Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration i det fortsatta miljöarbetet. Gröna nyckeltal De gröna nyckeltalen visar i konkreta siffror på tillstånd och trender som är relaterade till miljön. De gröna nyckeltalen ska användas för att följa upp miljöpåverkan och miljötillstånd i kommunen som helhet, men också för att följa kommunens egen verksamhet. De flesta av Höörs kommuns gröna nyckeltal följer kommunförbundets förslag och kan därför användas även för jämförelser mellan kommuner. Nyckeltalen kommer med tiden att behöva ändras och kompletteras så att de ger en så bra och rättvisande bild av miljötillstånd, miljöpåverkan och resursanvändning som möjligt. De nationella miljömålen Miljöbokslutet har en klar koppling till de 15 nationella miljökvalitetsmål som fastställts av Sveriges riksdag. Flera av de gröna nyckeltalen berör fler än ett miljömål. Miljömålen ska genomsyra allt arbete och alla verksamheter för att nå det övergripande målet - en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundtlandkommissionen 1998). Kommunens miljöinsatser 22 Under året har en rad åtgärder genomförts som på ett eller annat sätt bidrar till en bättre miljö. Här följer ett urval: Påbörjat en dagvattenutredning. Utredningen ska leda fram till en policy kring hantering av dagvatten. Arbetet ska ge bättre rening och omhändertagande av dagvattnet innan det släpps ut i vattendragen. Ambitionen är också att utjämna flödestoppar samt minska belastningen på reningsverken. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande av dagvatten från cirkulationsplatsen, väg 2, vid Höörsån. Påbörjat om- och tillbyggnad för att förbättra drift, effekt och kapacitet vid Ormanäs reningsverk. Fortsatt inventering och krav på att åtgärda enskilda avlopp. Påbörjat utbyggnad av gång- och cykelväg vid Östergatan. Åtgärden innebär ökad trafiksäkerhet, vilket förväntas minska biltrafiken och öka andelen barn som går eller cyklar till skolan. Ombyggnad av övergångsställen vid Södergatan för att höja trafiksäkerheten och därmed stimulera gång- och cykeltrafik. Ombyggnad av busshållplatser. Ytterligare fyra hållplatser har försetts med väderskydd. Tio hållplatser har handikappanpassats, vilket leder till att behovet av färdtjänstresor med taxi minskar. Kostnadsfri energirådgivning till allmänheten två dagar i veckan. Lansering av papperspåsar, istället för plastpåsar, för hushållens komposterbara del av avfallet. Åtgärden är frivillig men har fallit väl ut tack vare god marknadsföring. Omkring 15% av hushållen i Höör har gått över till papperspåsar. Åtgärden innebär att mängden plast som går till deponi kan minska. Via Ringsjökommittén genomfört provfiske och inventering av bottenvegetation i Ringsjön för att kunna bedöma miljötillståndet i sjön och behovet av eventuella åtgärder. Inlett arbete med åtgärdsförslag. Avslutat fördjupad inventering av värdefull skog; hotade och sällsynta insekter i bokskog. Genomfört inventering av jätteträd i kommunens södra del. Anlagt, ha våtmark i Snogeröd för att minska övergödningen i Ringsjön. Röjt och stängslat 7 ha av kommunens mest värdefulla naturbetesmarker. Stängslat och återinfört bete i två tätortsnära ekhagar för att gynna biologisk mångfald och skapa en god boendemiljö.
Planerade åtgärder 2 Inköp av ekologiskt producerad mjölk till skolmatsalarna. Utbildning av samtliga skolbussförare i heavy eco-driving, dvs miljövänlig (och ekonomisk) körteknik. Inventering av hotade och sällsynta insekter knutna till grov ek. Anläggning av,8 ha våtmark vid Finnhult för att minska övergödningen av Ringsjön. Anläggning av utjämningsmagasin (dammar) för omhändertagande av dagvatten och dräneringsvatten på Industriområde Syd och Höör Väster. Avsluta ombyggnad av Ormanäs reningsverk. Upprätta register över oljecisterner för att förbättra tillsynen samt information till cisternägare om kontrollskyldighet. Deltagande i länstäckande tillsynskampanj om kemikalielagring i cisterner. Utökad energirådgivning. Behovet och intresset av den kostnadsfria energirådgivningen har ökat. Under våren 2 utökas därför verksamheten med tre informationskvällar om alternativa energiformer och effektiv elanvändning. Höörs kommuns gröna nyckeltal För Höörs kommun finns för närvarande 2 gröna nyckeltal för att mäta miljötillstånd och miljöpåverkan. Här har de samlats i två grupper. Den första gruppen med rubriken Kommunen som geografiskt område ska spegla miljöpåverkan och miljötillstånd i hela kommunen, medan nyckeltalen under rubriken Kommunen som organisation ska mäta hur kommunens egna verksamheter och