Kvalitetsredovisning Katrineholms gymnasieskolor 2012/2013 Ellwynska skolan

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2013-12-03 Ert datum Er beteckning 1 (39) Kvalitetsredovisning Katrineholms gymnasieskolor 2012/2013 Ellwynska skolan Skolan ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet(lgy 11). Välkommen till Ellwynska skolan! Jag hör- jag glömmer. Jag ser- jag minns. Jag gör- jag förstår.

2 (39) 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 1.1 ORGANISATION... 4 Elever i alla program... 4 Analys beträffande elever med utländsk bakgrund... 5 Personal... 6 Resultat... 7 Frågor i personalenkäten... 7 Analys beträffande organisation och personalresurser... 7 Styrkor... 8 Förbättringsområden... 9 Åtgärder för förbättring... 9 1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP (REKTORS ANSVAR OCH RUTINER FÖR KVALITETSARBETET)... 9 Resultat... 9 KVALITETSARBETETS UPPLÄGG... 10 Analys beträffande styrning och ledarskap... 11 Styrkor... 11 Förbättringsområden... 11 Åtgärder för förbättring... 12 1.3 KOMMUNIKATION (KOMMUNIKATION, UTBILDNINGSVAL, ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV)... 12 Resultat... 12 Analys beträffande kommunikation... 13 Styrkor... 14 Förbättringsområden... 14 Åtgärder för förbättring... 14 1.4 KOMPETENS... 15 Resultat... 15 Kompetensportalen... 15 Analys beträffande kompetens... 15 Styrkor... 15 1.5 RESURSUTNYTTJANDE... 16 Resultat... 16 Analys beträffande resursutnyttjande... 17 Styrkor... 17 Förbättringsområden... 17 Åtgärder för förbättring... 17 1.6 IMAGE... 17 Resultat... 17 Analys beträffande image... 18 2. GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING... 19 2.1SYNLIGGÖRA PROGRAMMETS IDENTITET OCH ÖKA YRKESSTOLTHETEN... 19 2.2TYDLIGGÖRA OCH MEDVETANDEGÖRA MÅL OCH KUNSKAPSKRAV FÖR ELEVER.... 19 3. HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT... 19 3.1 KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER... 19 Resultat... 20

3 (39) Analys beträffande kunskaper och färdigheter... 20 Förbättringsområden... 21 Åtgärder för förbättring... 21 3.2 BEDÖMNING OCH BETYG... 22 Resultat... 23 Analys... 25 Styrkor... 26 Åtgärder för förbättring... 26 3.3 TRYGGHET OCH TRIVSEL (NORMER OCH VÄRDEN)... 26 Resultat... 27 Analys beträffande trygghet och trivsel... 28 Förbättringsområden... 29 Åtgärder för förbättring... 29 3.4 ELEVFRÅNVARO UNDER INNEVARANDE LÄSÅR, AVSTÄMNING SISTA LÄSÅRSDAG... 29 Resultat... 30 Analys beträffande elevfrånvaro... 31 3.5 LOKALUTRYMMEN OCH UTEMILJÖ... 31 Resultat Se tabell ovan!... 31 Analys beträffande lokaler och utemiljö... 31 3.6 ELEVERNAS ANSVAR FÖR SITT EGET LÄRANDE (ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE)... 32 Resultat... 32 Analys beträffande elevernas ansvar för sitt eget lärande... 33 Åtgärder för förbättring... 34 3.7 ARBETSSÄTT OCH LÄRARROLL... 34 Resultat... 35 Analys beträffande arbetssätt och lärarroll... 36 3.8 DELAKTIGHET (ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SAMT SKOLA OCH HEM)... 37 Resultat... 37 Analys beträffande delaktighet... 38 4. PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN UTIFRÅN GENOMFÖRDA ANALYSER INFÖR NÄSTKOMMANDE LÄSÅR... 39 4.1 SPRÅKUTVECKLING... 39 4.2 MOTIVATION OCH ANSVAR FÖR EGET LÄRANDE... 39

4 (39) 1. Grundfakta och förutsättningar 1.1 Organisation Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer (Lgy 11) Ellwynska skolan är en liten organisation där ingen är anonym. Såväl elever som personal blir synliggjorda. Skolan är inrymd i en gammal läkarvilla, vilket stärker programmets karaktär och är troligen en av orsakerna till den historiskt goda sökbilden av elever varje år. På skolan arbetade under hösten en rektor på 80 % och under en del av våren arbetade rektor endast 50 %. Det finns 1,7 tjänst inom administrationen, med ansvar för både gymnasiet och vuxenutbildningen. Den pedagogiska personalen är indelad i två arbetslag med en lagledare i respektive arbetslag, ett arbetslag som arbetar med gymnasiet och ett arbetslag som arbetar med vuxenundervisningen. Arbetslagen träffas varje vecka vilket ger kontinuitet i arbetet. Gymnasiearbetslagets arbete är indelat i treveckorsperioder, där första veckan är arbetslagsmöte, andra veckan är arbete i utskott med förbättringsområden och den tredje veckan är arbete i ämneslag eller med samarbetsprojekt över ämnesgränser. Detta för att tydliggöra innehållet i mötena och skapa forum för olika frågor. Rektor och lagledarna träffas kontinuerligt en gång i veckan. Rektor och ansvarig för den pedagogiska delen av vuxenutbildningen, en sidoorganisation till ungdomsgymnasiet med cirka 75 studerande, gör också upphandlingar med externa intressenter. De 134 eleverna är indelade i sex klasser med två mentorer i varje klass. Eleverna gör 25 veckors praktik på olika arbetsplatser och där mentorer gör besök för att träffa handledare och elever. Elevluncherna serveras på Kullbergska sjukhusets restaurang och lektionerna i Idrott och hälsa har eleverna på Friskis och Svettis. En dag i veckan har eleverna tillgång till en studie- och yrkesvägledare, en skolsköterska och en kurator. En bibliotekarie arbetar 40 % i skolans bibliotek. 70 handledare finns på de olika arbetsplatserna inom landsting, kommun och privata vårdgivare, för att ta hand om det arbetsplatsförlagda lärandet (APL). De är utbildade av Ellwynska skolan i Handledning, en nationell kurs. Elever i alla program Nationella program År 3 tidigare reform Barn- och fritidsprogrammet Avläsningsdatum 15/10 Avläsningsdatum 15/3 Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet

