1 2014-03-31 Diarienr 2014/73-NF-753 Sociala nämndernas förvaltning Nämnden för funktionshindrade Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020 I syfte att få en bild av och möjliggöra planering för - bostadsbehoven i ett längre tidsperspektiv har nämnden för funktionshindrade uppdragit till förvaltningen att utarbeta en boendeplanering för nämndens målgrupper. Sociala nämndernas förvaltning har anlitat konsultföretaget PwC för ett utredningsuppdrag med uppgiften att allsidigt belysa de aspekter som påverkar eller kan påverka framtida behov av bostäder för nämndens målgrupper. Rapporten redovisades för nämnden för funktionshindrade den 27 november 2013. I samband med detta beslutades att ge förvaltningen i uppdrag att med rapporten som underlag utarbeta en konkret handlingsplan med specifika åtgärder för att planera och tillgodose behoven av bostäder med särskild service inom nämndens område fram till 2020. PwCs rapport återfinns som bilaga till denna rapport. Nämndens ansvarsområde Nämnden för funktionshindrade ansvarar för att personer med funktionsnedsättning, i behov av stöd och insatser i sin dagliga livsföring för att kunna leva ett självständigt och aktivt liv, får sina behov tillgodosedda. Det gäller personer under 65 år som har behov av insatser enligt socialtjänstlagen och personer i alla åldrar som tillhör personkretsen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De lagar som huvudsakligen styr verksamheten inom nämndens för funktionshindrade ansvarsområde är socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso och sjukvårdslagen. Beskrivning av nämndens målgrupper Den rådande bristen på hyreslägenheter medför en högre efterfrågan på nämndernas särskilda boenden från målgruppen, då enskilda till följd av bristen på bostäder inte själva kan tillgodose behovet av bostad. Det finns idag personer som skulle kunna flytta från nämndens särskilda boenden om det fanns lediga och lämpliga lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet. Målgruppen är i förändring, det blir fler personer med mer komplex problematik och ökad samsjuklighet vilket i vissa fall ställer krav på mer självständigt och individuellt anpassat stöd i både särskilt och ordinärt boende. Nämndens målgrupp sammanfaller inte sällan med IFN målgrupp. Den aktuella situationen ger vid handen att det finns ett behov av ett särskilt boende för ungdomar som kan vara aktuella inom båda nämnderna till följd av exempelvis psykisk funktionsnedsättning, social problematik/missbruk. ID:
2 (7) Nämndens målgrupp inom personkretsen enligt LSS lever med en livslång funktionsnedsättning som inte går att behandla eller träna bort. Förmågor kan genom långsiktig träning och habilitering bibehållas och utvecklas. Trots detta har målgruppen ett varaktigt behov av stöd och är således i behov av olika insatser för stöd och omsorg under hela livet. Idag lever personer med funktionsnedsättningar längre till följd av bättre behandlingsmetoder. Det innebär att vi idag har många äldre personer med funktionsnedsättningar och där även åldrandet medför konsekvenser för dessa personer, exempelvis demenssjukomar. Personer inom nämndens målgrupp med fysisk funktionsnedsättning kan idag beviljas särskilt boende till följd av stora och omfattande omvårdnadbehov i de fall hemtjänstens insatser inte är tillräckliga. De erbjuds då plats inom äldrenämndens verksamheter då nämnden för funktionshindrade inte har verksamhet för behov av denna karaktär. Äldrenämndens verksamheter är inte optimalt för en yngre målgrupp då behoven skiljer sig åt mellan åldersgrupperna. Inte sällan kan detta skapa otrygghet hos enskilda och leda till klagomål. Med LSS-lagens tillkomst kom kraven på fullvärdiga bostäder till personer som ingår i personkretsen enligt LSS. Det har varit ett stort ansvar för kommunerna att genomföra detta efter psykiatrireformen som genomfördes 1995 då kommunerna fick ansvar för boende för personer med psykisk funktionsnedsättning, och vid kommunaliseringen av omsorgen som ägde rum 1996. Personer som befunnit sig utanför Västerås kunde flytta hem och så har successivt skett. Idag har Västerås lägenheter i gruppbostäder bostad med särskilde service för de beskrivna målgrupperna och verksamhet pågår under hela dygnet årets alla dagar. Enligt nationell statistik har ca 1 % av befolkningen utvecklingsstörning eller andra livslånga funktionsnedsättningar och ca 1 % har en psykisk funktionsnedsättning. Mot bakgrund av denna demografiska statistik skulle detta innebära ca 2800 individer för en stad av Västerås storlek. Nuvarande bostadsbestånd Bostad med särskild service enligt LSS och SoL i form av gruppbostad för utvecklingsstörda (personkrets 1.1 LSS) samt för personer med psykisk funktionsnedsättning är fördelade enligt följande den 1 januari 2014: 240 lägenheter fördelade på 38 fullvärdiga gruppbostäder enligt 9 LSS för personer som tillhör personkretsen enligt 1 LSS. (varav nämnden haft ett ansvar under perioden 2003-2012 att omställa ca 70 platser från icke fullvärdiga gruppbostäder enligt LSS för utvecklingsstörda till fullvärdiga lägenheter). 