Pitekvarten En tidning för alla medarbetare på Piteå kommun Nr 3 2011 Vad är piteandan? läs mer på sidan 19 Norrsken ger inspiration och nya möjligheter. Sidan 10-11 3 E-lönebesked... 8 ny organisation... 14 I höst upphör lönebesked i pappersformat för många av oss Översyn för att vi ska kunna möta framtiden på bästa sätt inspirationsdagar... 24 25 oktober kan du ta del av utställningar och goda exempel
Ledare omvärldsspaning Efter en sommar fylld av sol och möjligheter till bad och allmän rekreation, har vi nu varit tillbaka i verkligheten ett tag. Förutom det fantastiska vädret (jag väljer konsekvent att inte nämna det hysteriska regnande som ägt rum sedan mitten av augusti) har sommaren också varit turbulent. Det är svårt att inte tänka på den fruktansvärda händelsen i Norge när en dåre väljer att först spränga delar av centrala Oslo i bitar, för att sedan meja ner ofattbart många oskyldiga och oskyddade människor. När sådant händer är det lätt att bli ödmjuk inför vad som är stort och smått, viktigt och mindre viktigt i vår vardag. Även om det ibland känns overkligt, som i ovanstående fall, är det viktigt att reflektera över vad som händer i omvärlden och hur det kommer att påverka oss. Vi i kommunen har ett väldigt öppet och fritt förhållande till det omgivande samhället och det är för oss en oerhört viktig fråga att vi kan fortsätta att ha det så, för att inte avskärma oss från piteborna och omvärlden i övrigt. Det är ändå viktigt att inte naivt gå vidare som att inget hänt, utan att analysera och fundera över vilka vägval vi gör. Besluten ska vara resultatet av ett ställningstagande och inte av låtgå-mentalitet. Det handlar om ett avvägande mellan risk och öppenhet. Ett annat skeende som accelererat är oron på världens finansiella marknader. I den allt mer komplexa omvärlden, där vi bara är några knapptryckningar från andra sidan jordklotet, påverkas vi på ett påtagligt sätt. Både som individer och som del av organisationen Piteå kommun. Den finansiella oron kommer att påverka oss som kommun, framförallt beroende på att den finansiella turbulensen har sin grund i nationalekonomiska samband och att länder som Grekland, Italien, Spanien, Irland, Island och Lettland inte har ordning på sina statsfinanser. Banker och finansmarknader kommer att ligga i riskzonen om dessa länder får problem med betalningarna av sina statsskulder. Skulle detta uppstå kommer även finansiellt sunda länder att beröras kraftfullt. I förlängningen innebär det att tillväxtprognoser skrivs ner, arbetslösheten ökar och våra skatteintäkter minskar. Bara sedan i juni har detta faktum gett Piteå kommun cirka 17 mkr mindre skatteintäkter för 2012. Listan på omvärldsfaktorer som påverkar oss i vår vardag blir allt längre och vi måste vara vaksamma och ta fram strategier för att möta dessa. Det är viktigt att vi har en organisation där alla, oavsett var vi jobbar och vad vi gör, funderar över vad som händer i omvärlden och hur det påverkar oss. Ett sätt att möta den allt mer komplexa omvärlden och de allt snabbare förändringarna som vi ställs inför är att anpassa vår organisation till detta. Mot bakgrund av det har jag fått i uppdrag av kommunstyrelsen att genomföra en organisationsöversyn. Bakgrunden är alltså inte att vi gör någonting i dagsläget som inte är tillräckligt bra, utan att vi behöver rusta oss för framtidens utmaningar. Utgångspunkterna för denna översyn är att bygga en organisation som på ett effektivt och flexibelt sätt kan ta hänsyn till ekonomisk, ekologisk och social uthållighet i vårt samhällsplanerande. Vi ska forma ett kommunledningskontor som på ett tydligare sätt kan arbeta strategiskt, ingen kommer att bli av med sitt jobb men någon/några kan få ändrade arbetsuppgifter. Någon färdig lösning finns inte från min sida, varför processen är öppen och vi har i skrivande stund haft två kvällsaktiviteter dit samtlig berörd personal varit inbjuden. Syftet är att fånga in så bred kunskap som möjligt och att få hög grad av delaktighet i arbetet. Erfarenheten från dessa två kvällar var mycket positiv, med livliga diskussioner och många synpunkter. Med utgångspunkt från det som kommit fram vid dessa tillfällen, kommer processen att fortsätta med intervjuer, i grupp och/eller individuellt, beroende på frågans bredd. På Insidan finns en flik Organisationsöversyn och under den kan ni följa arbetet allt eftersom det fortskrider. Avslutningsvis vill jag tacka er som hittills deltagit i processen och att ni kommer att visa samma engagemang även fortsättningsvis. 2 Pitekvarten 3/2011 MATS BERG Kommunchef Innehåll 3 E-lönesbesked för många 4-5 Ny etapp i Uthållig kommun 6 Ungdomsjobben, hur gick det? 7 Stifta bekantskap med nya samhällsbyggnadsenheten 8 Uppdrag organisationsöversyn 9 Smart och förnybart 10-11 Norrsken inspirerar 12 Personalklubben på utflykt 13 Inspirationsdagar 13 Vänortsjubileum 14 Pensionär efter 26 år på soc 16 Hur gick elspartävlingen? 17 SKTF har bytt namn 18 Är vi redo när krisen kommer? I varje nummer: 7 Konsumentrundan 18 Arikvhörnan 19 Kommunklara 20 Ungas tankar Höstrader från redaktionen E-lönebesked, organisationsöversyn, glada måndagar och sunda satsningar som Norrsken och ungdomsjobb. Ja, att vi har en varierande vardag i våra verksamheter råder det ingen tvekan om. Fortsätt att höra av er med tips och idéer via länken på Insidan, och känner ni för att skriva några rader, kontakta Susanne Jacobsson på tel 0911-69 62 03 eller mejla susanne.jacobsson@pitea.se Pitekvarten är Piteå kommuns personaltidning. Den ges ut fyra gånger per år och produceras av kommunledningskontoret i samarbete med förvaltningsinformatörer och Skribenten i Piteå AB. Pitekvarten publiceras även på www.pitea.se/pitekvarten. Ansvarig utgivare: Gerd Sävenstedt tel 0911-69 60 41, gerd.savenstedt@pitea.se Layout: Susanne Jacobsson, Piteå kommun. Tryck: Accidenstryckeriet Piteå. Detta är nr 3 årgång 12, oktober 2011.
