Appar eller Webbappar?

Johan Nordli Appar eller Webbappar? Det är den mobila frågan Apps or webapps? That is the question for mobile technology Informatik C-uppsats Termin: 13-06-04 Handledare: John Sören Pettersson Examinator: Remigijus Gustas

Sammanfattning Antal sålda smartphones har ökat explosionsartat de senaste åren, i samma takt ökar också intresset för mobila lösningar i form av mobila applikationer. Det finns huvudsakligen två typer av mobilapplikationer, den specialsydda applikationen (eng. native application ) och webbapplikationen. Denna kandidatuppsats har undersökt vilken typ av mobilapplikation en intressent ska välja att utveckla när intressenten väl har bestämt sig för att ta fram en mobil lösning. För att undersöka detta utfördes en kvantitativt inriktad webbaserad enkätundersökning som fick 108 respondenter. Enkätundersökningen visar hur respondenterna använder sig av sina smartphones, hur de reflekterar runt den mobila applikationsfrågan och hur deras vanor ser ut när det gäller användande av mobila applikationer. Resultatet visar att respondenterna väljer specialsydda applikationer framför webbapplikationer trots att specialgjorda applikationer har fler nackdelar än webbapplikationer för både användarna och utvecklarna. Det finns dock en tredje typ som bör lyftas fram: hybridapplikationen, som är en kombination av de två förstnämnda. Intressenten bör därför i de flesta fall välja att låta utveckla en hybridapplikation eftersom en sådan dels är ekonomiskt snällare än en ren applikation och dels behagar respondenterna genom att lura dem att tro att de använder en vanlig applikation.

Förord Jag vill tacka alla respondenter som har hjälpt mig genom att ställa upp och svara på min enkätundersökning och låtit mig använda resultatet i denna uppsats. Jag vill även tacka min handledare John Sören Pettersson som med stort tålamod har hjälpt mig längst vägen och mina kurskamrater som har gett mig feedback vid gruppmöten.

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 1. Introduktionskapitel... 6 1.1 Introduktion till mobila applikationer... 6 1.2 Problemområde... 8 1.3 Syfte och målgrupp... 8 1.4 Avgränsning... 8 1.5 Rapportens upplägg... 9 2. Litteraturöversikt... 10 2.1 Val av litteratur... 10 2.2 Definitioner... 11 2.2.1 Definition App... 11 2.2.2 Definition webbapp... 12 2.2.3 Definition hybridapplikation... 13 2.2.4 Definitionssammanfattning... 14 2.3 Användning av appar till smartphones... 16 2.3.1 Användning av internetuppkoppling i smartphones... 16 2.4 Varför app?... 16 2.5 Varför webbapp?... 18 2.5.1 Fördelar med webbapp.... 18 2.5.2 Tjäna pengar på webbappar... 20 2.6 Varför hybridapp?... 21 2.7 Cross-platform development verktyg... 22 2.8 Sammanfattning av litteraturgenomgången... 22 3. Metod och genomförande... 25 3.1 Varför Enkätstudie?... 25 3.2 Mål med enkätstudien... 25 3.3 Upplägg och distribution av enkäten... 26 3.4 Incitament... 28 3.5 Genomförande... 28 4. Empiri... 30 4.1 Distribution av enkäten och svarsfrekvens... 30 4.2 Respondenternas kön och ålder... 30 4.3 Respondenternas svar på enkäten... 30 5. Analys... 39 5.1 Användarnas åsikter om appar och webbappar... 39 5.1.1 Användarens vetande om appar och webbappar... 39 4

5.2 Användarna använder Facebook appen.... 40 5.3 Användarna vill ha appar även om appar har brister.... 41 5.4 Användarna vill ha en mobillösning.... 42 6. Slutsats... 43 6.1 Implikationer... 43 6.2 Rekommendationer... 43 6.3 Metodkritik... 44 Referenser litteratur:... 45 Bilaga 1. Statistik på svaren från enkätstudien... 48 5