5 (39) Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Åk 3: 48 Åk 3: 47 Vård och omsorgsprogrammet Åk 1: 52 Åk 2: 34 Åk 1: 52 Åk 2: 32 Samhällsvetenskapsprogramm et Teknikprogrammet Varav elever med utländsk bakgrund Antal inskrivna Totalt antal elever inskrivna % Elever med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition 15/3 Elever som avläsningsdatum 15/3 varit i Sverige kortare tid än 3 år Varav elever placerade i särskild undervisningsgrupp, IKE 15/3 - - - Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål och svenska som andra språk Antal Totalt antal elever inskrivna % Elever berättigade till modersmål Elever som deltar i modersmål Elever som erhåller studiestöd på sitt modersmål Elever som erhåller undervisning i svenska som andra språk Analys beträffande elever med utländsk bakgrund I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012 2014 framhålls att skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas.

6 (39) Eleverna med annan kulturell bakgrund än svensk deltar i Modersmål och i Svenska som andraspråk på Duveholmsgymnasiet. Att så få elever väljer att läsa de kurserna säger eleverna själva beror på att det är för långt avstånd från Ellwynska skolan. Antalet elever med annat modersmål ökar i antal på skolan. De får stöd av en speciallärare i sina kurser och visar sig också nöjda med den lilla skolan. Styrkor Gott stöd av mentor och speciallärare. Varierade arbetssätt. Varvar APL och teori. Verklighetsanknutna arbetssätt. Elevernas möjlighet till svenska som andraspråk på skolan. Förbättringsområden Den kulturella kompetensen hos personalen Anställda med annan kulturell bakgrund Integrationen i klasserna Samverkansprojekt med närsamhället Möjlighet till modersmålsundervisning på skolan Åtgärder för förbättring Ge kompetensutveckling åt all personal. Rekrytera personal med hög kompetens inom andra kulturer. Arbeta med förhållningssätt och bemötande i det dagliga arbetet. Samprojekt med praktiska inslag för meningsfullhet i de teoretiska kunskaperna med närsamhället. Samverkan med andra gymnasieskolor i gymnasiekurserna. Personal Personalresurser Avläsningsdatum Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) Varav antal med lärarexamen Varav antal med lärarlegitimation Varav antal med fritidspedagogexamen 15/10 12 10 3 - - 15/3 11 9 3 - - Varav övriga Avläsningsdatum Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal elever per helårsarbetare Antal elevassistenter 15/10 11,4 11,75 0 0 Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider 15/3 10,3 12.72 0 0

7 (39) Resultat Antal personal Andel svar i procent Frågor i personalenkäten Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % föregående 15) en väl fungerande organisation. 89 82 16) en bra mötesstruktur. 78 82 17) Mitt arbetslag fungerar väl. 78 73 Katrineholm i % Katrineholm i % föregående 18) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. 20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. 78 73 78 73 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisati on Skolans organisation har en tydlig struktur. Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation. Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation. ett välfungerande beslutssystem. utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet. Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutveckling. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. Skolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Analys beträffande organisation och personalresurser Enligt Qualisresultaten i tabellen ovan upplever personalen att skolan har en väl fungerande organisation med en god mötesstruktur och ett väl fungerande arbetslag, vilket kan bero på en tydlighet i ledarskap och beslutsfattning. enligt självvärderingen nått steg 5 i Qualistrappan. Detta kännetecknas av en god struktur i den terminsvisa mötesplaneringen, en tydlig arbetsfördelning och ett relevant innehåll. Rektor följer kontinuerligt upp de delegerade uppdragen genom möten med exempelvis arbetslagledare, utskottsledare och ämnesansvariga. Lärartätheten är låg och antalet anställda har även minskat, trots att elevantalet ökat. Att skolan trots det har en god kvalité beror på att eleverna har stor andel APL och handleds av handledare ute på arbetsplatserna både inom landsting, kommun och privata vårdgivare. Med få lärare är organisationen sårbar om någon/några av personalen är frånvarande. Lärarna på skolan visar på