Siw Larsson, systemadministratör på personalkontoret, hoppas att många ser nyttan och fördelarna med Självservice och e-lönesbesked. Har du e-lön eller? I oktober händer det. Att de allra flesta av Piteå kommuns anställda inte får sitt lönebesked med posten. Vi övergår nämligen från lönebesked i pappersformat till e-lönebesked via Internetbank. Förra hösten när funktionen e-lön total erbjöds kommuner som använder Aditros lönesystem var vi en av de första som nappade, förklarar Siw Larsson, systemadministratör på personalkontoret. Varför inför ni e-lönebesked? När möjligheten kom kändes det som en självklarhet och helt klart i linje med Uthållig kommun, säger personalchefen Stefan Larsson Det blir både minskade kostnader för utskick och ett minskat resursutnyttjande i form av påverkan på miljö och klimat. Med septembers lönebesked följde ett informationsbrev där personalkontoret förklarade hur det kommer att fungera och vart man vänder sig om man har frågor. E-lönebeskedet innehåller samma information som det tryckta lönebeskedet. Och vi hoppas även att alla som har tillgång till Självservice nyttjar den tjänsten bättre. Där under fliken lönelista kan man nämligen se sina lönebesked både bakåt och framåt i tid, och det är lätt att hålla koll, förklarar Siw. Får alla sitt e-lönebesked elektroniskt? Alla månadsavlönade och förtroendevalda ansluts automatiskt och får kontakta oss om de inte vill ha e-lönebesked. Förutsättningen för att inte ha det är att man varken har Internetbank eller tillgång till Självservice. Timanställda, valförrättare, uppdragstagare och anställda under 18 år ansluts inte automatiskt utan får meddela oss om de vill ha e- lönebesked, säger Siw Larsson som ser många fördelar med det nya systemet: Dina lönebesked samlas på ett ställe och de kan sparas där i 18 månader. Via Internet har du tillgång till dina lönebesked var du än befinner dig. Du bidrar till att minska pappersförbrukning och transporter. Så här hittar du ditt e-lönebesked: Får du din lön insatt på konto i Swedbank, Sparbank eller Nordea, ansluter du dig till e-lönebesked via Internetbanken, där du också kommer att se dina e-lönebesked. Får du din lön insatt på konto i någon annan bank anmäler du dig via www.swedbank.se/ edokument. För att göra anmälan till annan bank behöver du en e-legitimation Har du frågor om e-legitimation kontaktar du din bank. Frågor om e-lönebesked Mer information om e-lönebesked hittar du på Piteå kommuns intranät, Insidan. Har du frågor om ditt e-lönebesked är du välkommen att kontakta banken eller personalavdelningens kundtjänst. Mailadress: kundtjanst.loner@pitea.se Telefon: 0911-69 61 90 Text och foto: Susanne jacobsson Pitekvarten 3/2011 3
Åsa ser fram emot nya uthålliga Piteå är en av landets 31 kommuner som gått vidare i Energimyndighetens program för Uthållig kommun. Uthållig kommun är ett välkänt begrepp för de flesta i Piteå och det känns kul att engagemanget och tänket lever vidare i våra verksamheter, säger Åsa Wikman, koordinator för Uthållig kommun och samhällsutvecklare i kommunens samhällsbyggnadsenhet. Piteå har varit med i Energimyndighetens andra etapp av Uthållig kommun sedan 2008. Där var ett av målen var att ta fram en klimat- och energistrategi med inriktning på social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling med fokus på energi. Nu är det dags för en tredje etapp som innebär fokus på två spetsområden, energi kopplat till fysisk planering och till näringslivspolitik. Hur kommer ni att jobba i etapp tre? När det gäller fysisk planering kommer vi främst att fokusera på det nya bostadsområdet Lusthusbacken på Furunäset, och när det gäller näringslivspolitik vill vi utveckla ett Energicentrum, en plats för forskning och företagande kring hållbar utveckling och förnyelsebar energi, säger Åsa. Vilka utmaningar ser du? Att jobba med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet följer inte alltid traditionell planering Man belyser och lyfter in fler perspektiv i en fråga. Vid exempelvis en trafiklösning är det inte självklart att bilarna ska prioriteras utan man ser till helheten och kanske prioriterar människorna som rörs i området i första hand, förklarar Åsa. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet följer inte alltid traditionell planering... Piteås uthållighet ger effekt Piteå har även klättrat i miljöranking och hamnade på 49:e plats i den senaste mätningen. Kommunens mål att alla leasingbilar ska vara miljöklassade är ett jättebra initiativ, säger Åsa och avslöjar att kommunens cykelpool också kommer att ge ringar på vattnet... Ja, det har precis blivit klart att vi ska placera en Piteåcykel på busstationen i Luleå. När någon kommunanställd tar bussen till Luleå för ett möte så finns det en cykel där som personen kan använda, säger Åsa nöjd. 4 Pitekvarten 3/2011
Jag blir glad när folk tagit till sig tänket med uthållig kommun och har med det i sin vardag. utmaningar Klimatsmartare resor i jobbet Den nya rese- och transportpolicyn som började gälla 1 januari 2011 innebär också riktlinjer för hur vi ska tänka och agera när vi reser i jobbet. I första hand ska vi gå och cykla kortare sträckor, vi ska bli bättre på att nyttja distansöverbryggande teknik och åka kollektivt. Varje förvaltning ska ha tillgång till eget busskort som gäller för Länstrafiken, säger Åsa. Nytt för i år är också resvaneundersökningen som genomförs under hösten. En till alla kommunanställda, och en till tre tusen utvalda pitebor mellan 16 84 år. Vi vill se hur man reser, vilken attityd och inställning piteborna har, säger Åsa som hoppas att många svarar på enkäten. Resultatet från resvaneundersökningen kommer att bli ett bra underlag för planeringen och utvecklingen av hållbara resor. Text och foto: Susanne Jacobsson Yrkesvägledarna Sten Andersson och Anette Myrestam Ungdomsjobben en satsning som ger mersmak Sex miljoner kronor till ungdomsjobb. En spännande satsning som startade förra hösten. Visst vill du veta hur det har gått? Över förväntan om du frågar oss, säger yrkesvägledarna Sten Andersson och Anette Myrestam på Vägledningscentrum, som tillsammans med arbetsförmedlingen jobbat med att hitta och matcha ungdomar till olika jobb. Sten och Anette tycker att det har varit riktigt roligt att få erbjuda unga en sexmånaders anställning och lön, inte bara åtgärder och bidrag. Ungdomarna får chans att visa vad de går för och får en inblick i arbetslivet, samtidigt som arbetsgivaren får in ungdomar i sin verksamhet. En riktigt win-win-situation, säger Anette. Under perioden 31 augusti 2010 14 september 2011 har 56 ungdomar varit inskrivna som ungdomsjobbare i Piteå. 24 är fortfarande kvar som ungdomsjobbare och 32 har avslutat sin anställning. Inom vilka verksamheter har de fått ungdomsjobb? Oj, det är spridda skurar, säger Anette och kollar igenom listan. Skola, vård, IT, städ och vaktmästeri, integrationsprojektet STOP, verkstadsjobb hos teknik- och gatukontoret, vatten- och avloppsplanering hos miljö- och bygg, brandman hos räddningstjänsten, administrativa tjänster hos olika verksamheter, bland annat kultur och fritid, överförmyndarnämnden och receptionen i stadshuset. 17 av de som avslutat sitt ungdomsjobb har gått vidare till arbete, tre har börjat studera och resterande tolv är mest troligt inskrivna hos arbetsförmedlingen. Att 36 procent av ungdomsjobbarna har gått vidare till jobb eller studier är oerhört glädjande. Den här satsningen gynnar ju flera, både ungdomarna, arbetsgivaren och på sikt hela samhället, säger Sten Andersson som tycker att ungdomsjobben bör permanentas i Piteå kommun. Det signalerar ju att vi vill bidra till de ungas yrkesval och utveckling, samtidigt som vi får chans att visa upp oss som attraktiv arbetsgivare, säger Sten. Har de kommunala bolagen också tagit emot ungdomsjobbare? Nej, tyvärr. Om de också var med skulle det bidra till att utöka människors möjligheter markant, säger Sten. Hur har intresset varit ute bland förvaltningarna? Från början var det lite segt, men sedan vi väl kom igång har det gått betydligt lättare. Och nu ringer det folk till oss och frågar efter ungdomsjobbare. Bara efter semestern har jag fått sju samtal från olika arbetsplatser som vill ta emot ungdomsjobbare, säger Anette. Av 56 ungdomsjobbare är det bara en som själv valt att sluta. Den sista december i år fasas de sista ungdomsjobbarna i Piteå kommun ut. Men om Sten och Anette får bestämma så kommer det helt klart en fortsättning. Text och foto: Susanne Jacobsson Pitekvarten 3/2011 5