1. Introduktionskapitel 1.1 Introduktion till mobila applikationer Användningen av mobila enheter har ökar något otroligt runt om i världen och enligt Fling (2009) har de mobila enheterna varit the next big thing de senaste 10 åren. För att förstå storleken av användningen av smartphones kommer här lite statistik. År 2011 såldes 1,774 miljoner mobila enheter av vilka 472 miljoner var smartphones enligt statistik från ITresearchföretaget Gartner (2011a). Detta kan jämföras med 92 miljoner sålda PC under samma år enligt samma företag Gartner (2011b). Alltså såldes det 5 gånger så många smartphones under 2011 än vad det såldes PC vilket visar på storleken av smartphoneindustrin. Det finns huvudsakligen två typer av applikationer till smartphones. Den ena är systemspecifika applikationer (eng. native apps ), eller det som oftast bara kallas en app. Mobila systemspecifika applikationer kommer hädanefter att kallas för app. En app laddas oftast hem från någon typ av marknad för ett specifikt operativsystem och installeras sedan på smartphonen. Det finns många typer av appar, till exempel spel. Den andra typen av applikationer är mobila webbapplikationer och kan liknas vid mobilanpassade hemsidor med mycket interaktion och öppnas direkt i mobilens webbläsare genom att öppna adressen till hemsidan. Mobila webbapplikationer kommer framöver att kallas för webbapp. Applikation kommer användas som ett samlingsord för alla typer av mobila applikationer. Den här rapporten fokuserar på appar som använder någon typ av internetuppkoppling eftersom det är de som kan jämföras med webbappar. Framför allt appar som inte innehåller avancerade animationer så som spel. Anledningen är att vid animationer och spel är nästan appar självklara då det finns inbyggda verktyg för att bygga animationer i programspråken för appar. 6

500 400 300 200 100 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 1-1. Antalet sålda smartphones i miljoner. En stor fördel med en webbappar är att användaren får tillgång till den direkt i webbläsaren utan att behöva ladda hem webbappen. En nedladdad app tar plats i telefonens minne. Men den största fördelen är att utvecklaren av webbappen bara behöver göra en enda applikation och sedan anpassa den för olika webbläsare vilket sparar tid och pengar jämfört med att utveckla en app. Det som gör det så dyrt att utveckla en app är att utvecklaren behöver skriva i olika utvecklingsspråk för olika operativsystem och därför kanske behöva utveckla 3 olika appar. Det kan också ofta behövas göras specifika uppdateringar för att passa olika tillverkares uppdateringar av deras telefoners operativsystem. Den starkaste fördelen med en app är att den alltid finns i mobilen och man behöver därför ingen tillgång till internet. Emellertid, de mobilwebbläsare som stöder HTML 5 stöder även användning av offline webbappar, vilket det verkar som om de flesta användarna inte vet. Men samtidigt kan det fortfarande finnas begränsningar i hur mycket webbläsaren kan komma åt av mobilens olika resurser (exempelvis kameran). Rapporten kommer inte att behandla den här typen av applikationer då det i huvudsakligen gäller spel och applikationer med tillgång till t.ex. kameran i smartphonen. Istället inriktar sig rapporten huvudsakligen på applikationer som behöver tillgång till internet. Fling (2009) skriver att om man ska utveckla för användargrupp som man vet inte har tillgång till internet så ska man välja en app. Men han tillägger att det är increasingly rare att användare inte har tillgång till någon typ av internet. Så verkar det definitivt vara nu 2012 där många mobilabonnemang har gratis internet. 7