8 (39) stor flexibilitet och täcker upp för varandra vid sjukdom och frånvaro. Tack vare detta får eleverna garanterad undervisningstid och har tillgång till lärare, vilket dock leder till hög arbetsbelastning. Det administrativa stödet har visat sig vara av största vikt vid neddragen tid för rektor. Dessutom bedriver Ellwynska skolan både vuxenundervisning och gymnasieutbildning och fungerar som två organisationer, vilket kräver mer administration än en renodlad verksamhet. Vuxenundervisningen kräver sedan några år tillbaka även stödinsatser i svenska språket, vilket ställer ökade krav på personella resurser. Delar av personalen ambulerar mellan de två verksamheterna, men bättre schemaläggning har minskat mängden förflyttningar, vilket minskat den stress som denna splittring har inneburit. Att personal arbetar inom båda verksamheterna ökar möjligheten att utnyttja särskilda kompetenser. Även bytet av lokal har underlättat för förflyttningar mellan de båda arbetsplatserna. En dag i veckan har Ellwynska skolan tillgång till kurator, studie- och yrkesvägledare och skolsköterska. Behovet av dessa funktioner är större än tillgången. Elevhälsoteamet har regelbundna träffar då elevärenden behandlas. en speciallärare som arbetar heltid. Specialläraren ger stöd till enskilda elever och handleder lärare i det dagliga arbetet. Under 2012 varslades två heltidstjänster i karaktärsämnen. Dessa varsel ledde aldrig till uppsägningar utan pensionsavgångar gjorde att antalet anställda rymdes inom ramen för budget. Personalen på skolan är välutbildad och samtliga pedagoger med tillsvidareanställning har lärarexamen. Pedagogerna har många gemensamma samarbetsprojekt över ämnesgränserna. Insatser görs för att fånga upp elever med svårigheter så tidigt som möjligt i årskurs 1. Specialläraren ansvarar för att tester genomförs för att synliggöra elevernas språkliga förmågor. Samtliga elever i årskurs ett har haft möjlighet att genomgå ett hälsotest med en extern hälsocoach. 25 veckors APL för eleverna, vilket gör att de får använda sina teoretiska kunskaper i reella situationer direkt under sin utbildningstid. Eleverna får ta eget ansvar på arbetsplatserna en stor del av studietiden. Ett nära samarbete med arbetsplatserna är därför en förutsättning, för att ge eleverna ett helhetsperspektiv på sitt lärande. Styrkor 25 veckors APL Alla lärare är mentorer åt en grupp elever. Mentorerna gör kontinuerliga besök på APL-platserna, där de har trepartssamtal tillsammans med arbetsplatsens handledare. Besöken är kompetensutvecklande för all pedagogisk personal. Handledarna bedömer eleverna i det praktiska arbetet utifrån gemensamt framarbetade dokument(bedömningsmallar), inom Vård- och omsorgscollege. Bedömningsmallarna bearbetas tillsammans med handledare på återkommande handledarträffar.

9 (39) IT-verktyg, i form av PingPongs mål & framsteg och målrapport, underlättar lärarnas vardag och synliggör elevernas lärande. Ett välfungerade digitalt system för uppföljning av frånvaro möjliggör snabba insatser för att motverka hög frånvaro. Förbättringsområden Systematisk utvärdering av den egna organisationen. Framtida rekrytering av kompetent personal. Strukturer för att motverka de problem som kan uppstå med anledning av få antal anställda Åtgärder för förbättring Delegera tydliga ansvarsområden och nyttja externa granskare (t ex Qualisgranskning eller högskola). Ta emot lärarstudenter för att säkerställa framtida rekryteringar. Bredda kompetensen hos personalen och maximalt nyttja Pingpong som resurs. 1.2 Styrning och ledarskap (Rektors ansvar och Rutiner för kvalitetsarbetet) I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under medverkan av personal och elever. (Skollagen kapitel 4:4) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgy11) Enligt Bildningsnämndens skolplan för åren 2012-2014 formuleras det övergripande ledningsarbetet i Katrineholms pedagogiska verksamheter med stöd av sex perspektiv som omfattar elevresultat, individuellt stöd och särskilda insatser, lärmiljö, personal, ekonomi och uppföljning. Genom dessa perspektiv tydliggör kommunen ledningens ansvar i arbete med att säkerställa att alla barn och ungdomar kan nå de övergripande målen i läroplanerna. Därmed utgör skolplanen ett ledningsdokument för alla verksamhetsdelar inom bildningsnämndens ansvarsområde. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) Resultat Instämmer helt/instämmer till stor del Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 19) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Egna enheten % 79 - Egna enheten i % i föregående föregående

10 (39) Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % 11) Jag känner till skolans mål. 100 61 Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen. 78-21) I vår skola har vi gemensamma mål som är 78 73 tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och 78 - systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt 89 64 ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling. 89 82 Egna enheten i % i föregående Egna enheten i % i föregående föregående föregående 25) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 78 73 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning och ledarskap egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen. Personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmål. påbörjat ett kvalitetsarbete. Eleverna känner till program/ examensmålen och skolans egna prioriterade verksamhetsmål. Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål. ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Rektorn uppmuntrar lärarna att bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Rektorn stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. Kvalitetsarbetets upplägg Ellwynska skolan använder kvalitetssystemet Qualis, baserat på 11 förbättringsområden som undersöks genom enkäter riktade till elever, föräldrar och personal. Personal och skolledning på genomför en självskattning som ett underlag till en rapport som beskriver nuläget på skolan. Sent under vårterminen och under början på hösten genomförs ett analysarbete utifrån enkäter, självskattning och skolans nyckeltal. Utifrån nulägesanalysen görs en prioritering av förbättringsområden. Förbättringsarbetet genomförs av arbetslaget som arbetar i två utskott, var och ett ansvarigt för ett prioriterat område. Utskotten driver ett analysarbete med fokus på att identifiera insatser som kan göras för att öka kvaliteten. Målet med utskottens arbete är ett lärande för personalen tillsammans med eleverna.