72 lägenheter fördelade på 7 servicebostäder enligt 9 LSS för personer med utvecklingsstörning som tillhör personkretsen enligt 1 LSS. 94 lägenheter fördelade på 12 bostäder med särskild service enligt Socialtjänstlagen för personer med psykisk funktionsnedsättning 10 lägenheter fördelade på två bostäder med särskild service för personer med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar Totalt har nämnden för funktionshindrade 410 lägenheter i bostäder med särskild service. För närvarande råder relativ balans mellan nämndens utbud av särskilda boenden och bifallsbeslut avseende för detta, vilket även medför att det inte finns någon luft i
3 (7) utbudet av lediga bostäder. Specifika behov hos de enskilda som beviljas bostad med särskild service kan medföra att tillgängliga lägenheter i en gruppbostad inte alls lämpar sig för den enskildes behov. Exempelvis kan en person med lindrig utvecklingsstörning inte bo i en gruppbostad med verksamhet för personer med autism då det skiljer sig alltför mycket mellan den enskildes behov och verksamhetens innehåll och kompetens. Således kan det när som helst uppstå behov som kommunen inte kan tillgodose på hemmaplan. Lösningen i en sådan situation blir köp av boende/plats i rätt omvårdnadsnivå i andra kommuner. Förvaltningen köper, för sin storlek, relativt få platser utanför kommunen. I mars månad 2014 uppgår antalet köpta platser för vuxna utanför kommunen till totalt 11 platser. PwC skriver i sin rapport som kommentarer till stadens nuvarande bostadsbestånd bland annat: En stor del av bostäderna utgör gruppbostäder enligt LSS. Antalet gruppbostäder är nästan tre gånger så stort som antalet servicebostäder. Detta tyder på mindre möjligheter för individer att bo i mer självständiga boenden, trots att sådana önskemål finns.. När det gäller målgruppen är behoven i många fall så stora att det rör sig om permanenta boendelösningar, men undantag finns där behoven kan förändras. Tillgången på boenden påverkar möjligheterna till flyttrörelser inom nämndens bostäder. Sociala nämndernas förvaltning vill understryka att planeringen som lett fram till det nuvarande bostadsbeståndet har skett utifrån kända/bedömda behov hos målgruppen och att personerna idag bor i den bostadstyp man har behov av. Undantag finns, vilket beskrivs i följande text. Nämnden har sedan ca 10 år tillbaka arbetat aktivt med att motivera individer som bor i en bostadsform som erbjuder en högre nivå av omvårdnad, - stöd och service än vad den enskildes behov kräver, att flytta till en annan särskild bostad med en lägre omvårdnads, - stöd och service nivå som motsvarar behovet. Ett sådant exempel kan vara en person som bor i en fullvärdig gruppbostad men som klara sig med en lägre nivå av stöd och service och en lägre bemanning i verksamheten, och kan få sitt behov tillgodosett i en servicebostad. Planeringsparametrar Planering för att möta behovet av bostad med särskild service sker på olika nivåer. Dels på individuell nivå, men även på övergripande nivå inom sociala nämndernas förvaltning och på nämnden. Det finns vissa kända behov inom målgruppen enligt LSS där individuella planer enligt 10 LSS har upprättats. För målgruppen inom psykiatrin är dessa behov svårare att planera för. Detta beroende på nya och förändrade målgrupper, exempelvis yngre människor med sociala svårigheter och komplex problematik och i många fall finns ingen tydlig diagnos. En annan problematik kan vara utvecklingstörning i kombination med neuropsykiatrisk, psykiatrisk och/ eller missbruksproblematik. Av hemlöshetskartläggningen 2013 framgår att 53 personer av de hemlösa bedöms av uppgiftslämnarna ha en psykisk störning som kräver omvårdnad och behandling. Definitionen av hemlöshet är att personen i fråga saknar egen eller hyrd bostad, inte bor stadigvarande inneboende/andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Personen kan även vara inskriven i kriminalvården eller på institution eller bo tillfälligt hos bekanta. Således kan det finnas behov av ytterligare boendeplatser som nu tillgodoses på annat sätt än genom insatser från nämnden för funktionshindrade.
