Kartläggning av hemlösheten i Västerås hösten 2014

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/871-IFN-012 Patrik Kalander - aj069 E-post: patrik.kalander@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Fastighetsnämnden Kartläggning av hemlösheten i Västerås hösten 2014 Förslag till beslut 1. Individ och familjenämnden godkänner rapporten; Hemlöshetkartläggning senhösten 2014 och beslutar att kartläggningens resultat ska användas som underlag för planering omkring hemlösheten i Västerås. 2. Rapporten översänds för kännedom till Kommunstyrelsen och Fastighetsnämnden. Ärendebeskrivning Individ och familjenämnden har som en del i strategin mot hemlöshet beslutat att genomföra årliga kartläggningar av antalet hemlösa. 2014, under vecka 48 ombads olika myndigheter och frivilligorganisationer i Västerås att rapportera in information om hemlösa de haft kontakt med under veckan. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse 26 februari 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Individ- och familjenämnden AU 12 mars 2015 ( ) Reviderad - Kartläggning av hemlösas situation 2014 Hemlöshetskartläggning senhösten 2014 Skickad av: Teresia Kjellgren - aq339

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Diarienr /871-IFN-012 rev Sociala nämndernas förvaltning Patrik Kalander patrik.kalander@vasteras.se Individ och familjenämnden Kartläggning av hemlösas situation 2014 Sammanfattning et hemlösa har ökat med ca 36 procent mellan 2013 och Vid kartläggningen 2014 registrerades 750 personer som hemlösa, vilket är 198 personer mer än vid kartläggningen Den stora förändringen mellan 2013 och 2014 är hemlösa som är födda i Asien. De utgör 31 procent av de hemlösa och är främst från mellanöstern och Syrien. Hemlösa som är födda i Sverige har ökat med ca 14 procent. Kartläggningen visar återigen att drygt hälften av de hemlösa inte bedöms ha fortsatt behov av stöd och omvårdnad på grund av specifika problem. et hemlösa som anses ha missbruksproblem ökar, men utgör en lägre andel av de hemlösa än tidigare. Ökningen påverkas sannolikt av att antalet hemlösa totalt ökar. För 99 hemlösa anses de psykiska problemen så stora att de kräver fortsatt omvårdnad och behandling. När det gäller personer som är uteliggare eller bor på härbärge, det vill säga personer som i dagligt tal brukar benämnas hemlösa ökar antalet uteliggare med 14 personer, vilket motsvarar ca 30 procent. Andelen uteliggare i förhållande till antalet hemlösa ligger på samma nivå som föregående år rapporterades 28 uteliggare och 19 på härbärge (totalt 47) och 2014 rapporterades 39 uteliggare och 22 på härbärge. Den allra vanligaste orsaken till hemlöshet anses missbruk eller flyktingsituationen vara. Bostadsbrist är en nästan lika vanlig orsak. Det ansvar som åvilar nämnden stämmer väl överens med socialtjänstlagens intentioner gällande målgruppen med särskilda behov samt att de metoder som anses vara befrämjande för minskad hemlöshet används i stor utsträckning. Staden behöver stärka samverkan mellan de olika kommunala och privata aktörerna för att trygga bostadsförsörjningen för samtliga invånare i Västerås. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser utifrån lägesrapporten 2014 gällande hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Hemlöshet bland EU-medborgare som befinner sig tillfälligt i Sverige, är en aktuell och angelägen fråga för kommunerna idag. EU-medborgares hemlöshet har även en stark koppling till arbetsmarknads-, migrations- och utrikespolitik. Socialtjänsten har under en längre tid fått ta ett allt större ansvar för personer som inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden. Under 2014 hade 90 procent av kommunerna en så kallad sekundär bostadsmarknad; olika boendelösningar med någon form av hyresavtal, vanligtvis andrahands-

3 Västerås stad 2 (11) kontrakt, där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Kommunerna har olika förutsättningar utifrån invånarantal och skilda behov. De stora problemen finns i storstäderna och de arbetar aktivt med frågan genom exempelvis handlingsplaner och strategier. Socialstyrelsen ser en positiv utveckling med färre barn som berörs av vräkning, samtidigt som det fortfarande finns barn som lever under osäkra förhållanden trots satsningar på området. Över hälften av kommunerna gör bedömningen att de har underskott på bostäder i kommunen som helhet. Det finns framförallt ett behov av billiga och små bostäder. Socialstyrelsens senaste hemlöshetkartläggning visade att det finns en grupp personer i landet som inte har några övriga kända problem utöver att de blivit utestängda från bostadsmarknaden och är arbetslösa. Ytterst få av de personer som är utestängda från bostadsmarknaden har lönearbete. Ekonomiskt bistånd är den vanligaste inkomstkällan. Orsaker till hemlösheten och utestängning från bostadsmarknaden finns på flera nivåer och kan vara strukturell, institutionell och individuell. Frågan berör flera politikområden; bostadspolitik, socialtjänstpolitik, arbetsmarknadspolitik, integrationspolitik, hälso- och sjukvårdspolitik med flera. Eftersom problematiken är komplex behövs åtgärder och lösningar på olika nivåer. Det behöver till exempel byggas fler bostäder för ekonomiskt svagare grupper, främst i storstäderna där bostadsbristen är allra störst. Det finns också ett starkt samband mellan svag ekonomi, arbetslöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Det mest effektiva sättet att förhindra hemlöshet och mänskligt lidande är att arbeta preventivt, så att individen kan behålla sin bostad trots individuella svårigheter. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1 383) är det kommunerna som ansvarar för bostadsförsörjningen. Socialtjänsten har under en längre tid fått ta ett allt större ansvar för personer som är utestängda från ordinarie bostadsmarknad. Omfattningen avtar inte och det är breda grupper i samhället som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden och därmed behöver socialtjänstens hjälp. En stor del av de som befinner sig på den sekundära bostadsmarknaden är barnfamiljer och personer med utländsk bakgrund. Socialstyrelsen Öppna jämförelser 2014 I mer än hälften av kommunerna finns ingen eller endast någon enstaka person i akut hemlöshet. Bostadsbristen är framförallt koncentrerad till landets tre storstadsregioner och det är också i storstadkommunerna de finns flest antal hemlösa. Ca hälften av kommunerna har en formaliserad samverkan med bostadsföretag och hyresvärdar för att motverka hemlöshet. En fjärdedel av kommunerna har en uppsökande verksamhet som riktar sig till personer i akut hemlöshet medan sju av tio kommuner arbetar med någon form av förebyggande verksamhet som är riktad till personer som riskerar förlora sitt boende. Hemlöshetsamordnaren några erfarenheter och slutsatser Regeringens hemlöshetstrategi , Många ansikten, mångas ansvar, bidrog till att öka kunskapen om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. För att förankra denna kunskap lokalt och regionalt tillsatte regeringen en nationell samordnare, Michael Anefur. Samordnaren skulle ge kommunerna stöd i deras arbete att skapa långsiktiga och hållbara strukturer och fungerande rutiner kring att motverka

4 Västerås stad 3 (11) hemlöshet. Den nationelle samordnarens lämnade sin slutrapport Bostad sökes sommaren Av rapporten framgår att hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är ett komplext problem som inte kan lösas enbart via insatser från socialtjänsten såsom är fallet i många kommuner. Problematiken påverkas och orsakas av många olika faktorer, både strukturella aspekter och problem på individnivå. För att komma tillrätta med problemen krävs ett delat samhälleligt ansvarstagande för flera aktörer, både myndigheter och frivillig- och intresseorganisationer, på nationell, regional och kommunal nivå. Men det är kommunens ansvar att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Några av de slutsatser samordnaren presenterar i rapporten; En strukturell brist på bostäder har ökat de senaste åren och det finns en brist på hyresrätter med överkomliga hyresnivåer. Kraven på hyresgäster för att få bostad har ökat och riskerar stänga ute personer och grupper som inte klarar kraven. Samtidigt har konkurrensen mellan olika grupper om bostäderna ökat. Nya grupper utöver de med social problematik har tillkommit såsom personer som saknar boendereferenser, t ex unga och nyanlända invandrare. Andra är personer med bristande ekonomi och ensamstående. Det finns personer som ska skrivas ut från institutioner och stödboenden står utan ordnad bostad. Detta leder till att personer blir kvar en längre tid än vad som avsetts. Problemet med trångboddhet har ökat som följd av bostadsbristen och övriga faktorer. Problemet drabbar flera men främst nyanlända flyktingar och invandrare. Sociala boendelösningar enligt modeller där man kvalificerar sig gradvis till eget boende kan ta flera år. När personer väl kvalificerar sig, ställs olika krav som måste uppfyllas. Sådana modeller bidrar till att socialtjänstens får ta ett allt större ansvar för boendefrågan och att den sekundära bostadsmarknaden växer. De nya uppgifterna medför ökade kostnader och arbetsinsatser för socialtjänsten och gör att förebyggande och andra primära uppgifter riskerar få mindre tid och resurser. För att få tillgång till bostäder lyfter samordnaren fram vikten av att utveckla en väl fungerande samverkan inom kommunerna och mellan kommunerna, fastighetsägare och andra aktörer. Samverkansavtal, kända rutiner och en väg in är koncept som framhålls. Andra vägar och arbetssätt för att motverka hemlösheten och minska kostnaderna för hemlöshet lyfts fram. Bland annat Bostad Först som utgår från att se bostad som ett grundläggande behov för alla. Metoden har visat goda resultat där den testats och kostar betydligt mindre än när personer ska kvalificera sig genom en boendetrappa. Exempelvis är kostnaden för stödboende i Västerås mellan kr dygnet. Bostad Först beräknas i nuvarande omfattning kostar 329 kr/dygn, men kan minskas betydligt om fler lägenheter skulle kunna tilldelas. Åtgärder för att främja kvarboende är både mänskligt och samhällsekonomiskt lönsamt. Västerås Individ- och familjenämnden har som en del av strategin mot hemlöshet beslutat genomföra årliga kartläggningar av antalet hemlösa. Under vecka ombads liksom tidigare år olika myndigheter och frivilligorganisationer i Västerås att rapportera in information om hemlösa de haft kontakt med under veckan. Vecka 48, 2014 inföll november.

5 Västerås stad 4 (11) Motsvarande kartläggningar har genomförts åren och År 2005 samordnades kartläggningen med socialstyrelsens riksomfattande kartläggning. Frågorna har i huvudsak varit desamma under alla år som mätningar har gjorts varför tidsjämförelser är möjliga att genomföra. Definitionen av hemlös har varit identisk med den som Socialstyrelsen använde i sin kartläggning 2005 till och med Då Socialstyrelsen ändrat sin definition ändrades även definitionen i Västerås Pga defintionsändring behöver viss försiktighet iaktas vid jämförelser över åren. Frågeformuläret har bilagts rapporten. Syftet med kartläggningen är att få veta antalet kända hemlösa under vecka 48 år 2014, samt att få information om deras födelseland, boendesituation, försörjning, föräldraskap, genomförda insatser, fortsatta behov av omvårdnad, förekomst av somatiska respektive psykiska problem samt missbruk. Resultatet av kartläggningen över antalet hemlösa i Västerås presenteras i Konsult och Service rapport Hemlöshetskartläggning senhösten Rapporten innehåller även jämförelser med tidigare kartläggningar. Definition av hemlös Definitionen av hemlös är identisk med den definition som Socialstyrelsen använder vid kartläggning av hemlöshet. Det är en bred definition som omfattar fyra situationer som personer kan befinna sig i för en kortare eller längre tid. De olika hemlöshetsituationerna omfattar personers akuta brist på tak över huvudet, såväl som mer långvariga boendeformer som beträffande kontraktsform inte kan jämställas med eget boende. Situation 1 En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Situation 2 En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sisinstitution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men utan egen bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Situation 3 En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning (till exempel försökslägenhet/träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden. Bostaden är mer än en plats där vi har våra personliga saker, där vi kan stänga dörren om oss och bestämma vem som får komma in. Att ha ett hem är grundläggande för möjligheten att forma vår tillvaro och planera för framtiden. Det handlar om att kunna ha ett arbete, sköta sin hälsa och att ha ett stabilt socialt nätverk.