11 (39) Analys beträffande styrning och ledarskap Enkätresultaten visar att medvetenheten om skolans gemensamma mål har ökat, både hos personal, elever och föräldrar genom att det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts under året. Mötesstrukturer har förändrats för att tydliggöra olika mötens syfte och därigenom öka den gemensamma synen på uppdraget. Tydliga och gemensamt framtagna förbättringsområden har gjort det lättare att kommunicera dessa med eleverna. Skolledningens öppna och tillgängliga ledarskap leder till att personalen känner sig bekräftad och delaktig. Rektor i samverkan med personal driver en aktiv skolutveckling inom till exempel Pingpong, Qualis förbättringsområden, APL, Vård- och Omsorgscollege och Lärspridarna. Styrkor Kontinuerliga möten mellan arbetslagsledare och rektor för god kommunikation mellan ledning och arbetslag. Kontinuerliga möten mellan utskottsledare och rektor. Skolledningen är aktiv i utvecklingsfrågor. Dokumenterade mötesstrukturer. Engagerad personal som är drivande i utvecklingsfrågor. Förbättringsområden Kommunikationen med föräldrar för att få delaktighet. Ledarskapet i klassrummet. Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet.

12 (39) Åtgärder för förbättring Ge föräldrarna tillgång till PingPong så de aktivt kan följa sitt barns utveckling och närvaro. Motivera föräldrarna till att delta i skolans utvärderingsarbete genom att presentera tydliga dokument. Kompetensutveckling av personalen genom seminarier, kollegahandledning och klassrumsbesök. Rektor gör klassrumsbesök med uppföljning. Uppföljning samt analys av insamlad kvalitetsdata genomförs enligt fastställd plan. 1.3 Kommunikation (Kommunikation, utbildningsval, arbete och samhällsliv) Gymnasieskolan ska nära samverka med den obligatoriska skolan, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet och också få underlag inför val av kurser inom utbildningen och vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet inom yrkesutbildningarna (Lgy 11) Bildningsnämndens skolplan 2012-2014 framhåller vikten av att elevernas lärande formas i samarbete med flera samhällsaktörer såsom företag och organisationer. Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012 2014 framhåller att samarbetet med lokalt näringsliv ska öka. Antalet ungdomar som startar UF företag ska öka. Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen 2012-2014 fast att skolan, i samverkan med Serviceoch teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch. Av skollagen 4 kap. 8 framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Resultat Frågor i föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 12) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan. 13) fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)andel svar i procent (minst tio svar) 26) Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation. 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. 28) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % % i föregående 75 58 75 30 Egna enheten % 67 64 89 64 89 82 Egna enheten i % i föregående föregående föregående

13 (39) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. (i förekommande fall) etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och/eller gymnasieskolor. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ ungdomar. Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt. (i förekommande fall) en fungerande pedagogisk samverkan med berörda grundskolor. en etablerad kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. metoder för att utveckla, stödja, och samla resultat av omvärldsbevakning. ett etablerat samarbete med högskolor/ universitet. strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Följande antal klagomål och synpunkter har inkommit under respektive kategori: Klagomålshantering Kategori Antal Anm. Bemötande Tillgänglighet Delaktighet Kompetens Information Jämställdhet Insatser/verksamhet Politiska beslut Inflytande Handläggning Annan part (IT, skolmat, värme mm) Övrigt Analys beträffande kommunikation Ellwynska skolan har genom APL ett stort kontaktnät med de lokala arbetsgivare som finns inom vård- och omsorg. Alla elever har handledare på sin APL-plats som återkommande bjuds in till samverkan i form av huvudhandledarträffar, handledarträffar och handledarutbildning. Representanter från många lokala arbetsgivare inbjuds även som gästföreläsare i flera kurser. Skolan samarbetar även med räddningstjänsten inom ramen för kursen Räddningsmedicin, då elever deltar i övningar arrangerade av räddningstjänsten som markörer. Det finns etablerade samarbeten med andra skolor i kommunen där elever från Ellwynska undervisar elever i andra skolformer. Under et 2012-13 har en ansökan om certifiering till Vård- och omsorgscollege (VoC) skickats in. VoC syftar till att stärka utbildningens status genom samverkan med arbetsgivare, andra utbildningsanordnare, högskola och arbetsförmedling.

