KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) 2014-11-18 Miljö- och konsumentnämndens sammanträden är öppna för allmänheten förutom i de delar som avser myndighetsutövning. Det gäller ärenden markerade med * Tid Tisdagen den 25 november 2014, kl. 17.00 Plats Kallas Fullmäktigehuset, rum 4317, plan 3, Sturegatan 40, Borås Lars-Gunnar Comén (M) Anita Persson (V) Jan-Åke Carlsson (S) Eva Aspman (S) Gabriel Sandberg (S) Mona Hallberg (M) Katrine Andersson (M) Karl-Eric Nilsson (C) Cristina Nichta (S) Johan Dahlberg (S) Cecilia Kochan (S) Sofia Andersson (V) Magnus Almström (MP) Per Månsson (M) Inga-Britt Olsson (M) Marcus Nilsen (FP) Jan Hallquist (KD) Miljöchef Leif Schöndell Johan Linderstad (Naturvetarna) Roger Johansson (Vision) Heiti Ernits (MP) Ordförande Siw Parhagen Sekreterare 1. Val av protokollsjusterare samt tid för protokollets justering 2. Fastställande av föredragningslista Information 3. Tillsynsprojekt inom avdelningen för Miljötillsyn Administration 4. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning t.o.m. oktober 2014 Handläggare: Niclas Björkström
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2014-11-18 2 (3) 5. Borås Stads regler för upphandling Yttrande till Tekniska nämnden Handläggare: Leif Schöndell 6. Genomförande av medborgardialog om innehåll och aktiviteter i Orangeri/Rådrum Handläggare: Leif Schöndell-Anastazia Kronberg 7. Förslag till sammanträdesdagar år 2015 Handläggare: Siw Parhagen Livsmedelskontroll Miljökommunikation 8. Förslag till Energi- och klimatstrategi för Borås Stad Handläggare: Susanne Arneborg 9. Utvärdering av projektet Kulturlandskap Borås Handläggare: Jenny Pleym och Emma Nevander Miljötillsyn 10. VIDA Borgstena AB, ansökan om upphävande av villkor 11 i tillstånd för sågverksrörelse inom fastigheten Borgstena 5:51 m.fl. Yttrande till Miljöprövningsdelegationen Justeras omedelbart Handlingarna läggs ut senare! Handläggare: Josefin Wilén Konsument Borås Kurser och konferenser 11. Integrationsdagen den 4 november 2014 - deltagande Skrivelser och meddelanden 12. Mark- och miljödomstolen, dom i ärende om strandskyddsdispens för nybyggnad av enbostadshus vid Viskan på fastigheten Ryda 4:29 13. Länsstyrelsen, beslut om ändrade föreskrifter för naturreservatet Tranhult 14. Länsstyrelsen, beslut om överklagande av föreläggande att inte bedriva musikverksamhet på Rockborgen
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2014-11-18 3 (3) 15. Länsstyrelsen, beslut om avstängning av väg från Fagersbergsvägen till Skansenvägen på grund av buller 16. Kommunstyrelsen, uppföljning av Kommunens Kvalitet i korthet 2013-2014 17. Kommunstyrelsen, beslut om fördelning av uppgifter och ansvar på programområden 18. Kommunstyrelsen, beslut om sammanträdesdagar från och med den 16 oktober - 15 december 2014 19. Delegationsbeslut under tiden 1 31 oktober 2014 20. Information från förvaltningen - Personalärenden - Bilpool för allmänheten - Övrig information från förvaltningen 21. Övrigt
18 Miljö- och konsumentnämnden INTÄKTER Budget 2014 Utfall okt 2014 3 Avgifter och bidrag 10 468 9 090 3231 Miljötillsyn 5 100 4 087 Miljöfarlig verksamhet, årsavgifter 2 400 1 970 Köldmedia, årsavgifter 230 204 Miljöfarlig verksamhet, timdebitering 900 551 Vattenskyddsområde, timdebitering 10 15 Verksamheter som orsakar miljöskador 100 6 Enskilda avlopp 500 321 Värmepumpar 200 117 Hälsoskydd, årsavgifter 330 276 Hälsoskydd, timdebitering 120 30 Avgifter, anmälan hälsoskydd och avfall 10 122 Inventering avlopp 300 394 3232 Strålskydd 0 0 3520 Driftbidrag från AMS 0 80 Livsmedelskontroll 3 570 3 113 3234 Årsavgifter 3 400 2 775 3235 Registrering 120 94 Timdebitering 50 89 3520 Driftbidrag från AMS 0 155 Miljökommunikation 770 1 053 3510 Driftbidrag från Staten - Energi- och klimatrådgivning 385 727 3510 Driftbidrag från Staten- Energieffektiviseringsstöd 385 5 3510 Naturvård m.m. 0 321 3520 Driftbidrag från AMS 0 0 3580 EU-bidrag 0 0 Konsument Borås 465 378 3320 Försäljn av verksamh och entrepr till andra kommuner 455 341 3330 Försäljn av verks o entrepr t stat myndigh o inst 5 0 3340 Förs av verks och entr t företag, org o ensk pers 5 0 3710 Pers.ers. som kom./förv. Uppb i egensk av arb.g 0 0 3510 Driftbidrag från Staten 0 37 3280 mfl Övriga intäkter (inkl 3031) 563 459 3790 Övrigt (MISK) 0 0 KOSTNADER 4 Personal -23 761-19 942 40-46 Lönekostnader -23 058-19 251 47 Personalutveckling och personalvård -703-656 5 Material -214-353 51 Inköp av inventarier -73-170 52 Anläggn.- o underhållsmaterial 0-2 55 Livsmedel -12-25 56 Kontorsmaterial, böcker m.m. -109-121 58 Läkemedel, provtagningsmaterial m.m. -15-12 59 Övrig materiel -5-23 6 Tjänster -6 570-4 862 60 Tele, post, tv o datakom -315-272 61 Resor, kurs o konferens förtroendev mfl -81-125 62 Annonser, reklam o information -200-54 63 Kontorsarb, tryck, bindning -84-160 64 Byggn-, anläggn- o underh.tjänster -164-141 65 Konsultationer -1 454-564 66 Driftentreprenader, köp av verksamhet, databehandling -1 112-992 67 Transporter, fordons- och maskinhyror m.m. -244-352 68 Lokal- och markhyror, fastighetsomkostnader -2 444-1 764 69 Avgifter och övriga tjänster -472-439 7 Bidrag, transfereringar m.m. -223-220 70 Övriga bidrag -223-220 Summa kostnader -30 768-25 377 Nettokostnader -20 300-16 287 Kommunbidrag 19 900 16 583 Resultat -400 296
