Myndigheters handlingsberedskap myndigheters handlingsberedskap Marcia Grimes och Rutger Lindahl Uppmärksamheten i det svenska samhället för naturkatastrofer, kriser och krig är hög. En rad händelser, t.ex. terrorattackerna i USA, Spanien, Indonesien och Storbritannien, liksom flodvågskatastrofen i Sydostasien och årets omfattande översvämningar i Centraleuropa har ökat svenska folkets medvetenhet om hot och risker i samhället. Frågan om hur väl förberedda myndigheterna är för att hantera dessa risker och hot har, bl.a. genom debatten kring flodvågskatastrofen 2004 fått ökad aktualitet. När det gäller frågan hur svenskar uppfattar olika storskaliga risker finns en rad undersökningar (Sjöberg 2004), men det är sämre ställt med studier av hur allmänheten uppfattar myndigheternas beredskap och förmåga att hantera sådana. I 2005 års SOM-undersökning ingår frågor som gör det möjligt att analysera vad det är svenska folket oroar sig för, samt om det finns några mönster när det gäller vilka som är mest och minst oroade. I den här redovisade studien inriktas också intresset mot sambandet mellan riskuppfattning och eget beteende. Påverkas svenskarnas val av resmål eller färdsätt av grad av oro för terrorism och naturkatastrofer? När det gäller myndigheters krisberedskap inriktas analysen på att belysa allmänhetens uppfattning om man kan lita på att regeringen, kommunerna, försvaret, sjukvården, räddningstjänsten och andra offentliga instanser har god handlingsberedskap och kan hantera kriser som drabbar Sverige eller berör svenskar. Slutligen riktas intresset mot det speciella hotområdet terrorism. Hur ställer sig svenska folket till åtgärder som föreslås för att hindra framtida terrorattacker? Oroande inför framtiden I vår omgivning förekommer ständigt företeelser som kan upplevas som hot. De kan befinna sig på olika nivåer. I den första SOM-undersökningen, som genomfördes 1986, visade resultaten att det gick att urskilja tre dimensioner: 1) global; 2) krigsrisk och 3) terrorism. I den globala dimensionen ingick bl.a. oro för befolkningsökningen, oro för de militära rustningarna, oro för miljöförstöringen och oro för motsättningar mellan rika och fattiga länder. Krigsriskdimensionen var starkt präglad av det kalla kriget och den militära spänningen mellan NATO och Warszawapakten. Att terrorism framträder som en egen dimension kan sannolikt förklaras med att mordet på statsminister Olof Palme inledningsvis kopplades till internationell terrorism (Lindahl 1987). 445
Marcia Grimes och Rutger Lindahl Tio år senare, dvs. i mitten av 1990-talet, finner vi i resultaten från SOM-institutets undersökningar att hotbilden i stort sett är oförändrad. Miljöförstöring, arbetslöshet, ekonomisk kris och terrorism är de faktorer som svenskar uppfattar som mest oroande. Att notera är att terrorism kommer först på delad sjätteplats när hoten prioriteras (Lindahl 1995). I tabell 1 visas resultaten från 2005 års undersökning av svenska folkets uppfattning om vad som upplevs som oroande inför framtiden. Generellt ligger nivån på svenskarnas oro fortfarande relativt högt. Liksom tidigare intar miljöhot en toppplacering tillsammans med oro för fattigdomen i tredje världen och arbetslöshet. Terrorism har prioriterats upp, vilket framstår som naturligt efter det ökade antal terrorattacker som förekommer runt om i världen. I SOM-undersökningen från år 2001, dvs alldeles efter attackerna i New York och Washington, var 60 procent bland svenskarna mycket oroade för terrorism (se inledningskapitlet). Dessa ämnen ges omfattande utrymme i massmediernas omvärldsbevakning och uppfattas kunna innebära dramatiska förändringar i den fysiska tillvaron. Samtidigt har oron för militära konflikter gradvis sjunkit sedan det kalla krigets slut i början på 1990-talet. Att notera är att oron för ekonomisk kris och för ökade flyktingströmmar minskat sedan mitten av 1990-talet. Trots en allt intensivare internationell debatt kring världens sinande resurser av icke förnybara energiresurser, t.ex. olja, uppfattar svenskarna inte sinande oljekällor som särskilt oroande. Tabell 1 Uppfattningar av olika risker i form av oro inför framtiden Andel som finner dessa risker: Inte alls eller Ganska eller Antal inte särskilt mycket Oroande inför framtiden svarande Medelvärde a oroande oroande Miljöförstöring 1659 3,4 10 90 Förändringar i jordens klimat 1656 3,4 12 88 Terrorism 1662 3,3 17 83 Fattigdomen i tredje världen 1653 3,3 14 86 Stor arbetslöshet 1659 3,3 12 88 Naturkatastrofer 1657 3,1 24 76 Ekonomisk kris 1646 2,8 40 60 Ökat antal flyktingar 1649 2,7 43 57 Militära konflikter 1641 2,7 46 54 Sinande oljekällor 1642 2,7 47 53 Kommentar: Fråga: Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Svarsalternativ: Inte alls oroande (=1) till mycket oroande (=4). a Medelvärde på en skala från 1 (inte alls oroande) till 4 (mycket oroande). 446
Myndigheters handlingsberedskap Det faller sig i detta sammanhang naturligt att ställa frågan varför svenskar uppfattar terrorism som så hotande, när Sverige inte varit föremål för någon terrorattack eller utpekats som något primärt mål för terrorhandlingar. En möjlig förklaring kan vara att svenskar i förhållandevis stor utsträckning reser utomlands. Enligt den senaste SOM-undersökningen reste närmare två tredjedelar bland befolkningen utomlands under de senaste 12 månaderna. Terrorhotet kan uppfattas osannolikt i den svenska miljön, men däremot, vilket exempelvis också visats på semesterön Bali eller i Mellanöstern, ha allvarliga konsekvenser för svenskar utomlands. Vad ligger bakom oro för terrorism? Som fenomen betraktat har terrorism också egenskaper som inom riskforskningen betraktas som mest riskfyllda och som framkallar starkast oro bland allmänheten: konsekvenserna av en terrorattack tenderar att vara drastiska och händelsen är bortom den egna kontrollen. Även om dessa empiriska iakttagelser kan förklara varför terrorism väcker större oro för framtiden än sinande oljekällor, så kan de inte förklara varför vissa människor känner större oro än andra (Sjöberg 2004). Kan det bero på att olika människor tar del av olika mycket information och från olika källor, dvs. på att underlaget för bedömningen av utvecklingen i omvärlden varierar? Framträder något mönster i resultaten, t.ex. vad gäller olika demografiska grupper? Tabell 2 Förklaringsfaktorer bakom oron för terrorism och för naturkatastrofer Terrorism oroande Naturkatastrofer oroande Bivariata Multivariat Bivariata Multivariat samband modell samband modell Hur ofta man reser utomlands a -0,08 *** i.s. -0,11 *** -0,10 * Ser på Rapport eller Aktuellt 0,16 i.s. 0,06 ** i.s. Ser på SVT:s morgonnyheter a 0,09 i.s. i.s. i.s. Ser på Nyheterna i TV4 a 0,10 *** 0,15** 0,10 *** 0,16 ** Intresse för internationella frågor a i.s. i.s. i.s. i.s. Man -0,18 *** -0,30*** -0,28 *** -0,34 *** Ålder 0,29 *** 0,013*** 0,14 *** 0,003 ** N (R 2 adj ) 1513 (0,13) 1513 (0,29) Kommentar: Beroende variabler: Hur oroande man anser terrorism respektive naturkatastrofer vara inför framtiden. Svarsalternativ: inte alls oroande (=1) till mycket oroande (=4). i.s. = icke signifikant, * p < 0.10, **p < 0.05, ***p < 0.001. a Variabeln har kodats om så att dess lägsta värde är 0 och högsta värde är 1. Dessa omkodningarna påverkar inte de koefficienterna i de bivariata analyserna men däremot underlättar tolkningen i de multivariata modellerna. 447
Marcia Grimes och Rutger Lindahl Innehållet i tabell 2 är resultat av en analys inriktad på att belysa hur oro för terrorattacker varierar beroende på följande faktorer: 1) hur ofta man reser utomlands; 2) hur mycket man ser på nyhetssändningar i tv; 3) nivån på intresse för internationella frågor; 4) kön och slutligen också 5) ålder. Som jämförelse görs motsvarande analys när det gäller oro för naturkatastrofer, vilket aktualiserats genom flodvågskatastrofen och de stora översvämningskatastroferna i Europa. Det är främst två egenskaper som skiljer de mer från de mindre oroliga. De är egenskaperna att vara kvinna och äldre. När de bivariata sambanden analyseras visar det sig att de som reser utomlands ofta är mindre oroliga både för terrorism och naturkatastrofer än de som sällan reser. Detta resultat kan tolkas på olika sätt. Ett sätt är att förmoda de som är mera oroliga helt enkelt väljer att resa utomlands mindre. Ett annat sätt är att utgå ifrån att de som reser relativt mycket skaffar sig förstahandsinformation om förhållanden i omvärlden, vilket gör dem bättre skickade att tolka och mindre beroende av massmedieförmedlad information, vilket de som inte reser främst har att förlita sig på. Massmediernas rapportering om händelser som äger rum i andra geografiska områden och kulturer kan betyda stora tolkningsproblem för dem som saknar egna referenser. Av resultaten framgår att nivån på nyhetskonsumtion spelar en tydlig roll för upplevelsen av orosmoment inför framtiden. Högkonsumenter av nyhetssändningar från Sveriges television och TV4 är mer oroade för terrorism och naturkatastrofer än de som mer sällan ser på denna typ av program. Sambanden är dock relativt svaga. Anmärkningsvärt är att det inte framträder någon signifikant skillnad i oro för vare sig terrorism eller naturkatastrofer om hänsyn tas till nivå på intresse för internationella frågor. När dessa förklaringar ställs mot varandra och mot kön och ålder, visar det sig att bara en faktor fortfarande visar tydligt samband med oro, nämligen hur ofta man ser på Nyheterna i TV4. De som dagligen ser detta program har ett klart högre medelvärde än de som sällan ser det, vad beträffar oro för terrorism och naturkatastrofer. Orsaken till detta förhållande går inte att klarlägga med det material som står till förfogande i denna undersökning. I detta sammanhang kan det vara av intresse att notera att både Sveriges television och TV4 ges högt förtroende för sin rapportering om kriser och katastrofer. Sveriges television ges mycket eller ganska högt förtroende av 79 procent bland svenskarna. Motsvarande är för TV4 66 procent, för morgonpress 54 procent och kvällspress 18 procent. Skillnad mellan könen framträder också tydligt. Medelvärdet för män ligger 0,30 enheter under motsvarande värde för kvinnor. Även ålder spelar en betydande roll. Använder man ett generationsmått på 20 år skiljer sig generationerna klart från varandra (0,26) och oron ökar med stigande ålder. Mönstret är likartat både när det gäller oro för terrorism och för naturkatastrofer. Påverkar oro beteende? Ett annat sätt att skatta allmänhetens oro för större kriser är att undersöka om deras uppfattning om risker förknippade med olika aktiviteter påverkar deras beteende. 448
Myndigheters handlingsberedskap För att fånga upp denna aspekt ställdes i SOM-undersökningen 2005 en fråga om oro för den egna säkerheten har betydelse vid val av resmål och färdsätt i samband med semesterresor. Tabell 3 Säkerhetstänkande i val av resmål och färdsätt Säkerhet betydelsefull vid val av: Resmål Färdsätt Mycket stor betydelse 24 19 Ganska stor betydelse 41 32 Inte särskilt stor betydelse 26 36 Ingen betydelse alls 9 13 Summa procent 100 100 Medelvärde (1=ingen betydelse alls, 4=Mycket stor betydelse) 2,8 2,6 Antal svarande 1661 1646 Kommentar: Fråga: Har oro för din säkerhet betydelse när du väljer resmål och färdsätt på semesterresor? Svarsalternativ: ingen betydelse alls (=1) till mycket stor betydelse (=4). De frågor som ställdes var formulerade ganska brett för att fånga upp så många aspekter som möjligt av svenskarnas säkerhetstänkande. De nivåer på