6 Västerås stad 5 (11) Att vara hemlös har därför en vidare innebörd än att vara utan bostad. Det innebär att personen är berövad en del av sina viktiga resurser. Metod Metoden vid kartläggningen har varit densamma under alla år som kartläggningen genomförts och liknar den uppläggning som Socialstyrelsen har i sina nationella mätningar. Det innebär att myndigheter och organisationer som kan tänkas komma i kontakt med hemlösa blir uppgiftslämnare. Deltagande organisationer i 2014 års kartläggning framgår av bilaga till rapporten. För att undvika dubbelräkning av individer har födelseår och födelsemånad angivits på uppgiftsblanketten tillsammans med initialer och kön. Innan den slutliga bearbetningen och registreringen har enkäterna samsorterats och uppgifter från de olika uppgiftslämnarna har förts på samma blankett. Kartläggningens resultat et hemlösa enligt har ökat med 36 % mellan åren 2013 och 2014 och uppgår nu till 750 personer att jämföra med 552 personer år I snitt har antalet hemlösa under 2000-talet legat omkring 331personer. Från 2007 och framåt har antalet nynlända flyktingar bidragit kraftigt till att höja antalet hemlösa. När det gäller personer som är uteliggare eller bor på härbärge, det vill säga personer som i dagligt tal brukar benämnas hemlösa så ökade antalet med 14 personer i förhållande till 2013 års kartläggning. et uteliggare är vid mättillfället 39 och härbärgesboende 22. et uteliggare bland kvinnorna är 12, vilket är 4 mer än mätningen et kvinnor boende på härbärgesboende är 4, vilket är 2 mer Uteliggarna varierar i ålder från 20 år till 67 år. Under de senaste åren har medelåldern hos uteliggarna har varit relativt konstant de senaste åren och vid årets kartläggning var den 39 år. Uteliggare tidsserie Uteliggare Härbärge Uteliggare Härbärge Uteliggare Härbärge Uteliggare Härbärge Män Kvinnor S:a kategori S:a totalt De hemlösa med Asien som födelseland/världsdel är den grupp som ökat mest vid årets mätning. 235 personer i jämförelse med 40 personer smässigt är det fortfarande de med födelseland Sverige flest, men andelsmässigt fortsätter den gruppen att minska och noteras nu till 40 procent av samtliga hemlösa (2013:41 %). Den stora ökningen personer som bor bland släkt och vänner som rapporterades mellan 2012 och 2013 består. De som bor i den typen av boende motsvarar andelsmässigt 56 procent av alla hemlösa. Ett fåtal, 13 personer motsvarande 2 procent betraktas vid årets kartläggning som okända av socialtjänsten. Omvänt är 98 procent kända av socialtjänsten. Detta är jämförbart med tidigare år.

7 Västerås stad 6 (11) Hemlösas problem och behov enligt uppgiftslämnarna I enkätformuläret efterfrågades vilka problem som den hemlöse bedömdes ha och som medförde fortsatt behov av stöd och omvårdnad. Svarsalternativen var fysiska problem, psykiska problem och missbruksproblem samt inga problem och okänt. Drygt hälften, 51 procent av de hemlösa bedöms inte ha fortsatt behov av stöd och omvårdnad på grund av specifika problem. Andelen är ungefär densamma som vid den förra kartläggningen. Det skedde en kraftig ökning i rapporteringen mellan 2012 då 31 procent inte uppgavs ha specifika problem och 2013 då 49 procent inte uppgavs ha specifika problem. Det är mycket påtagligt att vi fortsätter ha helt nya grupper av personer som ryms inom begreppet hemlös. 36 procent, 271 personer anses idag ha missbruksproblem. et med missbruksproblem har aldrig tidigare noterats så högt. 20 procent, 152 personer anses idag ha psykiska problem. et med psykiska problem har aldrig tidigare noterats så högt rapporterades 126 personer. et med fysiska problem är 55 personer är på samma antal som personer uppges inte ha några problem fysiskt, psykiskt eller missbruk och vad gäller 35 personer är det okänt om några av dessa problem finns. Vilket boende skulle personen behöva? Uppgiftlämnarna anser att 414 personer, 55 procent, klarar lägenhet med eget kontrakt. 37 personer är i behov av bostad med särskild service och 8 servicehus. Olika typer av motivationsboende, korttidsboende och inslussboende anses 109 personer behöva. 97 personer anses i behov av en träningslägenhet och 21 personer boendestödsavtal. Har den hemlöse barn under 18 år? Andelen hemlösa som är föräldrar till barn under 18 år ligger på samma andel som föregående mätning med 30 procent av de hemlösa. Sett till antalet är det en ökning med 55 personer och vid årets mätning var 223 personer föräldrar till barn under 18 år. Av dessa 223 hemlösa är 117 män och 103 kvinnor. Bland kvinnorna är det 90 procent som är vårdnadshavare och för männen är det 63 procent som är vårdnadshavare. Vad styr bostadsplanering i Västerås? Sedan 2001 är det lagstadgat att kommunfullmäktige en gång per mandatperiod ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen(lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2000:1 383). I Västerås utgörs riktlinjerna av ett Kommunalt Bostadsstrategiskt Program(KBP) Syftet med KBP är att utgöra ett strategiskt styrdokument för berörda förvaltningar i Staden. KBP beskriver inriktning för bostadspolitiken under mandatperioden.

8 Västerås stad 7 (11) Övriga bostadsplaneringsdokument En till programmet kopplad handlingsplan, Kommunalt Bostadsstrategisk Handlingsplan, KBH beskriver genomförandet av KBP under kommande året. KBH arbetas årligen fram av Fastighetsnämnden tillsammans med berörda styrelser och nämnder och i samspel med marknadens olika aktörer. Handlingsplanen beslutas i Fastighetsnämnden och ingår som ett särskilt dokument i det övriga underlag som föreläggs kommunfullmäktige i samband med budgethanteringen. Med bostadsplanering avses planering som syftar till att tillgodose invånares behov/efterfrågan av bostäder i olika skeden i livet. Bostadsplaneringens övergripande mål i Västerås är att alla invånare, oavsett olikheter som gäller den enskilde som person, ska bo i en bostad som passar de egna behoven. Enligt socialtjänstlagen 2 kap 1 är det kommunen som har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Detta innebär inte att rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen är avsedd att tillhandahålla bostad åt bostadslösa, om personen inte har särskilda svårigheter att på egen hand skaffa bostad. Socialtjänsten har därför inte ansvar för att tillgodose behov av bostad som beror på allmän bostadsbrist. Enligt socialtjänstlagen är det bara personer med särskilda svårigheter som har rätt till hjälp. Allmänna svårigheter räcker inte. De som hamnar i gruppen med allmänna svårigheter är exempelvis unga människor på väg att flytta hemifrån, personer som skiljer sig, flyktingar och trångbodda. Utöver dessa ingår även personer med svårigheter på grund av psykisk ohälsa som inte bedöms så grava att de omfattas av annan lagstiftning. Av 3: kap 2 SoL framgår att socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter. Detta innebär att socialtjänsten genom sitt deltagande i samhällsplaneringen ska verka för grupper som är underförsörjda. Formerna för socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen har inte närmare reglerats i Socialtjänstlagen. Ansvaret för kommunal planering vilar ytterst på Kommunstyrelsen. Individ- och familjenämndens åtgärder för att förbättra de hemlösas situation utifrån sitt ansvarsområde. Hemlöshet beskriver inte en person, utan en situation som en person befinner sig i under kortare eller längre tid. En säng för natten eller tillfälligt akutboende löser inte de bakomliggande orsakerna till hemlöshet. Enligt socialtjänstlagen är det bara personer med särskilda svårigheter som har rätt att få hjälp. Inom ramen för Individ- och familjenämnden finns åtskilliga åtgärder för att motverka hemlöshet. Flera av dessa åtgärder har granskats på nationell nivå och visat sig vara verkningsfulla metoder och rekommenderas i regeringskansliets strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Hemlöshet många ansikten mångas ansvar. Avtal Avtal med bostadsföretagen om fördelning av sociala lägenheter. Västerås stad har genom Individ- och familjenämnden sedan flera år ett samarbetsavtal med fastighetsägarna i Västerås om tillgång till lägenheter för sociala ändamål. Avsikten med avtalet är att fastighetsägarna i Västerås ska erbjuda Västerås stad lägenheter för uthyrning till personer som av skilda skäl är utestängda från den vanliga bostadsmarknaden. Individ- och familjenämnden har goda erfarenheter av detta avtal och samarbetet med fastighetsägare i Västerås. Problemet är den samlade bristen på

9 Västerås stad 8 (11) lägenheter som gör det svårt för dem att leverera lediga lägenheter enligt överenskommelse. Boendestödsavtal/Uppsökande verksamhet Boendestödsavtal kan beviljas till personer vilka har större sociala, psykiska eller liknande hinder och därför inte blir godkända på bostadsmarknaden för eget hyreskontrakt utan garanti. Socialsekreterare svarar för utredning, bedömning och beslut samt uppföljning av boendestödsavtalen. De bedriver även uppsökande och förebyggande arbete för att förhindra att hyresgäster förlorar sin bostad och fungerar som vägen in för fastighetsägare i behov av råd och stöd i bostadssociala frågor. Fyra jourlägenheter finns för att kunna lösa akuta bostadsproblem för barnfamiljer. 287 boendestödavtal 31 december Hyresvägledning För att motverka att personer/familjer blir hemlösa arbetar socialkontor vuxen med vägledning när det gäller hyresfrågor. Syftet är att stärka den enskildes ansvar och tydliggöra vilka krav som ställs samt informera om vilket stöd som kan ges i varje enskilt fall. Verksamheten ska stärka samarbetet och stödet till fastighetsägarna och därmed skapa tillgång till bostäder för människor med behov av socialt stöd i sitt boende. Träningslägenheter Kontraktsformen innebär att socialkontor vuxen tecknar ett förstahandskontrakt med fastighetsägaren och att den boende har ett andrahandskontrakt. Fungerar boendet utan klagomål under ett år övertar individen själv kontraktet. 57 träningslägenheter 31 december Bostad Först Syftet är att erbjuda varaktigt hemlösa som utöver hemlöshet också har annan social eller psykosocial problematik en bostad. Kontraktsform som träningslägenhet. Boendet är utöver allmänna villkor som gäller hyresgäster, förenat med villkor att träffa en boendestödjare minst en gång i veckan. Bostad och behandling är separerade från varandra. 10 lägenheter. Stödboende samtliga boendeformer kräver biståndsbeslut Vallby stödboende Modulboenden 6 lägenheter 4 små hus Modulboende vänder sig till män och kvinnor som prövat olika boendeformer och som har behov av alternativ till kollektivt boende. Modulerna är fyra stycken och utplacerade två och två. Målgruppen är personer med långvarig hemlöshet där det övriga utbudet av boendeformer inte tillgodoser behovet av ordnat boende. Bostad med särskild service Markörgatan 10 lägenheter kvinnor och män Eken 18 lägenheter kvinnor och män Furan 21 lägenheter kvinnor och män Tallbacken 35 lägenheter kvinnor och män (11 nya platser från 2015)