10-dagars facknämner, oktober 2014 Miljö- och konsumentnämnden Ekonomisk redovisning 2013 2014 Nettoutfall jan-aktuell månad Nämndbudget Periodiserad nettobudget Nettoutfall jan-aktuell månad Avvikelse Prognos avvikelse Miljö- och konsumentnämnden 884 737 717 20 Miljöförvaltningen gemensamt 7 418 6 182 6 166 16 Livsmedelskontroll -330-275 10-285 -200 Miljötillsyn 1 038 865 1 735-870 -400 Miljökommunikation 7 137 5 948 4 467 1 481 700 Konsument Borås 4 153 3 461 3 192 269 200 Verksamhetens nettokostnader 20 300 16 918 16 287 631 300 Kommunbidrag 19 900 Resultat jfr med kommunbidrag -400-100 Godkänt ianspråktagande av ack. resultat 400 Resultat jfr med tillgängliga medel 0 Verksamhetsmått Miljöförvaltningen gemensamt Verksamhetsmått Utfall Okt 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Utfall Okt 2014 Antal ärenden 3 044 3 307 Antal händelser (Ecos) 13 011 14 223 Antal delegationsbeslut. 758 855 Livsmedelskontroll Verksamhetsmått Utfall Okt 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Utfall Okt 2014 Antal livsmedelsverksamheter 800 768 768 Antal inspektioner 700 662 707 Antal revisioner 70 65 71 Antal delegationsbeslut 180 267 288 Klagomål 45 40 50 Registrering 95 81 89 I oktober 2014 fanns det 768 livsmedelsanläggningar registrerade. Under oktober 2014 har livsmedelskontrollen gjort 45 inspektioner och 6 revisioner. Totalt under 2014 har 707 inspektioner och 71 revisioner genomförts Det innebär att vi ligger i fas med planeringen för perioden. Revisioner är gjorda på nya tillkommande anläggningar samt verksamheter som har bytt ägare. Under oktober har det inkommit 10 klagomålsärenden. Inte alla klagomål leder till en inspektion. Under perioden har 8 anläggningar eller tillfälliga verksamheter registrerats. Registreringar kan handla om både nya anläggningar och tidsbegränsade verksamheter samt verksamheter som har bytt ägare. Under perioden har 21 delegationsbeslut fattats. Totalsiffran för hela året hittills är 288 delegationsbeslut. Besluten avser till största delen ny riskinklassning, men även nya registreringar och sanktioner.
10-dagars facknämner, oktober 2014 Miljö- och konsumentnämnden Miljötillsyn Verksamhetsmått Utfall Okt 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Utfall Okt 2014 Antal tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter 180 183 183 Antal inspektioner miljötillsyn 300 218 264 Antal inspektioner enskilda avlopp 300 135 164 Antal inspektioner hälsoskydd 100 71 73 Antal delegationsbeslut miljötillsyn 150 154 168 Antal delegationsbeslut enskilda avlopp 300 119 147 Antal delegationsbeslut hälsoskydd 100 78 84 Antal delegationsbeslut värmepumpar 250 127 157 Antal kundkontakter miljötillsyn 2 000 3 475 3 970 Antal kundkontakter enskilda avlopp 900 1 786 2 028 Antal kundkontakter hälsoskydd 400 1 167 1 238 Antalet tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter har inte förändrats de senaste månaderna. Antalet inspektioner inom miljöskydd och hälsoskydd ligger på förväntad nivå efter ett mycket bra utfall under våren. Antalet inspektioner av enskilda avlopp ligger under planerad nivå. Det förväntade utfallet för 2014 ligger under den budgeterade nivån p.g.a att inventeringstempot har minskats jämfört med tidigare planering. Antalet delegationsbeslut inom miljötillsynsområdet ligger över förväntad nivå. Inom hälsoskyddsområdet är antalet beslut nära den budgeterade nivån. Antalet delegationsbeslut inom avloppsområdet är lägre än förväntat. Antalet inkomna anmälningar om värmepumpar tenderar att minska med åren och trenden har fortsatt under 2014. Det förväntade antalet delegationsbeslut ligger under den budgeterade nivån. Antalet kundkontakter är mycket större än förväntat inom alla delområden. Verksamhetsmåtten är nya för 2014. Prognosen för helåret ligger väsentligt högre än budget. Konsument Borås Verksamhetsmått Utfall Okt 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Utfall Okt 2014 Konsumentkontakter 5 000 3 165 3 875 Informationsaktiviteter. 200 63 72 Klientkontakter 2 500 1 399 1 556 Förhandlingsärenden 400 261 302 Informationsaktiviteter 50 37 37 Konsumentkontakterna beräknas uppgå till 4 400 för hela 2014, dvs. något under budgeterad nivå. Antalet informationsaktiviteter uppgår till 72 inklusive Fairtrade. Den budgeterade nivån kommer inte att nås till följd av sjukfrånvaro. Klientkontakter inom budget- och skuldrådgivningen beräknas nå budgeterad nivå, eftersom antalet kontakter vanligtvis ökar under hösten. Förhandlingsärenden fortsätter att öka jämfört med föregående år, framförallt akuta ärenden. Ökningen har avtagit något t.o.m. oktober och för hela 2014 beräknas antalet hamna på budgeterad nivå. Informationsaktiviteter; antalet beräknas nå budgeterad nivå.