säkerhetstänkande som framgår i tabell 3 kan alltså grundas på bedömning av t.ex. oro för att bli rånad, att råka ut för matförgiftning eller bli utsatt för en terrorhandling. Eftersom det inte finns resultat från tidigare undersökningar att jämföra med går det inte att avgöra om de i tabell 3 redovisade absoluta nivåerna på säkerhetstänkande skall anses höga eller låga. Det kan dock konstateras att det föreligger en tydlig nivåskillnad mellan säkerhetstänkandet vid val av resmål jämfört med val av färdsätt. Resultaten visar att det i hög grad är samma personer som uppger hög oro i båda fallen. Av dem som uppgav hög oro för den egna säkerheten vid val av resmål oroade sig 70 procent också för säkerheten vid val av färdmedel för semesterresan. Överhuvudtaget bedömde dessa personer att det fanns anledning till betydande oro för i stort sett alla de faktorer som användes i den inledande frågan om vad som ger svenska folket anledning till oro för framtiden. Utan möjlighet att särskilja alla dessa faktorer, koncentreras analysen till sambandet mellan oro för terrorism och säkerhetstänkande vid val av resmål och färdsätt. För att kunna göra en djupare analys av vad som kan ligga bakom säkerhetstänkandet, konstruerades ett orosindex. Det är sammansatt av medelvärdet på hur oroande en person bedömer följande risker: ekonomisk kris, ökat antal flyktingar, fattigdomen i tredje världen, stor arbetslöshet och militära konflikter. 449
Marcia Grimes och Rutger Lindahl Tabell 4 Förklaringar till säkerhetstänkandet vid val av resmål och färdsätt Val av resmål Val av färdsätt Bivariata Multivariat Bivariata Multivariat samband modell samband modell Terrorism oroande a 0,28*** 0,72*** 0,28*** 0,57*** Naturkatastrofer oroande a 0,21*** 0,25*** 0,23*** 0,25*** Oro index a 0,17*** i.s. 0,24*** 0,59*** Man -0,18*** -0,20*** -0,17*** -0,20*** ålder 0,16*** i.s. 0,16*** 0,005*** N (R 2 adj) 1618 (0,10) 1606 (0,12) Kommentar: Beroende variabeln bygger på frågan: Har oro för din säkerhet betydelse när du väljer resmål och färdsätt på semesterresor? Svarsalternativ: ingen betydelse alls (= 1) till mycket stor betydelse (=4). * p < 0.10, **p < 0.05, ***p < 0.001. a Variabeln har kodats om så att dess lägsta värde är 0 och högsta värde är 1. Dessa omkodningar påverkar inte koefficienterna i de bivariata analyserna men däremot underlättar de tolkningen i de multivariata modellerna. De samband som presenteras i tabell 4 visar att oro för terrorism har en stark inverkan på säkerhetstänkande vid val av resmål och färdsätt. En tänkbar förklaring till detta är att det skett flera uppmärksammade terroristattacker inom vissa geografiska områden bl.a. kända turistorter) och mot vissa färdmedel (t.ex. flygplan). Oro för naturkatastrofer spelar också en betydelsefull roll vid semesterplaneringen. Dess roll är dock mindre än oron för terrorism. Det tidigare mönstret gäller även här, dvs. att män och yngre personer i mindre utsträckning än kvinnor och äldre tar hänsyn till säkerhetsrisker när de planerar var man skall tillbringa semestern och hur man skall resa. Synen på den svenska krisberedskapen Hittills har konstaterats att det är rätt många faktorer som svenska folket upplever som oroande för framtiden och att det finns ett utbrett säkerhetstänkande när det gäller val av semestermål och färdsätt för semesterresor. I de flesta fall är oron och säkerhetstänkandet kopplade till förhållanden utanför Sveriges gränser. Flodvågskatastrofen år 2004 ledde till en debatt kring svenska myndigheters beredskap när det gäller att hantera kriser inte bara inom Sverige utan också sådana som drabbar svenskar som befinner sig i utlandet. I den senaste SOM-undersökningen ställdes därför frågor som var avsedda att ge underlag för analys inte bara av medborgarnas allmänna förtroende för olika officiella aktörer, utan också för att klarlägga svenskars förtroende för dessa aktörers beredskap att handla i krissituationer som berör Sverige eller svenskar i utlandet. 450