Stora satsningar i Piteå Samhällsbyggnadseneheten består av: Åsa Wikman, Helena Lindehag, David Sundström, Ulf Hedman oc ställer höga krav på kommune Piteå har länge varit inne i ett expansivt skede och vi fortsätter att expandera ännu mer kommande år. Det är roligt att det går bra för Piteå men det ställer också högre krav på kommunen. Satsningarna kring samhällsbyggnad blir alltmer komplicerade och berör allt fler, såväl internt på förvaltningarna som externt bland näringslivet och andra intressenter, säger Ulf Hedman, miljö- och byggchef och ansvarig chef på den nybildade samhällsbyggnadsenheten. Samhällsbyggnadsenheten sorterar under kommunledningskontoret och enheten kommer att agera utifrån direktiv från kommunstyrelsen. Politikens vilja och målsättningar ska hanteras och projektledas av fem personer knutna till verksamheten. Ulf Hedman är ansvarig chef, David Sundström samhällsstrateg och Anna Mård, Åsa Wikman och Helena Lindehag samhällsutvecklare. Enheten kommer att hantera frågor och projekt som gäller direkt fysisk planering men också projekt där man ska ta hänsyn till mer mjuka värden som t.ex. sociala miljöer, skola och kultur, säger Ulf. Personalen på enheten har också en bred kompetens som motsvarar både de hårda som de mjuka kriterierna i samhällsbyggnadsfrågor. Vi kommer att gå in som samordnare och samla och koncentrera krafterna för viktiga utvecklingssatsningar. Vi identifierar och sammanför olika kompetenser, personer och nätverk och när frågan sedan kommer till genomförande går vi till nästa uppdrag, förklarar Ulf. Vi kommer inte att ta över något ansvar från förvaltningar eller befintliga organisationer. Det andra gör bättre ska inte vi göra. En gemensam resurs och drivkraft Ulf nämner Norrbotniabanan som ett exempel där samhällsbyggnadsenheten har en roll. Projektet har redan ledning och mandat att driva frågan om dragning av järnvägen längs Norrlandskusten. Men under processen tillkommer frågor som måste hanteras på lokal nivå, till exempel planeringen för ett resecentrum. Här kan samhällsbyggnadsenheten vara en resurs som samordnare och drivkraft. Markbygden är ett annat exempel där planeringen och byggnationen av en av Europas största vindkraftsparker är i full gång. Här ska samhällsbyggnadsenheten samordna och kraftsamla de boende och politikerna och hur de tycker att samhället i Markbygden ska utvecklas i framtiden. Visionsarbete är viktigt och det är många gånger Det andra gör bättre ska inte vi göra. ulf hedman 6 Pitekvarten 3/2011
Konsumentrundan Anita Granqvist Konsumentvägledare Vad händer om du inte betalar en räkning? Har du fått en faktura på något du inte beställt eller har du missat att betala räkningen i tid? Många tror att en betalningsanmärkning lurar runt knuten direkt påminnelsen dimper ned. Här kommer lite fakta om vad som egentligen händer: h Anna Mård n det vi jobbar med, säger Ulf. Hur ska Norrstrand och Noliaområdet utvecklas? På vilket sätt ska Solander Science Park fortsätta expandera? Haraholmens industriområde och Bondön? Vi har även tagit på oss att samordna revideringen av översiktsplanen för Piteå stad. Har sett behovet länge Ulf ger många exempel på viktiga framtida satsningar för tillväxt och samhällsbyggnad där enheten kommer att ha en drivande roll. Allt har blivit så mycket större och arbetet med samhällsbyggnadsfrågor omfattar allt fler kompetenser, säger Ulf som ser sitt uppdrag som ansvarig chef på samhällsbyggnadsenheten som ett komplement till sin tjänst som miljö- och byggchef. Jag har sett behovet under en lång tid och det känns spännande att ta tag i dessa frågor. Piteå har aldrig haft så goda möjligheter som vi har idag med tillväxt inom förnyelsebar energi, växande turism, ökat nyföretagande och ökad befolkning. Nu måste vi se till att vi bygger samhället i samma takt som tillväxten i övrigt. text: marie Lindgren foto: maria fäldt Om du fått en faktura för något du inte anser att du ska betala är det viktigt att skriftligt protestera mot kravet. Väljer du att inte göra något alls kan det mycket väl sluta med ett betalningsföreläggande från kronofogden och därmed en betalningsanmärkning. När ett företag skickat en räkning till dig och du inte betalat i tid eller protesterat mot räkningen kan företaget skicka en betalningspåminnelse till dig. Företaget har rätt att ta ut en avgift på max 50 kr för detta. Det finns inget krav på att företaget måste skicka en påminnelse även om de flesta företag ändå gör det. Om du fortfarande inte betalar kan företaget antingen själv eller genom att anlita ett inkassobolag skicka ett inkassokrav till dig. För inkassokravet kan företaget ta en avgift på 160 kr. Endast i undantagsfall får företag låta bli att skicka inkassokrav innan de lämnar in ansökan om betalningsföreläggande till kronofogden. Om du anser att kravet är felaktigt är ska du skriftligt protestera till den som skrivit inkassokravet (är det skickat från ett inkassobolag är det till dem och inte företaget som står för det ursprungliga kravet som du skickar din protest). Om du protesterar får inte ärendet drivas vidare till kronofogden. Om du ändå skulle få ett brev från Kronofogden om att företaget ansökt om betalningsföreläggande är det viktigt att du skriftligen protesterar till kronofogden. Du måste göra detta inom 10 dagar efter att du fått brevet. Gör du detta skickar Kronofogden tillbaka ansökan till företaget och du får ingen betalningsanmärkning. Vid en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden kan företaget ta en avgift på 640 kr för arvode och ansökningsavgift. Om du inte hör av dig till Kronofogden fastställs betalningsföreläggandet och du får ytterligare en avgift på 600 kr för indrivning av skulden. Du får även en så kallad betalningsanmärkning. Sammanlagt blir den extra kostnaden 1 450 kronor + dröjsmålsränta. Betalningsanmärkningen finns kvar i 3 år innan den försvinner. Har du protesterat mot ansökan om betalningsföreläggande och Kronofogden skickat tillbaka ansökan till företaget har företaget att välja på att stämma dig i Tingsrätten eller lägga ned sitt krav. Har du fler frågor om detta så hör gärna av dig till oss på konsumentvägledningen. www.pitea.se/konsument Pitekvarten 3/2011 7
