Arytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning?



Relevanta dokument
Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Träning vid hjärtsvikt

Kol-patienter Träning

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Styrketräning - Grundprinciper

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

MANUAL SWEDEHEART SEPHIA

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava

SWEDCON. Fysioterapimodul. Anna-Klara Zetterström

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Nej Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Sjukgymnastik i utveckling

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Uppföljning efter sfinkterruptur; rekommendation enligt riktlinjer och praktiska exempel

Riktlinjer nov Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Planeringskonferens april Livsstilsförändring. Christina Kicki Fjellström

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Grown-Up Congenital Heart disease (GUCH) - öppenvård

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Linus 8 år svimmar...

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Årsrapport 2014 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Arbetsfysiologi/arbetsprov

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Varför mäta träningens intensitet?

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt

Tandvårdsstöd för patienter med diabetes

Neuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov Utbildningsdag III

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER

Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård

RIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID HJÄRTSVIKT

Presentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, och Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar

Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet

Nutrition och sårläkning

Fysisk träning vid hjärtsjukdom

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

ARTROS. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Nutid och framtid med hjärtsvikt i ett fysiologiskt perspektiv och kardiomyopatier. Michael Melin. Tema Hjärta och Kärl, Karolinska

Resultat efter rehabilitering

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

Till Dig som skall få strålbehandling i smärtlindrande syfte

Palliativ vård vid olika diagnoser

Prioriteringar av obesitaskirurgi

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning.

Lund University / Medical Faculty / Arrhythmia clinic/ SUS Lund / Januarimötet 2014 / RB

Äldres läkemedelsbehandlingl

Resultatrapport RMPG-urologi

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng

FaR på Hisingen. Till förskrivare av FaR. Ditt fysiotek. FaR -guiden. för Hisingen

30 REKLISTAN

Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Fysisk träning och fysisk aktivitet vid kronisk hjärtsvikt

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08

Vårdcentralen Kolmården

Transkript:

Arytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning? Charlotta Wredmark leg.sjukgymnast Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Incidens 1-1,5 % av befolkningen har någon form av hjärtrytmrubbning >75 år har 10 % FF

Vanliga arytmier Brady/takyarytmier Supraventrikulära arytmier (FF, F-fladder) Ventrikeltakykardi Ventrikelflimmer

Indikation för ICD Överlevt hjärtstopp utan säker reversibel orsak Tidigare VT/VF eller STEMI som påverkat retledningssystemet Hjärtsvikt med LVEF <30% trots fullgod medicinering Ökad risk för plötslig död t.ex. ARVD, LQTS, HOCM, vissa GUCH-tillstånd

Indikation för CRT Symtomatisk hjärtsvikt trots fullgod medicinering (NYHA III och IV) Breddökat QRS-komplex

Efter implantation Enbart aktiva rörelser i skuldra/arm de första 14 dagarna Undvik hög belastningsintensitet och tunga lyft första månaden postoperativt

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård är individanpassad sjukgymnastisk intervention, beroende på diagnosgrupp, högt prioriterad (grad 2-4)

Vilka remitteras till sjukgymnasten? Ischemisk hjärtsjukdom NYHA II, IIIa, IIIb Kardiomyopatier GUCH LVAD Toxisk påverkan/cytostatikainducerad hjärtsvikt Komplikation efter myokardit

Vad kan begränsa en arytmi/sviktpatient? Nedsatt prestationsförmåga Dyspné Trötthet Nedsatt muskelfunktion Yrsel/svimningskänsla Palpitationer Oro och ångest Rörelserädsla

Längre tids arytmibenägenhet kan leda till Sänkt fysisk aktivitetsnivå -> dekonditionering Rädsla för att provocera fram arytmi/tillslag Rädsla för yrsel/svimning Oro och ångest ond cirkel som kan förvärra hjärtklappningen Posttraumatisk stress efter ICD-tillslag Sänkt livskvalitet

Hur ska man träna? Inte tillräckligt med allmänna råd om fysisk aktivitet Remiss till sjukgymast för bedömning och utprovning av individanpassat träningsprogram

Vad ska man träna? Central cirkulation Perifer muskulär uthållighetsträning Ej elitidrott eller högintensiv träning

Syfte Förbättra/bibehålla fysisk funktion Förbättra tolerans för rytmrubbningar Minska rörelserädsla Höja livskvalitet

Principer för fysisk träning vid arytmi Samma tillämplighet av metod som vid övriga hjärtsjukdomar Individuellt anpassad Utprovning av typ, intensitet, frekvens och duration

Innan träningsstart Genomgång av medicinsk anamnes farmaka aktivitetsanamnes skattningsskalor Borg CR-10 och Borg RPE patientens förväntningar och mål träningsmetoder

Före och efter sjukgymnastisk intervention Utvärdering av: aktuell aktivitetsnivå (Frändin-Grimby) skattad upplevelse av hälsa (EQ5D) aktivitetsbegränsningar (Patient-Specific Functional Scale) sömnstörningar (ISI) belastningstest (submaximalt cykeltest eller 6 min gångtest)

Centralcirkulatorisk träning 2-3 ggr/vecka Stora muskelgrupper Uppvärmningsfas 6-10 minuter (RPE 9-11) Intervallbelastning 4-5 minuter (50-80% av max prestationsförmåga RPE 13-15) Nedvarvningsfas 10 minuter Exempel: cykling, gruppgympa, vattengympa, snabba promenader

Perifer muskulär uthållighetsträning 3-5 ggr/vecka 2-3 set om 15 repetitioner per övning 40-80% av 1 RM (repetitions maximum) eller skattad perifer ansträngningsgrad (RPE 13-15) Exempel: gym, fria vikter, egna kroppsvikten som belastning, Theraband, hydroterapi

Stresshantering Medicinsk yoga Avspänningsövningar Qi-gong

Effekt av träning Ökad prestationsförmåga Förbättrad muskelstyrka/uthållighet Minskad arytmibenägenhet Minskat stresspåslag Ökad livskvalitet

Fysisk Aktivitet på Recept (FaR ) Efter avslutad behandlingsperiod förskrivs FaR. Syftet är att bibehålla/öka uppnådd funktionsnivå. Ordinationen skall vara individanpassad

När bör man inte träna? Nydebuterad ej utredd arytmi Ansträngningsutlösta förmaks/ventrikel arytmier med hög frekvens Hypoglykemi Hypovolemi Plötslig försämring av grundsjukdom Infektioner