecka 21 Vecka 22 Vecka 23 Vecka 24 Vecka 25 Vecka 26 Vecka 27 Vecka 28 Vecka 29 Vecka 30 Vecka 31 Vecka 32 Försiktighetsmått Ange genom signum vilka speciella försiktighetsmått som kan behöva iakttas vid genomförandet av den fysiska aktiviteten. F=Försiktig start, U=Undvik vissa aktiviteter, O=Inga speciella försiktighetsmått. Vecka 33 Vecka 34 Vecka 35 Vecka 36 Vecka 37 Vecka 38 Vecka 39 Vecka 40 Målsättning: Vecka 41 Vecka 42 Vecka 43 Vecka 44 Vecka 45 Vecka 46 Vecka 47 Vecka 48 2. Träningsform Intensitet Dosering, användning, ändamål Kondition Styrka Uthållighet Balans..... Hög Måttlig Lätt Antal ggr/behandlingstid..... Minst...minuter ggr/vecka för/vid/mot undvik.. Försiktighetsmått Ange genom signum vilka speciella försiktighetsmått som kan behöva iakttas vid genomförandet av den fysiska aktiviteten. F=Försiktig start, U=Undvik vissa aktiviteter, O=Inga speciella försiktighetsmått. Målsättning: OBS! Om endast en aktivitet skrivs snedstreckas ruta 2. Till Far-lots: Information om diagnos eller annat... Vecka 49 Vecka 50 Vecka 51 Vecka 52 Startdatum Varje ruta anger en vecka, sätt ett streck för varje dag den veckan som du varit fysiskt aktiv. Aktivitet 2. Typ av aktivitet Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vecka 5 Vecka 6 Vecka 7 Vecka 8 Vecka 9 Vecka 10 Vecka 11 Vecka 12 Vecka 13 Vecka 14 Vecka 15 Vecka 16 Vecka 17 Vecka 18 Vecka 19 Vecka 20 Vecka 21 Vecka 22 Vecka 23 Vecka 24 Vecka 25 Vecka 26 Vecka 27 Vecka 28 Vecka 29 Vecka 30 Vecka 31 Vecka 32 Ordinerat av: Namn e:mail telefon Patienten medger att receptet får överlämnas till FaR-lots Västerbottens Idrottsförbund Namnunderskrift patient Vecka 33 Vecka 34 Vecka 35 Vecka 36 Vecka 37 Vecka 38 Vecka 39 Vecka 40 Vecka 41 Vecka 42 Vecka 43 Vecka 44 Vecka 45 Vecka 46 Vecka 47 Vecka 48 Vecka 49 Vecka 50 Vecka 51 Vecka 52 Uppföljning sker
Aktivitetspyramiden Daglig Daglig vila vila och och reflektionstid reflektionstid INAKTIV 2-3 DAGAR/VECKA Styrka Ex:Kroppen som motstånd Armhävnig Tåhävning Vikt/maskinträning 3-5 DAGAR/VECKA Kondition Exempelvis Löpning Stavgång Cykling Simning 1 set 8-10 övningar, 1 set 8-10 övningar, 8 8-12 -12 Repetitioner Repetitioner Måttlig/hög/andfådd/svettig Måttlig/hög/andfådd/svettig 20 60 minuter 20 60 minuter HELST VARJE DAG Energiförbrukning Exempel Gå i trappor Hushållsarbete Trädgårdsarbete promenad Minst måttlig/pratvänlig Minst takt, måttlig/pratvänlig sammanlagt minst takt, sammanlagt minst 30 30 minuter. minuter. (Aktivitetspyramid, FYSS 2008)
Personliga faktorer Sociala faktorer Ordination Medicinska faktorer Övervikt
Egenaktiviteter
Gruppaktivitet
Testa att skriva ut ett FaR nu! Två och två : Barnmorskor och BVC-ssk är förskrivare, övriga får agera patienter med övervikt Patienten har övervikt/fetma och är gravid på besök på MVC eller har övervikt/fetma och är med sitt överviktiga barn på BVC Skriv ut ett recept och använd er av: 1. motiverande samtalsteknik (MI-kort) 2. Ordinationsblankett 3. Aktivitetspyramid
Receptblankett = ordinationsblankett VLL LINDA Blanketthotell Vårdblanketter - Allmänna vårdblk Obs! Patienten bör uppmuntras till självregistrering av aktiviteter på FaR-blanketten
Dokumentation i Journalen Ordination och målsättning under Ordination/Fysisk aktivitet När uppföljning ska ske under Planering Uppföljning: Gärna tfn uppföljning efter 1-3 veckor Medicinsk uppföljning av måluppfyllelsen efter 4-6 månader.