Organisationsöversyn för att vi ska kunna möta framtiden på bästa möjliga sätt En kväll i september var Lena Sturk, Krister Vikström, Elisabeth Caesar, Lena Stenberg, Erik Persson med och tyckte till om organistationsöversynen. Agnetha Johansson, till höger i bild, var bordsvärd. Vi vill att människor ska välja Piteå. Som bostadsort, som utbildningsort och som etableringsort. Vi vill också att människor ska välja Piteå kommun som arbetsgivare. Mats Berg har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att göra en organisationsöversyn för att se hur vi på bästa möjliga sätt kan få en organisation som underlättar att möta framtiden. Kan vi bygga en organisation som skapar förutsättningar för att lättare samordna och nyttja våra resurser? Som tar strategiska helhetsgrepp i samhällsplanering redan från början? Som bygger en organisation som ger ökade förutsättningar för både samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling? Politikerna tror det och har därför gett kommunchef Mats Berg i uppdrag att göra en organisationsöversyn där alla förvaltningar utom socialtjänsten och barn och utbildning primärt är berörda. Piteå har idag en traditionell organisation där varje förvaltning har ett begränsat ansvar samtidigt som det finns ett ökat tryck på strategisk samhällsbyggnad med krav på större flexibilitet. Mycket är redan bra, men de många och snabba förändringarna i vår omvärld gör att vi måste bli ännu bättre. Mer flexibla och mer effektiva, för att nå riktigt långt och kunna stå oss bra i konkurrensen måste vi bli ännu bättre på att samarbeta, både inom kommunen och med andra spelare i samhällsutvecklarlaget. Det är viktigt att man tar ett helhetsgrepp redan från början där de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna finns med, säger Mats som ser fram emot den process som nu har startat. Åsikter och tankar från personalen I slutet av september bjöds alla berörda in till en kväll på Nolia där man fick chansen att Mycket är redan bra, men förändringarna i vår omvärld gör att vi måste bli ännu bättre. framföra sina åsikter och funderingar bland annat kring vilka strategiska funktioner som behövs på ett kommunledningskontor och vilka funktioner som är viktiga att ha med när man talar om sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Åsikterna var många och de finns med som en del i det underlag som ska ligga till grund för det förslag som fullmäktige ska besluta om i december. Det är Anna-Lena Pogulis och Leif Wågman som genomför översynen som kommer att vara en rätt snabb process. Sen kommer detaljarbetet att ta längre tid, säger Mats Berg som ser framför sig en kommun med fortsatt hög kvalitet i verksamheterna och där samverkan och visionärt tänkande är en bas för samhällsbyggandet. Allt för att vara en kommun byggd av människor, för människor. Där man vill bo och vara delaktig i samhällets utveckling text och foto: Gerd Sävenstedt mats berg, kommunchef 8 Pitekvarten 3/2011
Leif Wågman har mångårig erfarenhet från universitetet och projektverksamhet där fokus också legat på utveckling av arbetsorganisation och ledningssystem. Med en licentiatexamen i psykologi som bakgrund har han undervisat i organisationsanalys och organisationsutveckling. Nu kvalitetssamordnare på nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Anna-Lena Pogulis har lång erfarenhet inom Piteå kommun där hon framförallt arbetat med utvecklings- och utredningsarbeten samt organisationsutveckling. Anna-Lena är utbildad fritidspedagog och även ekonom med inriktning mot organisation. Nu arbetar hon som kommunstrateg på kommunledningskontoret. Mer information om organisationsöversynen hittar du på Insidan under fliken Styrning och ledning Invigningen av projektet Smart och förnybart skedde genom att knyta ihop projektets viktigaste delar barnen. Bra drag för Smart och förnybart Det blåste frisk vind vid invigningen av projektet Smart och förnybart. Invigningen skedde vid ett av vindkraftverken på Bondön i september. På plats fanns barn och lärare från Sjulnässkolan, barn- och utbildningschef Ingemar Jernelöf, Erik Persson, utvecklingschef för industri- och energifrågor och projektsamordnare Fredrik Marklund med flera. Syftet med projektet är att sprida kunskap om förnyelsebar energi och hållbar utveckling till Piteås barn. Vi vill att Piteås barn ska stå väl rustade inför framtiden när det gäller klimat- och energifrågor. Såväl för egen del som för yrkeslivet, säger Fredrik Marklund. För att nå ut till barnen tar man hjälp av barnen själva i första hand. Projektet påbörjas i Infjärdens skolor. Tillsammans med barnen och skolans personal kommer man bland annat att ta fram läromedel, en webbsida och, kompostguide för elever. Mycket kommer att handla om hur mycket energi som vi gör av med i vårt vardagsliv, berättar Christoffer Backlund, en av rektorerna för Infärdens skolor. Till exempel kommer energimätare med tydliga displayer som visar energiåtgången i skolan att sättas upp. Vi kommer också att prata mycket om konsumtion. Samverkan med företag och organisationer Parallellt med detta kommer man också att arbeta tillsammans med, och i, företag och organisationer i kommunen. Barnen kommer att göra studiebesök, fotografera och dokumentera och sedan ge tillbaka till företagen. På så sätt får de deltagande organisationerna och företagen ett informationsmaterial anpassat till barn och ungdom. Det är otroligt motiverande för barnen att jobba i skarpt länge. Inte med någon skapad mottagare, säger Fredrik Marklund. Man kommer också att anordna återkommande lärardagar med målet att lärarna i Piteå ska vara Sveriges mest uppdaterade och kunniga på energi- och hållbarhet. Tillsammans med Teknikens hus kommer också en utställning att tas fram som senare ska turnera i kommunen och även visas upp på andra ställen i landet. Projektidén väcktes här i Piteå och finansieras av Piteå kommun och Energimyndigheten. Projektet kommer att pågå fram till 21 september 2013. Erfarenheterna från Piteå kommer troligtvis att stå som förebild för fler skolor i landet. text och bild: energinytt.se Pitekvarten 3/2011 9
Norrsken ett ljus m För Anders Lindgren räckte det med två månader i projektet. Idag jobbar han på Datakometen. Projektmedarbetarna jobbar hårt för att hitta lämpliga insatser för varje enskild vägledarna Urban Noren och Viktoria Wikström samt projektledaren Ylva Linds Han är ung, driftig och idérik. Han är arrangör tillika utbildad barnskötare och svetsare. Men han är också en som fick gå när tiderna blev kärvare, som fick slut stämpeldagar och tvingades söka försörjningsstöd. Efter endast två månader i projekt Norrsken har han nu fast jobb. Projekt Norrsken riktar sig till de som hamnat eller riskerar hamna utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Somliga har livslång problematik att tampas med, medan andra tvingats söka försörjningsstöd på grund av sjukdom eller arbetslöshet. Ett mål är att hälften av deltagarna ska vidare till jobb eller studier. Vi utgår från den enskilde individen och kartlägger behov, förutsättningar, intressen och möjligheter att närma sig den öppna arbetsmarknaden. Sen erbjuder vi ett utbud av aktiviteter som kan hjälpa personen vidare, berättar Ylva Lindström, projektledare hos Arbetsmarknad och vuxenutbildning som är projektägare. Totalt sysselsätter projektet åtta tjänster, drygt sex i Piteå och knappt två i Arvidsjaur. Med stort engagemang och tro på individernas förmåga erbjuder projektmedarbetarna bland annat vägledning, praktikplatser, arbetsträning, föreläsningar, studiebesök och personlig utveckling. Deltagarna kan även få prova på att studera, att känna sig för. Det är värdefullt eftersom många har dåliga erfarenheter med sig från skoltiden, säger Viktoria Wikström, vägledare. Det är nåt som inte stämmer Vid behov kan projektgruppen anlita en psykolog för utredningar, främst av osynliga funktionshinder som dyslexi, ADHD. Flera deltagare har därefter fått hjälp av psykiatrin och kan tack vare medicinering få livet att fungera. Vissa har konstaterat att varken jobb, familj, skola eller relationer fungerat, men har aldrig fått en förklaring. Det är sorgligt att vissa levt med den ovissheten i 50 år, konstaterar Urban Noren, vägledare. 10 Pitekvarten 3/2011