förvaltningar påverkar miljön. Vissa nyckeltal har av olika skäl förändrats eller räknats om sedan det förra miljöbokslutet (2-21). KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE Energianvändning Total energianvändning per invånare (kwh/inv) 268 1 - - Uppvärmning och elanvändning i bostäder (kwh/inv) 7124 751 - - Uppvärmning och elanvändning i servicesektorn (kwh/inv) 426 471 - - Utsläpp av fossil koldioxid (ton/invånare) 4, 4,8 - - Källa: SCB På energiområdet finns mycket kvar att göra. Mycket energi kan sparas genom relativt enkla åtgärder, som att stänga av elektriska apparater ordentligt istället för att ha dem på stand-by. Biltrafik och uppvärmning står för merparten av utsläppen av fossil koldioxid. Siffrorna för år 21 och 22 finns tillgängliga först i april 2. Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%) 9 8 7 6 5 4 2 1 62 6 8, Höör Värme AB Fjärrvärmeverket eldas med flis och gasol. År 22 utgjorde flisvärme hela 8% av den totala produktionen, vilket är positivt då fliseldning, till skillnad från gasol, inte bidrar till växthuseffekten. Den höjda andelen biobränsle beror på att man under år 22 eldat med flis även under sommaren, vilket
inte skett tidigare. Fler kunder har anslutits till fjärrvärmenätet, vilket underlättar drift av flispannan under sommaren. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö Markanvändning biologisk mångfald Skyddad natur (% av kommunens yta) - 1, 1, 1,4 Källa: Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen Den skyddade arealen behöver öka om vi på sikt ska kunna bevara den biologiska mångfalden. Den ökning som skett mellan år 21 och 22 beror dels på Skogsvårdsstyrelsens arbete med biotopskydd, dels på att ett Natura 2 område (Klintaskogen) tillkommit. Miljömål: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö Observationer av rödlistade arter i kommunen 1996 1997 1998 14 25 61 12 6 15 Källa: ArtDatabanken Nyckeltalet speglar inte miljötillståndet direkt utan snarare aktiviteten vad gäller kartläggning och kunskap om värdefull natur. Såväl privatpersoner som myndigheter och organisationer kan rapportera fynd av hotade eller sällsynta arter till ArtDatabanken. Rapportering och registrering sker med viss eftersläpning varför siffrorna även för tidigare år kommer att förändras. Miljömål: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap Miljöanpassat skogsbruk (% av skogsarealen) FSC 8 8 8 PEFC 18 29 Totalt 26 7 8 Källa: Skogssällskapet, Sveaskog, Sydved, Södra FSC och PEFC är två olika miljöcertifieringssystem för skogsbruket. Arbete pågår för att få de båda systemen att närma sig varandra. Fortfarande finns dock skillnader, vilket gör att de redovisas var för sig. I hela landet är ca 45% av den produktiva skogsmarken FSC-certifierad. (FSC= Forest Stewardship Council, PEFC= Pan-European Forest Certification) Miljömål: Levande skogar, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag Åkermark godkänd för produktion av KRAV-märkta livsmedel (% av åkerarealen) 7 6 5 4 2 1 1,1,4 5,8 Åkermark med EU-stöd för ekologisk odling (% av åkerarealen) 1 9 8 7 6 5 4 2 1 5,2 5,4 7,5 8,1 Källa: KRAV 9,5 1998 Källa: Jordbruksverket via Kommunförbundet Den ekologiskt odlade arealen visar en tydligt ökande trend, vilket är positivt. Det föreslagna målet för Skåne är att minst 1% av åkerarealen ska vara ekologiskt odlad år 25 (2% till 21). Det nationella målet är högre, 2% till 25, men det har bedömts vara orealistiskt för Skånes del. Arealen åkermark som omfattas av miljöstöd för ekologisk odling är nästan dubbelt så stor som KRAV-arealen. Det beror dels på att det finns lantbruk som väljer att odla ekologiskt utan att ansluta sig till KRAV, dels på att djuruppfödare, hästgårdar med flera har miljöstöd för ekologiskt odlade betes- och slåttervallar, utan att i övrigt ha en ekologisk produktion. Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Luft Trafikens utsläpp av VOC (kg/invånare) - 18 - - Källa: Skånes Luftvårdsförbund VOC är ett samlingsnamn för en grupp kemiska ämnen (flyktiga organiska kolväten) med negativa effekter på hälsa och miljö. Ämnena bildas bland annat vid förbränning av bensin och dieselolja. Statistik för år 21 och 22 finns ännu inte tillgänglig. Miljömål: Frisk luft, Giftfri miljö, God bebyggd miljö Vatten Godkända enskilda avlopp (%) - 82 8 86 Höörs kommun arbetar sedan ett antal år tillbaka med en systematisk inventering av alla enskilda avlopp. Ringsjöns och Kävlingeåns avrinningsområden är avslutade, medan drygt anläggningar i Rönneås och Helgeås avrinningsområden återstår. De avlopp som vid inventeringstillfället