1.2 Problemområde Denna rapport riktar in sig på stadiet då intressenten har bestämt sig för att utveckla en mobillösning för att nå ut till användare med smartphone. Många företag står i valet mellan att utveckla en app eller en webbapp. Webbappen är betydligt billigare att utveckla än app. Dock väljer många företag att ändå utveckla en app eftersom de är så populära av användarna, och vissa väljer att utveckla både och. Företagen kan alltså sparat in mycket pengar om de bara behöver utveckla en webbapp. Men det finns en anledning till att man utvecklar dyra appar och det är för att användarna laddar ner och använder appar. Så vad ska företagen välja att utveckla, en webbapp som är billigare men kanske mindre uppskattad av användarna, eller en dyr app som många användare laddar ner till sin mobil och förmodligen använder mer. Vad tycker användarna om saken och varför väljer många användarna appar? 1.3 Syfte och målgrupp Syfte med rapporten har varit att ta reda på användares syn på de två applikationstyperna, eftersom det är användarna som styr vad som utvecklas. Förhoppningen är att resultatet går att använda för att rekommendera vad intressenten ska utveckla för typ av applikation och finna strategier för hur man leder in smartphoneanvändarna mot de mer ekonomiska webbapparna. Denna rapport riktar sig till intressenten som har bestämt sig för att utveckla en mobillösning för att nå ut till användare med smartphone. 1.4 Avgränsning Eftersom denna rapport riktar sig till intressenten som har bestämt sig för att utveckla en mobillösning kommer rapporten inte att behandla varför intressenten ska utveckla en mobillösning. Rapporten behandlar huvudsakligen appar och webbappar som behöver internetuppkoppling för att fungera och inte är något typ av applikationer där avancerade animationer behövs. Ett exempel av en applikation som rapporten behandlar är Blocket.se's app och webbapp. Ett exempel på applikation rapporten inte behandlar är spelet Wordfeud, även om Wordfeud använder sig av internetuppkoppling är det ett spel med avancerade animationer. Även tillämpningar som använder hårdvara i smartphonen så som gps och lagring berörs inte av denna rapport. 8

En del av syftet var att hitta strategier för att leda in smartphoneanvändare mot de mer ekonomiska webbapparna, då kan frågor kring TAM (Technology Acceptance Model)(Wikipedia, 2013c) och Diffusion of Innovation (Wikipedia, 2013a) vara relevanta. Dock kommer inte rapporten att gå in på djupet i frågor kring TAM och Diffusion of Innovation. Utvecklingstänket runt rapporten har inte krävt sådan psykologisk eller sociologisk djupdykning. Det har varit viktigare att fastställa de tekniska ramarna och ställa användarattityd direkt mot dessa. 1.5 Rapportens upplägg För att ytterligare motivera de påståenden om för- och nackdelar med appar respektive webbappar som framförts ovan, kommer rapporten att behandla appar och webbappar i allmänhet då det kan vara en viktig faktor för att förstå sig på syftet med rapporten. Rapporten kommer även att ta upp ämnen som användarvänlighet för mobila enheter och säkerhetsfrågor när det gäller appar och webbappar just för att läsaren ska förstå hur de båda typerna av applikationer fungerar och vilka fördelar och nackdelar de har. För dessa saker förlitar jag mig på olika publicerade källor, och i något fall på uppgifter hämtade från yrkesverksamma inom mobila lösningar. Men det huvudsakliga målet med studien är att täcka ett område som inte verkar ha utforskats ordentligt, nämligen varför användarna är så appfixerade. (Det kan nämnas att intresset för kontroversen mellan apputvecklare och webbapputvecklare är något som intresserar många IT-studenter; samtidigt med mitt arbete har jag haft kurskamrater som också skrivit om denna fråga; se Grunde & Hjellströms C- uppsats 2012. Vi gjorde våra webbenkäter vid ungefär samma tid, senvåren 2012.) Kapitel 2 utgör ett bakgrundskapitel som berättar om de olika typer av applikationer som företagen kan välja av att utveckla. Kapitlet tar upp fördelar och nackdelar med de olika applikationstyperna och även vid vilka tillfällen en viss typ av applikation passar bäst. Kapitel 3 redovisar hur jag gått tillväga för att få reda på hur smartphoneanvändare resonerar eller kanske snarare tycker och oreflekterat antar vissa saker om vad mobila applikationer är för något. Kapitel 4 redovisar den empiri som insamlats genom en enkätundersökning. Kapitel 5 diskuteras och analyserar den data som redovisades i kapitel 4. Kapitel 6 ger en slutsats och sammanfattning av vad kapitel 5 kom fram till. Kapitel 6 kommer även att ta upp rekommendationer till företag som står i valet av vilken typ av mobillösning de ska utveckla. Till uppsatsen fogas en bilaga som fråga för fråga redovisar en sammanfattning av alla enkätsvar. 9

2. Litteraturöversikt Detta kapitel kommer att behandla böcker och artiklar som är relevanta för syftet och problemområdet. Kapitlet inleds med en kort genomgång av de huvudsakliga källorna samt motiveringar till varför de är relevanta för frågeställningen och rapporten. Därefter kommer en precisering av tre kategorier av mobila applikationer. Huvud delen av kapitlet ägnas åt diskussion av olika för- och nackdelar med utveckling mot de olika apptyperna för att ringa in problemområdet och varför syftet är relevant för problemområdet. 2.1 Val av litteratur Fling (2009): Mobile Design and Development Denna bok tar upp utveckling av webbappar men behandlar även appar. Den är relevant då den tar upp skillnader mellan de två olika applikationstyperna och fördelar och nackdelar med de båda. Fling tar även upp hur appar och webbappar används av användarna och hur applikationsindustrin växte fram förra decenniet. Wroblewski (2011): Mobile First Denna bok behandlar utveckling av webbappar för att få dem att passa både mobilskärmar och större skärmar. Boken är relevant då den jämför appar och webbappar och hur applikationerna fungerar, den tar även upp deras brister och fördelar. Gartner: Är ett statistikföretag som varje år sammanställer statistik i IT världen och har därför varit relevant för den här rapporten. Mycket om statistiken över sålda smartphones och storleken på olika operativsystem i den här rapporten kommer från Gartner. Kojo, Davidsson & Fransén (2011): Svensk Telemarknad första halvåret 2011. - Är en artikel med statistik på till exempel hur mycket data som används genom det mobila nätet i Sverige första halvåret 2011. Den här artikeln är relevant för rapporten då den ger statistik på användningen av internet i svenska smartphones. Allen, Graupera & Lundrigan (2010). Pro Smartphone Cross-Platform Development: iphone, Blackberry, Windows Mobile and Android Development and Distribution.- En bok om cross-platform development, det vill säga hur en utvecklare ska gå till väga för att samtidigt utveckla mot alla de fyra stora operativsystemen för smartphones. Boken tar upp vilka verktyg som kan tänkas användas som hjälp. Boken är relevant då den tar upp en bra lösning på ett av de problem som blir med att utveckla en app. 10

Stangarone (2012) Hybrid vs. Native vs. Mobile web comparison chart. - Stangarone har sammanställt en teknisk tabell med data över de olika typerna av applikationer. Tabellen heter 2.2.4.1 i denna rapport. Seven (2012) What is a Hybrid Mobile App?- Seven skriver en artikel om vad hans definition av en hybridapp är och vilka fördelar en hybridapp har jämfört med de andra applikationstyperna. 2.2 Definitioner Här definieras de tre begreppen app, webbapp, samt hybridapp. Avsnitt 2.2.1, 2.2.2 och 2.2.3 baseras på Flings (2009) definition av appar och webbappar, samt Sevens (2012) definition av hybridapplikationer. 2.2.1 Definition App Applikationer eller som det även kallas appar, mobil appar eller nativa applikationer, laddas hem från någon typ av marknad som finns tillgänglig specifikt för just det operativsystemet. Det finns flera olika marknader men några av de stora är App store, som är tillgänglig för smartphones som använder sig av operativsystemet i'os, vilket är Appleprodukter så som iphone. Androids marknad heter Google Play, Windows marknad heter Marketplace och används av smartphones med operativsystemet Windows Phone. När appen väl är hemladdad och installerad så kommer användaren alltid åt den, dock behövdes fortfarande internetuppkoppling för många appar så som t.ex. Facebook's app. 11