10 Västerås stad 9 (11) Skillsta 8 lägenheter kvinnor och män Planerad utökning Skillsta 6 lägenheter fr o m Motivationsboenden/Korttidsboenden Tennkronan Freja Håven Jonas Vita Nova Inslussboende 17 platser kvinnor och män 10 platser motivationsboende för kvinnor. 1 plats för missbrukande kvinna som utsätts för våld i nära relation 10 platser 14 platser kvinnor och män. Boendet är kopplat till sysselsättning. 6 platser kvinnor och män. Insluss 12 platser kvinnor och män. Biståndsbeslut från vecka 2. Härbärgen/Akutplatser Eken Freja Akutboende 14 platser (män och kvinnor) 2 platser (kvinnor) 2 platser (personer utan missbruk) HVB för ensamkommande flyktingbarn Iggebyvillan 8 platser Sundinska/Adelsö I 8 platser. T o m Sundinska/Adelsö 8 platser. T o m Adelsö 20 platser. Fr om HVB Harbo 12 platser Utslussplatser kopplat till HVB för ensamkommande flyktingbarn, 14 platser. Övergångsboende flykting Hässlö 45 lägenheter Övergångsboende - i avvaktan på träningslägenhet Allmogeplatsen 6 lägenheter Övergångsbostad övriga - i avvaktan på egen bostad Pettersberg 6 lägenheter Ungdomsboende Boendet riktar sig till ungdomar som kommit så långt i färdigheter och mognad att de med stöd av personal klarar av ett eget boende och skola eller annan sysselsättning. Stödet som ges individuellt utifrån den enskildes behov består av tillsyn och vägledning. Boendet har 10 enrumslägenheter. Det krävs biståndsbeslut för att få bo i ungdomsboende. Dagverksamhet Individ- och familjenämnden och Västerås Stadsmission driver tillsammans dagverksamhet som riktar sig till hemlösa. Samverkan är reglerat i en överenskommelse av innehåll och kvalitet. Genom samverkan mellan landstinget och Västerås stad driver landstinget en sjukvårdsmottagning som erbjuder hemlösa basala hälso- och sjukvårdsinsatser i dagverksamhetens lokaler samt tandvård för hemlösa. Till sjukvårdsmottagningen finns knutet möjlighet till fotvård.

11 Västerås stad 10 (11) Uppsökande verksamhet Uppsökande verksamhet bedrivs bland vuxna missbrukare och bland den mest utsatta gruppen bostadslösa med syfte att få kännedom om gruppens behov och problematik för att kunna erbjuda lämpligt stöd. Samverkan sker med andra aktörer inom kommunen samt med andra huvudmän och föreningar, särskilt organisationer och föreningar som vänder sig till hemlösa. Uppsökaren fungerar som länk mellan socialsekreterare och den hemlöse, deltar i planering och anpassning av lämpliga boendeformer för den enskilde och hjälper till med den enskildes introduktion i anvisat boende. Behandling och stöd till personer med missbruksproblem Av stor betydelse när det gäller åtgärder för att ge stöd till hemlösa och för att motverka att hemlöshet uppstår är nämndens insatser inom missbruksvården. Den missbruksvård som finns inom nämndens ansvarsområde i Västerås är i stor utsträckning tillgänglig utan biståndsbeslut, men den enskilde kan även få tillgång till insatserna genom utredning och biståndsbeslut. Utredningar och beslut av individuellt beslutade insatser enligt SoL (socialtjänstlagen) och LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall) kan även innebära vistelse under viss tid på hem för vård eller boende (HVB-hem) utanför kommunen. Föreningsbidrag Individ- och familjenämnden lämnar enligt särskilt antagna riktlinjer ekonomiskt bidrag till föreningar med särskild social inriktning. Insatser från annan nämnd (NF) Inom nämndens för personer med funtionsnedsättnings ansvarsområde finns särskilda boendeformer som riktar sig till personer som tillhör LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) samt för personer med psykisk funktionsnedsättning som inte tillhör LSS personkrets men ändå har behov av särskild boendeform. Denna nämnd ansvarar även för hemtjänst/boendestöd till personer som har en psykisk funktionsnedsättning eller ett missbruksproblem och som bor i ordinärt boende, i lägenhet med boendestödsavtal eller i träningslägenhet och som har behov av insatsen. Riktlinje och handlingsplan mot hemlöshet Individ- och familjenämnden i Västerås beslutade i oktober 2010 om en handlingsplan mot hemlöshet I handlingsplanen ingår flera olika insatser för att på lång sikt hjälpa människor från hemlöshet. Kartläggning utgör ett viktigt underlag när det gäller revidering av handlingsplanen. Övrigt En särskild skrivning till kommunstyrelsen har gjorts i mars 2015 avseende nämndens behov av lokal- och bostadsanskaffning; Behov av bostäder för Individ- och familjenämndens målgrupper. För ett utökat flyktingmottagande krävs särskilda åtgärder för bostadsanskaffning. Se skrivelsen Avtal om flyktingmottagande år Den aktuella bostadssituationen med att allt fler människor vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp med bostad gör att det finns ett behov av riktlinje för bostäder inom Individ och familjenämndens område. Se skrivelse Riktlinje för bostäder inom Individ och familjenämndens ansvarsområde.

12 Västerås stad 11 (11) Med anledning av bristen på träningslägenheter beslutade Individ och familjenämnden om att utöka boendekedjan med 7 träningslägenheter på Allmogeplatsen i Västerås från och med mars På grund av bristen på bostäder och att nämnden i allt högre grad tvingats placera barnfamiljer och enstaka ensamstående på vandrahem, hotell och köpa andra boendeplatser externt, har nämnden beslutat att från och med vintern 2015 inrätta 6 övergångslägenheter i lokaler nämnden övertog från Äldrenämnden på Pettersberg. Nuläge och utvecklingsområden Kartläggningen 2014 visar att socialtjänsten kommer i kontakt med många personer som har allmänna svårigheter och inte särskilda svårigheter. 98 procent av de hemlösa är kända av socialtjänsten. Av de 750 hemlösa så är det 414 hemlösa som uppgiftlämnarna bedömder klara av lägenhet med eget kontrakt och 97 hemlösa som är i behov av träningslägenhet. 21 personer är i behov av boendestödsavtal. Sociala lägenheter fördelas av bostadsföretagen genom ett samverkansavtal. De senaste årens behov av sociala lägenheter har varit ca lägenheter/år och behovet för integration ca 100 lägenheter/år. Trots att Västerås bostadsmarknad präglades av stor efterfrågan och en minskad tillgång på hyreslägenheter fick Individoch familjenämnden tillgång till totalt 137 lägenheter via samverkansavtalet. Av dessa lägenheter fick Socialkontor vuxen 80 lägenheter och Integrationenheten 57 lägenheter. Utöver de lägenheter som tilldelas via samverkansavtalet har individ- och familjenämnden en rad olika boendeformer för personer med särskilda svårigheter. För att förhindra fortsatt utestängning från bostadsmarknaden och minska antalet bostadslös personer i Västerås bör en tydligare samverkan inom de kommunala verksamhetsgrenarna komma till stånd och en gemensam modell utvecklas för att motverka hemlöshet, inte bara för personer med särskilda svårigheter utan för alla som står utanför bostadsmarknaden. Handlingsplanen som är framtagen för Individ- och familjenämndens målgrupp blir därmed ett komplement till den övergripande planen. Förvaltningens bedömning Det ansvar som åvilar nämnden stämmer väl överens med socialtjänstlagens intentioner gällande målgruppen med särskilda behov samt att de metoder som anses vara befrämjande för minskad hemlöshet används i stor utsträckning. Staden behöver stärka samverkan mellan de olika kommunala och privata aktörerna för att trygga bostadsförsörjningen för samtliga invånare i Västerås. En samverkan behöver även inkludera föreningar och intresseorganisationer.

13 Utredningar & rapporter Västerås stad, Konsult och Service 1 U 2015:1 HEMLÖSHETSKARTLÄGGNING SENHÖSTEN 2014 [Skriv text] Konsult och Service, Västerås , Karolina Öjemalm, Utredningar och rapporter produceras av Konsult och Service på uppdrag av Västerås stads förvaltningar och bolag.

14 Innehåll Bakgrund... 5 Genomförande... 5 Definition av hemlöshet... 5 Resultat... 7 et hemlösa... 8 Hemlösa efter kön... 8 Kända av socialtjänsten?... 9 Hemlösa efter födelseland... 9 De hemlösas ålder Boendesituationen Aktuellt boendes varaktighet? Hemlöshetens varaktighet? Huvudsaklig försörjning? Är de hemlösa föräldrar? Insatser för de hemlösa under året? Finns ett fortsatt behov av omvårdnad och stöd? Psykisk störning som kräver omvårdnad eller behandling? Missbruk senaste månaden? Boendebehovet för de hemlösa Orsaker till hemlösheten? Bilagor TABELLREDOVISNING RESULTAT HEMLÖSKARTLÄGGNING TABELLER UPPDELADE EFTER KÖN HEMLÖSKARTLÄGGNING TABELLER EFTER FÖDELSELAND HEMLÖSKARTLÄGGNINGEN KOMPLETTERANDE TABELLER KOMMUNALA KARTLÄGGNINGAR ÅREN VARIABEL KÖN OCH FÖDELSELAND TABELLER- HEMLÖSA UNDER 25 ÅR VID KARTLÄGGNINGEN HEMLÖSA UNDER 25 ÅR JÄMFÖRT MED HEMLÖSA 25 ÅR OCH ÄLDRE HEMLÖSA DÄR PSYKISK STÖRNING HAR ANGETTS SOM EN ANLEDNING TILL HEMLÖSHETEN HEMLÖSA SOM ÄR UTELIGGARE ELLER BOR PÅ HÄRBÄRGE ENKÄTFORMULÄR FÖLJEBREV TILL UPPGIFTSLÄMNARE UTSÄNDNINGSLISTA

15 Sammanfattning et hemlösa noteras vi denna kartläggning till 750 personer. Det är en ökning med 198 personer jämfört med år 2013 då antalet hemlösa beräknades till 552 personer. Ökningen av antalet hemlösa i årets undersökning kan till viss del bero på att definitionen av hemlösa ändrats så att personer som bor i sociala boendelösningar, exempelvis träningslägenheter, räknas med. Vid kartläggningen år 2014 var 35 procent av alla hemlösa kvinnor och 63 procent män. Så gott som alla, 98 procent av de personer som är hemlösa, har vid årets kartläggning enligt uppgifter på blanketterna kunnat betraktas som kända av socialtjänsten. Det innebär att endast 12 personer är okända. Den största gruppen av hemlösa är de som är födda i Sverige och de noteras nu till 40 procent av samtliga hemlösa och uppkommer till 301 personer. Personer med ett asiatiskt födelseland är den näst största gruppen av hemlösa. De är 235 personer och är 31 procent av samtliga hemlösa. Andelsmässigt har denna grupp ökat kraftigt i årets undersökning. Åldern på de hemlösa varierar mellan 18 år till 77 år. Medelåldern för alla hemlösa har varit relativt konstant de senaste åren, runt år. et uteliggare under mätperioden har i år ökat från 28 personer år 2013 till 39 personer år et personer som bor på härbärge under mätperioden har ökat marginellt från 19 personer år 2013 till 22 personer år Den vanligaste boendesituationen för hemlösa under mätperioden var att bo tillfälligt hos släkt och vänner, 420 personer. Den näst vanligaste boendeformen var motivationsboende/korttidsboende/inslussboende som 90 personer hade som sin boendesituation. För 37 procent av de hemlösa har den nu aktuella bostadssituationen varat mindre än ett halvt år och för 60 procent mer än ett halvt år. Det är 39 procent som svarar att hemlösheten har uppstått i sen tid, under år Den vanligaste huvudsakliga försörjningen är etableringsersättning som drygt 43 procent av de hemlösa har. Det är 322 personer som har etableringsersättning som sin huvudsakliga försörjning. Försörjningsstöd är den näst vanligaste försörjningen som var tredje hemlös har. Andelen av de hemlösa som är föräldrar till barn under 18 år ökar något jämfört med den senaste föregående mätningen som en följd av ett ökat antal hemlösa. De noteras nu till 30 procent av de hemlösa. Andelen som är vårdnadshavare noteras nu till 75 procent. Bland kvinnorna är 90 procent av de som har barn under 18 år också vårdnadshavare. För männens del är 63 procent vårdnadshavare. Socialsekreterarkontakt är den vanligaste insatsen för de hemlösa under året. Drygt 81 procent av de hemlösa har haft en socialsekreterarkontakt. Den näst vanligaste insatsen för en hemlös att ha är motivationsboende, som 19 procent haft. Mer än hälften, 51 procent, av de hemlösa bedöms inte ha ett fortsatt behov av stöd och omvårdnad på grund av specifika problem. Av de som ansågs ha ett fortsatt behov av stöd och omvårdnad för fysiska-, psykiska- och missbruksproblem var missbruksproblem vanligast. Drygt 36 procent ansågs ha missbruksproblem under 3