10-dagars facknämner, oktober 2014 Miljö- och konsumentnämnden Kommentarer Prognos för helåret För livsmedelskontrollen prognostiseras ett underskott på ca 200 tkr för hela 2014. Orsaken är något lägre årliga avgifter än vad som bedömdes hösten 2013. Bl.a. innebar omklassningarna enligt taxan, som gjordes i december 2013, större sänkningar än vad som antagits tidigare. Bemanningen för 2014 planerades utifrån den förväntade högre avgiftsnivån och har t.o.m. oktober varit något för hög. Utfallet t.o.m. oktober ligger avsevärt sämre än budget för Miljötillsyn. Det beror främst på att avgifterna för timdebiterad tillsyn av miljöfarliga verksamheter samt enskilda avlopp och anmälan av värmepumpar ligger lägre än budget. Beträffande avloppen är detta till viss del normalt eftersom "säsongen" började först i april och pågår en bit in på hösten, men de lägre intäkterna beror också till viss del på lägre takt i inventeringsarbetet. För värmepumparna är det en stadigt nedåtgående trend i antalet ärenden och här kommer vi inte att nå budget. Avgifterna för timdebiterad miljötillsyn ligger avsevärt bättre till än föregående år, men budgeten kommer inte att nås fullt ut, bl.a. till följd av vakanser som uppkommer under hösten. Till följd av dessa samt viss uppdragsverksamhet bedöms underskottet för hela 2014 att stanna vid 400 tkr. För Miljökommunikation innebär utfallet t.o.m. oktober en fortsatt kraftig positiv avvikelse. Det beror på lägre kostnader än budgeterat för delar av det miljöstrategiska arbetet samt energi och klimatrådgivningen. Vidare har rekryteringen av kommunikatör till Orangeriet försenats, så här uppkommer inga kostnader förrän 2015. Vidare faller en del övriga kostnader ut först i slutet på året. P.g.a. de tidigare förseningarna i beslutsprocessen avseende Orangeriet så kommer det inte att bli några lokalkostnader under 2014. Dessa är på delår budgeterade till 400 tkr, vilket redovisas som ett överskott i prognosen för helåret. Däremot kommer verksamhetsmedlen att användas, bl.a. för kommunikationsinsatser samt planering av verksamheten. Totalt prognostiseras ett överskott på 700 tkr för hela 2014. Konsument Borås ligger lägre än budget t.o.m. oktober till följd av sjukfrånvaro samt vakans på tjänst. Detta kommer dock att delvis ianspråktas för "överlappningar" vid kommande pensionsavgångar, men ändå kan ett överskott på ca 200 tkr förväntas för hela 2014. Sammantaget redovisas per oktober en prognos för hela 2014 som är 300 tkr bättre än budget, ett underskott på 100 tkr jämfört med budgetens 400 tkr.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-17 Dnr 2014-3095 Sida 1(4) Leif Schöndell, 033-35 30 03 leif.schondell@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Regler för upphandling Yttrande till Tekniska nämnden (2014/486571) Sammanfattning Tekniska förvaltningen har tagit fram ett förslag till nya regler för upphandling för Borås Stad. Mot bakgrund av miljömålen är det positivt att det i reglerna för upphandling inledningsvis slås fast att Borås Stad ska göra hållbara upphandlingar med ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsyn. Hur balansen mellan de tre aspekterna ska se ut i upphandlingsarbetet behöver dock tydliggöras. Borås Stad bör ligga i framkant när det gäller att använda upphandlingen som ett strategiskt verktyg i miljöarbetet. Reglerna bör slå fast att Borås Stad ska ställa höga krav när det gäller miljöhänsyn samt sociala och etiska hänsyn. Vidare bör reglerna föreskriva att ställda krav ska kontrolleras. Klimataspekterna är en del av miljöhänsynen och behöver därför inte särskiljas. I så fall ska även andra aspekter, som t.ex. ekosystemtjänster också belysas. En fråga som saknas helt i reglerna är hur vi kan främja cirkulära affärsmodeller för att minska miljöpåverkan. Hur man ur upphandlingssynpunkt ska hantera återanvändning av produkter bör belysas i reglerna. När det gäller sociala och etiska hänsyn nämns i princip det som kännetecknar etiskt märkta produkter, vilket i och för sig är bra. Men Borås Stad är en Fairtrade City och bör lägga ribban högre än så. Om vi ska sikta på att få in större inslag av Fairtrademärkta produkter i anbuden så bör reglerna spetsas till ytterligare. Förslagsvis kan man skriva in i reglerna att för relevanta produktgrupper ska krav ställas enligt principerna för rättvis handel. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att som eget yttrande till Tekniska nämnden översända förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Tekniska förvaltningen har tagit fram ett förslag till nya regler för upphandling för Borås Stad. Miljöförvaltningen POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON 033-35 30 00 FAX 033-35 30 25
Datum 2014-11-17 Dnr 2014-3095 Sida 2(4) Miljöförvaltningens synpunkter Borås Stads Miljömål 2013-2016 I miljömålen finns Mål 4 Miljökrav och etiska krav vid upphandling: Borås Stads upphandling ska bli mer miljöanpassad och etisk. Att ställa miljökrav och etiska krav bidrar till att kemikalieanvändningen minskar och att resursanvändningen sker mer effektivt lokalt, nationellt och internationellt. Till detta finns tre etappmål: 4a Miljökrav och etiska krav ställs vid upphandling av varor och tjänster Borås Stad behöver övergripande styrning för miljökrav och etiska krav vid upphandling och inköp av varor och tjänster. Borås Stad är en Fairtrade City, diplomerad för att arbeta för etisk konsumtion. För att behålla diplomeringen krävs att andelen upphandlade etiskt producerade varor ökar. Borås Stad kan genom att ställa miljökrav bidra till en positiv utveckling av leverantörernas miljöarbete. Genom att ställa etiska krav tar Borås Stad även ansvar för arbetsmiljön vid varans produktion. Åtgärder Skapa styrdokument med Borås Stads syn på miljökrav och etiska krav vid upphandling och inköp. Skapa rutiner och arbetsmetoder för att följa upp kraven, vilket bör inkludera stickprovskontroller. Utforma en handlingsplan som beskriver hur kommunen kan ta ytterligare steg för att agera med miljöhänsyn och etisk hänsyn i alla sina inköp. 4b Beakta livscykelkostnad vid inköp Att beakta aspekter som energieffektivitet och livslängd är hållbart ur både ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Ofta beaktas framför allt inköpspris vid upphandling av varor. Skillnader i driftskostnad, kostnad för avfallshantering, produktens livslängd, transportbehov med mera beaktas generellt inte. Åtgärder Analysera vilka produktgrupper där livscykelkostnad bör värderas och prioritera de grupper där livscykelkostnad bör tas med vid bedömning av pris. Värdera förutom inköpspris även parametrar som transportkostnad, driftskostnad, kostnad för avfallshantering vid slutanvändning med mera. 4c De hälso- och miljöfarliga ämnena i upphandlade varor minskar Borås Stad ska köpa in varor som är miljömässigt hållbara och därmed verka för minskad spridning av hälso- och miljöfarliga ämnen. Åtgärder Ersätta varor som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen med mindre farliga alternativ. I ett första steg väljs särskilda produktgrupper ut, som datorer, städkemikalier, textilier, kontorsmöbler. Kemikaliekrav utarbetas. Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier ska vara vägledande där sådana finns. Ämnen upptagna som