Figur 2-1. Till vänster är Androids marknad för appar, till höger är den populära sociala median Facebook i app format. 2.2.2 Definition webbapp Webbapp kallas i folkmun för hemsida och var gränsen mellan en hemsida och en webbapp är svår att dra, kanske finns det ingen. En webbapp kan liknas vid en avancerad mobilanpassad hemsida med god interaktion och mycket funktioner, eller som Daniel Nations skriver på about.com A web application is any application that uses a web browser as a client. om webbappar till datorenheter. Dock gäller samma till smartphones eller mobila enheter. Nations fortsätter även med att en webbapp kan vara något så enkelt som en gästbok på en hemsida, men även vara lika avancerad som en ordbehandlare. En webbapp startas alltså i webbläsaren genom att i adressfältet skriva in adressen till webbapp. Ingen nerladdning och installation behövdes därför mer än den nerladdningen av data det tar att läsa in hemsidan. 12

Figur 2-2. Eniros webbapp i webbläsaren. 2.2.3 Definition hybridapplikation En hybridapplikation är precis som det låter, en hybrid mellan webbapp och app. Hybridapplikation kommer här efter kallas hybridapp. När man utvecklar en hybridapp utvecklar man först en webbapp med hjälp av språken HTML, JavaScript och CSS för att sedan bädda in webbappen i en app. På så sätt får man en fungerande webbapp, för de användare som vill besöka företaget med hjälp av webbläsaren i mobilen, men företaget får även en app för de som vill ladda hem appen. Att bädda in webbappen i appen är väldigt enkelt, i Androids SDK (Software Develpment Kit) finns det något som heter webbvy som fungerar som en webbläsaren utan adressruta vilket ger en känsla av en app. Utvecklarna slipper då även att anpassa appen till alla typer av smartphones, eftersom de enda de behöver göra är att länka en webbvy till webbappen. 13

Figur 2-3. Swedbanks app vilken egentligen är en webbapp inbäddad i en app. På figuren ovan (figur 2-3 ) kan vi se Swedbanks app vilken egentligen är en webbapp som de har bäddat in i en app. Övre delen av figuren tillhör appen och nedre delen är en webbvy i appen som visar webbappen. Om man får felet Sidan kan inte visas när man använder en app, så beror det helt enkelt på att appen letar efter en webbsida som den inte hittar. 2.2.4 Definitionssammanfattning Tabell 2.2.4.1 innehåller data för varje typ av applikation. Tabellen är framställd av Stangarone (2012). Tabellen visar detaljerat vilka kunskaper som behövs för att utveckla de olika applikationerna och vad de går att användas till. Den visar även hur svåra och hur tidsomfattande de olika applikationerna är att utveckla. Tabellen visar att utvecklingen av en app tar längst tid och det behövs fyra olika appar för att täcka de olika operativsystemen för smartphones. Den visar även att för att täcka alla smartphoneoperativsystem behövs kunskap inom 6 olika operativsystem medans hybridappar behöver tre språk och kunskap inom Mobile development framework eller Cross-Platform development verktyg som är den benämning det går under i den här rapporten (2.7). Tabellen visar också att en webbapp bara kräver 3 språk av utvecklarna. 14

Tabell 2.2.4.1. Tabellen visar sammanfattande data för de olika applikationstyperna. Native Hybrid Mobile Web Skills/tools needed for crossplatform apps Objective-C Java C C++ C# VB.net HTML CSS Javascript Mobile development framework (like PhoneGap) HTML CSS Javascript Distribution App Store/Market App Store/Market Internet Development Speed Slow Moderate Fast Number of applications needed to reach major smartphone platforms Ongoing application maintenance 4 1 1 Difficult Moderate Low Device access Full access: (Camera, microphone, GPS, gyroscope, accelerometer, file upload, etc ) Full access: (Camera, microphone, GPS, gyroscope, accelerometer, file upload, etc ) Partial access: (GPS, gyroscope, accelerometer, file upload.) Offline access Yes Yes Yes Advantages Disadvantages Lets you create apps with rich user interfaces and/or heavy graphics. Development Time Development Cost Ongoing Maintenance No portability (apps cannot be used on other platforms) Combines the development speed of mobile web apps with the device access and app store distribution of native apps. Can t handle heavy graphics. Requires familiarity with a mobile framework Offers fast development, simple maintenance, and full application portability. One mobile web app works on any platform. Can t handle heavy graphics. Can t access camera or microphone. Best used for Games Consumerfocused apps that require a highly graphic interface Consumer-focused apps with a moderately graphical interface. Business-focused apps that need full device access. General nongame apps. Businessfocused apps. 15