16 mätperioden. et hemlösa som bedöms ha en psykisk sjukdom som kräver fortsatt behandling eller omvårdnad var i årets undersökning 99 personer och utgör 13 procent av totalen. Det var 69 procent av de hemlösa som inte ansågs ha ett dominerande missbruk under den senaste månaden. Andelsmässigt minskar alkoholmissbruket och narkotikamissbruket mellan år 2013 och 2014, medan andelen med blandmissbruk ökar något. Liksom vid de senaste årens kartläggningar är lägenhet med eget kontrakt den boendeformen som flest personer ansågs behöva eller klara av. Det var 55 procent av de hemlösa som ansågs klara av en lägenhet med eget kontrakt. Olika typer av motivationsboende, korttidsboende och inslussboende ansågs drygt 109 personer klara av och de utgör 15 procent av totalen. Den allra vanligaste orsaken till hemlöshet bedöms vara missbruk (39 procent) följt av flyktingsituation (38 procent) och bostadsbrist (36 procent). 4

17 Bakgrund Konsult och Service/ har på uppdrag av Sociala nämndernas förvaltning bearbetat och sammanfattat en kartläggning över de hemlösas sociala situation under en speciell mätvecka senhösten Liknande kartläggningar har skett åren med undantag av år 2005 då mätningen samordnades med Socialstyrelsens riksomfattande kartläggning. Mätveckorna i de genomförda kartläggningarna i Västerås har varit vecka 48, som under år 2014 inföll den 24 november 30 november. Frågorna har i huvudsak varit de samma över alla år som mätningar har skett. Frågeformuläret i sin helhet finns som bilaga. Genomförande Metoden vid kartläggningen har varit densamma under alla år som kartläggningarna skett och liknar det upplägg som Socialstyrelsen har i sina nationella mätningar. Det innebär att myndigheter och organisationer som kan tänkas komma i kontakt med hemlösa blir uppgiftslämnare. Deltagande organisationer i detta års kartläggning framgår av bilaga till denna rapport. För att undvika dubbelräkning av individer har födelseår och födelsemånad angivits på blanketten tillsammans med personens initialer. Detta i kombination med kön har möjliggjort att dubbelräkning har kunnat undvikas. Innan den slutliga bearbetningen och registreringen har enkäterna samsorterats och uppgifter från de olika uppgiftslämnarna har förts samman på en blankett. För 181 hemlösa har uppgifter från fler än en uppgiftslämnare kommit in och deras blanketter har tagits bort. Svarsalternativet boendestödsavtal för fråga 5 huvudsaklig boendesituation under vecka 48 har ingått i undersökningen tidigare men har tagits bort i denna rapport efter beslut från Sociala nämndernas förvaltning. Enligt Socialstyrelsens definition av hemlöshet, som används i denna kartläggning, räknas inte boendestödsavtal som en situation för hemlöshet och det är orsaken till att detta svarsalternativ exkluderats. Blanketterna för de personer som haft boendestödsavtal som sin huvudsakliga boendesituation har exkluderats i denna rapport. Totalt gäller det 51 personer vars blanketter tagits bort. Definition av hemlöshet I år har definitionen av hemlöshet ändrats från tidigare års kartläggningar. Definitionen av hemlöshet är i år samma definition som Socialstyrelsen använder sig av. En förtydning av den nya definitionen har sänts ut till uppgiftslämnarna tillsammans med blanketterna. Tidigare år har en annan snarlik definition av hemlöshet använts. Den tidigare definitionen är identisk med den definition som Socialstyrelsen använde i sin nationella kartläggning år Socialstyrelsen har efter det ändrat sin definition av hemlöshet. I den nya definitionen som används i denna undersökning är det tydligt att en person som bor i sociala boendelösningar såsom träningslägenhet och sociala kontrakt ska räknas som hemlös. I den tidigare definitionen fanns det enligt Socialstyrelsen en risk att personer som bor i sådana boendelösningar har underrapporterats i undersökningen 1. I den nya definitionen har 1 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 omfattning och karaktär. Socialstyrelsen,

18 formuleringen kring situation 4 förtydligats på så vis att en person som är hemlös och är inneboende hos en bekant eller har andrahandskontrakt ska ha det hos en privatperson. På grund av att det är en ny definition av hemlöshet i år bör en tidsjämförelse av hemlöshetssituationen i Västerås tolkas med försiktighet. Definition av hemlös Situation 1 En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Situation 2 En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sis-institution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men utan egen bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Situation 3 En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning (till exempel försökslägenhet/träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden. Det centrala i den här definitionen är således att en hemlös har löst bostadsefterfrågan på mycket kort sikt, eller inte alls. Det rör sig alltså om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. 6

19 Resultat Redovisningen av hemlöshetskartläggningen från år 2014 kommer att följa frågeformulärets ordning på frågorna. Jämförelser med tidigare kartläggningar kommer att ske för vissa uppgifter. Återigen bör en tidsjämförelse av hemlöshetssituationen i Västerås tolkas med försiktighet på grund av att definitionen av hemlöshet ändrats i årets undersökning. et hemlösa under mätveckan uppgår till 750 personer. Flest inlämnade blanketter står Integrationsenheten för följt av Socialkontor Vuxen och Socialkontor Ekonomi. I sammanställningen nedan listas samtliga 985 inlämnade blanketter efter uppgiftslämnande myndighet i fallande ordning. Observera att benämningen är hämtad direkt från blanketten och kan i vissa fall vara svår att direkt hänföra till utsändningslistan som bifogats. Figur 1 et inlämnade blanketter fördelade efter uppgiftslämnare, kartläggningen Uppgiftslämnare blanketter Öppenvård Integrationsenheten 409 Socialkontor Vuxen 289 Socialkontor Ekonomi 66 Frivården Västerås 47 Västerås stadsmission, dagverksamhet för hemlösa 28 Öppenvård missbruk 25 Attendo Care Ekens härbärge 18 Tennkronan 17 Individ och familj Öppenvård särskilda boende/program 16 Socialkontor Barn och Ungdom (BOU) 15 Kvinnocentrum 14 Insluss 9 Psykmottagning Öster 6 Öppenvård Familj 5 Kriminalvården Häktet 5 Allmän psykiatrisk mottagning 3 Beroendecentrum Västmanland avd 91 3 Psykiatrisk öppenvård (via Beroende) 3 Biståndsenheten funktionsnedsättning proaros 3 Närpolisen Västerås 2 Avd 96 vuxenpsyk Västerås 1 Familjecentrum 1 TOTALT 985 Två blanketter från Kvinnocentrum och en blankett från Frivården var så ofullständigt ifyllda med uppgifter att de inte kunnat bearbetas och de ingår således inte i undersökningen. 7

20 et hemlösa et hemlösa under mätveckan uppgår till 750 personer. Det är en ökning med 198 personer jämfört med år 2013 då antalet hemlösa beräknades till 552 personer. et hemlösa år 2014 är därmed det högsta antalet som noterats sedan mätningarna inleddes år Ökningen av antalet hemlösa i årets undersökning kan till viss del bero på att definitionen av hemlöshet ändrats så att personer som bor i sociala boendelösningar såsom träningslägenheter och sociala kontrakt räknas med. Årets definition är samma som Socialstyrelsen använder sig av. I snitt har antalet hemlösa under 2000-talet legat kring 300 personer, med en lägsta notering på 191 personer år Sedan år 2007 har i snitt hemlösheten varit ungefär 370 personer. Det var också det år då antalet nyanlända flyktingar kraftigt bidrog till att höja antalet hemlösa. Före år 2007 fanns inte den flyktingproblematik som nu noteras vid de senaste årens mätningar. Figur 2 Utvecklingen av antalet hemlösa åren Hemlösa efter kön Vid kartläggningen år 2014 var 35 procent av alla hemlösa kvinnor och 63 procent män. et hemlösa kvinnor uppgår vid senaste kartläggningen till 259 personer och antalet män till 476 personer. För 15 personer saknas uppgift om kön vid kartläggningen år 2014, vilket också förklarar att stapeln i diagrammet nedan inte fullt ut når 100 procent. 8

21 Figur 3 Hemlösa fördelade efter kön åren Procent Män Kvinnor Kända av socialtjänsten? Merparten av hemlösa personer i Västerås är kända av socialtjänsten. För 12 personer, motsvarande 2 procent av de hemlösa, är uppgifterna på blanketterna sådana att det inte med säkerhet går att fastställa om personen ifråga är känd av socialtjänsten. Okänd är de som har en uppgiftslämnare utanför socialtjänsten och där det utifrån uppgifter i övrigt från blanketten inte går att säkerställa att personen varit i kontakt med socialtjänsten. Det gäller bland annat frågorna om försörjning och insatser under året. De senare åren, från år 2007 och framåt har andelen som varit kända av socialtjänsten varit mycket hög, mellan 95 till 98 procent. Hemlösa efter födelseland Den största gruppen av hemlösa är de som är födda i Sverige och de noteras nu till 40 procent av samtliga hemlösa och uppkommer till 301 personer. Personer med ett asiatiskt födelseland är den näst största gruppen av hemlösa. De är 235 personer och är 31 procent av samtliga hemlösa. Andelsmässigt har denna grupp ökat kraftigt i årets undersökning. Inom denna grupp räknas personer som kommer från mellanöstern. Personer med ett afrikanskt födelseland är något fler än vid kartläggningen år 2013, medan gruppen med födelseland i övriga världen är något färre. Hur fördelningen efter födelseland/världsdel ser ut vid de senaste kartläggningarna framgår av figur 4 nedan. 9

22 Procent VÄSTERÅS STAD Figur 4 hemlösa fördelade efter födelseland/världsdel åren och procent år Födelseland Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa (%) De hemlösas ålder Åldern på de hemlösa varierar mellan 18 år till 77 år. Det är 50 hemlösa som är 60 år eller äldre. Medelåldern för alla hemlösa har varit i stort sett konstant de senaste åren, runt år. Vid årets kartläggning, liksom vid förra, är medelåldern 37 år. Medianåldern är 34 år. Den yngste mannen är 18 år och den äldste 75 år. Den yngsta kvinnan är 18 år och den äldsta kvinnan 77 år. Uteliggarna och de som bor på härbärgen varierar i ålder från 20 till 67 år och medelåldern är 39 år. Figur 5 Hemlösa fördelade efter ålder år Procent