FAKTA om projekt Norrsken Projektpartners: Piteå kommun, Arvidsjaurs kommun och Arbetsförmedlingen Finansiering: ca 35 miljoner kronor, varav ca 14 miljoner från ESF. Målgrupp: Personer 16 64 år med försörjningsstöd. Antal deltagare: Målet är 200 personer, ca 140 i Piteå. Idag är 38 personer inskrivna i Piteå, fyra med invandrarbakgrund. 14 har skrivits ut under det första året. individ. Från vänster tröm. Tack vare praktikplatsen fick Datakometen en medarbetare som tillför ett ungdomligt perspektiv, berättar Jan Öhlund, VD. ed många nyanser Möjligheten att komma ut i arbetslivet och möta människor i olika sammanhang, är ovärderligt för deltagarna. Många saknar de sociala sammanhang och nätverk som vi tar som en självklarhet, vilket gör att utvecklingen för deltagarna ser väldigt olika ut. För Anders tog det två månader att komma till anställning, medan det kan ta över ett år för en annan innan det ens är aktuellt med arbetsträning eller praktik. Vi utgår från individen och försöker tillföra inslag som kan inspirera, öppna upp och ge värdefull kunskap om livet och arbetslivet. Dessutom är det viktigt att deltagarna får den tid de behöver, säger Ylva. Skeptisk i början Anders Lindgren, 27, var tveksam när socialsekreteraren förde Norrsken på tal. Men han läste om projektet på nätet och insåg att han inte hade något att förlora. Han ville ju ha en förändring. I mars skrevs han in i projektet och sen i maj jobbar han på Data Kometen med bland annat försäljning, marknadsföring och plockar varor i butiken. Dessutom bidrar han med ett ungdomligt perspektiv till arbetsgruppen. Jag är grymt nöjd med Norrsken, de har stöttat mig och trott på mig. Jag har fått nycklar till de rätta dörrarna, för ibland kan det ligga en i fatet att man är driftig, berättar Anders, som just nu håller på att planera Sveriges näst största lanfestival som går av stapeln på Piteå havsbad i mars. Även arbetsgivare som projektmedarbetarna haft kontakt med är positiva över möjligheterna att ta emot praktikanter och förhoppningsvis bidra till att deltagarna rustas inför arbetslivet. En byggföretagare berättade om allt det positiva som en praktikant med invandrarbakgrund bidragit till. Även Anders chef konstaterar att vi har mycket att vinna när vi öppnar upp arbetsplatser för personer som hamnat lite vid sidan om. De som var sämst i skolan var de som var snabbast att ta körkortet. Då hade de motivation och eget intresse att lära sig. Samma är det i arbetslivet, säger Jan Öhlund, vd Data Kometen. text och foto: ann-sofie bohman Pitekvarten 3/2011 11
Personalklubben ger sig ut på svampäventyr... Solen skiner och det känns som om de sista resterna av sommaren håller sig kvar. Ett förväntansfullt gäng samlas vid Hortlax centralskola för att ge sig ut på en guidad tur i svampskogen. Vi är elva stycken som väntar in vår kursledare Chatrine Augustsson. När hon kommer meddelar hon att det är älgjakt i området så vi åker till Vallsberget istället. Vid Vallsberget får vi några korta instruktioner om hur man plockar svamp och sedan släpps vi ut i skogen för att samla på oss de svampar vi kan hitta. Spända kliver vi in i skogen med blickarna stint riktade mot backen för att inte låta några svampar komma undan. Många av de gulbruna löven som ligger på backen ser ut som svampar. Det skapar förhoppningar om att hitta en sällsynt kantarell eller en smakrik sopp, men ofta går man bet. Efter en timmes travande upp och ner för backen vid Vallsberget återsamlas vi med våra fynd. Chatrine sorterar svamparna i sorter och grupper och lägger upp dem i en lång rad. De enklaste matsvamparna först och de giftiga sist. Medan vi har traskat omkring i skogen med våra skorgar, har Chatrine och hennes medhjälpare (man och dotter) gjort upp eldar och kokat en underbar svampsoppa med hembakta ostfrallor till förrätt och börjat förbereda varmrätt bestående av svampomelett. De har inte riktigt litat på vår förmåga att hitta ätliga svampar och har därför helgarderat sig genom att ha med sig både torkad Karljohanssvamp och Trattkantareller som de själva plockat. I det skarpa skolskenet sitter vi sedan och njuter av en doftande svampsoppa på torkad Karljohanssvamp och konstaterar lyckligt att vi hade i alla fall tur med vädret. Sedan följer en fullständig genomgång av alla svampar vi har plockat, fakta om var de växer, hur man använder svampen, vilka de eventuellt kan blandas ihop med och vilka svampar man överhuvudtaget inte ska plocka och äta. När det gäller svamp så tar man det säkra före det osäkra tänk vad många olika sorter vi hittade, säger Kia som arbetar på Norrbyskolan i Hortlax. Fastän klockan passerat fyra, då det var sagt att vi skulle vända hemåt, har deltagarna lite svårt att slita sig från solen, maten och det trevliga sällskapet. Det här är definitivt något som vi ska göra om nästa år! Text och foto: Lena Sturk, ordf. i Personalklubben Renen Inspirationsdagar 24 och 25 oktober För andra året i rad anordnas Inspirationsdagarna för alla anställda i Piteå kommun. I år äger de äger rum den 24 och 25 oktober och det blir två innehållsrika eftermiddagar med seminarier och utställningar från flera förvaltningar. Målet med dagarna är att dela med sig och få ta del av erfarenheter och utvecklingsarbeten från kommunens olika verksamheter som vi själva kan inspireras och ta lärdom av. Seminarierna utgår från tre teman: Brukardialog/bemötande, Uthållig kommun och Från idé till verklighet. Program för dagarna hittar du på Insidan där även anmälan till de olika seminarierna görs. Kommunchef Mats Berg kommer att inleda dagarna med att prata kring vikten av att skapa ett klimat där verksamhetsutveckling utgör ett naturligt inslag i arbetet och dagarna avslutas med en paneldebatt med våra förvaltningschefer. Till utställningarna behövs ingen anmälan. Det kommer att serveras fika och möjlighet till mingel och träffa andra medarbetare. Dagen riktar sig till alla kommunens anställda. Anmäl dig till de seminerier du vill lyssna på via Insidan senast den 17 oktober. Vid frågor är du välkommen att kontakta niklas.risberg@pitea.se Redo för nya vägar? Är du sugen på att bredda din kompetensprofil? Kombinera jobbet med studier? Hitta nya sätt att utvecklas? På Vägledningscentrum kan du ventilera dina tankar och få hjälp att ta dig vidare. Det gäller även dig som jobbar inom Piteå kommun. Vi hjälper dig framåt. Vägledningscentrum erbjuder: kostnadsfri vägledning kunskap och information om utbildningsvägar och arbetsmarknadens behov teoretiska och yrkesinriktade gymnasiala kurser och utbildningar universitetskurser och utbildningar på distans service, teknik och lokaler för distansstuderande lyhördhet för synpunkter och önskemål för att bredda vårt utbildningsutbud hjälp att hittat flexibla studieformer som underlättar ditt personliga livspussel information om och möjlighet till validering, för att omsätta erfarenhet och praktisk kunskap till intyg, betyg etc. Boka tid på 69 77 00 eller besök oss på Olof Palmes gata 2. Drop in: måndag och fredag 10 12, onsdag 13 15 www.pitea.se/vux 12 Pitekvarten 3/2011
Ny teknik ger bättre tillgänglighet Under sommaren har besökare på pitea.se kunnat chatta direkt med personalen på turistbyrån. Direktchatten startades som ett test för att hitta nya vägar att kommunicera med den alltmer digitala besökaren. Chatten har varit öppen under våra öppettider under sommaren och främst personalen på Jävre Turistbyrå har funnits tillgängliga för online-frågor, berättar Katarina Johansson, ansvarig på Turistbyrån. Vi fick idén från Göteborgs hemsida och tyckte att det kunde vara ett bra komplement till mail och telefon. Frågorna har varit av olika karaktär och tjänsten har varit uppskattad, vi kommer att fortsättamed vår livechat och till nästa säsong ska vi marknadsföra den ännu bättre på våra turistsidor avslutar Katarina. Insidan är till för dig Förhoppningsvis möts du av kommunens Insida varje gång du slår på datorn. Har du upptäckt till vilken hjälp den är? En portal till en hel mängd resurser och verktyg av olika slag som vi har nytta av i vårt jobb. Här finns både det som gäller alla och det som är viktigt för just dig eller din arbetsgrupp. Insidan ger dig också möjligheten att nå kollegor. Du kan både läsa andras meddelanden och själv skriva meddelanden till den mottagargrupp som du vill nå. Avsätt gärna en stund och bli både bekant och vän med den här sidan en