Prova på en patient gärna i morgon! www.fyss.se
Tack för mig! Eva.Eurenius@vll.se
Pågående implementeringsforskning Hur uppnås uthållighet i Salut-satsningen? Studie inom de fyra pilotområdena två år efter implementeringen. Hur kan Salut-satsningen spridas från pilotområden till att omfatta hela länet? Spridningsarbetet följs i 12 av länets 15 kommuner.
12 månaders screening Erika Berglund Tandhygienist Byske Folktandvård
Barn och tänder Familjen Mutans Hemort: Munnen Befolkning: Beroende på tillgång på föda Sysselsättning: Producerar klibb och klet + Meny Socker Klibbiga kolhydrater Plack Karies
Värst av allt: sött och klibbigt
0 år 2 år
Tandhälsan hos 4-åringar 218 barn år 2007 62% kariesfria 41% kariesfria invandrarbarn John-Erik Nyman, barntandläkare Stecksén-Blicks C, et al. Int J Paed Dent 2008; 18: 317-324.
Screening vid 12 månader Screening för extrabesök hos tandhygienist Dessa fyra frågeställningar kan ge god kunskap om barnets förutsättningar för god tandhälsa. En del av frågorna behövs inte ställas till föräldrarna utan baseras på de erfarenheter som du som BVC-sköterska har om barnet. a) Har barnet någon kronisk sjukdom, t. ex hjärtsjukdom, som kan påverka tandhälsan? Ja Nej Nattätande b) Ammas eller får barnet nappflaska under natten? Ja Nej Tillsatt socker c) Får barnet barn sötad mat och dryck i, vad du bedömer, oroväckande mängd? (Påminn om vikten av ett lågt sockerintag för barnets hälsa.) Ja Nej Tandborstning d) Borstas barnets tänder varje dag? (Samtala kring tänder, tandborstning och fluor.) Ja Nej
Tandhygienist Kriterier för besök hos tandhygienist Resultat enligt de skuggade rutorna motsvarar bra förutsättningar för god tandhälsa = ingen åtgärd. Det finns två olika kriterier för besök hos tandhygienist: 1. Föräldrar som uppfyller kriteriet ja på minst två av frågorna A, B och C. 2. Alla föräldrar som inte regelbundet borstar tänderna på barnet, dvs. svarar nej på fråga D. - Ge föräldrarna ett erbjudande om besök hos tandhygienist. - Berätta att du kontakter folktandvården och att föräldrarna sedan blir kontaktade av tandhygienisten.
Blankett finns på www.vll.se/salut Men det går lika bra med muntlig överrapportering! Screening vid 12-månadersbesöket BVC för extrabesök hos tandhygienist Barnets namn:.. Personnummer: Vårdnadshavare:.. Telefon/kontaktsätt:. Kontaktorsak: Eventuell kommentar: Kronisk sjukdom Amning/nappflaska nattetid....... Hög frekvens socker/söta drycker Ej fungerande tandborstningsrutin
Hellre en för mycket än en för lite!
Hör av er till Folktandvården!
Vad gör vi nu? 1. Vad har vi fått för idéer av det vi lyssnade på i tvärgruppsredovisningen? 2. Hur jobbar vi vidare med fysisk aktivitet? 3. Hur går vi vidare i samarbetet med Socialtjänsten? 4. Hur får vi till screeningen vid 12 månader?
Vägledande samspel Vännäs berättade om deras arbete med Vägledande samspel (ICDP). Ett erbjudande kommer att gå ut till hälsocentraler i Umeå med kranskommuner att få gå utbildningen.
Vad gör vi nu? Fortsatt samverkan boka ny teamträff Vägledande samspel något för oss? Testa alla insatser (som du ännu inte börjat med) på minst 1 person Fortsätt med det du börjat testa enligt Salut Intern spridning på arbetsplats och teamet
Vi ses igen! Tisdag 5 oktober vecka 40 Trevlig sommar önskar Salut!
Utvärdering 1. Vad har varit bra med dagen? 2. Vad har varit mindre bra med dagen? 3. Önskemål; programinnehåll nästa gång?
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten