Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden och med rotelansvar för psykiatri inom Region Skåne. Jag har ansvar för missbruk, tandvård, hälsofrämjande arbete inom sjukvården i Region Skåne. Tänkte att kort säga något om Region Skåne också. Regionen är inte ett traditionellt landsting utan en organisation som arbetar med regional utvckling. Det är väsentligt när Lars pratar om sysselsättning och liknande. Vi har en möjlighet inom Region Skåne att knyta ihop traditionell hälso- och sjukvård med regional utveckling och det är väsentligt för alla grupper i samhället och inte minst den här gruppen. Jag har varit ordförande i folkhälsoberedningen under förra mandatperioden. Därför är det angeläget för mig att börja med en bild som visar hur hälsoläget ser ut i Skåne. Bild 1. Region Skåne har sedan år 2000 gjort en folkhälsoenkät som visar hur befolkningen mår. Den har gjorts på befolkningen mellan 18 och 80 år. Detta är siffror som visar den psykiska ohälsan. Den psykiska ohälsan är störst i de grupper i samhället som kanske står längst från arbetsmarknaden och utbildning och som har kanske sämst möjligheter till bostäder. Här måste vi göra insatser inom det området. Frekvensen av schizofreni är lika över hela landet men när det gäller ångest och depression så slår de ut hårdare i dessa grupper och det har stor betydelse. Genom enkätens utformning har vi missat barn och unga. Fr. o m 2012 så kommer den här enkäten att rikta sig till de som går i årskurserna 6 och 9 samt till årskurs 2 på gymnasiet. Sen kompletterar vi med BVCsköterskornas fyraårskontroll. Då får vi en bild av hur skåningen mår och så kan vi göra insatser riktade till utsatta grupper. Det måste vara behovet som skall styra vad vi prioriterar. 1. Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år. 1
Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa har ökat markant i gruppen förtidspensionerade män. Utlandsfödda kvinnor och män har en klart högre andel med dålig psykisk hälsa jämfört med svenskfödda. Under förra mandatperioden så skapade vi en sammanhållen psykiatriförvaltning för hela Skåne. Vi har ganska stora skillnader inom Skåne men vi försöker nu skapa en situation för psykiatrin som är lika för hela Skåne när det gäller omhändertagande och behandling. Vi satte även upp tydliga mål i hur vi skulle nå saker och ting och här är den gällande vårdgarantin viktig. Nybesök inom psykiatri sker idag inom 90 dagar och när det gäller BUP når vi fram till 30 dagar. Jag är ju medveten om att dessa nybesök inte kan tränga undan återbesök. Jag vet att det finns många som tycker att vi fokuserat alltför mycket på nybesök. Nu måste vi fundera över hur återbesöken också blir möjliga. Kanske måste vi arbeta annorlunda men det inte varit bra att man väntat länge vid nybesök och så har man jobbat med återbesök. Vi måste minska köerna. Bild 2 och 3. Genom de nationella jämförelserna har vi skapat en öppenhet när det gäller väntetider i vården. Jag tror att de är väsentligt oavsett vilken specialitet det handlar om för att man som medborgare skall kunna se hur det ligger till där jag bor. Vi gick från fem till en hälso- och sjukvårdsnämnd. Var det bra? Ja jag tycker att det var bra. För när vi gjorde detta såg vi att det var väldigt stora skillnader i omhändertagandet från ungdomsmottagningar till palliativ vård och inte minst även när det gäller psykiatrin. Vårt mål är nu att patienter/brukare ska erbjudas en jämlik och likvärdig psykiatrisk vård oavsett var man bor i regionen och informationen om valfrihet ska tydliggöras. Det är inte enkelt att åstadkomma. Vi måste börja ta stegen i och med att det ser annorlunda ut med städer och utbyggnaden av psykiatrin och också kopplingen till kommunerna. Nu har vi ett tydligt mål att arbeta med. I bild 5 ser vi hur olika sökmönstret för psykiatrisk vård är i Skåne. Vi har mycket stora skillnader i läkarbesök inom psykiatrin i Skåne. Orsakerna till skillnaderna vet vi lite om. Kanske beror det på hur vi byggt upp vården. Vi ser inte samma sökmönster i Helsingborg som vi ser i Lund trots att Helsingborg har ganska ofördelaktig socioekonomisk situation jämfört med Lund. 2
Det är viktigt att vi erbjuder en jämlik och bra vård i samverkan med kommunerna utifrån de kunskaper som vi kan skaffa oss om befolkning och utbud. Vad har vi då gjort och vad har vi för bild av vad som skall göras så här initialt inom psykiatrin? Bild 6 till 9. -Inom allmänpsykiatrin ska minst 95% av patienterna kunna erbjudas tid för nybesök inom 60 dagar. Vi måste jobba med återbesöksdelen också. -Allmänpsykiatrin ska registrera antalet utförda samordnade vård- och omsorgsplaner i samverkan (VOPS) för att vi skall kunna få till samverkan med kommunerna. Hur blev det under 2010. Det gick inte alls. Eftersom man inte registrerat antalet planer så vet vi inte om man har gjort några gemensamma vård- och omsorgsplaner. Nu diskuterar vi att primärvården skall få särskild ersättning för att göra vård- och omsorgsplaner tillsammans med kommunerna. Kanske måste vi göra samma sak med psykiatrin för det skapar ett intresse av att samverka med kommunerna. -Det nationella kvalitetsregistret för Affektiv Bipolär sjukdom ska ha en täckningsgrad på >50%. Vi har inte heller här nått särskilt långt. -Det ska finnas en Skånegemensam syn på beroendevården inom ramen för SIKTA. Det skall ske inom ramen för samverkan med kommunerna. Här finns mycket kvar att göra. Jag har ett stort intresse för alkoholfrågan men även för läkemedelsassisterad behandling av opiatmissbruk. Vi har här kommit långt jämfört med ett nationellt perspektiv. Trots detta så har vi mellan 400 och 600 personer i kö för subitol-, subitex- eller metadonbehandling. Målet är att vi skall kunna bygga upp en gemensam vårdgaranti om 30 dagar som inkluderar boende, rehabilitering avgiftning och behandling. -Gränssnittet måste bli bättre mellan primärvård och psykiatri. Vi vill att primärvården skall avlasta psykiatrin så att den kan ägna sig åt de fall som behöver den specialiserade vården. -Preventiva insatser enskilt, i grupp och på Skånenivå skall stärkas genom utformningen av ersättningssystemen. -Somatiska undersökningar.vi har beslut om detta men psykiatrin ha inte nått fram ännu. -Fortsatt utveckling mot ökad öppenvård. Lars J nämnde att vi behöver prioritera slutenvården. Ja det är möjligt. Jag kan inte värdera detta ännu. 3
-Öppenhet för nya former, där så behövs. Det handlar om nya former inom psykiatrin och inom den offentliga. Vi har under den förra mandatperioden gjort ett antal upphandlingar av psykiatrisk vård. Vi bör nog fundera på hur vi skall gå vidare innan vi gör fler upphandlingar. I sydöstra Skåne har vi gjort en upphandlig som omfattar alla öppenpsykiatrisk vård. Jag tror att det kommer att vara till nytta för befolkningen i sydöstra Skåne. Kanske kan vi även fundera över om vi kan skapa en valfrihet inom psykiatrin liknande den i primärvården. Frågan är dock alltför tidigt väckt f n. -Strategisk plan för psykiatrin i Skåne inkluderat rehabilitering. det var ett av de första besluten som jag initierade. Var skall psykiatrin vara 2020-2025. Hur inkluderar vi brukarsamverkan i detta? Vad vill de skånska kommunerna? Arbetet har startat och kommer att vara färdigt strax före årsskiftet eller strax efter. En bred samverkan med fackliga organisationer, brukarorganisationer och även befolkningen i Skåne. Jag tror att det här är den del av stigmat som Lars talade om. Om vi inte öppnar upp till samtal om Psykiatrin då stänger vi igen. Då bekräftar vi bilden av att psykiatrin skall finnas i ett eget fack. -Ett avtal mellan Region Skåne och Lunds universitet ger möjlighet till ökad klinisk forskning. Viktigt att lyfta fram den kliniska forskningen inom psykiatrin till gagn för patienter personal och alla skåningar. -Samverkan med kommunerna måste stärkas. Det är grundläggande i allt arbete. Vi har kommunledningskonferenser hela tiden. Jag blir ledsen när Harald Wilhelmsson säger att de allvarligt psykiskt sjuka inte finns på dagordningen i kommunerna. Då måste vi öka våra ansträngningar för samverkan med kommunerna när det gäller de allvarligt psykiskt sjukas situation. -Personliga ombud. Det tror jag är väldigt bra men det är inte en regional fråga det är en kommunal fråga. Men man kan ju tänka sig att man kan hitta lösningar inom ramen för samverkan mellan Region Skåne och kommunerna. Vi måste se på den här frågan tillsammans med kommunerna. -En god brukarsamverkan. Vi kommer att ha en bra brukarpanel och fortsätta arbetet med brukarrådet. -Attitydarbetet skall fortsätta Attitydarbetet som varit igång i 1,5 år måste räddas när pengarna tar slut vid årsskiftet. Attitydambassadörerna har gjort ett gott arbete och deras arbete skall fortsätta. -Tydligheten måste bli bättre mellan primärvård och psykiatri Befolkningen skall erbjudas en kunskapsbaserad vård som de känner förtroende för vilket ställer krav på registreringar i kvalitetsregister. 4
Patienten själv eller närstående ska ges så stort inflytande som möjligt över sin vård och behandling genom hela patientprocessen. Bild 10 Bilden visar vad vi gjort under 2010. Bild 11 och 12. De visar resultatet från den nationella patientenkäten. Deltagande var lite över 40 procent men jag tycker som Lars J att det är viktigt att visa att psykiatrin inte alltid är dålig. Vi skall lyfta fram allt det som är gott och bra. Fyra av fem tycker att man kan rekommendera den öppna psykiatrin. Åttiofem procent tycker att bemötandet är gott enligt enkäten. När det gäller den slutna vården så visar enkäten något sämre resultat. Det an kanske relateras till att man tvångsvårdas och är sjukare. Slutsats Bild 13. -Ökad produktion/ökad tillgänglighet 2010. -Behov av fortsatt uppdragsutveckling/uppföljningsbara mål, kvalitet. -Systematiskt upplägg i fortsatt fördjupning. -Strävan efter samsyn uppdragsutveckling /uppföljningsbara mål för privat och offentlig vård. -Nya aktörer - nya utmaningar - nya krav på samverkan. -Skånegemensamma riktlinjer och kvalitetsutveckling. -Psykisk ohälsa hos vuxna och Psykisk ohälsa hos barn och unga vuxna - fokusområde 2011. Det här kommer vi att fokusera på under hela valperioden. Vi har ett behov av att bättre veta vad vi gör och hur vi gör det och av en ökad öppenhet. Öppenheten skapar tilltro till psykiatrin. Tack för mig. 5