vänskap som kan göra vardagen lättare. Utlandspraktik ett stort kliv för individen Lärande handlar inte bara om formella utbildningar i skolbänken. För många kan en kortare utlandspraktik förkorta vägen till egen försörjning en vinst för både den enskilde och samhället. Det är syftet med det tvååriga projektet Step Forward som riktar sig till deltagare i Arbetsmarknad och vuxenutbildnings aktiviteter. Här ges deltagarna möjlighet att göra tre veckors praktik i Litauen eller Belgien. Ambitionen är att skicka iväg fyra deltagare vid fyra tillfällen, två till varje land. Första gruppen åker till staden Scherpenheuvel, ca 50 km öster om Bryssel, i slutet av oktober. Där ska deltagarna jobba med bland annat skogsvård, återvinning och butiksarbete. Innan avresa träffas gruppen ett par gånger för att förbereda sig både språkligt och kulturellt. Målsättningen är att projektet ska stimulera deltagarna till nya vägar på vägen till egen försörjning. Projektet delfinansieras av EU:s program för livslångt lärande med inriktning mot utveckling av yrkesutbildningar i Europa, Leonardo Da Vinci Mobilitet. Vänortsjubileum I år har Piteå och Kandalaksha varit vänorter i 25 år. Tack vare människors engagemang, dörrar som öppnats, förståelse som ökat, gemensamma frågor som förenat har vänskapsband knutits och förändringar skett som påverkat människor både här och där. En som varit med nästan från start är Annie Persson, tidigare kommunalråd och nu en 82-årig krutgumma som sedan start är ordförande i Kandalaksha vänner. Första gången jag träffade en ryss ville jag inte ta i hand, säger hon som på alla sätt visar att åren och 84 resor till vår ryska vänort har förändrat hennes inställning. Trots bristande språkkunskaper så gör hon sig förstådd och i Kandalaksha är Annie en nästan mytomspunnen person. Men det krävs mer än en persons engagemang för att ett vänortssamarbete ska utvecklas och bli bestående. Idag finns två föreningar som engagerar många pitebor. Förutom Kandalaksha Vänner finns Kulturföreningen som arbetar för ett kulturellt utbyte och för att man ska lära av varandra och tillsammans. Dessutom har det periodvis funnits ett starkt engagemang i flera av kommunens skolor där man besökt varandra, förundrats och lärt av varandra. Olika kommunala projekt har genomförts, men även ett flertal frivilligorganisationer, fackföreningar och kyrkan har också hittat vägar till varandra där man mötts och arbetat med frågor som varit gemensamma. De personliga mötena ger mest Men det är nog ändå de personliga mötena människor emellan som betyder allra mest, att få lära känna varandras livsvillkor och mötas bakom språkbarriärer, att kunna samtala om saker som verkligen betyder någonting och att få dela på drömmar och visioner. Nu har vi firat 25 år av vänskap mellan de två kommunerna. Då för 25 år sedan handlade det till stor del om humanitär hjälp från Sverige. Nu när den ryska kommunledningen var på besök handlade diskussionerna om att få ett utbyte när det gäller energifrågor och politisk organisationsutveckling. Men visst är vänskapsbanden som knyts idag lika viktiga som då för 25 år sedan, för att förstå, få insikter och kunna mötas i det mänskliga. Text och foto: Gerd Sävenstedt Piteå och Kandalaksha vänorter i 25 år. Pitekvarten 3/2011 13
Alla de Efter 26 roliga år i socialtjänsten 26 år inom socialtjänsten kan tyckas länge för en del, men vi har haft många som jobbat betydligt längre. Sylvie Lindström, som avtackas samtidigt som mig har jobbat i nästan 40 år, säger Ulf Holmberg. 1985 när Ulf Holmberg började bestod socialtjänsten av äldreomsorgen (ÄO), individ- och familjeomsorgen (IFO), barnomsorgen samt en administrativ avdelning. På den tiden var socialtjänsten kommunens också största förvaltning. Jag minns när datorerna gjorde inträde i verksamheten i slutet på 80-talet, socialbidragen började registreras på data och vi införde dokumentation i vår verksamhet. Ett intressant arbete som jag fick vara med och leda, säger Ulf. Förutom avdelningschef för den administrativa avdelningen var Ulf även ekonom för äldreomsorgen, barnomsorgen och administrationen, socialtjänstens arbetsmiljöansvarige och IT-utvecklingsansvarige. Man tager vad man haver enligt Kajsa Wargs recept, säger Ulf och skrattar. Sylvie Lindström 64 år och Ulf Holmberg 61 år har jobbat tillsammans länge. Sylvie blev pensionär den 1 juli i år och hon trivs. Det är skönt att bara få vara. Jag tycker om att läsa och kommer nog att vara en trogen kund på biblioteket. säger Sylvie. Ulf Holmberg som blev pensionär den 1 oktober lär inte helller ha svårt att fylla tiden. Jag kommer att byta ut socialtjänstens siffror mot bygdeforskning, en hobby som jag haft sedan 60-talet och som ligger mig varmt om hjärtat. säger Ulf. Minns datorernas intåg och babyboomen Efter datorernas intåg i verksamheten fick socialtjänsten ett eget IT-stöd, som fungerade som avlastning mot den centrala IT-avdelningen, och så småningom också egna personalhandläggare. Ett stort lyft för verksamheten, enligt Ulf som dock upplever att den största utvecklingen inom individ- och familjeomsorgen skett i den öppna verksamheten, dvs. fältassistenter, hemma-hosverksamhet, familjerådgivning, alkoholmottagning, ungdomsmottagning, kvinnojouren, gråzonsärenden samt specialiseringen i tjänster mellan ekonomiskt stöd kontra vård och behandling. Inom barnomsorgen var det 80-talet och början av 90-talet som innebar den stora boomen. Köerna till barnomsorgen skulle byggas bort 14 Pitekvarten 3/2011
prioriterar Ulf Holmberg sin hälsa och väljer att bli pensionär. ssa dagar... läsartipset Det här tipset kom från Agnetha Johansson som belönas med en trisslott med hjälp av lagstiftad skyldighet. Flera nya avdelningar tillkom varje år. Behovet av platser till placerade barn brottades med besparingar via regelverk, större barngrupper, förändrade taxor, förklarar Ulf, som också minns när diskussionen gick het om föräldrars rätt att ha barnen på dagis även om de var arbetslösa: Det är som att de inte vill ha sina barn hemma! konstaterade nämndens dåvarande ordförande Sven-Olov Enmark, berättar Ulf. 1997 överfördes barnomsorgen till skolförvaltningen som det hette på den tiden, och som därigenom blev kommunens största förvaltning. Politiken bytte då också namn till barn- och utbildningsnämnden. Hemtjänsten bestod av två personer När Ulf började var hemtjänsten och äldreboendena två stora verksamheter inom socialtjänsten. I motsats till min företrädare, Greta Carlsson som när hon började 1948 berättade att hemtjänsten bestod av två personer, en för södra delen av kommunen och en för norra, så skedde en kraftig ökning av de som fick hemtjänst under 1980-talet, säger Ulf. I början av 90-talet tog kommunen över långvården från landstinget och Ulf var den som fick uppdraget att representera kommunernas ekonomer i länet med det arbetet. En spännande och mycket lärorik tid. Furunäset lades ned, Berggården byggdes, för att ta några exempel, säger Ulf som även har upplevt hur äldreomsorgens område breddats genom åren: mycket dagverksamhet och öppen verksamhet har tillkommit, samarbete med landstinget och bra kontakt med frivilligorganisationer. Kompetensen hos personalen har höjts åtskilligt, men många som arbetat länge i äldreomsorgen kan också vittna om tyngre och tyngre arbetsinnehåll, med ständiga besparingar, säger Ulf. En positiv förändring inom hemtjänsten som Ulf lyfter fram är införandet av vårdbiträdesgrupper. En gemensam grupplokal som innebar att de fick se och träffa sina arbetskamrater. Genom åren har vi också fått betydligt förmånligare anställningsvillkor och ökat medinflytande. Heldelprojektet, som innebär rätt till heltid men möjlighet till deltidsanställning under viss tid, med bibehållen heltidstjänst i grunden, blev ett rejält lyft, säger Ulf. Gammalt och nytt i minnesbanken I all