Cykeltrafikprogram för Umeå kommun 2009-03-10



Relevanta dokument
Vinterdagene, Lillehammer Cykling i Umeå planering och vinterväghållning

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC)

Cykelplanering i Umeå. Bodö

Synpunkter och sammansta llning

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

FINSTRÖMS KOMMUN MÖTESPROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Nr TEKNISKA NÄMNDEN /09

CYKELSTÖDET CYKELSKOLAN FÖR VUXNA

INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD

Nyckeltal för trafiknämnden

Kundenkät gatumark hösten 2013

Nyckeltal för trafiknämnden

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Kiruna tätort och Tuolluvaara

Etikett och trafikvett

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

FUNKTIONSBESKRIVNING

Avslå den del av motionen som förespråkar enkelriktade cykelbanor.

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Moped klass II Kunskapsprov 2

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister

Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Upphandlingsunderlag för bostadsrättsföreningar

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd)

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

Gator och parker. Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå 2013

Cykelplan. Gävle 2010

Revisionsrapport Gatuunderhåll Hallstahammars kommun

Detaljplan för del av Skellefteå 4:1 med flera, ny bro över Skellefteälven, stadsdelen Centrala stan

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Framtida väghållningsansvar i Leksand

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni Göteborg Göteborgs Stad Trafikkontoret

Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå

För bättre trafiksäkerhet. Blomlådor i gatan

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Cykellysekampanj 2015

KVALITETSHANDBOK 1. Inledning 2. Vinterväghållning 3. Underhåll av vägnätet 4. Diken och vägtrummor 5. Vägområde och körbanebredd 6.

FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

TEMAMÖTE OM CYKEL- OCH KOLLEKTIVTRAFIKFRÄMJANDE ÅTGÄRDER - FREDRIKSHAMN OCH AALBORG 8-9. NOVEMBER 2012

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

Trafiköar för en bättre trafiksäkerhet.

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Svensk författningssamling

10 Gaturummets innehåll

Indikator 10 Drift och underhåll av GCM-vägar Johan Lindberg Trafikverket

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

Kartläggning, bedömning och åtgärder för gång- och cykelvägnätet. Piteå kommun

Sammanställning av utvärderingar i Västra Götaland

Resultat från webbenkät

Genomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

PitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun

Antagen KF 96, GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Kommunal författningssamling

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Konstgräs i trafikmiljö

11 DRIFT OCH UNDERHÅLL

CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten

Välkommen som testresenär på el-cykel

Rapport 2014:09 Driftprinciper för snöröjning och halkbekämpning

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK

Boende enkät Söderby 2:14 hösten 2011

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Hållbart resande. Lisa Ström GR, GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Effekter av trängselskatterna i Göteborg

Omsorg Chalmers Äldres livsmiljöer

SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Cykelhandlingsplan Mål och åtgärder

Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige

MM Öresund

Resvaneundersökning 1&2

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås

Nattstopp i kollektivtrafiken i Malmö

ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING 1(7)

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000

Byastuga, torsdagen den 10 november 2011

Praktiska tips i kollektivtrafiken

Fråga 1: Övergångsställen

VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTE. Gång- och cykelväg utmed Kläppavägen Åsa Gårdsskola kl 19:00

Resvaneundersökning. Kungens kurva 2012

BILHANDBOK Markbyggarna

Kap 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL

Cykelåret i Mölndal 2010

En kilometer shared space berättelsen om Dragarbrunnsgatan som en ny typ av innerstadsgata i Uppsala

Transkript:

Cykeltrafikprogram för Umeå kommun 2009-03-10

Mål Målet för Umeå kommun är att öka andelen resor med cykel genom att ha ett sammanhängande och säkert gång- och cykelvägnät i en stad där det är nära till allt! Mer konkret är målen: Att resor med cykel och resor till fots tillsammans ska bli de mest använda färdsätten (vardagar) för boende inom Umeå tätort. Att andelen resor som görs med kollektivtrafik, cykel eller fots utgör tillsammans minst 55% av alla resor för boende inom Umeå tätort år 2014. År 2022 utgör andelen minst 65% av alla resor. (KF 2008-05-26) Att trafiksäkerheten för cyklister ska förbättras. På lång sikt ska ingen cyklist dödas, skadas allvarligt eller invalidiseras i trafiken.