23 Boendesituationen Den vanligaste boendesituationen för hemlösa under mätperioden var att bo tillfälligt hos släkt och vänner, totalt var de 420 personer. Den näst vanligaste boendeformen var motivationsboende/korttidsboende/inslussboende som 90 personer hade som sin boendesituation. I årets undersökning har svarsalternativet träningslägenhet lagts till. Orsaken till detta är att definitionen av hemlöshet ändrats i årets undersökning så att även denna boendesituation ingår. Figur 6 Boendesituation år och procent. Boende vecka 48/2014 Andel % Uteliggare 39 5% Härbärge 22 3% Motivationsb/korttidsb/inslussb 90 12% Inst för vård och/eller boende 41 5% Tillfälligt hos släkt eller vänner % Träningslägenhet 38 5% Familjehem 3 0% Häkte eller fängelse 15 2% Hotell 6 1% Annat 63 8% Okänt 13 2% Summa % Figur 7 De hemlösas bostadssituation vecka 48 år 2014 efter kön. Huvudsakligt boende v 48 Man Kvinna Okänt Summa Uteliggare Boende härbärge Motivationsb/korttidsb/inslussb Inst för vård/boende Släkt/vänner Träningslägenhet Familjehem Häkte/fängelse Hotell Annat Okänt Summa

24 Den boendeform som ökar mest bland de hemlösa är boendet hos släkt och vänner. Mer än hälften, 52 procent, har idag ordnat sitt boende på det sättet. Samtliga boendesituationer har ökat jämfört med år 2013 förutom motivationsboende/korttidsboende/inslussboende som minskar med 19 procent. Figur 8 De hemlösas bostadssituation år 2014 jämfört med år Boende vecka Differens Uteliggare Härbärge Motivationsb/korttidsb/inslussb Inst för vård och/eller boende Tillfälligt hos släkt eller vänner Träningslägenhet Familjehem Häkte eller fängelse Hotell Annat Okänt Summa Not: Träningslägenhet fanns inte med som svarsalternativ i undersökningen år 2013 och saknar därför tidigare resultat att jämföra med. et uteliggare under mätperioden har i år ökat från 28 personer år 2013 till 39 personer år et personer som bor på härbärge under mätperioden har ökar marginellt från 19 personer år 2013 till 22 personer år et kvinnor som var uteliggare under mätperioden uppkommer till 12 personer och antalet män till 27 personer. et kvinnor på härbärgesboende var 4 personer och antalet män 18 personer. Det kan vara intressant att notera vilka uppgiftslämnare som anger uteliggare respektive härbärgesboende. I sammanställningen i figur 9 och 10 listas samtliga 39 uteliggare och samtliga 22 härbärgesboende utifrån uppgiftslämnare. Figur 9 Rapportörer om uteliggare Rapportör hemlösa Västerås stadsmission 12 Attendo Care Eken 9 Socialkontor vuxen 6 Socialkontor ekonomi 5 Frivården 3 Integrationsenheten 3 Socialkontor BOU samhällsvård 1 Summa 39 12

25 Figur 10 Rapportörer om härbärgesboende Rapportör hemlösa Socialkontor vuxen 8 Attendo Care Ekens 4 Socialkontor ekonomi 4 Integrationsenheten 2 Allmän psyk mott, Landstinget 1 Kriminalvården Häktet 1 Frivården 1 Västerås stadsmission 1 Summa 22 För 63 personer har svarsalternativ annat boende angetts som boendesituation under vecka 48. Av dessa är den vanligaste boendesituationen att ha ett kortvarigt andrahandskontrakt och näst vanligaste är att bo på kvinnojour/skyddat boende. I figur 11 listas samtliga boendesituationer som angetts under svarsalternativ annat boende. Figur 11 Rapporterat annat boende "Annat boende" under fråga 5 Andrahandskontrakt 17 Kvinnojour/skyddat boende 10 Omvårdnadsboende 6 Arbetskooperativ 6 Utslussboende 5 Husvagn 4 Vandrarhem 4 Park Hotell 4 Tältar 1 Bor i en bil 1 Privat stödboende via förvaltare 1 Rivningskontrakt 1 Stödboendet Vingar 1 Tillfälligt boende på Hässlö 1 Övergångsbostad 1 Summa 63 13

26 I figurerna 12 och 13 redovisas hur boendesituationen för hemlösa personer har sett ut uppdelat på män och kvinnor vid alla hittills kommunalt genomförda räkningar under talet. Figur 12 Aktuell boendesituation v och Män. Boendesituation Uteliggare Härbärge Motiv/korttid/insluss Träningslägenhet Inst vård/boende Släkt/vänner Familjehem Häkte/fängelse Hotell Annat Okänt Summa Figur 13 Aktuell boendesituation v och Kvinnor. Boendesituation Uteliggare Härbärge Motiv/korttid/insluss Träningslägenhet Inst vård/boende Släkt/vänner Familjehem Häkte/fängelse Hotell Annat Okänt Summa

27 Aktuellt boendes varaktighet? För 37 procent av de hemlösa har den aktuella bostadssituationen varat mindre än ett halvt år och för 60 procent mer än ett halvt år. För 32 procent har bostadssituationen varat mer än ett år. Andelen vet ej svar är ungefär lika som de senaste tre åren, 3 procent. Figur 14 Sedan vilken tidpunkt den aktuell boendesituation vecka 48 år 2014 varit aktuell. Aktuellt boende sedan när? Andel < 1 mån 51 7% 1-3 mån % 3-6 mån % 6-12 mån % > 1 år % Vet ej 26 3% Summa % Hemlöshetens varaktighet? Det är 290 personer (39 procent) som svarar att hemlösheten har uppstått i sen tid, under år Det är även ett stort antal personer som svarat att hemlösheten uppstått under år 2013, 138 personer. För 253 personer (33 procent) saknas uppgifter om när hemlösheten startade. I tabell 15 redovisas tidpunkten för när hemlösheten uppstod med antalet svar. Figur 15 Tidpunkt vid vilken hemlösheten uppstod. Mättidpunkt v 48 år Tidigare än Under Under Under Under Jan-Maj Sommaren Sep/Okt Nov

28 Huvudsaklig försörjning? Den vanligaste huvudsakliga försörjningen är etableringsersättning som 43 procent av de hemlösa har. Det är 322 personer som har etableringsersättning som sin huvudsakliga försörjning. Försörjningsstöd är den näst vanligaste försörjningen som var tredje hemlös har. Andelen med etableringsersättning har ökat från nio procent år 2011 till 43 procent år Det här är en tydlig indikation på vilka grupper det idag är som råkar ut för hemlöshet i Västerås. Utvecklingen under 2000-talet åskådliggörs i tabell 16 nedan. Figur 16 Huvudsaklig försörjning , Procent. Försörjning v Okänt Lön Arbetsmarknadsstöd /aktivitetsstöd Sjukp/föräldrap Sjukers/pension Försörjningsstöd Introduktionsersättning Etableringsersättning Annat Summa Är de hemlösa föräldrar? Andelen av de hemlösa som är föräldrar till barn under 18 år uppgår till 30 procent i årets undersökning och är samma andel som under föregående mätning år Sett till antalet var 223 personer förälder till barn under 18 år. Av dessa är 117 män och 103 kvinnor. Figur 17 et hemlösa med barn under 18 år. Förälder till barn under 18 år Andel Ja % Nej % Vet ej 27 4% Summa % Andelen som samtidigt är vårdnadshavare till dessa barn fortsätter att öka. Mellan år 2013 och 2014 ökade andelen med 11 procentenheter. Andelen som är vårdnadshavare noteras nu till 75 procent. Bland kvinnorna är 90 procent av de som har barn under 18 år också vårdnadshavare. Det är en ökning jämfört med år 2013 med 5 procentenheter. För männens del är 63 procent vårdnadshavare och det är en ökning med 8 procentenheter sedan år Tendensen är klart ökande de senaste åren för både män och kvinnor och hänger samman med att hemlösheten har ändrat karaktär under de senaste sex-sju åren. Unga nyanlända föräldrar utgör en mycket stor andel av dagens hemlösa. I figur 18 presenteras andelen hemlösa med barn under 18 år som även är vårdnadshavare till sina barn. 16

29 Procent VÄSTERÅS STAD Figur 18 Hemlösa med barn under 18 år som också är vårdnadshavare fördelat på män och kvinnor. År Procent Män Kvinnor Insatser för de hemlösa under året? Vid årets kartläggning, liksom vid kartläggningen år 2013, har för de personer som enbart varit i kontakt med Integrationsenheten och där ingen insats är angiven klassificerats som en socialsekreterarkontakt. Detta har gjorts för att bättre belysa insatser under året, istället för att låta denna kontakt stå för ingen uppgift. Genom denna åtgärd saknas vid årets kartläggning endast uppgift om insatser under året för 39 hemlösa. För 711 hemlösa finns således uppgifter om insatser under året. De insatser som vidtagits för dessa hemlösa listas i nedanstående tabell som också visar att den vanligaste insatsen är kontakt med socialsekreterare, som 81 procent av de hemlösa haft. Den näst vanligaste insatsen för en hemlös att ha är motivationsboende, som 19 procent haft. Även missbruksvård-öppen är en vanlig insats, som 17 procent haft. Denna fråga var en flervalsfråga där flera orsaker kunde anges. Figur 19 Insatser för de hemlösa och procent. Flervalsfråga. Insatser under år 2014 Andel Motivationsboende % Avgiftning 57 8% Missbruksvård-öppen % Missbruksvård-frivillig inst.vård 60 8% Tvångsvård-psykiatrisk 11 1% Tvångvård-missbruk 34 5% Eftervård 8 1% Medicinsk slutenvård 6 1% Egen bostad med stöd 9 1% Socialsekreterarkontakt % Kontaktperson 35 5% Korttidsboende 13 2% Stöd från frivilligorganisation 53 7% Jourlägenhet 7 1% Inslussboende 16 2% Härbärge 82 11% Träningslägenhet 51 7% Boendestödsavtal 6 1% Psykiatrisk öppenvård 69 9% Psykiatrisk slutenvård frivillig 14 2% personer

30 Det stora flertalet av alla hemlösa får ta del av en åtgärd per år, oftast i form av en socialsekreterarkontakt, men det finns de som fått upp till nio insatser under året. Hur antalet insatser fördelar sig på de hemlösa under år 2014 visas i figur 20 nedan. Figur 20 Insatser för de hemlösa 2014 fördelat efter antal insatser per hemlös. insatser hemlösa Totalt 711 Finns ett fortsatt behov av omvårdnad och stöd? Mer än hälften, 51 procent, av de hemlösa bedöms inte ha ett fortsatt behov av stöd och omvårdnad på grund av specifika problem. Totalt är de 386 personer i årets underökning. Det är återigen påtagligt att det är helt nya grupper av personer som idag ryms inom begreppet hemlös. Vid kartläggningen år 2006 var andelen som inte hade problem under sex procent. Det är 36 procent av de hemlösa som ansågs ha missbruksproblem under mätperioden. Det är en minskning jämfört med undersökningen år 2013, då 39 procent ansågs ha missbruksproblem. et personer med missbruksproblem har däremot ökat jämfört med tidigare år och uppkommer i årets undersökning till 271 personer. Den stora ökningen av hemlösa med missbruksproblem påverkas med stor sannorlikhet av att antalet hemlösa totalt sett har ökat i årets undersökning. et med psykiska problem är 152 personer och uppkommer till 20 procent. et hemlösa som har fysiska problem uppkommer till 55 personer och uppkommer till 7 procent. Det är många olika uppgiftslämnare som gör den här typen av bedömningar och när det gäller framförallt psykiska problem är det viktigt att notera att det inte rör sig om diagnostiserad psykisk störning, utan enbart en bedömning från uppgiftslämnarna. Denna fråga var en flervalsfråga där flera orsaker kunde anges. 18