expansion är det lätt att glömma bort de verksamheter vi upphört med under åren...fotvårdare, snöröjning, flyktingadministration, Bryggan, Reprisen, hemvårdarinnor, fältassistenter, familjebidrag till värnpliktiga, kommunalt bostadstillägg för pensionärer, bidrag till pensionärsbostäder och bostadsförmedling, säger Ulf. I början av 2011 skedde en sammanslagning av två olika kulturer, individ- och familjomsorgen och handikappomsorgen, och som idag heter stöd och omsorg. Det har inneburit strukturella anslagsproblem som verkar vara svåra att rätta till, säger Ulf. Ja, som ni förstår är det skett massor under Ulfs år på socialförvaltningen. Många intressanta och spännande minnen som inte vi rymde här. Mina minnen tar jag gladeligen med mig till livet som pensionär. Men jag funderar redan nu på hur det fungerar när jag om några år kanske behöver hemtjänst. Vem svarar när jag ringer? Ha det gott. För det tänker jag ha, säger Ulf. Text och foto: Susanne jacobsson Procent Miljoner kroner Diagram som visar kostnader och resultat för socialtjänsten genom åren. 850 800 750 700 650 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 12,0% 11,0% 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% -3,0% -4,0% -5,0% -6,0% -7,0% -8,0% -9,0% 1967 Socialtjänstens nettokostnad 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2010 (+BO) Socialtjänstens resultat i förhållande till budget 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Pitekvarten 3/2011 15
Hur gick det i Elspartävlingen? I våras pågick det en energispartävling bland 24 stadshus runt om i landet. Trosa kommun kammade hem segern medan Piteå stadshus hamnade på en hedrande 6:e plats. Vår elanvändning ökade under maj månad. Hade vi fortsatt att minska även i maj, kunde vi ha vunnit hela tävlingen, säger Halldo Lundgren, energiingenjör, Piteå kommun. I samband med elspartävlingenet utlystes även en intern tävling där personalen fick komma med förslag som bidrar till minskad elförbrukning. Fastighetskontoret har fått in 38 förslag och några har belönats med tårta. Vinnare i den interna tävlingen blev elektriker Kjell Granberg som kom med förslaget att minska belysningen i stadshusets foajé till en tredjedel, samt tidsstyrning av garagebelysningen. På andra plats kom Leif Lundberg, Sture Lindkvist och Stefan Bergstedt, driftomtrådesanasvariga, som genom fintrimning av drifttider minskat el- och energianvändningen i stadshuset, men också genom målmedveten driftoptimering i hela vårt bestånd. Tredje bästa förslag kom från IT-chefen Sune Lindström som föreslår att man ska undersöka möjligheten att installera en jättevärmepump med slangar ut i fjärden vid stadshuset. Sedan har våra städerskor flera gånger påtalat hur otroligt dåliga vi är på att släcka efter oss. Vi kan konstatera att vi allihop i stadshuset är oerhört dåliga på att släcka lampor när vi går hem, det lyser i tid och otid, säger Halldo Lundgren. Energisparprojektet Självklart ska leda till att vi minskar energiförbrukningen i kommunens fastigheter med 30 procent och fram till 2020. Vi har även öppnat en brevlåda för energispartips där vem som helst kan höra av sig med tips och synpunkter, säger Halldo. Läs mer på www.pitea.se/energisparprojekt. Text: Susanne jacobsson Guiden Morgan Stenberg visade pitebygden för Jens Sperens, Vindfyrprojektet, Ingela Lindberg, Norrbotniabanegruppen, Johannes Räftegård och Theres Pettersson, miijö- och byggkontoret. En varierande dag för nya på jobbet Många nya ansikten, men också en del bekanta. Ja höstens introduktion för nyanställda bjöd som sig bör en allmän del men också några nya inslag. Gemensam lunch och guidad tur i Piteå med omnejd. Ingela Holmberg, som lämnat Västerbotten och nu jobbar som projektadministratör på Norrbotniabanan, tar oss med på en kort resumé. Torsdag den 28 september blev en dag med mycket nyttig information och som för min del avslutades med en rundtur i Piteå. Morgan, vår guide, kom i en hyrd minibuss och hämtade upp fyra nyfikna, och ett par av oss, relativt nyblivna pitebor. Vi började med en tur till Norra hamnen där vi fick en tillbakablick på hur staden såg ut för inte alltför länge sedan med en kanal som gick där vi nu har Sundsgatan. Kanalen fylldes igen så sent som 1924 häpnadsväckande! Vi åkte vidare till Pite Havsbad där vi fick ett varmt mottagande av Bosse som visade oss runt i den enorma konferensanläggningen. Vi avslutade besöket med en hisstur upp till bastu- och relaxavdelningen och den magnifika utsikten över havet. Ett stopp i Öjebyn och kyrkstugorna där vi blev bjudna på fika i kafé Humlan, även detta nytt för mig! Rundturen avslutades med en biltur runt Infjärden och alla fina byar som man bara hade hört namnen på och så naturligtvis ett stopp i Svensbylijda och en nostalgitripp tillbaka till svunna tider. Vi hade TUR med vädret, efter regn kom det faktiskt solsken så Piteå visade upp sig från sin bästa höstsida. text: Ingela Lindberg foto: Susanne jacobsson 16 Pitekvarten 3/2011
Nytt namn nya visioner och glada måndagar Fackförbundet SKFT som haft samma namn i 75 år fick in 1 200 namnförslag när de utlyste en namntävling bland sina medlemmar. Och i september presenterades förbundets nya namn Vision. Idag har Vision ca 160 000 medlemmar runt om i landet och 368 av dessa är anställda av Piteå kommun och tillhör Vision avdelning 42. Det gamla namnet SKTF, som stod för Svenska Kommunaltjänstemannaförbundet, kändes inte rätt. Idag har förbundet medlemmar inom både landsting, privat sektor, kommunala bolag, kyrkan och andra aktörer säger Peter Forss, klubbordförande för avdelning 42, Piteå kommun. Hur upplevs det nya namnet bland medlemmarna? Olika. Jag upplever att det ofta är äldre medlemmar som föredrar SKTF, medan de yngre tycker att Vision säger betydligt mer om vad vi vill och vad vi står för, säger Peter. Trots generationsavgångar så ökar vi i medlemsantal, och jag upplever att det är fler unga som hör av sig. Det känns jättekul, säger Peter. Varför tror du att fler unga hör av sig? Dels har vi nog blivit bättre på att synas och höras ute på arbetsplatserna, vi har en bra dialog med arbetsgivaren kring fackliga frågor och dels erbjuder vi förmåner som tilltalar våra medlemmar, säger Peter. Det är inte bara namnet som är nytt. Nytt är också att Vision har specifika yrkesombudsmän för visstidsanställda, personalutvecklare och ingenjörer och tekniker. Glada måndagar är också ett nytt begrepp som några av oss förhoppningsvis får stifta bekantskap med här framöver. Jajjamän,i styrelsen smider vi planer för glada måndagar. Och den 21 november bjuder vi våra medlemmar på hotellfrukost på Skoogs. Men vi tar gärna emot förslag på aktiviteter från våra medlemmar också, säger Peter. text och foto: Susanne jacobsson Glada miner när Peter Forss pratar vision med Anette Myrestam. Peter Forss: började på Piteå kommuns IT-avdelning 1997, blev avdelningsordförande för SKTF avdelning 42 i april 2008. Idag ägnar han 80 procent åt sitt fackliga uppdrag. Ditt första jobb? Började som 16-årig springschas på Assi Karlsborg, fick dela ut post och koka kaffe till disponenter och kontorsfolk. Då gick jag med i SIF, sedan blev det industrijobb och fackförbundet Pappers. Fritidsintresse: Att fiska och vara ute i naturen Vad betyder vision för dig? Att blicka framåt, ha visioner och komma med idéer. Man försöker se lösningar istället för problem. Pitekvarten 3/2011 17