14 (39) Ellwynska skolan har ett välfungerande programråd där arbetslivet och politiker ges möjlighet att påverka skolans valbara kurser och yrkesutgångar. Programrådet samverkar även om APL-platser och fungerar som ett forum för att utbyta information mellan de olika organisationerna. Under flera år har skolan haft ett utbyte med Litauen och Finland för att möjliggöra utlands-apl för eleverna. Under et 2012-13 genomförde ca 20 procent av eleverna i årskurs tre sitt projektarbete i form av ett UF-företag. Föräldraenkäterna visar ett förbättrat resultat gällande kommunikation men för få föräldrar besvarar Qualisenkäten. Personalenkäten visar en positiv utveckling när det gäller både intern och extern kommunikation. Då nya lärare tillkommit har mentorskapet skapat en öppnare kommunikation på skolan. De marknadsföringsinsatser som gjorts under året med gymnasiemässa, Öppet hus och möjlighet till studiebesök är troligen inte så synliga för föräldrar då mycket sker genom samarbete med grundskolans studie och yrkesvägledare. Informationen till föräldrar skulle kunna stärkas med hjälp av en bättre och tydligare kanal, förslagsvis PingPong. en god kontakt med arbetslivet och upparbetade kanaler för praktik och lärande i arbetslivet, vilket också självvärderingen visar då skolan bedöms ligga på steg 5. Studie- och yrkesvägledaren på skolan arbetar en dag i veckan, vilket upplevs vara för sällan för att på ett bra sätt kunna nå alla elever kontinuerligt. Nya arbetsmetoder för SYV skulle kunna möjliggöra att fler elever får stöd i dessa frågor. Styrkor Väl fungerande samarbeten med närsamhället, exempelvis vård- och omsorgsförvaltningen, landstinget, andra skolor och räddningstjänst. Många APL-platser med utbildade handledare möjliggör ett nära samarbete. Utlands-APL i Finland och Litauen ger ett globalt perspektiv för hela skolan. Programrådets sammansättning och uppdrag. Många elever som driver UF-företag. Samverkan med ambulans, räddningstjänst och polis får flera pojkar att söka programmet. Samverkan med övriga arbetslivet ökar anställningsmöjligheterna inom landstingets och kommunens vård och omsorgssektorer. Förbättringsområden Marknadsföringsarbetet Informationsutbytet med föräldrar. Studie- och yrkesvägledarens roll på skolan. Den interna kommunikationen. Åtgärder för förbättring Samordna gymnasieskolornas marknadsföring för att stärka det gemensamma varumärket. Ge föräldrar tillgång till Pingpong för att skapa en bra kanal för information och väl genomförda utvecklingssamtal. Nyttja studie- och yrkesvägledarens kompetens genom samtal och handledning enskilt och i grupp. Kollegahandledning för att stärka ett förtroendefullt arbetsklimat.

15 (39) 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation. Av skollagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Resultat Instämmer helt/instämmer till stor del Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % 29) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår 44 55 skola 30) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, 56 73 arbetslagens och individens behov. 31) Det finns en plan för min kompetensutveckling 33 55 Egna enheten i % i föregående föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens en hög andel lärare med lärarexamen. en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner. Skolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs regelbundet. god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Skolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer och metoder för kompetensutveckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Lärarna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Kompetensportalen Kompetensportalen har fyllts i av personalen, men används inte. Analys beträffande kompetens Resultatet i personalenkäten visar på en negativ utveckling gällande området kompetens. Detta kan bero på en stor personalomsättning, pensionsavgångar och sjukskrivningar under året och andra prioriteringar har gjorts. Implementeringen av den nya gymnasiereformen har tagit tid och inte upplevts som personlig kompetensutveckling vilket säkert förklarar de låga siffrorna i enkäten. I självvärderingen placeras skolan på steg 3 och även där avsaknaden av långsiktig planering av den individuella kompetensen är en orsak till ett lågt steg. Styrkor Hög andel behörig personal en plan för introduktion av nyanställda Aktivt deltagande på Qualis nätverksträffar Utbildade mentorer för nyanställda lärare

16 (39) Utbildade handledare för lärarstudenter Förbättringsområden Uppföljning av kompetensutvecklingsinsatser God kontinuitet i bemanningen Rekrytering av kompetent personal Åtgärder för förbättring Skapa utrymme för kunskapsutbyte mellan lärare genom t ex seminarieform under studiedagar. Bredda kompetensen hos befintlig personal för att kunna erbjuda heltidsanställningar. Skapa samverkan med högskolorna. 1.5 Resursutnyttjande Enl. skollagen 15 kap 17 ska utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri. Av skollagens 1 kap. 4 framgår att i utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Resultat Instämmer helt/instämmer till stor del Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre)andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % 32) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 67 91 Egna enheten i % i föregående föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Budget i balans. Prognoser görs i relation till budget och utfall. metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till goda resultat. Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering.

17 (39) Analys beträffande resursutnyttjande Under senaste året har skolledningen försökt tydliggöra hur skolans ekonomiska resurser fördelas. På såväl APT som lokal samverkan lyfts varje gång den ekonomiska situationen och resursfrågor. Trots detta visar personalenkäten att personalen har bristande kännedom om hur skolans resurser nyttjas. Här kan den otrygga situationen som uppstått under året om nerdragningar på personal visa sig. Den nya budgetmodell som introducerades januari 2013 ger den lilla skolan med endast ett program för lite administrativa resurser. Ellwynska skolan har under en lång tid haft en väldigt god budgetdisciplin och redovisat ett budgetöverskott. Det finns en god struktur kring ekonomiska beslut och en bra uppföljning tack vare god kompetens hos personalen. I självvärderingen skattar personalen skolan till steg 4 och därmed anser de att de känner till hur skolan nyttjar sina resurser. Styrkor Bra struktur med god budgetdisciplin och en bra uppföljning. God kompetens hos ekonomipersonal. Goda förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet. Effektiv personalorganisation. Förbättringsområden Skapa möten för information om det ekonomiska läget och öka delaktigheten i resursfördelningsarbetet. Genomlysa organisationen av undervisningsgrupperna inom de nya yrkesutgångarna. Åtgärder för förbättring Kontinuerlig uppföljning av det ekonomiska läget av rektor. Grundlig utvärdering och analys av organisationen kring de nya yrkesutgångarna. 1.6 Image Av skollagens 16 kap. 42 framgår att hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar. Resultat Instämmer helt/instämmer till stor del Elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % 23) Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i 77 82 min skola. 24) Totalt sett är jag nöjd med min skola. 87 91 Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % 14) ett gott rykte. 100 82 Egna enheten i % i föregående Egna enheten i % i föregående föregående föregående