31 Figur 21 personer som ansågs ha fortsatt behov av stöd och omsorg på grund av vissa problem , antal och procent år Flervalsfråga (%) Fysiska problem % Psykiska problem % Missbruksproblem % Inga problem % Okänt % Figur 22 visar antalet svar för varje svarsalternativ och kombinationer av svar för frågan om fortsatt behov av stöd och omsorg. De vanligaste problemen som de hemlösa har enligt uppgiftslämnarna är missbruksproblem och missbruksproblem i kombination med psykiska problem. Figur 22 Fortsatt behov av stöd och omsorg på grund av vissa problem. Enskilda svarsalternativ år Problembild Fysiska 13 Fysiska/psykiska 8 Fysiska/psykiska/missbruk 16 Fysiska/missbruk 18 Psykiska 37 Psykiska/missbruk 91 Missbruk 146 Inga problem 386 Okänt 35 personer

32 Psykisk störning som kräver omvårdnad eller behandling? et hemlösa som bedöms ha en psykisk sjukdom som kräver fortsatt behandling eller omvårdnad är i årets undersökning 99 personer och utgör 13 procent av totalen. smässigt är det en ökning jämfört med tidigare år och orsaken till detta kan vara att antalet hemlösa totalt sett har ökat i årets undersökning. Observera dock, som tidigare har påpekats, att det här inte rör sig om en diagnostiserad psykisk sjukdom, utan bedömningar från ett stort antal uppgiftslämnare. Figur 23 hemlösa i behov av fortsatt omvårdnad på grund av psykiska problem, Figur 24 Psykisk störning som kräver fortsatt behandling. År Procent Ja Nej Vet ej

33 Missbruk senaste månaden? Det är 69 procent av de hemlösa som inte ansågs ha ett dominerande missbruk under den senaste månaden (mätperiod vecka 48 år 2014). Andelsmässigt minskar alkoholmissbruket och narkotikamissbruket mellan år 2013 och 2014, medan andelen med blandmissbruk ökar något. Andelen som svarat att de inte vet om den hemlöse har ett missbruk uppkommer till 8 procent i årets undersökning. Figur 25 Dominerande missbruk senaste månaden, år Inget Alkohol Blandmissbruk Narkotika Annat Okänt Summa Figur 26 Dominerande missbruk senaste månaden, år Procent Inget Alkohol Blandmissbruk Narkotika Annat Okänt Summa Boendebehovet för de hemlösa Liksom vid de senaste årens kartläggningar är lägenhet med eget kontrakt det svar som klart dominerar. Det är 55 procent av de hemlösa som anses klara av en lägenhet med eget kontrakt. Olika typer av motivationsboende, korttidsboende och inslussboende anses drygt 109 personer klara av, de utgör 15 procent av totalen. Något färre, 97 personer, anses vara i behov av en träningslägenhet. För 7 procent av de hemlösa har uppgiftslämnarna inte kunnat precisera vilket boende som skulle passa den hemlöse bäst. Under rubriken annat boende (11 personer) har följande nämnts; institution, familjehem, utslusslägenhet, arbetskooperativ, bostad först, behandlingshem och boende med familj eller anhörig. Figur 27 Behov av boende för hemlösa kartläggningen år Boendebehov Andel % Servicehus 8 1% Bostad med särskild service 37 5% Motivationsb/korttidsb/inslussboende % Lgh med eget kontrakt % Träningslägenhet 97 13% Boendestödsavtal 21 3% Annat 11 1% Okänt 53 7% Summa % 21

34 Orsaker till hemlösheten? Sedan år 2009 har en öppen fråga om förmodad orsak till hemlösheten ersatts av en fråga med fasta svarsalternativ. Nya svarsalternativ kan tillkomma varje år och baserades på tidigare lämnade öppna svar. I årets undersökning har svarsalternativet saknar arbete lagts till av den orsaken. Denna fråga var en flervalsfråga där flera orsaker kan anges. Den allra vanligaste orsaken till hemlöshet var missbruk (39 procent) följt av flyktingsituation (38 procent) och bostadsbrist (36 procent). Figur 28 Främsta orsaken till hemlösheten Flervalsfråga. Boendebehov Andel % Missbruk % Problem med föräldrar 31 4% Platsbrist i lämpligt boende 11 1% Flyktingsituation % Bostadsbrist % Psykisk störning 70 9% Kriminalitet 90 12% Skulder % Saknar arbete % Separation 45 6% Tidigare störningar i boendet 24 3% Annan orsak 28 4% Vet ej 15 2% personer 750. För 28 personer har annan orsak angetts som svarsalternativ. Under annan orsak har följande nämnts i årets undersökning; Våldsamhet i relationen (7 personer) Hedersrelaterat våld Vräkt från förra lägenheten Sjukdom (2 personer) Har vistats utomlands precis kommit tillbaka (3 personer) Dåligt psykiskt mående (2 personer) Brand i tidigare boende Faderns bortgång Långt fängelsestraff (4 personer) Klarar ej av att sköta ett eget hem. Betalar ej hyra och blir vräkt Utslängd från hemmet (2 personer) Sanitära problem Sa upp sin lägenhet Blev uppsagd från sitt arbete 22

35 Bilagor TABELLREDOVISNING RESULTAT HEMLÖSKARTLÄGGNING 2014 BAKGRUNDSFRÅGOR Känd eller icke känd av socialtjänsten? Känd eller okänd? Andel % Känd % Ökänd 12 2% Summa % Ålder Fråga 1. Ålder Andel % % % % % % % % Summa % Kön Fråga 3. Kön Andel % Man % Kvinna % Vet ej 15 2% Summa % Födelseland Fråga 4. Födelseland/världsdel? Andel % Sverige % Övriga Europa 31 4% Afrika 85 11% Asien % Övriga världen 81 11% Vet ej 17 2% Summa % 23

36 Fråga 5. Huvudsaklig boendesituation under vecka 48 Fråga 5. Huvudsakligt boende v 48 Andel % Uteliggare 39 5% Härbärge 22 3% Motivb/korttidsb/inslussb 90 12% Inst. för vård/boende 41 5% Hos släkt och vänner % Träningslägenhet 38 5% Familjehem 3 0% Häkte eller fängelse 15 2% Hotell 6 1% Annat 63 8% Vet ej 13 2% Summa % Fråga 6. Hur länge har boendesituationen enligt fråga 5 varit aktuell? Fråga 6. Nuvarande boendes varaktighet Andel % Mindre än 1 månad 51 7% 1-3 månader % 3-6 månader % 6 månader-1 år % Mer än 1 år % Vet ej 26 3% Summa % Fråga 7. Sedan vilken tidpunkt har personen varit hemlös? Fråga 7. Tidpunkt för hemlöshet Andel % November % Sep/Okt % Sommaren % Jan-Maj % Under % Under % Under % Under % Tidigare än % Vet ej % Summa % 24

37 Fråga 8. Huvudsaklig försörjning vid rapporttillfället Fråga 8. Huvudsaklig försörjning Andel % Lön 18 2% Aktivitetsstöd/arbm ers. 22 3% Sjukp/föräldrap. 8 1% Sjukers/pension 61 8% Försörjningsstöd % Introduktionsers. 4 1% Etableringsers % Annat 30 4% Vet ej 37 5% Summa % Fråga 9a. Är den hemlöse förälder till barn under 18 år? Fråga 9a. Förälder till barn under 18 år Andel % Ja % Nej % Vet ej 27 4% Summa % Fråga 9b. Om ja på fråga 9a, även vårdnadshavare? Fråga 9b. Om ja, även vårdnadshavare? Andel % Ja % Nej 45 20% Vet ej 10 4% Summa % 25

38 Fråga 10. Vilka insatser har den hemlöse tagit del av under det senaste året? Flervalsfråga Fråga 10. Insatser under året Andel % Motivationsboende % Avgiftning 57 8% Missbruksvård-öppen % Missbruksvård-frivillig inst.vård 60 8% Tvångsvård-psykiatrisk 11 1% Tvångvård-missbruk 34 5% Eftervård 8 1% Medicinsk slutenvård 6 1% Egen bostad med stöd 9 1% Socialsekreterarkontakt % Kontaktperson 35 5% Korttidsboende 13 2% Stöd från frivilligorganisation 53 7% Jourlägenhet 7 1% Inslussboende 16 2% Härbärge 82 11% Träningslägenhet 51 7% Boendestödsavtal 6 1% Psykiatrisk öppenvård 69 9% Psykiatrisk slutenvård frivillig 14 2% Vet ej 39 5% personer 750 Fråga 11. Har den hemlöse fortsatt behov av stöd och omvårdnad för sina problem? Flervalsfråga Fråga 11. Problembild Andel % Fysiska 55 7% Psykiska % Missbruk % Inga problem % Vet ej 35 5% personer 750 Fråga 12. Har den hemlöse någon påtaglig psykisk störning som medför behov av behandling eller omvårdnad? Fråga 12. Psykisk störning Andel % Ja 99 13% Nej % Vet ej 85 11% Summa % 26

39 Fråga 13. Dominerande missbruk under den senaste månaden? Fråga 13. Dominerande missbruk Andel % Inget % Alkohol 41 5% Narkotika 55 7% Bland 79 11% Annat 1 0% Vet ej 57 8% Summa % Fråga 14. Vilket boende skulle personen behöva/klara av? Fråga 14. Önskvärt/möjligt boende Andel % Servicehus 8 1% Bostad med särsk. service 37 5% Motivb/Korttidsb/Inslussb % Lgh med eget kontrakt % Träningslägenhet 97 13% Boendestödsavtal 21 3% Annat 11 1% Vet ej 53 7% Summa % Fråga 15. Vilken eller vilka orsaker har i störst utsträckning gjort personen hemlös? Flervalsfråga Fråga 15. Orsaker till hemlöshet Andel % Missbruk % Problem med föräldrar 31 4% Platsbrist i lämpligt boende 11 1% Flyktingsituation % Bostadsbrist % Psykisk störning 70 9% Kriminalitet 90 12% Skulder % Saknar arbete % Separation 45 6% Tidigare störningar i boendet 24 3% Annan orsak 28 4% Vet ej 15 2% personer som svarat

40 TABELLER UPPDELADE EFTER KÖN HEMLÖSKARTLÄGGNING 2014 BAKGRUNDSFRÅGOR Känd eller icke känd av socialtjänsten? Känd eller okänd? Man Kvinna Ej svar Summa Känd Ökänd Summa Ålder Fråga 1. Ålder Man Kvinna Vet ej Summa Summa Födelseland Fråga 4. Födelseland/världsdel Man Kvinna Ej svar Summa Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa

41 Fråga 5. Huvudsaklig boendesituation under vecka 48 Fråga 5. Huvudsakligt boende under v 48 Man Kvinna Ej svar Summa Uteliggare Härbärge Motivb/korttidsb/inslussb Inst. för vård/boende Hos släkt och vänner Träningslägenhet Familjehem Häkte eller fängelse Hotell Annat Vet ej Summa Fråga 6. Hur länge har boendesituationen enligt fråga 5 varit aktuell? Fråga 6. Nuvarande boendes varaktighet Man Kvinna Vet ej Summa Mindre än 1 månad månader månader månader-1 år Mer än 1 år Vet ej Summa Fråga 7. Sedan vilken tidpunkt har personen varit hemlös? Fråga 7. Tidpunkt för hemlöshet Man Kvinna Vet ej Summa November Sep/Okt Sommaren Jan-Maj Under Under Under Under Tidigare än Vet ej Summa