4 (7) Verkställighet av biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen eller LSS Kommunen är skyldig att verkställa ett bifallsbeslut inom tre månader. Om verkställighet inte sker inom tre månader kan kommunen åläggas att betala vite på lägst tiotusen kronor och högst en miljon kronor. Det ska i beslutet från förvaltningsrätten särskilt beaktas hur lång tid dröjsmålet har pågått och hur allvarligt det i övrigt kan anses vara. Om kompletterande insatser har utgetts i avvaktan på verkställighet kan kostnaden för de kompletterande insatserna räknas av från det uträknade beloppet för den särskilda avgiften. I ringa fall ska inte någon avgift tas ut. Varje kvartal är samtliga kommuner skyldiga att rapportera beslut som inte har verkställts verkställda till inspektionen för vård och omsorg (IVO). I vissa fall kan det uppstå etiska dilemman avseende beslut som inte har verkställts. Ett exempel är om en enskild har fått bifall om bostad med särskild service men väljer att fortsätta bo i föräldrahemmet i avvaktan på önskad gruppbostad. Ett sådant agerande från en enskild försätter kommunen i en ohållbar situation utifrån IVO:s krav. Besittningsrätt Besittningsrätten kan vara till nackdel i de fall behovet av stöd och service har upphört hos en person som bor i en bostad med särskild service. Besittningsrätten innebär att en hyresgäst har rätt att bo kvar i sin lägenhet, oaktat att lägenhet finns i en bostad för en särskild målgrupp. En bostadshyresgäst har i regel rätt till förlängning av sitt hyresavtal när hyresvärden säger upp avtalet och begär att hyresgästen ska flytta (besittningsskydd). Är hyresvärden och hyresgästen inte ense om att avtalet ska upphöra, avgörs tvisten av Hyresnämnden. Om hyresvärden och hyresgästen i en särskilt upprättad handling har kommit överens om att hyresgästen avstår från sitt besittningsskydd, gäller som huvudregel att överenskommelsen är giltig om den godkänts av hyresnämnden. Det finns dock undantag från regeln om att hyresnämnden ska godkänna överenskommelsen. Ekonomiska faktorer för den enskilde En viljeinriktning är att särskilt boende ska finns inom stadens alla områden samt även inom nyproduktion. Vissa svårigheter att hyra ut dessa lägenheter förekommer då hyresnivån är hög relation till inkomst och villkor för bostadsbidrag. Försäkringskassan beviljar som mest 93 % av hyran i bostadsbidrag, och taket för bostadsbidrag är 5000 kronor per månad oavsett hur stor hyreskostnaden är, och oavsett den enskildes inkomst. Som exempel kan beskrivas att de allra flesta inom målgruppen har aktivitetsersättning från Försäkringskassan som sin inkomst. Det motsvarar en summa på ca 8000 kronor per månad. En nyproducerad lägenhet på ca 50-60 kvm har en hyra på mellan 6000-7000 kronor. Inkomsten för en person med hel aktivitetsersättning från Försäkringskassan får ca 8600 kronor brutto per månad (103 400 kr/år). Om den enskilde är över 30 år och har en varaktig sjukersättning från Försäkringskassan, så kan bostadstillägg betalas ut och uppgår till max 93 % av hyran för en hyra upp till 5000 kronor per månad. Är hyran över 5000 kronor per månad ökar den enskildes kostnad. I nyproducerade lägenheter ligger hyresnivån oftast över det beloppet. Stödinsatser En viktig trygghetsaspekt för de som flyttar till ordinärt boende är att det finns stöd att tillgå då behov uppstår, även vid oplanerade tillfällen. Vetskapen att stöd finns att tillgå om en sådan situation skulle uppkomma kan vara tillräckligt för att våga ta steget till ett mer självständigt boende, även om stödfunktionen inte kontaktas. Skulle förhållandet vara det omvända, att stöd inte finns tillgängligt, kan det innebära en tröskel som innebär