inte uppfyller miljöbalkens krav på rening och funktion ska åtgärdas inom en viss tid. I hela kommunen finns ca 225 enskilda avlopp. Miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker Enskilda brunnar vattenkvalitet (%) 1996 1997 1998 Bakt 9 1 9 6 16 6 Nitrat 2 18 1 12 22 2 Nyckeltalet visar andelen vattenprov från enskilda brunnar som visar för höga bakteriehalter (otjänligt) respektive höga nitrathalter (tjänligt med anmärkning). Vanligaste orsaken till höga bakteriehalter är felkonstruerade brunnar som gör att ytvatten tränger in. I vissa områden finns även problem med inträngning av avloppsvatten. Höga nitrathalter är svårare att åtgärda. Orsaken är ofta förhöjda kvävehalter i grundvattnet; ett problem som hänger ihop med jordbruk och övergödning. Miljömål: Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Giftfri miljö, God bebyggd miljö Slam Tungmetaller i slam (mg/kgts) gränsvärde 199 Kvicksilver 2,5 1,,52,41,5 Kadmium 2, 2, 1,1 1,5 1,4 Bly 1 15 14 1 Godkänt slam (%) - 1 1 1 Återförd fosfor från slam (%) - 1 1 1 Att återföra näringsämnen från reningsverkens slam till jordbruksmark är viktigt ur kretsloppssynpunkt. Men ett problem är att slam innehåller tungmetaller, som kan vara skadliga på sikt. Därför pågår mycket diskussioner om huruvida lantbruket ska ta emot slam eller inte. Gränsvärdena i tabellen ovan anger de halter som enligt lag måste underskridas för att slammet ska få användas i jordbruket. Kadmium är det ämne som uppvisar högst halter i förhållande till gällande gränsvärden. Några av källorna till höga kadmiumhalter är bromsbelägg på bilar och utfällning från galvaniserade stuprännor. Cigarrettaska är en annan kadmiumkälla. Kvicksilverhalterna har sjunkit drastiskt sedan arbetet med att sanera gamla tandläkarmottagningar startade. Även blyhalterna har sjunkit, mycket beroende på övergången till blyfri bensin. Slammet från reningsverken i Höörs kommun återförs till jordbruket eller används i jordtillverkning. En del har under 22 också använts för att täcka en gammal deponi. Miljömål: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap Avfall Insamling för återvinning (kg/invånare) papper 8,2 92,1 86,7 glas 19,5 17,1 18,8 metall 1,7 1, 1,9 plast (1,9) 2,6 2,9 Källa: MERAB
Deponerat hushållsavfall (kg/invånare) - 146 1 146 Källa: MERAB När det gäller mängden insamlat och återvunnet material syns inga tydliga trender. Mängden återvunnen plast år 2 är satt inom parentes då den inte går att jämföra med senare års siffror, bland annat på grund av att s k industriplast ingår samt att kraven från återvinningsföretagen höjts när det gäller kvaliteten på det insamlade materialet. Nyckeltalet för deponerat hushållsavfall innefattar utöver avfall direkt från hushållen även avfall från vissa verksamheter som biobränsleaska och tvätt av trottoarer. I Höör tenderar mängden deponi som hushållen lämnar på återvinningscentralen tyvärr att öka. Ökningen var hela 26 procent mellan år 21 och 22. Nyckeltalen för återvunnet och deponerat avfall gäller för Höör, Hörby och Eslöv tillsammans. Miljömål: God bebyggd miljö KOMMUNEN SOM ORGANISATION Transportenergi för tjänsteresor (kwh/årsarbetare) 12 115 11 15 1 95 1186 164 157 Källa: Höörs komun Nyckeltalet är ett mått på hur mycket energi från fossila bränslen som kommunens anställda förbrukat på tjänsteresor under året. En jämförelse med några andra kommuner som redovisat gröna nyckeltal visar att Höörs kommun ligger ganska bra till. För år 2 redovisar Landskrona 148 kwh/åa, Sjöbo 15 kwh, medan Karlstad redovisar 76 kwh/åa. En förklaring till den relativt låga förbrukningen i Höör kan vara de goda tågförbindelserna som minskar antalet bilresor över längre avstånd. Sedan några år finns Skånekort (länstrafikkort) för utlåning till personalen. År 22 utökades antalet från två till tre stycken och nyttjandegraden är fortsatt mycket hög. Andel ekologiska livsmedel i kommunal förvaltning (% av värdet) - 1,, Endast en liten del av de livsmedel som köps in till skolmatsalar m m i Höörs kommun utgörs av ekologiskt odlade livsmedel. Från och med år 2 finns dock ett beslut om inköp av ekologiskt producerad mjölk. Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Användning av värme i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) - 16 16 15 Användning av el i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) - 78 76 88 Förnybar energi i kommunens lokaler (%) - 2 24 2 Den förnybara energin består framförallt av fjärrvärme från fliseldning. Tio procent utgörs av biogas som framställs och förbrukas på reningsverket i Ormanäs.