15) Jag kan rekommendera mina vänner att placera 100 82 sina barn i skolan. 16) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 100 85 18 (39) Personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % 33) Vår skola har ett gott rykte 100 100 34) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att 100 100 välja vår skola. 35) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 89 100 Egna enheten i % i föregående föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image Skolan gör försök att påverka sin image. Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image. Skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Skolans image speglar den faktiska verksamheten. Analys beträffande image Elevernas nöjdhetsgrad har minskat lite vilket kan bero på att de känt av personalens oro inför de kommande organisationsförändringarna på Katrineholms gymnasieskolor. Personalens enkätresultat är däremot goda, men påpekas bör att enkäten besvarades innan informationen om förändringarna framkom. Skolans goda rykte är etablerat sedan många år tillbaka och förändras inte så snabbt. Både personal och elever är nöjda med skolan. I självvärderingen anses skolan ligga på steg 7 vilket tyder på att ett gott arbete med tydlig systematik i sin utveckling av imagen. Elevernas goda uppförande på praktikplatserna och det goda bemötandet mellan elever och personal på skolan blir uppmärksammat. Reklamblad och goda kunskapsresultat och samarbetet med Vård- och omsorgsförvaltningen t.ex.. sommarskolan för årskurs 8 är systematiska insatser som ger resultat i elevrekryteringen. Styrkor Skolans goda rykte genom åren lever kvar Stora marknadsinföringsinsatser såsom hemsida och Facebook Elevbesök på grundskolor Studiebesök av grundskoleelever på Ellwynska skolan Sommarskola för årskurs 8. Deltagande vid mässor och Öppet hus, t ex UF-mässa och gymnasiemässa. Marknadsföringsmaterial, t ex plåsterask med skollogga. Förbättringsområden Utvärdering av marknadsföringsinsatser metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Imagen speglar skolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. en god image. Skolan är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättningar. bibehållit eller förbättrat sin image över tid. Åtgärder för förbättring Hitta metoder och former för att kunna se effekten av de insatser som genomförts. Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image.

19 (39) 2. Genomförda åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning Följande förbättringsområden har valts ut och arbetats med i utskotten. Se nedan. Utskotten har arbetat utifrån de handlingsplaner som upprättats gemensamt. Utskotten har träffats enligt arbetslagets planering kontinuerligt över et. Mötena har dokumenterats och utskotten har dessutom haft ansvar för de pedagogiska konferenserna. 2.1Synliggöra programmets identitet och öka yrkesstoltheten Följande har genomförts under et: Ombyggnation av metodövningsrum. Programtypiska tavlor har hängts upp. Personal och elever har fått namnskyltar. Djupgående värderingsdiskussioner med elever och personal. 2.2Tydliggöra och medvetandegöra mål och kunskapskrav för elever. Följande har genomförts under et: Kartläggning av examinationsmetoder. Inventering av vilka metoder som vi använder oss av för att tydliggöra och synliggöra kunskapskraven för eleverna. 3. Huvudprocesser och resultat 3.1 Kunskaper och färdigheter Av skollagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

20 (39) Resultat Frågor i elevenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 14) Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra. Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % Egna enheten i % i föregående 70 66 17) Mina lärare är kunniga. 84 90 föregående 18) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. 85 (64) 20) Jag tycker jag når bra studieresultat. 62 63 21) Jag får veta hur det går för mig i mina studier. 74 (64) Frågor i föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) 7) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående 100 82 Egna enheten % Egna enheten i % i föregående föregående 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande. 44 73 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Kunskaper och färdigheter rutiner för att följa upp kunskapsresultaten på individnivå. rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd. Åtgärdsprogram används för elever i behov av särskilt stöd. Varierade metoder används för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter. en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmålen. tillgång till specialpedagogisk kompetens. Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar av utbildningen. metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever med svårigheter. utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i kommunen och riket. Lärare och skolledning följer kontinuerligt upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter, och förtrogenhet i sitt lärande. Olika perspektiv på hållbar utveckling präglar skolans verksamhet och undervisning. Skolan når goda kunskapsresultat som bibehålls eller förbättras över tid. förankrade metoder för att minska andelen elever som ej a) nått lägst kunskapskraven för betyget E i slutförda kurser i årskurs 1 och 2 b) når lägst grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier (åk 3 et 2012/13) Metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utvärderas och utvecklas kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Analys beträffande kunskaper och färdigheter Eleverna har känt av att förväntansgraden har ökat. De anser sina lärare var kunniga även om resultatet marginellt sjunkit enligt enkäten. De tycker att de får bra information om sina resultat. Arbetet med mentorskap har utvecklats mot ett mer handledande arbetssätt med tydligt fokus på elevernas måluppfyllelse. IT-verktyg för elevuppföljning har utvecklats för att ge en tydligare och bättre bild av elevernas resultat och framsteg. Förhållningssätt till eleverna för att öka deras