Upplägg Hur reser man i Umeå? Var finns potentialen att öka andelen resor med cykel? Hur ökar vi andelen resor med cykel? Hur ska det framtida huvudnätet för cykel se ut och skötas? Åtgärdsområden

Hur reser man i Umeå? Diagram 2: Färdsätt samtliga resor (%), vardagar (256 000 resor i kommunen, 200 000 resor Umeå tätort, 56 000 resor utanför tätorten) Umeå kommun 57 8 19 16 Boende i Umeå tätort 51 7 22 19 Boende utanför tätorten 78 9 6 7 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% bil buss cykel till fots övrigt

Cykelfrekvens Cykelfrekvens. Umeå kommun (%) vinterhalvåret 21 11 7 61 sommarhalvåret 47 21 9 23 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% dagligen varje vecka varje månad sällan/aldrig

Var finns potentialen att öka andelen resor med cykel? Diagram 6: Färdsätt för olika restider (%) Umeå kommun år 2006 0-9 min 52 1 24 23 10-19 min 61 3 21 14 1 20-29 min 57 11 17 15 30-44 min 54 20 10 16 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% bil buss cykel till fots övrigt

Hur långt hinner man på 10 minuter?

Hur ökar vi andelen resor med cykel? Översiktsplanering Ökad arbetspendling Säkra skolvägar Hög driftstandard Säkerhet Trygghet Attityder och beteenden

Hur ska det framtida huvudnätet för cykel se ut och skötas? Arbetar med ett huvudvägnät och ett övrigt gång- och cykelvägnät.

Huvudnätet ska hålla hög standard avseende: Framkomlighet Trafiksäkerhet Belysning Drift och underhåll Ska vara gena och raka sträckningar Cykelvägnätet ska vara sammanhängande och gent med god framkomlighet samtidigt som det är tryggt och säkert

Cykeltrafikprogram Barmarksunderhåll Besiktning Åtgärder av skador Röjning av sly Kontroll av belysning Underhållssopning

Besiktning Huvudvägnätet ska besiktigas per cykel minst en gång om året. Syftet är att hitta brister och åtgärda dem. En cyklist är känsligare för nivåskillnader (kanter, gropar mm) än en bilist.

Åtgärder av skador Akuta fall/trafikfarliga fel åtgärdas inom 24 timmar från kännedom. Mindre skador som konstateras genom besiktningen och åtgärdas inom 30 dagar. Mer omfattande skador åtgärdas inom beläggningsprogram/gatuombyggnadsprogram

Röjning av sly Genomförs årligen för att öka tryggheten och säkerheten samt framkomligheten för underhållsfordon. Övrigt gc-vägnät röjs vid behov.

Gatubelysning All belysning kontrolleras vår och höst. Alla lampor byts vart fjärde år p g a ljusnedgång.

Underhållssopning Sker årligen på huvudvägnätet av t ex löv och barr. Övrigt gc-vägnät underhållssopas på utsatta delar. Centrala stan underhållssopas med tätare intervall.

Cykeltrafikprogram Vinterunderhåll Plogning Halkbekämpning Isrivning Sandupptagning

Plogning Startkriterier: Prioriterade gång- och cykelvägar 2 cm snödjup Oprioriterade gång- och cykelvägar 5-8 cm snödjup Under pågående snöfall tillåts större snödjup. Startkriteriet är behovsprövat område för område. Insatstiden, d v s den tid det tar från avrop till dess att gång- och cykelvägarna är snöröjda, får vara: Högst 4 timmar på det prioriterade gång- och cykelvägnätet Högst 10 timmar på det oprioriterade gång- och cykelvägnätet

Cykeltrafikprogram Halkbekämpning Startkriterier: Prioriterade gång- och cykelvägar halkbekämpas i förebyggande syfte, dvs fordon med sandutrustning kör två gånger per vecka över vägnätet och åtgärdar halka. Övriga gång- och cykelvägar åtgärdas vid behov / när halka har uppstått.

Isrivning Huvudvägnätet isrivs i förebyggande syfte med utrustning anpassad till de upphandlingskrav som gäller. Övrigt gc-vägnät åtgärdas vid behov.

Sandupptagning Sandupptagning ska starta på det prioriterade nätet, då det är de ytor som har sandats mest under vintern. En första sopning ska ske när stor del av ytan är snö- och isfri. Denna grovsopning utförs för att minska olycksrisken. Så fort snön och isen har tinat bort sopas sedan alla cykelvägar rena från sand. Detta arbete ska vara avslutat 31 maj varje år.

Tack! Katarina Bergström och Torbjörn Sandberg Katarina.bergstrom@umea.se Torbjorn.sandberg@umea.se

BILDER