När krisen kommer... I september genomfördes Barents Rescue, en övning i krisberedskap, där vi framförallt övade samverkan mellan lokala, regionala, nationella och internationella aktörer. Förutom Sverige deltog även Norge, Finland och Ryssland. Erfarenheten visar att vi är duktiga på att ge hjälp men sämre på att ta emot... Klockan är åtta. Krisledningsstaben har återsamlats för att få rapporter från både Pireva och miljö- och byggkontoret om vattensituationen i Piteå kommun. Regnet piskar mot rutan som det gjort nästan varje dag hela sommaren. En sommar som gett höga vattenflöden och fått hus att leva farligt. Det har aldrig regnat så mycket i Norrbotten sedan SMHI började mäta. Vi är trötta efter en sommar där ingen av oss i ledningsstaben haft mer än någon enstaka semesterdag. Vi längtar efter torrt väder och vi längtar efter vila. Då kommer beskedet från Vattenfall. Porjusdammen brister... Dammen i Porjus har brustit och om mindre än ett dygn kommer vattnet i Boden att ha stigit mer än nio meter och i Luleå fem meter några timmar senare. Vi tror att vi med all sannolikhet kommer att få ta emot minst 10 000 tillfälligt hemlösa. Klarar vi det? Det var scenariot vid krisövningen i mitten av september. Samtidigt som krisledningsstaben satte sig för att planera började telefonerna ringa. Samtal från orolig personal och oroliga medborgare, folk som ville hjälpa till och samtal från pressen. Telefonsamtal som vi behövde hjälp att besvara. You Call, som också övade blev en värdefull resurs som kunde besvara en del, dirigera andra rätt och ge oss utrymmet att göra det vi var satta att göra. Per Isaksson, Räddningstjänsten i Piteå, var stabschef en av dagarna under den stora övningen Barents Rescue. Kan vi ta emot 10 0000 hemlösa? Med skulle vi kunna ta emot 10 000 människor på så kort tid? Och dessutom människor från särskilda boenden och äldreboenden? Förvaltningarna fick i uppdrag att inventera sina resurser när det gällde boende, mat och hygien utrymmen. Under ett par timmar pågick ett intensivt arbete, i den egna organisationen och utanför. Piteå Summergames organisation som är vana engagerades och en inventering gjordes av kapaciteten på hotell och stugbyar. Hur många platser fanns just idag, i verkligheten? 7 500 plus 4 000 till, om det krisade skulle vi kunna husera just den här dagen och mat för 10 000 var också möjligt att ordna fram. Då kom samtalet vi väntat på. Hur stort behov av vår hjälp hade man i Boden och Luleå? Kan ni ta emot 1 200? frågade Luleå kommun. Vi satt där med förvånade miner och undrade om vi hört rätt. Boden hade beslutat att skicka sina 24 000 evakuerade österut och i Luleå beräknade man att det var 5 000 som behövde evakueras. Adrenalinet som pumpat i oss några timmar sjönk rejält. Vi tittade ut på regnet som strilade ner och insåg att hade det varit på riktigt hade vi blivit lättade. Nu fick vi en nyttig övning som gett oss anledning till reflektioner och förslag till förbättringar men också insikt om att vi har en organisation som också skulle fungera i en kris. Text och foto: gerd sävenstedt ARKIVhörnan Till vänster i bild syns före detta folkskolan, utefter dåvarande Uddmansgatan i kvarteret Rönnen, och till höger syns nuvarande Christinaskolan. Skolbyggnaden ritades av arkitekt Viktor Åström och stod klar 1904. Skolan kom senare i folkmun att kallas för Alaska på grund av att byggnaden var iskall och dragig samt att den hade brister ur brandsynpunkt. 1953 var den nya folkskolan (Norrmalmskolan) nybyggd och därefter användes den äldre byggnaden som reservlokal för gymnasieskolan bland annat. Byggnaden revs 1979. Text : Annika marklund foto: Per-Göran Lundh 18 Pitekvarten 3/2011 Folkskolan Alaska i Piteå stad.
Piteandan finns Att piteandan verkligen finns konstateras efter att Anna- Lena Pogulis på kommunledningskontoret analyserat den varumärkesundersökning som utfördes i våras. I alla fall om piteandan står för att piteborna är självständiga, har humor och värdesätter vänskap och familjerelationer. Jämför man med svenskar i allmänhet är det just orden självständig och vänskap som avviker från den typiske svensken som istället väljer orden anpassningsbarhet och omtanke. Men piteborna är inte bara självständiga. Högst på listan anges humor och glädje följt av familj och ansvar. Ärlighet och en positiv attityd tillsammans med medkänsla och rättvisa är också kännetecknande för en pitebo. När det gäller orten Piteå tycker de som svarat på undersökningen att vår stad mest av allt kännetecknas för sin lokala stolthet, något som också stärker bilden av att piteandan existerar. Man upplever att Piteå har en stark lokal stolthet, är hemtrevligt och att det finns attraktiva boendemiljöer här, jag tolkar det som att visionen det är hit man kommer när man kommer hem är rätt för Piteå och tydligen har haft ett visst genomslag, säger Anna- Lena. Ord som kan uppfattas som mer negativa är arbetslöshet, tradition (en baksida av piteandan?), centralstyrning och byråkrati men jämfört med Sverige kommer byråkrati lägre i Piteå än på Sverigelistan. Glad besökare i Piteås monter på Flygets dag i Luleå 2011. Arbetstillfällen, attraktiva boenden och omsorg Inte helt oväntat kommer arbetstillfällen upp på första plats i Piteå, samma placering som Sverige, när piteborna tycker till om vad som ska känneteckna Piteå i framtiden. Tätt följt av attraktiva boendemiljöer och omsorg om äldre, ansvar för kommande generationer, sjukvård, ekonomisk stabilitet och livskvalitet ger det en bild av ett attraktivt och uthålligt samhälle med plats för både hårda och mjuka satsningar. Piteå kommuns initiativ med Piteå attraktiv och uthållig har kommit till just av den anledningen, hur kan vi utveckla Piteå till en mer ekologiskt, socialt och ekonomiskt uthållig stad, säger Anna- Lena. Varumärkesundersökningen är en del av uppdraget för en arbetsgrupp i nätverket för attraktiv och uthållig, och ligger till grund för arbetet att ta fram en ambassadörsväska. Text och foto Marie Lindgren illustration: marie lindgren Pitekvarten 3/2011 19
ungas tankar... Här skriver elever som går på Mediaprogrammet på Strömbacka texter kring olika teman. Den här gången handlar det om vikten av att ha en bra fritid och Jesper Johansson har träffat en resglad tjej för att höra vad hon helst gör när hon är ledig... En resglad golfares fria tid Med ett stort intresse för att resa har Elin Skoog, varit till jordens alla hörn. Till ställen som vissa bara kan drömma om. På den övriga fritiden är hon med kompisar, spelar golf eller bara tar det lugnt hemma i Piteå. Jag träffade henne för att ställa några frågor om hennes fritid och vad hon gör när hon inte är i skolan och pluggar stenhårt på Strömbackaskolans medieprogram. På resande fot Elin är en glad 17-årig tjej som gillar att resa och som redan nu varit till dem flesta ställena i världen, bland annat Spanien, USA, Frankrike, Norge, Danmark, Finland, Grekland, Österrike, England och Italien. Det är hennes favoritsyssla. Några ställen som hon helst skulle vilja resa till i framtiden är Afrika och Australien. Därför att det är ballt! Jag har alltid velat resa dit. Elin Skoog går andra året på Strömbackaskolan och gillar att göra allt från att resa till att gå en runda på golfbanan. Foto: Eva Wiklund Geo cacha Bortsett från att resa gillar hon att göra saker med kompisar eller spela golf. Hon satsar rätt hårt på golfen och tävlar rätt mycket. Jag skulle vilja se hur långt jag kan ta mig, men jag tror inte jag kommer kunna försörja mig på det, säger hon. Hon brukar även syssla med Geo caching ibland, det är när man söker efter så kallade skatter som är utplacerade överallt i naturen över hela världen och som man söker reda på via en applikation i mobiltelefonen. Tycker du fritiden är värdefull och skulle du vilja ha mer fritid? Ja! Det är ju det bästa man har, då skulle man ju kunna resa jämt, säger hon glatt. På frågan vad som finns att göra här i Piteå svarar hon: Jaa du, inte så mycket. Som i de flesta andra städer, inget som enbart finns här i Piteå tror jag. Man kan gå på bio eller bada till exempel. Text: Jesper Johansson PS. I Pitekvarten publicerar vi en krönika i verje nummer men om du går in på www.pitea.se/ungastankar kan du ta del av fler intressanta texter som ungdomar på Mediaprogrammet skrivit.