Datum 2014-11-17 Dnr 2014-3095 Sida 3(4) utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen i Kemikalieinspektionens Prio-databas, eller uppförda på Internationella kemikaliesekretariatets Sin-lista, ska undvikas. Samma krav ska även ställas på varor som används av leverantörer och entreprenörer. Generella synpunkter Mot bakgrund av miljömålen är det positivt att det i reglerna för upphandling inledningsvis slås fast att Borås Stad ska göra hållbara upphandlingar med ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsyn. Hur balansen mellan de tre aspekterna ska se ut i upphandlingsarbetet behöver dock tydliggöras, vad innebär till exempel proportionella krav? Vilken ambitionsnivå ska vi ha? Borås Stad bör ligga i framkant när det gäller att använda upphandlingen som ett strategiskt verktyg i miljöarbetet. Reglerna bör slå fast att Borås Stad, i likhet med flera andra kommuner, ska ställa höga krav när det gäller miljöhänsyn samt sociala och etiska hänsyn. Vidare bör reglerna inte bara föreskriva att ställda krav ska vara möjliga att kontrollera, utan att de ska kontrolleras. Detta kan ske på olika sätt, till exempel genom egna stickprovskontroller eller samverkan med SKL Kommentus. Miljöhänsyn Förvaltningen ställer sig frågande till formuleringen klimat- och miljöpåverkan i avsnittet om miljöhänsyn. Klimataspekterna är en del av miljöhänsynen och ska man särskilja dem så skulle man även tala om till exempel förbrukning av ekosystemtjänster (naturresurser) eller påverkan på biologisk mångfald. En fråga som saknas helt i reglerna är hur vi kan främja cirkulära affärsmodeller för att minska miljöpåverkan. Hur ska man ur upphandlingssynpunkt hantera återanvändning av produkter? En fråga som diskuterats inom Borås Stad är hur man skulle kunna upprätta ett system för att hantera återanvändning av begagnade möbler, dvs. att främja reparation före utbyte av en produkt. Något som skulle kunna appliceras även på andra produktgrupper med stora vinster för miljön. Sociala och etiska hänsyn I avsnittet om sociala och etiska hänsyn nämns i princip det som kännetecknar etiskt märkta produkter, vilket i och för sig är bra. Men Borås Stad är en Fairtrade City och bör lägga ribban högre än så. Om vi ska sikta på att få in större inslag av Fairtrademärkta produkter i anbuden så bör man nog spetsa till det lite ytterligare. Förslagsvis kan man skriva in i reglerna att för relevanta produktgrupper ska krav ställas enligt de fyra principerna för rättvis handel. Kraven man kan ställa är: Kostnadstäckande minimipris Påslag på världsmarknadspriset Förfinansiering Långsiktiga handelsrelationer Så är upphandlingskraven formulerade av Miljöstyrningsrådet och Fairtrade fungerar som verifikat på att dessa krav är uppfyllda. Kraven bör ställas i de fall det bedöms
Datum 2014-11-17 Dnr 2014-3095 Sida 4(4) vara möjligt. Det finns gissningsvis en del produktgrupper där man inte får några anbud om man ställer de kraven. Krav enligt principerna för rättvis handel är fullt möjliga att ställa. T.ex. har Växjö kommun ställt sådana krav i en upphandling av kaffe och fått rätt vid en prövning i Förvaltningsrätten. Leif Schöndell Miljöchef Bilaga Remisshandlingen Beslut skickas till Tekniska nämnden
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler FÖRSLAG TN 140522 Borås Stads Regler för upphandling Upphandlingsregler 1
Borås Stads styrdokument» Aktiverande STRATEGI avgörande vägval för att nå målen för Borås PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande POLICY Borås Stads hållning RIKTLINJER rekommenderade sätt att agera REGLER absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Dokumentet gäller för: Alla nämnder och bolag För revidering ansvarar: Tekniska nämnden För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Tekniska nämnden Dokumentet gäller till och med: 2017 2 Upphandlingsregler
Regler för upphandling Borås Stad ska göra hållbara upphandlingar med ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsyn. Upphandling ska svara mot verksamhetens behov. Allt som upphandlas ska ha rätt funktion, rätt kvalitet, och levereras på rätt plats, i rätt tid och med hög säkerhet. Upphandling ska planeras i god tid och ske i samverkan mellan Upphandlingsavdelningen och sakkunniga i verksamheten. Upphandlingar ska präglas av effektivitet, kompetens och samverkan, och ta vara på den förutsägbara och icke-diskriminerande. Kommunkoncernen ska ha en helhetssyn på upphandlingar och ta vara på vinster av samordning. Kommunens gemensamma bästa har företräde framför en enskild verksamhets intresse. De upphandlade ramavtalen ska användas. Reglerna gäller utöver lagen om offentlig upphandling (LOU) all Borås Stads upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader. De omfattar alla Borås Stads förvaltningar och bolag samt de föreningar och stiftelser där Borås Stad är förvaltare eller utser en majoritet av styrelsen. Nedan innefattas alla dessa i ordet kommunen. Tekniska nämnden utfärdar tillämpningsföreskrifter till dessa regler. Upphandlingsregler 3
Samordnad upphandling Samordnad upphandling är avgörande för att nå bästa möjliga villkor och en enad kravställning, samt minska administrativa kostnader. Varje verksamhet har ansvar för att se även till kommunens gemensamma bästa vid inköp och upphandling. I detta ligger bl.a. att medverka till att utveckla samordnad upphandling. handlingsavdelningen i medverkan av den mest lämpliga kompetensen i verksamheterna för de aktuella varorna eller tjänsterna. Tekniska nämnden eller Upphandlingsrådet avgör vilka intressen som är gemensamma. övergripande ramavtal. Ramavtalen ska användas, och avrop från dem göras enligt beställarinstruktionen. Om ramavtal saknas ska verksamheten väcka frågan. Upphandling ska ske i samverkan med andra upphandlande myndigheter om det ger fördelar i volym och effektivare upphandling, inte bara med våra egna förvaltningar och bolag utan även med andra kommuner och kommunala bolag, kommunförbund, landsting och statliga myndigheter. - i samförstånd. Upphandlaren ska överväga att skapa ramavtal. Saknas kompetens ska Upphandlingsavdelningen anlitas. Direktupphandling Vid beräkning av direktupphandlingsvärde ska liknande direktupphandlingar räknas samman. Den som upphandlar måste därför kontrollera både avtalets totala värde och liknande Vid direktupphandling ska alltid konkurrensen på marknaden tas tillvara. Direktupphandlingar under ett halvt basbelopp behöver dock inte konkurrensutsättas. Alla direktupphandlingar ska dokumenteras. Det kan uppstå situationer som kräver avsteg från direktupphandlingsreglerna, t.ex. om endast en leverantör är aktuell. Sådana avsteg ska rapporteras till Upphandlingsavdelningen med motivering. 4 Upphandlingsregler