21 (39) ansvarstagande har utvecklats genom handledning och utbildning i kommunikation, så kallade Funktionella subgrupper. Personal och elever har fått handledning i denna kommunikationsmetod. Elevenkäten visar även den på högre nöjdhet jämfört med tidigare år. Däremot är de inte helt nöjda med sina studieresultat. Föräldraenkäten visar en hög nöjdhetsgrad med de kunskaper eleverna tillgodogör sig men det är få föräldrar som besvarat enkäten. Webbplatsen Gymnasiekvalitet som ägs av Svenskt Näringsliv tar varje år fram statistik över skolors kvalitet utifrån statistik från SCB. Där beräknas ett förädlingsvärde som detta år för Ellwynska skolan är 3 vilket får anses som ett mycket gott resultat, som indikerar att eleverna höjer sin prestation på Ellwynska skolan i förhållande till sina resultat på grundskolan. Då elevenkäten visar på att det finns förbättringar att göra gällande att möta eleverna på deras egen kunskapsnivå samt tydliggöra bedömning och kunskapskrav blir detta ett förbättringsområde under et. Personalenkäten visar ett alldeles för lågt resultat på uppföljning av de fyra F:en. När frågan ställs till personalen uttrycker de sig osäkra om ordet metoder för att mäta. I självvärderingen anser arbetslagen att skolan uppfyller steg 4. Det finns förbättringar att göra gällande samverkan inom elevhälsoteamet. Bland annat se till att samtliga yrkesgrupper har möjlighet att delta i möten. Styrkor Bra IT-verktyg genom Pingpongs. resurser exempelvis Mål & framsteg och delmålsrapporter, för synliggörande av elevernas resultat och lärande som också möjliggör god och kontinuerlig uppföljning. God organisation och rutiner för uppföljning av elever som riskerar att inte uppnå målen. Eleverna har varje vecka tillgång till studiestöd med speciallärare och matematiklärare. God organisation kring mentorstid och mentorsarbetet för kontinuerlig uppföljning av elevernas resultat. Alla elevers individuella studieplan följs upp kontinuerligt och används vid mentors- och utvecklingssamtal. En speciallärare gör tester vid skolstart i årskurs 1 och stödinsatser kan sättas in snarast Elevhälsoteamet träffas en gång i månaden för att följa upp rapporter från arbetslagen. Välfungerande kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete. Förbättringsområden Samverkan inom elevhälsoteamet. Riktat stöd för elever med svårigheter i matematik. Pedagogiska och didaktiska metoder för att möta eleverna på deras individuella kunskapsnivå. Åtgärder för förbättring Alla yrkesgrupper i elevhälsoteamet ges möjlighet att delta på samtliga möten. Mer tid för matematikläraren att ge stöd i matematik och utöka samarbetet med andra skolor. Skapa utrymme i mötesstrukturer för mer arbete och utveckling kring pedagogiska och didaktiska frågor.

22 (39) 3.2 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Lgy11) Bildningsnämndens skolplan 2012-2014 lyfter fram vikten av att alla elever och föräldrar ska uppleva att pedagogerna är tydliga i uppföljning och planering av elevers lärande samt visar tilltro till deras förmåga att nå mycket goda resultat i skolan. I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att all verksamhet ska analyseras utifrån ett genusperspektiv. Andelen elever med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls att andel elever som fullföljer sina gymnasieprogram inom 4 år ska öka. Andel elever med högskolebehörighet efter 4 år ska öka. Andel elever som söker till högre studier ska öka. Kompetensutveckling av personal ska fortsätta och andelen behöriga lärare öka. Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet. (Läroplan för gymnasieskolan 2011). Bildningsnämndens skolplan 2012-14 lyfter fram vikten av att alla elever och föräldrar ska uppleva att pedagogerna är tydliga i uppföljning och planering av elevers lärande samt visar tilltro till deras förmåga att nå mycket goda resultat i skolan.

23 (39) Resultat Andel elever i % med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år 2010/1 1 2011/12 2012/13 pojkar 2012/13 flickor Nationella program Barn- och fritidsprogrammet 80 86,4 Byggprogrammet 76,5 97,2 Elprogrammet 96,9 90,9 Energiprogrammet 100 93,3 Estetiska programmet 57,9 75,9 Fordonsprogrammet 87,5 87,5 2012/13 totalt Riket 2012/13 Handels- och 88,4 69,6 administrationsprogrammet Hantverksprogrammet 90,9 90,9 Hotell- och 92,3 96,0 restaurangprogrammet Industriprogrammet 86,1 68,4 Medieprogrammet 86,1 92,3 Naturvetenskapsprogrammet 85,7 85,4 Omvårdnadsprogrammet 94,3 94,4 88,9 93,1 91,5 80,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 92,4 84,8 Teknikprogrammet 92,9 93,3 Gymnasieskolan totalt 87,2 87,1 Program Betygsmedelvärde per program och totalt 2010/11 2011/201 2012/13 2 pojkar Barn- och fritidsprogrammet 12,7 13,6 Byggprogrammet 12,1 12,5 Elprogrammet 13,9 12,6 Energiprogrammet 12,7 13,8 Estetiska programmet 15,1 15,4 Fordonsprogrammet 11,9 11,5 Handels- och 12,5 13,1 administrationsprogrammet Hantverksprogrammet 12,7 Hotell- och 13,6 13,6 2012/1 3 flickor 2012/1 3 totalt Riket 2012/13 restaurangprogrammet Industriprogrammet 13,4 Medieprogrammet 14,6 13,5 Naturvetenskapsprogrammet 16,9 16,6 Omvårdnadsprogrammet 12,8 13,7 10,5 13,6 12,6 13,4 Samhällsvetenskapsprogrammet 15,9 15,2 Teknikprogrammet 13,8 14,4 Totalt 13,9 13,7