2.3 Användning av appar till smartphones I takt med att antalet sålda smartphones ökar, ökar också antalet nedladdade och installerade appar till smartphones. Antalet nedladdade appar till Androidenheter översteg 10 miljarder i början av december 2011 enligt Chu's(2011) post på Android developers blog, men då är det inte bara smartphones utan även surfplattor och andra enheter med android som operativsystem som är inräknade i statistiken. Även Apple's App store slog rekord samma år med 15 miljarder nedladdade applikationer den 7 juli 2011 enligt Apple (2011). Tillsammans har det alltså laddats hem och installeras mer än 25 miljarder applar i december 2011 till Android och Apples ios enheter vilka ger oss en överblick av hur stort användandet av appar egentligen är. Android hade 49.2 % av marknaden och var därför största operativsystemet till smartphones och surfplattor. ios hade 18.9 % av marknaden vilket gav ios en andra plats på marknaden (tillsammans hade de 68.1 % av marknaden), enligt Gartners (2012) statistik över antal sålda enheter indelat i operativsystem under fjärde kvartalet 2011. 2.3.1 Användning av internetuppkoppling i smartphones Användningen av surf i mobilen ökar också explosionsartat och efter första halvåret 2011 fanns det 2,3 miljoner smartphones i Sverige med bredbandsabonnemang där minst 1 Gigabyte datatrafik ingick eller köptes till som tillägg till det vanliga mobilabonnemanget enligt Kojo, Davidsson- och Fransén (2011) rapport på Post- och telestyrelsen. Samma tid året innan fanns det knappt 800 000 av den typen av abonnemang vilken är en ökning på 187,5 % på ett år. 2.4 Varför app? Fling(2009) skriver om hur en applikationsidén ska bedömas. Han ger vissa kriterier för när man bör välja den dyrbarare lösningen. Om applikationsidén som ska utvecklas uppfyller ett av de kriterierna ska en app utvecklas, annars ska en webbapp utvecklas. Flings kriterier är: Utveckla ett spel 16

Om målet är att utveckla ett spel till smartphones ska det väljas att utveckla en app, spel är ofta väldigt prestanda krävande och därför bör appen köras på den mobila enheten och dess plattform. Fling säger dock att utvecklingen av mobila spel i webbläsaren är på väg men inte riktigt där än. Dock skrev Fling det här 2009 och till exempel Mozilla (2012) som är skaparna av Firefox, har utvecklat ett spel som fungerar i vissa mobila webbläsare. Syftet med spelet är att visa styrkan i HTML 5 och finns att spelas på <http://browserquest.mozilla.org/> och funkar även i webbläsaren på en dator. Använda särskild plats Om målet är att utveckla en applikation som ska använda sig av användarens position genom gps bör man utveckla en app, hävdar Fling. De flesta webbläsare till iphone och Android, så som Webkit, Opera och Mozilla har stöd för att hitta och lokalisera användarens position. Så varför göra en app? Jo anledningen enligt Fling är framför allt säkerhet. Användarna vill vara anonyma på nätet när de surfar genom webbläsaren och att dela med sig av sin position innebär att dela med sig av känslig information med olika webbplatser. Därför bör man utveckla en app som alltid kräver användaren och enhetens tillåtelse varje gång applikationen vill hitta en användares position. Använda kameran Appar kan enkelt få tillgång till den mobila enhetens kamera och ta bilder från appen. Enligt Fling (2009, s. 147) finns det inget stöd för att få tillgång till kameran från webbläsaren och man bör därför utveckla en app när- applikationen ska använda kameran i en mobil enhet. Använda Accelerationsmätare Det blir allt mer vanligt att utveckla accelerationsmätare som mäter olika värden i den mobila enheten, till exempel i vilken vinkel användaren håller enheten, eller känna av om användaren går, till exempel en stegräknare. Webbläsaren har inte tillgångar till dessa accelerationsmätare. Användning av enhetens filsystem Om målet är att utveckla en applikation som använder sig av filsystemet som finns på enheten bör man utveckla en applikation. Exempel på filer som applikationen kan tänkas använda sig av är bilder, telefonbok och sms. Just därför är det en stor säkerhetsfråga att tillåta en applikation att använda filsystemet. En applikation som är virusskadad kan lätt sprida virus i enhetens filsystem. 17