Köp från annan kommun offentlig upphandling. Undantag måste prövas i varje enskilt fall. Saknar verksamheten kompetens för prövningen ska jurist på Stadskansliet tillfrågas. Förhållningssätt Affärsetik Offentlig förvaltning arbetar på medborgarnas uppdrag och ska vara saklig och opartisk. Tjänstemän och förtroendevalda får inte misstänkas för ovidkommande hänsyn eller intressen i sitt arbete. Upphandling är särskilt integritetskänsligt, och ansvariga måste uppträda därefter. Alla försök till otillåten påverkan ska anmälas till närmaste chef eller övrig arbetsledning. Förtroendevalda och anställda med intressen i leverantörsföretag ska inte delta i upphandling eller inköp, om det kan påverka beslutet. En förtroendevald eller anställd som får en nära affärsrelation till en leverantör ska undvika att anlita samma leverantör privat. Kommunen ska anlita endast seriösa leverantörer som fullgör sina skyldigheter i det land där de är registrerade. Samma krav gäller underleverantörer. Kontroll om leverantören betalat skatter och avgifter ska ske innan denne anlitas. Miljöhänsyn Krav på miljöhänsyn ska vara en naturlig del i alla upphandlingar och inköp. Kommunen ska sträva efter att leverantörer har god miljökunskap och systematiskt miljöarbete. Vi ska välja produkter och tjänster som med bibehållen funktion har så liten klimat- och miljöpåverkan som möjligt. Kraven måste dock vara proportionerliga, ha en koppling till varan eller tjänsten, vara möjliga att kontrollera, och får inte diskriminera leverantörer från andra regioner eller länder. Avtalet ska kräva att leverantören har och följer rutiner för att minska sin energiförbrukning, sitt avfall och sina utsläpp, och för hur eventuella kemikalier hanteras. Leverantören ansvarar också för eventuella underleverantörer. Vid upphandlingar som medför kostnader för energi, drift och underhåll ska utvärderingen grundas på livscykeln. Förfrågningsunderlaget ska tydligt visa vilka parametrar som ingår. Upphandlingsregler 5
Sociala och etiska hänsyn Vi ska ställa sociala och etiska krav. Särskilt ska vi ta hänsyn till ILO:s konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet och FN:s barnkonvention. Vid alla upphandlingar ska kommunen i avtalet ställa som villkor att verksamheten följer lagar och regler i det land där leverantören verkar, inklusive arbetarskydd, arbetsmiljö och minimilön. Lönen ska betalas direkt till den anställde på överenskommen tid. Avtalet ska kräva att leverantören följer ILO:s kärnkonventioner, mot barnarbete, tvångsarbete och diskriminering samt för anställdas rätt att organisera sig. I vård och omsorg ska anställda hos leverantör ha samma meddelarfrihet som anställda i kommunen. Leverantören ska också tillförsäkra allmänheten insyn i verksamheten. Villkor om meddelarfrihet och insyn kan ställas även i andra upphandlingar. Avtal Inriktningen ska vara att i största möjliga utsträckning teckna ramavtal för såväl varor som tjänster. Ramavtal innebär att leverantör och kommunen överenskommer villkor som gäller alla avrop under avtalsperioden. Bolagen ska ge generell fullmakt till Upphandlingsavdelningen att träffa ramavtal. Skyldighet att använda avtal Avtalstecknare Om inte annat beslutas har upphandlingschefen delegation att underteckna ramavtal, besluta om förändringar och förlängning av avtal, samt att godkänna överlåtelse till ny leverantör vid företagsövertagande. Avtal efter direktupphandling tecknas av verksamhetschef eller annan person enligt delegation. Registrering och förvaring Alla upphandlade avtal ska registreras i kommunens avtalsdatabas, även direktupphandling. Avtalsdatabasen ska vara tillgänglig via kommunens intranät. 6 Upphandlingsregler
Uppföljning och kontroll Upphandlingsavtalet ska fastställa ett vite och ge kommunen rätt att häva hela avtalet vid en allvarlig brist i att uppfylla de krav Borås Stad ställer. Leverantör svarar för eventuella underleverantörer som för sig själv. Upphandlande enhet ska med täta intervaller kontrollera såväl leverantörer som varor och tjänster. Kommunen kan anlita oberoende konsult eller myndighet för kontroll. Ansvar Nämnder och styrelser Nämnder och styrelser ansvarar för att ingångna avtal följs, och för kontroll av att leveranser sker till avtalade villkor. Tekniska nämnden Tekniska nämnden ska strategiskt styra koncernöverskridande upphandlingsverksamhet samt vara kommunens kompetenscentrum och inköpscentral. Upphandlingsrådet Tekniska nämnden utser Upphandlingsrådet bland förvaltnings- och bolagschefer. Rådets uppdrag är att ansvara för Borås Stad i upphandlings- och inköpsfrågor med utgångspunkt i att skapa synergi för hela koncernen. Avgränsning Reglerna omfattar inte köp eller arrende av fast egendom, eller hyra av lokal. Upphandlingsregler 7
POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL 033-35 70 00 E-POST boras.stad@boras.se WEBBPLATS boras.se 8 Upphandlingsregler
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-14 Dnr 2014-3334 Sida 1(2) Anastazia Kronberg, 033-35 30 37 Anastazia.Kronberg@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Genomförande av medborgardialog om innehåll och aktiviteter i Orangeri/Rådrum Sammanfattning I juni 2013 hölls en workshop om innehåll och aktiviteter i Orangeriet och Rådrummet med främst politiker och tjänstemän inom Borås Stad. Vidare har ett programråd och en programgrupp med tjänstemän från kommunen bildats. Nästa steg i kommunikationsarbetet kring verksamheten blir nu att genom en medborgardialog lyssna in vad boråsarna vill se och uppleva i Orangeriet. Med utgångspunkt i Borås Stads definition av medborgardialog har en metod valts: konsultation i form av en enkät samt en dialog i form av ett dialogcafé. Tjänstemän och politiker delar ut enkäten samt börjar en dialog med allmänheten på öppna förskolan på Kristineberg. Enkäten finns tryckt i pappersform på plats på öppna förskolan en vecka innan dialogen genomförs samt under dialogen. Vi bjuder in allmänheten till dialogcafé på kvällen via annons i dagstidning, hemsida, sociala medier, affischering och direktutskick till föreningar. Enkäten kommer också att finnas i digital form på Borås Stads webbsida samt mejlas