42 Fråga 8. Huvudsaklig försörjning vid rapporttillfället Fråga 8. Huvudsaklig försörjning Man Kvinna Vet ej Summa Lön Aktivitetsstöd/arbm ers Sjukp/föräldrap Sjukers/pension Försörjningsstöd Introduktionsers Etableringsers Annat Vet ej Summa Fråga 9a. Är den hemlöse förälder till barn under 18 år? Fråga 9a. Förälder till barn under 18 år Man Kvinna Vet ej Summa Ja Nej Vet ej Summa Fråga 9b. Om ja på fråga 9a, även vårdnadshavare? Fråga 9b. Om ja, även vårdnadshavare? Man Kvinna Vet ej Summa Ja Nej Vet ej Summa

43 Fråga 10. Vilka insatser har den hemlöse tagit del av under det senaste året? Flervalsfråga Fråga 10. Insatser under året Man Kvinna Vet ej Summa Motivationsboende Avgiftning Missbruksvård-öppen Missbruksvård-frivillig inst.vård Tvångsvård-psykiatrisk Tvångvård-missbruk Eftervård Medicinsk slutenvård Egen bostad med stöd Socialsekreterarkontakt Kontaktperson Korttidsboende Stöd från frivilligorganisation Jourlägenhet Inslussboende Härbärge Träningslägenhet Boendestödsavtal Psykiatrisk öppenvård Psykiatrisk slutenvård frivillig Vet ej personer Fråga 11. Har den hemlöse fortsatt behov av stöd och omvårdnad för sina problem? Flervalsfråga Fråga 11. Problembild Man Kvinna Vet ej Summa Fysiska Psykiska Missbruk Inga problem Vet ej Samtliga Fråga 12. Har den hemlöse någon påtaglig psykisk störning som medför behov av behandling eller omvårdnad? Fråga 12. Psykisk störning Man Kvinna Vet ej Summa Ja Nej Vet ej Summa

44 Fråga 13. Dominerande missbruk under den senaste månaden? Fråga 13. Dominerande missbruk Man Kvinna Vet ej Summa Inget Alkohol Narkotika Bland Annat Vet ej Summa Fråga 14. Vilket boende skulle personen behöva/klara av? Fråga 14. Önskvärt/möjligt boende Man Kvinna Vet ej Summa Servicehus Bostad med särsk. service Motivb/Korttidsb/Inslussb Lgh med eget kontrakt Träningslägenhet Boendestödsavtal Annat Vet ej Summa Fråga 15. Vilken eller vilka orsaker har i störst utsträckning gjort personen hemlös? Flervalsfråga Fråga 15. Orsaker till hemlöshet Man Kvinna Vet ej Summa Missbruk Problem med föräldrar Platsbrist i lämpligt boende Annan orsak Flyktingsituation Bostadsbrist Psykisk störning Kriminalitet Skulder Saknar arbete Separation Tidigare störningar i boendet Vet ej Samtliga

45 TABELLER EFTER FÖDELSELAND HEMLÖSKARTLÄGGNINGEN 2014 BAKGRUNDSFRÅGOR Känd eller icke känd av socialtjänsten? Känd eller okänd? Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Känd Ökänd Summa Kön Kön Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Man Kvinna Vet ej Summa Ålder Fråga 1. Ålder Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Summa

46 Fråga 5. Huvudsaklig boendesituation under vecka 48 Fråga 5. Huvudsakligt boende v 48 Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Uteliggare Härbärge Motivb/korttidsb/inslussb Inst. för vård/boende Hos släkt och vänner Träningslägenhet Familjehem Häkte eller fängelse Hotell Annat Vet ej Summa Fråga 6. Hur länge har boendesituationen enligt fråga 5 varit aktuell? Fråga 6. Nuvarande boendes varaktighet Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Mindre än 1 månad månader månader månader-1 år Mer än 1 år Vet ej Summa Fråga 7. Sedan vilken tidpunkt har personen varit hemlös? Fråga 7. Tidpunkt för hemlöshet Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa November Sep/Okt Sommaren Jan-Maj Under Under Under Under Tidigare än Vet ej Summa

47 Fråga 8. Huvudsaklig försörjning vid rapporttillfället Fråga 8. Huvudsaklig försörjning Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Lön Aktivitetsstöd/arbm ers Sjukp/föräldrap Sjukers/pension Försörjningsstöd Introduktionsers Etableringsers Annat Vet ej Summa Fråga 9a. Är den hemlöse förälder till barn under 18 år? Fråga 9a. Förälder till barn under 18 år Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Ja Nej Vet ej Summa Fråga 9b. Om ja på fråga 9a, även vårdnadshavare? Fråga 9b. Om ja, även vårdnadshavare? Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Ja Nej Vet ej Summa

48 Fråga 10. Vilka insatser har den hemlöse tagit del av under det senaste året? Flervalsfråga Fråga 10. Insatser under året Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Motivationsboende Avgiftning Missbruksvård-öppen Missbruksvård-frivillig inst.vård Tvångsvård-psykiatrisk Tvångvård-missbruk Eftervård Medicinsk slutenvård Egen bostad med stöd Socialsekreterarkontakt Kontaktperson Korttidsboende Stöd från frivilligorganisation Jourlägenhet Inslussboende Härbärge Träningslägenhet Boendestödsavtal Psykiatrisk öppenvård Psykiatrisk slutenvård frivillig Vet ej personer Fråga 11. Har den hemlöse fortsatt behov av stöd och omvårdnad för sina problem? Flervalsfråga. Fråga 11. Problembild Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Fysiska Psykiska Missbruk Inga problem Vet ej Samtliga Fråga 12. Har den hemlöse någon påtaglig psykisk störning som medför behov av behandling eller omvårdnad? Fråga 12. Psykisk störning Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Ja Nej Vet ej Summa

49 Fråga 13. Dominerande missbruk under den senaste månaden? Fråga 13. Dominerande missbruk Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Inget Alkohol Narkotika Bland Annat Vet ej Summa Fråga 14. Vilket boende skulle personen behöva/klara av? Fråga 14. Önskvärt/möjligt boende Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Servicehus Bostad med särsk. service Motivb/Korttidsb/Inslussb Lgh med eget kontrakt Träningslägenhet Boendestödsavtal Annat Vet ej Summa Fråga 15. Vilken eller vilka orsaker har i störst utsträckning gjort personen hemlös? Flervalsfråga Fråga 15. Orsaker till hemlöshet Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej Summa Missbruk Problem med föräldrar Platsbrist i lämpligt boende Annan orsak Flyktingsituation Bostadsbrist Psykisk störning Kriminalitet Skulder Saknar arbete Separation Tidigare störningar i boendet Vet ej Samtliga

50 KOMPLETTERANDE TABELLER KOMMUNALA KARTLÄGGNINGAR ÅREN VARIABEL KÖN OCH FÖDELSELAND Kön Kön Män Kvinnor Vet ej Totalt Födelseland År Sverige Övriga Afrika Asien Övriga Okänt Totalt Europa världen

51 TABELLER- HEMLÖSA UNDER 25 ÅR VID KARTLÄGGNINGEN 2014 Känd eller icke känd av socialtjänsten? Känd eller okänd? Känd 140 Ökänd 2 Summa 142 Kön Fråga 3. Kön Man 98 Kvinna 40 Vet ej 4 Summa 142 Födelseland Fråga 4. Födelseland/världsdel? Sverige 56 Övriga Europa 2 Afrika 21 Asien 53 Övriga världen 8 Vet ej 2 Summa 142 Fråga 5. Huvudsaklig boendesituation under vecka 48 Fråga 5. Huvudsakligt boende v 48 Uteliggare 6 Härbärge 4 Motivb/korttidsb/inslussb 11 Inst. för vård/boende 17 Hos släkt och vänner 85 Träningslägenhet 3 Familjehem 1 Häkte eller fängelse 6 Hotell 1 Annat 5 Vet ej 3 Summa

52 Fråga 6. Hur länge har boendesituationen enligt fråga 5 varit aktuell? Fråga 6. Nuvarande boendes varaktighet Mindre än 1 månad månader månader 18 6 månader-1 år 38 Mer än 1 år 40 Vet ej 3 Summa 142 Fråga 7. Sedan vilken tidpunkt har personen varit hemlös? Fråga 7. Tidpunkt för hemlöshet November Sep/Okt Sommaren Jan-Maj Under Under Under Under Tidigare än Vet ej 46 Summa 142 Fråga 8. Huvudsaklig försörjning vid rapporttillfället Fråga 8. Huvudsaklig försörjning Lön 2 Aktivitetsstöd/arbm ers. 4 Sjukp/föräldrap. 2 Sjukers/pension 5 Försörjningsstöd 44 Introduktionsers. 2 Etableringsers. 70 Annat 7 Vet ej 6 Summa

53 Fråga 9a. Är den hemlöse förälder till barn under 18 år? Fråga 9a. Förälder till barn under 18 år Ja 11 Nej 131 Vet ej 0 Summa 142 Fråga 9b. Om ja på fråga 9a, även vårdnadshavare? Fråga 9b. Om ja, även vårdnadshavare? Ja 7 Nej 3 Vet ej 1 Summa 11 Fråga 10. Vilka insatser har den hemlöse tagit del av under det senaste året? Flervalsfråga Fråga 10. Insatser under året Motivationsboende 30 Avgiftning 30 Missbruksvård-öppen 34 Missbruksvård-frivillig inst.vård 24 Tvångsvård-psykiatrisk 2 Tvångvård-missbruk 22 Eftervård 4 Medicinsk slutenvård 1 Egen bostad med stöd 1 Socialsekreterarkontakt 118 Kontaktperson 5 Korttidsboende 3 Stöd från frivilligorganisation 12 Jourlägenhet 1 Inslussboende 0 Härbärge 15 Träningslägenhet 4 Boendestödsavtal 0 Psykiatrisk öppenvård 15 Psykiatrisk slutenvård frivillig 3 Vet ej 6 personer

54 Fråga 11. Har den hemlöse fortsatt behov av stöd och omvårdnad för sina problem? Flervalsfråga Fråga 11. Problembild Fysiska 4 Psykiska 33 Missbruk 59 Inga problem 75 Vet ej 2 personer 142 Fråga 12. Har den hemlöse någon påtaglig psykisk störning som medför behov av behandling eller omvårdnad? Fråga 12. Psykisk störning Ja 19 Nej 108 Vet ej 15 Summa 142 Fråga 13. Dominerande missbruk under den senaste månaden? Fråga 13. Dominerande missbruk Inget 97 Alkohol 2 Narkotika 17 Bland 17 Annat 0 Vet ej 9 Summa

55 Fråga 14. Vilket boende skulle personen behöva/klara av? Fråga 14. Önskvärt/möjligt boende Servicehus 0 Bostad med särsk. service 7 Motivb/Korttidsb/Inslussb 23 Lgh med eget kontrakt 80 Träningslägenhet 9 Boendestödsavtal 4 Annat 6 Vet ej 13 Summa 142 Fråga 15. Vilken eller vilka orsaker har i störst utsträckning gjort personen hemlös? Flervalsfråga. Fråga 15. Orsaker till hemlöshet Missbruk 57 Problem med föräldrar 24 Platsbrist i lämpligt boende 4 Annan orsak 3 Flyktingsituation 62 Bostadsbrist 51 Psykisk störning 15 Kriminalitet 23 Skulder 20 Saknar arbete 45 Separation 1 Tidigare störningar i boendet 5 Vet ej 2 personer