Offline-användare. Den sista anledning att utveckla appar istället för webbappar enligt Fling (2009) är applikationer inriktade till användare som utvecklaren vet är offline och inte har tillgång till internetuppkoppling. Fling påpekar visserligen -att det är icke troligt att användaren inte har tillgång till internetuppkoppling, han skriver For those of us who live in a city, that may seem like a rare occasion. Even for those who live in a more rural areas, network dead spots are becoming increasingly rare (Fling, 2009, s.149). Dock gäller det att se till vad som förväntas av applikation. För ett spel är det ganska stor chans att användaren vill spela det på ett flygplan och andra ställen där det inte går att använda internetuppkoppling. Men de webbläsare som stöder HTML 5 stöder även användande av offline webbappar, men det verkar inte som användarna vet att det finns och fungerar enligt Fling. Figur 2-4: BrowserQuest som spelas direkt i webbläsaren i mobilen. 2.5 Varför webbapp? Enligt Fling(2009) ska man alltid välja att utveckla en webbapp om inte appen uppfyller någon av kriterierna ovan på grund av de många fördelarna med webbapparna. 2.5.1 Fördelar med webbapp. Listan med fördelar med att utveckla en webbapp gentemot en app är lång och vissa punkter viktigare än andra, och här nedan listas några av det viktigaste. Uppdatering av applikationen 18

En viktig fördel som Fling (2009) tar upp är att det är mycket enklare att uppdatera en webbapp. Det går att uppdatera en app som till exempel har publicerats på App Store. Dock är det långt ifrån lika enkelt som att uppdatera en webbapp. Om utvecklaren väljer att utveckla en webbapp vet utvecklaren att den aldrig kommer att leverera en trasig lösning. Om webbappen skulle crasha på grund av en nylanserad smartphone så är det enkelt att uppdatera webbappen samma dag som smartphonen lanseras med en fungerande lösning. Uppdatering av appen har absolut inte samma flexibilitet enligt Fling. Spridning av applikationen Enligt Wroblewski(2011) så sprids länkar till en webbapp mycket enklare än till en app just för att en länk är en länk, det är alltid någon som hittar din hemsida och delar den medan en app först och främst kan vara svår att hitta på marknaden och en länk i en app som öppnar en ny app är inte speciellt trevligt för användaren. Däremot när en användare trycker på en länk i facebooks webbapp så tas användaren till en ny webbapp i webbläsaren vilket inte skapar förvirring då användarna är vana vid detta från användning av en webbläsare på en dator. Utveckling till alla enheter En av det starkaste argumenten för att utveckla en webbapp är att den funkar till alla mobila enheter. När du har utvecklat till en viss plattform så är enligt Wroblewski (2011) chansen väldigt liten att du har möjlighet att utveckla till andra plattformar. Att hitta ett företag som sitter med kunskaper för att kunna utveckla till alla plattformer är ovanligt. Enligt Wroblewski använder ca. 14 % av Twitters användare sig av Twitters webbapp medan 8 % använder sig av appen till iphone och det är dessa 8% som gör att Twitter behöver utveckla en dyr och kostsam app istället för en billig webbapp som är tillgänglig till alla plattformar. Det faktum att webbappar inte behöver någon nerladdning av uppdateringar är ett stort plus för både användaren och utvecklaren. Utvecklaren kan testa flera olika designer och rätta till fel i koden helt utan att det påverkar användaren eftersom uppdateringen sker på plats i servern och inte i användarens smartphone. En annan sak som Wroblewski tar upp är just fördelen med att en webbapp är utvecklade i språken HTML, CSS och JavaScript. Även om man inte är teknisk lagd känner man nog igen till exempel HTML. HTML är grunden till alla hemsidor på webben och kan även användas till andra grejer så som det grafiska för ett datorprogram. Vilket betyder att om 19