ut till gymnasieelever. Dialogen syftar också till att fånga upp boråsare som vill vara med i en fortsatt dialog som deltagare i en medborgarpanel. Förslag till beslut Miljö och konsumentnämnden beslutar att genomföra medborgardialog om innehåll och aktiviteter i Orangeri/Rådrum i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet I juni 2013 hölls en workshop om innehåll och aktiviteter i Orangeriet och Rådrummet. På denna deltog främst tjänstemän och politiker i Borås Stad. I augusti i år startades ett programråd bestående av chefer och tjänstemän från de förvaltningar och bolag som deltog i förstudien om Orangeriet. Programrådets uppgift är att ansvara för att aktiviteterna i Rådrummet görs till hela stadens angelägenhet. Ur programrådet har sedan en programgrupp på tjänstemannanivå bildats. Denna har till uppgift att identifiera och projektleda teman som tillsammans avspeglar hela stadens bidrag till det hållbara samhället. Miljöförvaltningen POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON 033-35 30 00 FAX 033-35 30 25
Datum 2014-11-14 Dnr 2014-3334 Sida 2(2) Nästa steg i kommunikationsarbetet kring verksamheten blir nu att genom en medborgardialog lyssna in vad boråsarna vill se och uppleva i Orangeriet. Medborgardialogen har två syften; dels ska medborgarna få inflytande över innehållet i verksamheten, dels ska de förtroendevalda få ökat underlag för bra beslut och komma närmare medborgarna. Resultatet från dialogen kommer att användas som underlag till både programgruppen och arbetet inom Miljöförvaltningens enhet för Hållbar konsumtion och livsstil (KLIV). Med utgångspunkt i Borås Stads definition av medborgardialog har en metod valts: konsultation i form av en enkät samt en dialog i form av ett dialogcafé. Tjänstemän och politiker delar ut enkäten samt börjar en dialog med allmänheten på öppna förskolan på Kristineberg. Enkäten finns tryckt i pappersform på plats på öppna förskolan en vecka innan dialogen genomförs samt under dialogen. Vi bjuder in allmänheten till dialogcafé på kvällen via annons i dagstidning, hemsida, sociala medier, affischering och direktutskick till föreningar. Enkäten kommer också att finnas i digital form på Borås Stads webbsida samt mejlas ut till gymnasieelever. Denna dialog syftar också till att fånga upp boråsare som vill vara med i en fortsatt dialog kring Orangeriets innehåll. Dessa kommer att få möjlighet att fylla i sina uppgifter under dialogen och därmed bli deltagare i en medborgarpanel. Medborgardialogen genomförs inom ramen för Orangeriets budget. Tidplan: 1 december kl. 9.00 12.00: Enkät delas ut och samtalas om på öppna förskolan på Kristineberg. 1 december kl. 17.30 20.00: Dialogcafé och enkät, Röda rummet samt teaterfoajén, Kulturhuset. 4 december kl. 14.00-18.00: Enkät delas ut och samtalas om på öppna förskolan på Kristineberg. Den slutliga bearbetningen av inkomna svar ska vara klar vid årets slut. Leif Schöndell Miljöchef Anastazia Kronberg Projektledare
Datum Dnr 2014-11-13 2014-3397 1(2) Siw Parhagen 033-35 31 80 siw.parhagen@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Förslag till sammanträdesdagar år 2015 Förslag till beslut Nämnden antar förvaltningens förslag till sammanträdesdagar år 2015. Med hänsyn till inlämningstider för årsredovisning, budget och ekonomisk uppföljning föreslår förvaltningen följande sammanträdesdagar för år 2015. Månad Datum Kommun- Anmärkning fullmäktige Januari 27 15 januari Nämndbudget 2015 senast 27 januari till Kommunstyrelsen Februari 24 19 februari Årsredovisning 2014 senast 25 februari till Kommunstyrelsen Mars 24 19 mars April 21 16 april FAH 16-17 april i Stockholm Maj 19 28 maj Budgetuppföljning t.o.m. april senast 20 maj till Kommunstyrelsen Juni onsdag 17 18 juni Augusti 25 20 augusti Budget 2016 senast 23 augusti till Kommunstyrelsen September 22 17 september Budgetuppföljning t.o.m. augusti senast 24 september till Kommunstyrelsen FAH höstmöte? Oktober 20 15 oktober MILJ ÖFÖRVALTNINGEN - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S W E B B P L A T S E- P O S T T E L F A X 501 80 Borås Sturegatan 42 boras.se miljo@boras.se 033-35 30 00 033-35 30 25
Datum Dnr 2014-11-13 2014-3397 2 (2) November 24 18-19 november December 8 17 december Tid: Tisdagar kl. 17.00 Leif Schöndell Miljöchef Siw Parhagen Nämndsekreterare Beslut skickas till Stadskansliet
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-11 Dnr 2013-280 Sida 1(2) Susanne Arneborg, 033-35 30 11 susanne.arneborg@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Energi- och klimatstrategi för Borås Stad Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att skicka förslag till Energi- och klimatstrategi på remiss enligt sändlista. Ärendet Miljö- och konsumentnämnden fick i budget 2013 uppdraget att ta fram en energioch klimatplan för Borås Stad. Uppdraget har sedan anpassats till Borås Stads riktlinjer för styrdokument och är numera en strategi. Energi- och klimatstrategin med bakgrundsrapport och Borås Stads miljömål uppfyller lagkravet att varje kommun ska ha en energiplan. Energi- och klimatstrategin skickas på remiss innan Miljö- och konsumentnämnden skickar ett slutgiltigt förslag till Kommunstyrelsen. Miljöförvaltningens utredning Energi- och klimatstrategin innehåller en framtidsbild, där energi och fysisk planering kopplas ihop. Framtidsbilden har målår 2035 och utgår från arbetet med Borås Stads översiktsplan. I strategin finns också mål för minskning av koldioxidutsläpp och energieffektivisering som har målår 2020. Målen tillsammans med beskrivningen av nuläget ger oss ett antal utmaningar för framtidens arbete. Strategierna visar oss hur vi ska möta utmaningarna och närma oss framtidsbilden. Sist i strategin beskrivs hur Energi- och klimatstrategin ska följas upp. Energi- och klimatstrategin med bakgrundsrapporten utgör tillsammans med Borås Stads miljömål den energiplan som lagen om energiplanering kräver att alla kommuner har. Leif Schöndell Miljöchef Susanne Arneborg Energisamordnare Miljöförvaltningen POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON 033-35 30 00 FAX 033-35 30 25
Datum 2014-11-11 Dnr 2013-280 Sida 2(2) Bilaga Energi- och klimatstrategi för Borås Stad, remissutgåva Bakgrundsrapport Sändlista för remissutskick
Remiss Energi- och klimatstrategi
Illustrationer: Ida Brogren
Innehåll Energi- och klimatstrategi... 5 Framtidsbild 2035 - fokus energi och klimat... 6 Strategier för att nå framtidsbilden... 8 Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil...8 Arbeta med klimatsmart upphandling...8 Skapa förutsättningar för resurseffektiva bebyggelsestrukturer...9 Minska klimatavtrycket från byggnader...9 Skapa förutsättningar för energieffektiviseringar inom näringslivet...9 Skapa förutsättningar för alternativa fordonsbränslen...10 Skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion...10 Skapa förutsättningar för utveckling och innovation...10 Mål...11 Uppföljning... 13 Så gjorde vi Energi- och klimatstrategin... 15 Energi- och klimatstrategi 3