56 HEMLÖSA UNDER 25 ÅR JÄMFÖRT MED HEMLÖSA 25 ÅR OCH ÄLDRE et hemlösa under 25 år är 142 personer. et hemlösa 25 år och äldre är 608 personer. Alla figurer nedan redovisar procentuell fördelning. Kön Procent Under år 0 Man Kvinna Födelseland Procent Under år Sverige Övriga Europa Afrika Asien Övriga världen Vet ej 44

57 Huvudsakligt boende vecka 48 år 2014 Uteliggare Härbärge Motivb/korttidsb/inslussb Inst. För vård/boende Släkt/vänner Träningslägenhet Familjehem Häkte eller fängelse Hotell Annat Vet ej Procent Under år Försörjning Procent Lön Aktivitetsstöd/arbm ers. Sjukp/föräldrap Sjukers/pension Försörjningsstöd Introduktionsers. Etableringsers. Annat Vet ej Under år 45

58 Problembild Procent Under år 10 0 Fysiska Psykiska Missbruk Inga Vet ej Psykisk störning Procent Under år Ja Nej Vet ej 46

59 Missbruk senaste månaden Procent Inget Alkohol Narkotika Bland Annat Vet ej Under år Önskvärt/möjligt boende Procent Servicehus Bostad med särskild service Motivb/kosrttidsb/inslussb Lgh m kontrakt Träningslägenhet Under år Boendestödsavtal Annat Vet ej 47

60 Orsaker till hemlöshet Procent Missbruk Flyktingsituation Bostadsbrist Psykisk störning Kriminalitet Skulder Saknar arbete Separation Under år Tidigare störningar i boende Problem med föräldrar Platsbrist i lämpligt boende Annan orsak Vet ej 48

61 HEMLÖSA DÄR PSYKISK STÖRNING HAR ANGETTS SOM EN ANLEDNING TILL HEMLÖSHETEN För 70 hemlösa har vid kartläggningen år 2014 angetts psykisk störning som orsak till hemlösheten. Frågan ställdes sist i enkäten och kunde besvaras med flera svarsalternativ, en så kallad flervalsfråga. I sammanställningen nedan har samtliga hemlösa där psykisk störning enbart eller i kombination med andra orsaker anses ha orsakat hemlösheten redovisats per fråga. Huvudsaken är att psykisk störning angetts som en av kanske flera orsaker. I tabellerna nedan har endast antalsuppgifter redovisats. Känd eller icke känd av socialtjänsten? Känd eller okänd? Känd 69 Okänd 1 Summa 70 Ålder Ålder Summa 70 Kön Kön Man 49 Kvinna 19 Ej svar 2 Summa 70 Födelseland Födelseland Sverige 50 Övriga Europa 2 Afrika 6 Asien 5 Övriga världen 3 Vet ej 4 Summa 70 49

62 Fråga 5. Huvudsaklig boendesituation under vecka 48 Huvudsakligt boende v 48 Uteliggare 7 Härbärge 8 Motivb/korttidsb/inslussb 21 Inst. för vård/boende 11 Hos släkt och vänner 13 Träningslägenhet 3 Familjehem 1 Häkte eller fängelse 1 Hotell 0 Annat 2 Vet ej 3 Summa 70 Fråga 6. Hur länge har boendesituationen enligt fråga 5 varit aktuell? Nuv. boendes varaktighet Mindre än 1 månad månader månader 13 6 månader-1 år 12 Mer än 1 år 24 Vet ej 3 Summa 70 Fråga 7. Sedan vilken tidpunkt har personen varit hemlös? Tidpunkt för hemlöshet November Sep/Okt Sommaren Jan-Maj Under Under Under Under Tidigare än Vet ej 38 Summa 70 Fråga 8. Huvudsaklig försörjning vid rapporttillfället Huvudsaklig försörjning Lön 0 Aktivitetsstöd/arbm ers. 7 Sjukp/föräldrap. 2 Sjukers/pension 10 Försörjningsstöd 40 Introduktionsers. 1 Etableringsers. 2 Annat 1 Vet ej 7 Summa 70 50

63 Fråga 9a. Är den hemlöse förälder till barn under 18 år? Förälder till barn under 18 år Ja 12 Nej 56 Vet ej 2 Summa 70 Fråga 9b. Om ja på fråga 9a, även vårdnadshavare? Vårdnadshavare? Ja 6 Nej 3 Vet ej 3 Summa 12 Fråga 10. Vilka insatser har den hemlöse tagit del av under det senaste året? Flervalsfråga Insatser under året Motivationsboende 24 Korttidsboende 2 Jourlägenhet 1 Inslussboende 9 Härbärge 20 Träningslägenhet 4 Boendestödsavtal 1 Psykiatrisk öppenvård 29 Psykiatrisk slutenvård frivillig 9 Avgiftning 16 Missbruksvård-öppenvård 22 Missbruksvård-frivillig inst.vård 12 Tvångsvård-psykiatrisk 7 Tvångsvård-missbruk 6 Eftervård 2 Medicinsk slutenvård 1 Egen bostad med stöd 2 Socialsekreterarkontakt 54 Kontaktperson 5 Stöd från frivilligorganisation 13 Vet ej 4 personer 70 Fråga 11. Har den hemlöse fortsatt behov av stöd och omvårdnad för sina problem? Flervalsfråga Problembild Fysiska 5 Psykiska 61 Missbruk 47 Inga problem 5 Vet ej 1 personer 70 51

64 Fråga 12. Har den hemlöse någon påtaglig psykisk störning som medför behov av behandling eller omvårdnad? Psykisk störning? Ja 57 Nej 6 Vet ej 7 Summa 70 Fråga 13. Dominerande missbruk under den senaste månaden? Dominerande missbruk Inget 32 Alkohol 3 Narkotika 6 Bland 17 Annat 0 Vet ej 12 Summa 70 Fråga 14. Vilket boende skulle personen behöva/klara av? Önskvärt/möjligt boende Servicehus 0 Bostad med särsk. service 26 Motivb/Korttidsb/Inslussb 15 Lgh med eget kontrakt 4 Träningslgh 9 Boendestödsavtal 5 Annat 3 Vet ej 8 Summa 70 52

65 HEMLÖSA SOM ÄR UTELIGGARE ELLER BOR PÅ HÄRBÄRGE För 39 personer har svarsalternativet uteliggare angetts som personens huvudsakliga boende under mätperioden. Det är även 22 personer som haft härbärge som sitt huvudsakliga boende under veckan. I tabellerna nedan har endast antalsuppgifter redovisats. För vissa frågor har svarsalternativen uteliggare och boende på härbärge särredovisats medan andra frågor presenteras med dessa två svarsalternativ ihopslagna. Känd eller icke känd av socialtjänsten? Sammanslagning av svaren för uteliggare och personer som bor på härbärge Känd eller okänd? Känd 56 Okänd 5 Summa 61 Ålder Uppdelade svar för uteliggare och personer som bor på härbärge Ålder Uteliggare Härbärge Totalt Summa Kön Uppdelade svar för uteliggare och personer som bor på härbärge Kön Uteliggare Härbärge Totalt Man Kvinna Ej svar Summa Födelseland Sammanslagning av svaren för uteliggare och personer som bor på härbärge Födelseland Sverige 39 Övriga Europa 2 Afrika 3 Asien 5 Övriga världen 8 Vet ej 4 Summa 61 53

66 Fråga 6. Hur länge har boendesituationen enligt fråga 5 varit aktuell? Uppdelade svar för uteliggare och personer som bor på härbärge Nuv. boendes varaktighet Uteliggare Härbärge Mindre än 1 månad månader månader månader-1 år Mer än 1 år Vet ej Summa Fråga 7. Sedan vilken tidpunkt har personen varit hemlös? Sammanslagning av svaren för uteliggare och personer som bor på härbärge Tidpunkt för hemlöshet November Sep/Okt Sommaren Jan-Maj Under Under Under Under Tidigare än Vet ej 40 Summa 61 Fråga 8. Huvudsaklig försörjning vid rapporttillfället Sammanslagning av svaren för uteliggare och personer som bor på härbärge Huvudsaklig försörjning Lön 0 Aktivitetsstöd/arbm ers. 2 Sjukp/föräldrap. 1 Sjukers/pension 10 Försörjningsstöd 34 Introduktionsers. 0 Etableringsers. 5 Annat 2 Vet ej 7 Summa 61 Fråga 9a. Är den hemlöse förälder till barn under 18 år? Sammanslagning av svaren för uteliggare och personer som bor på härbärge Förälder till barn under 18 år Ja 11 Nej 45 Vet ej 5 Summa 61 54

67 Fråga 9b. Om ja på fråga 9a, även vårdnadshavare? Sammanslagning av svaren för uteliggare och personer som bor på härbärge Vårdnadshavare? Ja 3 Nej 7 Vet ej 1 Summa 11 Fråga 10. Vilka insatser har den hemlöse tagit del av under det senaste året? Sammanslagning av svaren för uteliggare och personer som bor på härbärge Flervalsfråga Insatser under året Motivationsboende 12 Korttidsboende 2 Jourlägenhet 1 Inslussboende 1 Härbärge 45 Träningslägenhet 0 Boendestödsavtal 0 Psykiatrisk öppenvård 4 Psykiatrisk slutenvård frivillig 2 Avgiftning 8 Missbruksvård-öppenvård 5 Missbruksvård-frivillig inst.vård 4 Tvångsvård-psykiatrisk 1 Tvångsvård-missbruk 5 Eftervård 0 Medicinsk slutenvård 0 Egen bostad med stöd 0 Socialsekreterarkontakt 41 Kontaktperson 2 Stöd från frivilligorganisation 28 Vet ej 5 personer 61 Fråga 11. Har den hemlöse fortsatt behov av stöd och omvårdnad för sina problem? Uppdelade svar för uteliggare och personer som bor på härbärge Flervalsfråga Problembild Uteliggare Härbärge Fysiska 8 1 Psykiska 8 9 Missbruk Inga problem 3 4 Vet ej 0 1 personer

68 Fråga 12. Har den hemlöse någon påtaglig psykisk störning som medför behov av behandling eller omvårdnad? Uppdelade svar för uteliggare och personer som bor på härbärge Psykisk störning? Uteliggare Härbärge Ja Nej Vet ej Summa Fråga 13. Dominerande missbruk under den senaste månaden? Sammanslagning av svaren för uteliggare och personer som bor på härbärge Dominerande missbruk Inget 9 Alkohol 10 Narkotika 10 Bland 29 Annat 0 Vet ej 3 Summa 61 Fråga 14. Vilket boende skulle personen behöva/klara av? Uppdelade svar för uteliggare och personer som bor på härbärge Önskvärt/möjligt boende Uteliggare Härbärge Servicehus Bostad med särsk. service Motivb/Korttidsb/Inslussb Lgh med eget kontrakt Träningslgh Boendestödsavtal Annat Vet ej Summa Fråga 15. Vilken eller vilka orsaker har i störst utsträckning gjort personen hemlös? Sammanslagning av svaren för uteliggare och personer som bor på härbärge Flervalsfråga Insatser under året Missbruk 47 Problem med föräldrar 7 Platsbrist i lämpligt boende 2 Flyktingsituation 6 Bostadsbrist 4 Psykisk störning 15 Kriminalitet 20 Skulder 19 Saknar arbete 11 Separation 2 Tidigare störningar i boendet 4 Annan orsak 2 Vet ej 4 personer 61 56

69 ENKÄTFORMULÄR 57

70 58

71 59

72 FÖLJEBREV TILL UPPGIFTSLÄMNARE 60

73 61