Myndigheters handlingsberedskap Tabell 5 Förtroende för samhällsaktörers beredskap vid större kriser Förtroende för aktörens beredskap vid kris andel b av de svarande som har (procent): Förtroende Förtroende för aktörens Mycket eller Varken stort Ganska eller för aktören beredskap ganska stort eller litet mycket lite generellt a vid kris a förtroende förtroende förtroende Regeringen 2,7 2,5 17 27 49 Försvarsmakten 2,9 3,2 35 35 20 Polisen 3,4 3,4 50 29 16 Sjukvården 3,7 4,0 77 13 5 Räddningstjänsten 4,2 4,2 83 9 2 Frivilligorganisationer 3,8 62 22 5 Kommunen 2,8 2,9 22 45 23 Massmedier 27 35 28 Kommentar: a Fråga: Vilket förtroende har du för följande myndigheters och organisationers beredskap att agera vid större kriser som drabbar Sverige eller svenskar? a Medelvärde på en skala från Mycket lite förtroende (=1) till Mycket stort förtroende (=6). b Procentsatserna summerar inte till 100 eftersom vissa svarspersoner uppgav att de inte hade någon uppfattning i frågan. Förtroendet för centrala samhällsinstitutioner behandlas på ett mer övergripande sätt i kapitlet Flagande förtroende i denna bok. I detta sammanhang uppmärksammas endast några av dessa aktörer och därvid ses den allmänna nivån på förtroende som en jämförelsepunkt för den i detta kapitel centrala frågan om förtroendet för aktörens beredskap att handla i ett krisläge. Resultaten i tabell 5 visar att förtroendet för regeringens handlingsberedskap i krislägen är lägre än det allmänna förtroendet. Utan möjlighet att jämföra med mätningar av förtroendet över tid finns det anledning att uppmärksamma att 2005 års SOM-undersökning genomfördes under en tidsperiod då regeringens handlande, eller brist på handlande, var föremål för intensiv debatt. Huvudskäl till det var arbetet inom 2005 års katastrofkommission och presentationen av kommissionens slutrapport rörande hanteringen av flodvågskatastrofen i Sydostasien. De höga förtroendenivåerna för räddningstjänsten, sjukvården och polisen när det gäller insatser i samband med kriser var förväntade. Dessa organ förknippas ju direkt med hög akutberedskap och krishantering. Bidragande orsak till höga nivåer på förtroendet kan också ha varit insatser t.ex. i samband med stormen Gudrun och vid översvämningar på olika håll i Sverige. Insatser inom dessa områden kan möjligen också spela in på bedömningen av förtroende för försvarsmakten. Trots ett krympande försvar tycks det finnas ett betydande förtroende för att försvarsmakten snabbt och effektivt skall kunna ingripa i krislägen. Detta gäller sannolikt både inom landet och utomlands t.ex. akuta konfliktförebyggande och fredsbevarande insatser i FN:s eller EU:s regi. För kommu- 451
Marcia Grimes och Rutger Lindahl nernas del kan det noteras att medborgarnas förtroende är större för krishanteringskapaciteten än för kommunens verksamhet i allmänhet. Förmodligen spelar här t.ex. räddningstjänstens höga värdering in på totalbilden. Det höga förtroendet för frivilligorganisationernas beredskap att agera vid kriser har sannolikt koppling till frivilliga försvarsorganisationer (bl.a. hemvärnet) på lokal nivå och till positiv bedömning av insatserna av en rad internationella organisationer i samband med flodvågskatastrofen. En särskild granskning av svenska folkets uppfattning av regeringens förmåga att hantera större kriser visar att bedömningen genomgående är relativt negativ. Inom samtliga områden uppstår en negativ opinionsbalans, dvs. det är fler som anser att regeringens förmåga är dålig än som anser att den är bra. Mest positiv är bedömningen inom det samhällsekonomiska området och när det gäller åtgärder mot miljöförstöring. Inom dessa områden är det dock endast drygt 20 procent bland