Vision Borås 2025 Översiktsplan Framtidsbild energi och klimat Strategier Borås Stads miljömål 2013-2016 Mål Inklusive åtgärder Energi- och klimatstrategi 4 Energi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi Vi ska vara en ledande miljökommun! Istäcket i Arktis minskar och glaciärer försvinner, detta är bara ett par av de effekter vi idag ser av den globala uppvärmningen. Borås Stad har stora möjligheter att påverka de lokala klimatutsläppen och kan därmed dra sitt strå till den globala stacken och vara en förebild. I Borås har vi länge arbetat för minskade klimatutsläpp och kan se resultat i form av en minskning av koldioxidutsläppen från energianvändningen med hela 40 procent från 1990. Det är vi stolta över, men vi vet att arbetet med att minska klimatutsläppen behöver intensifieras. Minskningar av klimatutsläpp är inget som Borås Stad gör på egen hand. Det visar exempelvis minskningen av oljeanvändningen för uppvärmning av bostäder med 98 procent. Boråsarna har i hög grad varit delaktiga i arbetet och behövs även i fortsättningen i allt från klimatsmart konsumtion till ökad produktion av förnybar energi. Arbetet med att ta fram Energi- och klimatstrategin har skett tillsammans med översiktsplanearbetet eftersom energianvändningen är beroende av hur vi bygger i och runt vår stad. En medborgardialog har genomförts på 13 platser i kommunen. Borås Stads övergripande dokument Borås 2025 Vision och strategi förtydligas i Energi- och klimatstrategin med åtta strategier som ska leda oss mot det klimatsmarta samhället. Energi- och klimatstrategin innehåller en framtidsbild, där energi och fysisk planering kopplas ihop. Framtidsbilden har målår 2035 och utgår från arbetet med Borås Stads översiktsplan. I strategin finns också mål för minskning av koldioxidutsläpp och energieffektivisering som har målår 2020. Målen tillsammans med beskrivningen av nuläget ger oss ett antal utmaningar för framtidens arbete. Strategierna visar oss hur vi ska möta utmaningarna och närma oss framtidsbilden. Sist i strategin beskrivs hur Energi- och klimatstrategin ska följas upp. Energi- och klimatstrategi 5
Framtidsbild 2035 fokus energi och klimat Borås Stad är en ledande miljökommun. Borås Stad är öppen för ny kunskap och nya lösningar på energi- och miljöområdet. Boråsarna är väl medvetna om hur de kan minska sina klimatutsläpp genom minskad och medveten konsumtion, bra transportval och smart energianvändning. De kommunala förvaltningarna och bolagen är en förebild i arbetet med att effektivisera energianvändningen både för byggnader och transporter. Boråsarna och många andra aktörer i kommunen bidrar i arbetet mot det hållbara samhället. Borås är en tät och funktionsblandad stad. Detta ger invånarna möjlighet att lätt transportera sig till fots eller på cykel, eftersom den dagliga servicen finns inom bekvämt avstånd i den egna stadsdelen. Det är nära till det mesta. Borås stadskärna kännetecknas av ett levande stadsliv med bilfria gaturum som fungerar som mötesplatser. Stadslivet med bilfria gaturum finns även i stadsdelarna och i orterna. Förtätningen i orterna har gjort det möjligt att bevara och utveckla service lokalt. Det finns även goda möjligheter att transportera sig med kollektivtrafik mellan orten och Borås Stad. Servicen i orterna har även minskat resorna för de som bor på landsbygden eftersom den dagliga servicen finns lokalt. Kollektivtrafiken är strukturbildande för bebyggelseutvecklingen vilket innebär att bebyggelseutvecklingen och kollektivtrafiken hänger ihop. I strategiska lägen finns det bytespunkter som gör det möjligt att ställa bilen och smidigt transportera sig med buss, cykel eller till exempel elfordon. Det är enkelt att tanka bilen med biogas eller andra förnybara bränslen. Det finns även gott om laddstationer för elfordon. Infrastrukturen för cyklar är sammanhängande och anpassat för att vi mer och mer använder cykeln som transportmedel för både korta och långa sträckor. Digital infrastruktur finns i hela kommunen vilket möjliggör digital service i hemmet, även företagande och distansarbete har blivit enklare. Den digitala infrastrukturen har även ökat kulturutbudet och många bygdegårdar har exempelvis direktsända konserter. I Borås Stad används framförallt fjärrvärme för uppvärmning. Fjärrvärmen baseras på biobränslen och avfall. Biobränsleandelen i fjärrvärmeproduktionen har ökat. Dessutom tar vi bättre vara på spillvärme. 6 Energi- och klimatstrategi
Den lokala elproduktionen har ökat genom en satsning på kraftvärme som till stor del är fossilbränslefri. Elproduktion från vindkraft finns i kommunen. Den småskaliga elproduktionen är betydande eftersom det finns många små elproducenter som satsat på bland annat solceller. Stad och land kompletterar varandra. Staden erbjuder det urbana livet med stadsliv, arbetsplatser, bostäder, regionalt resande, kultur och utbildning. Landsbygden erbjuder bostäder, lugn, rekreation, biologisk mångfald, matproduktion och energiproduktion. Landsbygden är viktig för kretsloppet av biologiskt avfall. I staden produceras och används biogas samtidigt som landsbygden recirkulerar näringsresterna. Energi- och klimatstrategi 7
Strategier för att nå framtidsbilden Strategierna konkretiserar hur vi ska nå framtidsbilden. Om vi ska nå framtidsbilden behöver vi arbeta tillsammans. Varje strategi har huvudansvariga nämnder eller bolag. Ansvaret innebär att nämnden arbetar för att integrera strategin i sitt arbete. Genom att flera aktörer arbetar kontinuerligt med strategierna kan vi nå framtidsbilden. Borås Stad är drivande i arbetet och involverar medborgare, näringsliv och andra organisationer i arbetet.» Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil Mer än hälften av en familjs koldioxidutsläpp kommer från konsumtion. Borås Stad skapar mötesplatser där hållbarhetsfrågor står i fokus. Där kan man diskutera till exempel hållbar livsstil, stadsutveckling, klimat, miljö och energi. Genom utställningar, rådgivning och arrangemang på dessa teman kan boråsarna bli delaktiga i utvecklingen av det hållbara Borås och medvetna konsumenter. Ansvarig: Miljö- och konsumentnämnden, Borås Energi och Miljö AB» Arbeta med klimatsmart upphandling Inom koncernen Borås Stad orsakar konsumtion av varor ett större klimatutsläpp än energianvändningen. Genom att samverka med andra kommuner kan vi utveckla metoder för upphandling som minskar klimatutsläppen från koncernen Borås Stads konsumtion. Ansvarig: Tekniska nämnden i samarbete med Miljö- och konsumentnämnden 8 Energi- och klimatstrategi