5 (7) att den enskilde väljer att bo kvar inom särskilt boende trots att den enskildes resurser är sådana att ett ordinärt boende skulle vara möjligt. Nämnden kan erbjuda olika former av stöd, exempelvis i form av hemtjänst, boendestöd eller vissa LSS-insatser. Personer med psykisk funktionsnedsättning Behov av att skapa fler individuella boendelösningar är under utredning tillsammans med individ- och familjenämnden med fokus på målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning och/eller missbruk, oavsett lagrum. Kommunstyrelsens ansvar i bostadsplaneringen Denna boendeplan behandlar planering för de typer av boenden som utgör nämndens för funktionshindrade ansvar boenden med särskild service - som kommunen har ansvar för att inrätta utifrån 5kap. 7 i socialtjänstlagen: Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket (människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring) behöver ett sådant boende. Ett problem för målgruppen i sin helhet är den rådande bristen på lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet med en rimlig hyra. Detta hindrar även möjligheterna till en boendekarriär från t.ex. boende med särskild service till ordinärt boende. Behoven för målgruppen skulle i många fall kunna lösas om bostadsmarknaden hade fler lägenheter att erbjuda. Av Socialtjänstlagen 3 kap 2 framgår bl.a. att socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter. Socialtjänsten ska genom sitt deltagande i samhällsplaneringen verka för grupper som i olika avseenden är underförsörjda, belysa sambanden mellan sociala problem och samhällsstrukturen. Formerna för socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen har inte närmare preciserats i Socialtjänstlagen. Nämndens för funktionshindrade målgrupper ökar enligt Socialstyrelsen, samtidigt som individernas preferenser förändras. Detta medför ökad efterfrågan på eget, självständigt boende istället för särskilt boende. SOU 2008:77 talar även om bristande bostadsplanering för detta i kommunerna. Ansvaret för kommunal planering för bostadsförsörjningen vilar ytterst på kommunstyrelsen. Nämnden har således inga möjligheter att hantera detta själv. Behov av och planering för ytterligare bostäder åren 2015 2020. PwC skriver i sin rapport: Det kan konstateras att det finns ett framtida bostadsbehov på mellan 308 och 360 LSS-platser och mellan 110 och 128 SoL-platser fram till 2020. Variationen beror på skilda antaganden om tillväxttakten av boendebehovet baserat på historisk utveckling och illustreras i två scenarier. Framskrivningarna ger en bild av det framtida bostadsbehovet mellan 2 LSS-platser och 1 SoL-plats per år (Scenario 1) till 9 nya LSS-platser och 3 nya SoL-platser per år (Scenario 2). Den bedömning som görs av sociala nämndernas förvaltning är att behovet av bostäder under perioden 2015 2020 ligger på åtminstone den nivå som motsvaras av scenario 2 i PwCs rapport, vilket innebär ett nettotillskott med 12 15 platser per år i antingen gruppbostad eller servicebostad. Den exakta fördelningen mellan personer med LSSbeslut och personer med SoL-beslut kan variera mellan åren.