24 (39) Andel (%) elever med godkända slutbetyg per program och totalt 2010/11 2011/12 2012/13 2012/13 2012/13 Riket Program Pojkar Flickar totalt 2012/13 Barn- och fritidsprogrammet 77,7 66,6 Byggprogrammet 97,3 95,8 Elprogrammet 96,9 92,0 Energiprogrammet 100 100 Estetiska programmet 57,5 73 Fordonsprogrammet 88,2 80 Handels- och 88,4 85,3 administrationsprogrammet Hantverksprogrammet 0 0 Hotell- och restaurangprogrammet 92,3 94,5 Industriprogrammet 0 100 Medieprogrammet 97,1 84,3 Naturvetenskapsprogrammet 100 69 Omvårdnadsprogrammet 62,3 80,4-84 76 83 Samhällsvetenskapsprogrammet 85,7 88 Teknikprogrammet 93,3 100 Totalt 87,4 86,35 Modersmål år 3 Innevarande Föregående Betyg Antal Andel % Antal Andel % Totalt antal deltagande elever: Antal som fått lägst E: Andel (%) elever behöriga till högskolan av de elever som fick slutbetyg Program 2010/11 2011/12 2012/13 pojkar Barn- och fritidsprogrammet 95,2 83,3 Byggprogrammet 64,9 78,3 Elprogrammet 100 91,3 Energiprogrammet 87,5 88,2 Estetiska programmet 84,2 89,5 Fordonsprogrammet 0 0 Handels- och administrationsprogrammet 76,7 79,3 Hantverksprogrammet 0 0 Hotell- och 88,5 85,3 restaurangprogrammet Industriprogrammet 0 0 Medieprogrammet 94,1 81,5 2012/13 flickor 2012/13 totalt Riket 2012/13

25 (39) Naturvetenskapsprogrammet 96,6 100 Omvårdnadsprogrammet 62,3 80,4 67 84 76 83 Samhällsvetenskapsprogrammet 96,7 94,9 Teknikprogrammet 92,6 88,5 Totalt 86,6 86,7 Andel (%) elever med minst G i slutbetyget på de nationella programmen Kurs 2010/11 2011/12 2012/13 pojkar 2012/13 Flickor 2012/13 totalt Riket 2012/13 EN1201 (Engelska A) 98,5 98,3 100 94,8 ESV1201 (Estetisk verksamhet) 99,0 99,2 97,8 98,4 IDH1201 (Idrott och Hälsa A) 96,7 93,9 93,3 94,6 MA1201 (Matematik A) 95,7 93,4 88,9 92,9 NK1201 (Naturkunskap A) 94,5 92 97,8 93,1 RE1201 (Religion A) 93,2 92,3 97,8 94,2 SH1201 (Samhällskunskap A) 95,0 96,4 93,3 94,4 SV1201 (Svenska A) 99,2 98,9 95,2 98,4 SV1202 (Svenska B) 90,0 91,5 90,5 94,7 Karaktärsämneskurs 1 Olika kurser för olika program 97,5 97,2 95,6 98,8 Karaktärsämneskurs 2 Olika kurser för olika program 97,0 95,6 95,6 96,6 PA1201 (Projektarbete) 94,0 96,4 88,9 91,2 Analys Betygsresultaten för avgångsklassen år 2013 är på de flesta punkter sämre jämfört med tidigare år. Betygsgenomsnittet har minskat med 1,0 jämfört med de två senaste åren och ligger lägre än riket. Andelen godkända är lägre 2013 men godkända efter 4 år högre än riket. Andel godkända kurser är ganska lika eller något lägre än tidigare och jämfört med riket ligger vi på ungefär samma nivå. Det resultat som fortfarande visar en sämre resultattrend är matematiken. Insatser görs för att stärka matematiken, med fler timmar, möjlighet till studiestöd med matematikläraren på eftermiddagstid och små grupper, men resultaten har inte påverkats i positiv riktning. Däremot bör påpekas att resultaten på de nationella proven ligger över rikets medan slutbetyget på kursen ligger under rikets. Har skolan för höga krav vid bedömning för betygssättning? Det har under två bytts matematiklärare ett antal gånger, vilket kan kännas som en osäkerhet hos eleverna. Det krävs lite tid för att hitta varje elevs behov av särskilt stöd. De tester som görs när eleverna börjar årskurs 1 visar att matematiken är ett problem för många elever. Det finns också PRIV elever på skolan som kan behöva ett år extra då det ofta är matematikbetyget som inte är godkänt från grundskolan. De betygen finns också med i statistiken. Resultaten i kursen engelska ligger över snittet i riket och där har eleverna fått mycket bra stöd i form av speciallärare. Upplevelsen hos pedagogerna är att medvetenheten hos eleverna om målen och kunskapskraven måste bli bättre. Att höja elevernas medvetenhet kring mål och krav skulle eventuellt kunna leda till en högre känsla av sammanhang och i högre grad synliggöra lärandeprocessen. För att höja denna medvetenhet skulle pedagogerna behöva utveckla flera metoder för att motivera eleverna att själva reflektera över kunskapskraven och sina egna resultat.