» Skapa förutsättningar för resurseffektiva bebyggelsestrukturer Genom att inkludera energiplaneringen i översiktsplaneringen kopplas bebyggelseutveckling och energianvändning samman. Klimatsmart fysisk planering innebär att det är lätt för invånarna att göra rätt och leva klimatsmart. För att uppnå detta ska vi förtäta bebyggelsen där det är nära till bytespunkter och sammanhängande cykelnät. Många resande ger tätare turer och gör stråken ännu mer attraktiva. En medveten planering av bebyggelse ökar förutsättningarna för hållbara trafikslag. Ansvarig: Kommunstyrelsen» Minska klimatavtrycket från byggnader Byggnaders klimatavtryck påverkas av materialval och hur energieffektiv byggnaden är i drift. Vårt byggnadsbestånd kräver mycket energi per kvadratmeter jämfört med nybyggnationer. Klimatavtrycket från byggnader ska minskas genom ett livscykelperspektiv vid nybyggnation och renovering. Ansvarig: Lokalförsörjningsnämnden, de kommunala bostadsbolagen» Skapa förutsättningar för energieffektiviseringar inom näringslivet Minskad energianvändning innebär både minskade klimatutsläpp och minskade kostnader. Energieffektiviseringar har genomförts inom industrin, men det finns fortfarande goda möjligheter för lönsamma investeringar i energieffektivisering. Borås Stads energi- och klimatrådgivning ska nå ut bredare med rådgivning till olika verksamheter. Ansvarig: Miljö- och konsumentnämnden i samarbete med Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi 9
» Skapa förutsättningar för alternativa fordonsbränslen Klimatutsläppen från fordon har inte minskat sedan 1990. Fordonsbränsle utgör en betydande del av de totala koldioxidutsläppen från energianvändning. Borås Stad ska gynna alternativa bränslen genom att producera biogas och genom inköp av bilar som använder alternativa bränslen, samt planera en infrastruktur för alternativa bränslen med exempelvis laddning av elbilar. Ansvarig: Kommunstyrelsen, Servicenämnden, Borås Energi och Miljö AB, Borås Elnät AB» Skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion Produktion av förnyelsebar energi behöver öka eftersom användningen av fossila bränslen leder till koldioxidutsläpp. Ökad produktion av biobränsle är en utmaning om vi samtidigt ska bevara de biologiska och rekreativa värdena i våra skogar. Borås Stad ska testa metoder för produktion av biobränsle som utvecklar de biologiska och rekreativa värdena. Ansvarig: Borås Energi- och Miljö AB, Lokalförsörjningsnämnden, Miljö- och konsumentnämnden, de kommunala bostadsbolagen» Skapa förutsättningar för utveckling och innovation För att klara utmaningen med minskade klimatutsläpp och samtidigt skapa god livskvalitet för människor behöver vi många nya lösningar. Borås Stad ska delta i nätverk där vi tar del av andras erfarenheter och sprider våra egna. Borås Stad och de kommunala bolagen ska utveckla samverkan med lärosäten, andra offentliga aktörer och näringslivet för att stimulera utveckling och innovation. Ansvarig: Kommunstyrelsen, Miljö- och konsumentnämnden, de kommunala bolagen 10 Energi- och klimatstrategi
Mål Energi- och klimatstrategins mål kompletterar de mål som redan är fastställda i miljömålen. Ett mål handlar om energieffektivisering och ett om minskning av koldioxidutsläpp från energianvändning. De två målen är:» Utsläppen av koldioxid från energianvändning ska minska med 60 procent per invånare från 1990 till 2020.» Energianvändningen ska minska med 30 procent per invånare från 1990 till 2020. Koldioxidutsläpp från energianvändning per invånare Borås har redan minskat sina koldioxidutsläpp per invånare med 40 procent från 1990 till 2011. Målet innebär därför en minskning med ytterligare 20 procent fram till år 2020. Det är främst koldioxidutsläpp från uppvärmningen som har minskat. Exempelvis har användning av eldningsolja för uppvärmning av bostäder minskat med 98 procent. Användningen av fossila fordonsbränslen är på samma nivå som 1990. Stapeln för 2020 är framtagen genom att uppskatta potentialen för energieffektiviseringar och ökad produktion av förnybar energi. Energi- och klimatstrategi 11
MWh 35 Energianvändningen i Borås Stads geografiska område, per invånare Energianvändningen år 2016 enligt beslutat miljömål 8a. 30 25 20 15 10 5 0 1990 2000 2009 2010 2011 2016 2020 år Energianvändning per invånare. Diagrammet visar energianvändningen per invånare för Borås Stad som geografiskt område. Den höga energianvändningen år 2010 beror på att det året var ovanligt kallt. Energianvändningen har minskat med 13 procent från 1990 till 2011 vilket innebär att vi behöver minska med ytterligare 17 procent till år 2020. Potentialen för energieffektivisering inom olika områden har uppskattats för år 2020. Samman ställningen av energieffektiviseringspotentialen visar att målet för energianvändning år 2020 är rimligt men att det kräver ett fortsatt aktivt energiarbete. 12 Energi- och klimatstrategi
Uppföljning Ansvarig förvaltning och bolag ska arbeta in strategierna i sin verksamhet. Hur arbetet med strategierna fortlöper följs upp i samband med uppföljningen av Borås Stads miljömål. Åtgärder som behövs i arbetet med strategierna finns till viss del redan i Borås Stads miljömål 2013-2016. Ytterligare åtgärder tas fram av de förvaltningar och bolag som är ansvariga för strategierna och lyfts in i miljömålsarbetet. Uppföljningen av målen i Energi- och klimatstrategin integreras i miljömålsuppföljningen. Energi- och klimatstrategi 13
Så gjorde vi Energi- och klimatstrategin Arbetet med Energi- och klimatstrategins framtidsbild har skett till sammans med översiktsplane arbetet. Fyra scenarier togs fram för att visa hur ett hållbart samhälle skulle kunna se ut. Framtidsbilden är en mix av de fyra scenarierna och visar bebyggelse utveckling med till hörande transportsystem. Den har utgångspunkt i den framtidsbild som finns i arbetet med Borås nya översiktsplan. Scenarierna och framtidsbilden miljö bedömdes utifrån nio hållbarhetskriterier från visionen Borås 2025. Nuläges- och omvärldsanalysen gav oss ett antal utmaningar. Strategierna i Energi- och klimatstrategin har tagits fram för att möta utmaningarna och förverkliga framtidsbilden. En gemensam medborgardialog med översiktsplanearbetet genomfördes på 13 platser i kommunen. En buss utrustades med information och möjligheter att tycka till om utvecklingen av kommunen. Vid bussen kunde medborgare träffa politiker, fylla i en enkät eller sätta nålar på en karta. Bussen hade även ett klimattest där man kunde testa sina klimatvanor och reflektera över hur man kan leva på ett mer klimatvänligt sätt. 14 Energi- och klimatstrategi