svenska folket som gör en positiv bedömning. Mest negativ är bedömningen av regeringens förmåga att hantera organiserad brottslighet och naturkatastrofer. Över hälften bland svenskarna anser att regeringen har en dålig förmåga att hantera kriser inom dessa områden. Även när det gäller att hantera frågor inom området terrorism dominerar en kritisk syn på regeringens krishanteringsförmåga. I de mönster som tidigare forskning klarlagt finns en faktor som har stark inverkan på hur farliga man anser olika riskobjekt och företeelser vara: förtroende för myndigheter och för de som ansvara för t.ex. en teknisk anläggning med hög risknivå (Siegrist 2005). De som känner tillit till de myndigheter som beslutar om och upprätthåller regleringen kring potentiellt farliga anläggningar uppfattar också anläggningarna som mindre farliga än de som har lågt förtroende för myndigheterna. Det kan här vara av intresse att studera om det i SOM-undersökningens resultat finns något som styrker att tilltro till myndigheter när det gäller hanteringen av kriser kopplade till terrorism också minskar oron för andra typer av risker. Frågorna som ställdes kring terrorism och andra potentiella samhällskriser ger möjlighet att undersöka om tilltro till myndigheter också mildrar oron för andra typer av risker. Relationen mellan myndigheten och riskobjektet är förstås något annorlunda i det här fallet. Medan myndigheter har ett mycket stort ansvar när det gäller tillståndsprövning och tillsyn kring teknik och anläggningar som kärnkraftverk och i många fall är direkt ansvariga för driften av dessa anläggningar, befinner sig terrorism och naturkatastrofer i stor utsträckning bortom myndigheternas kontroll. Den allmänna diskussionen kring hanteringen av flodvågskatastrofen i Sydostasien visar dock att allmänheten uppfattar att myndigheter ändå har ett ansvar när sådana kriser inträffar. Analysen visar att förtroende för olika myndigheter nästan helt saknar mildrande effekt på hur oroande allmänheten finner terrorism och naturkatastrofer. Samma förhållande gäller inom områdena miljöförstöring eller militära konflikter. Det starkaste sambandet mellan förtroende för olika aktörer och riskuppfattningar finns 452
Myndigheters handlingsberedskap mellan förtroende för frivilliga organisationer och oro för miljöförstöring i framtiden. Detta samband är dock relativt svagt. Pearsons r = 0,13, vilket betyder att förtroendet förklarar mindre än 2 procent av variationen i oro för miljöförstöringen. Inte heller bedömningarna av regeringens förmåga att hantera olika typer av kriser hade något samband med bedömningen av risker. Tilltro till myndigheterna förklarar inte heller varför vissa tänker mer i säkerhetstermer när de väljer resmål och färdsätt. Dessa resultat tyder på att risker som terrorism och naturkatastrofer skiljer sig på något sätt från andra typer av risker. Vad bör göras? När det gäller medborgarnas syn på vilka åtgärder som bör vidtas innehåller SOMundersökningen 2005 frågor som rör åtgärder för att förhindra framtida terrorattacker i Europa. Det ger en relativt begränsad bild av vad svenska folket anser bör göras för att motverka negativa effekter av hot och risker i Sverige och omvärlden. I resultaten finns det dock några mönster som framstår som intressanta. Tabell 6 Bedömningar av olika åtgärder för att förhindra framtida terrorattacker i Europa Andel som finner åtgärden (procent): Antal Medel- Viktig Inte viktig svarande värde a åtgärd åtgärd Ökade resurser till nationell säkerhetspolis 1522 3,1 76 18 Verka för global rättvisa 1537 3,3 83 12 Lokala integrationsprojekt bland invandrarungdomar 1504 3,1 74 19 Stödja USA:s kamp mot terrorismen 1505 2,2 38 55 Skärpa personkontrollen av invandrare 1543 3,0 68 28 Stärka FN 1536 3,3 83 12 Motverka religiös fanatism 1534 3,5 84 10 Stödja demokratiska rörelser i icke-demokratiska länder 1508 3,3 79 13 Verka för en lösning på Palestinakonflikten 1474 1,8 16 75 Kommentar: Fråga: Enligt din bedömning, hur viktiga är följande typer av åtgärder för att förhindra framtida terrorattacker i Europa? a Medelvärde på en skala från Inte alls viktig åtgärd (=1) till Mycket viktig åtgärd (=4). 453