6 (7) Utöver detta behov av nettotillskott med 12 15 platser per år finns under planeringsperioden 2015 2020 behov av följande boenden: Ungdomsboende Som tidigare nämnts finns behov av bostad med särskild service för ungdomar i gemensam regi med individ och familjenämnden. Detta aktualiseras i budgetunderlag 2015 i båda nämnderna. Utredningsboende Det har framförts behov av ett utredningsboende för utredning av den enskildes funktionsnivå för att komma fram till vilken boendeform eller annan insats som bäst tillgodoser den enskildes behov av stöd. Tiden då den enskilde kan vistas i ett utredningsboende skulle vara tidsbegränsad, med en tydligt uttalad tidplan. Svårigheten för ett sådant tillfälligt utredningsboende är för närvarande bristen på lägenheter i det ordinära beståndet för de personer som inte bedöms vara i fortsatt behov av bostad med särskild service. Konsekvensen befaras då att de fortsatt blir kvar inom nämndernas särskilda boenden. Denna typ av boende behöver färdigställas någon gång under planeringsperioden 2015 2020 och omfatta 10-12 lägenheter. Boende för personer med utvecklingsstörning och psykiskt funktionsnedsättning som åldras Behovet hos denna grupp har förändrats då de idag uppnår en högre ålder än tidigare. Dessa enskilda går mot en pensionärstillvaro då de vistas i hemmet under dagtid, vilket medför att verksamheten i gruppbostäderna behöver anpassa sig till nya och förändrade behov hos målgruppen, inte minst kompetensmässigt. Personerna kan trots ett åldrande inte bo i äldrenämndens särskilda boendeformer då nämnden för funktionshindrade har ett ansvar för målgruppen utifrån LSS under hela livet. Särskilda gruppbostäder behöver tillskapas för att möta gruppen som åldras och de förändrade behoven. På sikt är det en effektivisering om de äldre bor tillsammans, både resurs- och kompetensmässigt. Ett boende för dessa behov behöver vara färdigställt under 2016-2017 och omfatta cirka 6 lägenheter. Boende för personer med fysisk funktionsnedsättning Personer inom nämndens målgrupp med fysisk funktionsnedsättning kan idag beviljas särskilt boende till följd av stora och omfattande omvårdnadbehov i de fall hemtjänstens insatser inte är tillräckliga. De erbjuds då plats inom äldrenämndens verksamheter då nämnden för funktionshindrade inte har verksamhet för behov av denna karaktär. Äldrenämndens verksamheter motsvarar emellertid inte behoven för den yngre målgruppen som har omfattande fysiska omvårdnadsbehov. Erfarenhetsmässigt ger det negativa konsekvenser även för de äldre då yngre personer flyttar till äldrenämndens särskilda boendeformer. Behov av ett boende för denna målgrupp finns redan idag, men med hänsyn till den förberedelsetid som oftast krävs för att få fram ett nytt boende så kan det vara rimligt att planera för ett färdigt och inflyttningsklart boende under 2017-2018. Storleken på boendet bedöms behöva vara 20-30 lägenheter. En sammanfattande tabell över de ovan beskrivna behoven återfinns i bilaga 2. Arbetet med nämndens för funktionshindrade boendefrågor Utifrån de behov av särskilda boenden som har konstaterats föreligga för nämndens målgrupper, sker ett nära och kontinuerligt samarbete mellan sociala nämndernas förvaltning, fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret.
7 (7) Sedan många år finns en arbetsgrupp etablerad med representanter från dessa förvaltningar/kontor som träffas 2 3 gånger per termin för att se till att tillräcklig beredskap finns i form av bland annat detaljplaner för att möjliggöra erforderlig byggnation. Allmän bevakning av fastighetsmarknaden samt kontakter med olika fastighetsägare är också löpande uppgifter som fastighetskontoret utför på uppdrag av och i nära samarbete med sociala nämndernas förvaltning. I sociala nämndernas förvaltning sker bevakning och planering av boendefrågor för alla tre sociala nämnderna äldrenämnden, individ- och familjenämnden och nämnden för funktionshindrade. I detta arbete ingår även att bevaka huruvida boenden som av någon anledning avvecklas för en nämnds räkning, eventuellt kan användas för någon av de andra nämndernas behov. Detta har skett i ett flertal fall.