Marcia Grimes och Rutger Lindahl Åtgärderna kan delas in i 1) sådana som främst berör det egna landet; 2) sådana som rör globala eller regionala förhållanden i andra delar av världen. I den första gruppen ingår både ökad kontroll i form av ökad satsning på säkerhetspolisens arbete för att spåra och vidta åtgärder för att skydda samhället mot personer/grupper som misstänks för terrorism och i form av skärpt personkontroll av invandrare. I det senare fallet förekommer det dock en betydande minoritet som avvisar sådana åtgärder. Lokala integrationsprojekt bland invandrarungdomar uppfattas också som en viktig åtgärd. På den globala nivån finner vi både de insatser som erhåller starkast stöd av svenska folket och de som inte anses utgöra någon viktig insats. Däri ingår mycket allmänna insatser för global rättvisa, stärkande av FN och att stödja demokratiska rörelser i icke-demokratiska länder. Ett demokratiskt samhälle uppfattas som en dålig grogrund för extremism och terrorism. Starkaste stödet ges till insatsen att motverka religiös fanatism. Uppenbart är att den kring religiös fanatism koncentrerade debatten kring terrororganisationen al-qaida och många av de terrorattacker som under de senaste åren inträffat runt om i världen återspeglas i denna åsikt om vad som bör göras. Samtidigt kan noteras att svenska folket är splittrat i synen på det sätt som USA för kampen mot terrorismen. En majoritet anser att ett svenskt stöd till denna typ av insatser inte är någon viktigt åtgärd, men en minoritet, som omfattar 40 procent, står för motsatt åsikt. Mer förvånande är kanske resultatet på frågan om betydelsen av att verka för en lösning på Palestinakonflikten. Endast 16 procent bland svenska folket anser att detta är en viktig åtgärd och tre fjärdedelar anser att en sådan åtgärd inte är viktig för att förhindra framtida terrorattacker i Europa. Speglar detta resultat en uppfattning om att Palestinakonflikten inte kan lösas genom insatser av utomstående, eller uppfattningen att det inte finns risk för att konflikten skall påverka situationen i Europa? Det datamaterial som insamlats inom SOM-undersökning 2005 ger inte underlag för någon djupare analys av detta. Mönstret i resultaten på frågan om vad som bör göras för att förhindra terrorism i Europa visar signifikanta skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor värderar högre än män insatser som inriktas på global rättvisa, stärkande av FN, stöd till demokratiska rörelser i icke-demokratiska länder och lokala integrationsprojekt. Insatser som har starkare anknytning till akuta konflikter, kamp mot terrorism och insatser för att lösa Palestinakonflikten, ges högre prioritet av män. 454
Myndigheters handlingsberedskap Referenser Holmberg, S. & Weibull, L.(red) (2002) Det våras för politiken. Göteborg, SOMinstitutet, Göteborgs universitet. Lindahl, R. Säkerhetspolitisk opinion och debatt i Holmberg, S. & Weibull, L. (red)(1987) SOM-undersökningen 1986. Göteborg, Statsvetenskapliga institutionen och Avdelningen för masskommunikation, Göteborgs universitet, s 71-80. Lindahl, R. Efter EU-omröstningen svåra frågor återstår i Holmberg, S. & Weibull, L. (red)(1995) Det gamla riket. Göteborg, SOM-institutet, s 139-154. Siegrist, M, Gutscher, H: & Earl, T.C. (2005) Perception of Risk: the influence of general trust and general confidence. Journal of Risk Research, 8(2), s. 145-156. Sjöberg, L. (2004) The perceived risk of terrorism. Stockholm, SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration. 455