utvecklaren sitter på kunskaper att utveckla en vanlig hemsida så kan utvecklaren även utveckla en webbapp. Utvecklaren behöver alltså inte sätta sig in i ett helt nytt språk och ett nytt utvecklingssätt. Vilket utvecklaren behöver göra om han/hon ska till exempel utveckla en app till Android, för att utveckla till Android behövs java kunskaper. Även om utvecklaren har java kunskaper så behöver han/hon skaffa sig kunskaper om Androids biblioteket, vilket jag personligen tycker är som en helt ny värld. Sen kommer man till problemet att det finns otroligt många olika modeller av smartphones som använder Android och de använder olika typer av Android, så bara för att appen funkar till en Android enhet behöver inte betyda att appen funka till alla. Inte nog med det, när utveklaren har fått sin app att funka till alla Android enheter så har han/hon bara utvecklat till en plattform och behöver kanske därför sätta sig in i 3-4 språk till, och utveckla appar i de språken också för att nå ut till lika många användare som han/hon hade gjort om han/hon valde att utveckla en webbapp. Wroblewski tar upp en annan bra fördel med webbappen och utveckling av hemsidor i allmänhet. Genom att utveckla en webbplats där man anpassar utseendet av webbplatsen efter en skärmen på en smartphone, och sedan låta hemsidans utseende att växa så den ser bra ut på en större skärm kan man spara otroligt mycket tid. Då har utvecklaren en hemsida som funkar för mobila enheter men även funkar för större skärmar som surfplattor och datorer. 2.5.2 Tjäna pengar på webbappar Enligt Fling (2009) är mobil industrin värd en biljon dollar vilket är en enorm summa. Som de flesta vet går det att tjäna mycket pengar på appar om man kommer på en app som är användbar för många och sedan lyckas med bra marknadsföring. Fling påpekar att sälja reklam är det bästa sättet att tjäna pengar på en webbapp, problemet är bara att det behövs väldigt många besökare för att tjäna stora pengar på reklam. Därför väljer många företag att istället bygga en dyr app som ger en enkel one-time vinst, fast det funkar sällan som en långvariga inkomstkällor. Men det är ändå konstigt att företag inte satsar på webbappar och tjänar pengar på dem, det har gjorts förut med webbappar riktade till datoranvändare. Fling påstår att det inte finns något självklart sätt när det kommer till att tjäna pengar på webbappar och han skriver att det är något mobil communityn har diskuterat i flera år. 20

Ett av sätten att tjäna pengar på när det kommer till webbappar är enligt Fling att ta nätverksleverantörerna till hjälp, så som till exempel Telia och Comviq. Genom att få nätverksleverantörerna att främja webbappen till sina kunder kommer webbappen att nå ut till många användare på ett trovärdigt och positivt sätt. Till exempel att webbappen syns som ett reklamfält längst ner på nätverksleverantörens portal. Det nätverksleverantörerna får ut av att göra reklam för en webbapp är att de tjänar pengar på användarens data över det mobila nätet när deras användare ofta besöker en webbappen. Ett annat sätt är bygga en hybridapp och sedan sälja den på en marknad. Dock får man då en del av de nackdelarna som finns med en app. Till exempel att användaren måste ladda hem appen och installera den. Man måste fortfarande bygga en ny hybridapp som innehåller webbläsaren för varje plattform man vill lansera till. 2.6 Varför hybridapp? Hybridappen är billigare och snabbare att utveckla än appen men dyrare än webbappen. En fördel med hybridappen är dock att man får en webbapp på köpet och man använder sig av webbutvecklingsspråken HTML, JavaScript och CSS. Seven (2012) menar att med hjälp av ett cross-platform (se 2.7 Cross-platform development) verktyg kan en hybridapp få tillgång till hårdvaran i smartphonen som inte en webbapp kan få tillgång till. Fling (2009) förespråkar att vid användningen av hårdvaran i smartphonen bör man utveckla en app. Men enligt Seven kan en hybridapp få tillgång till hårdvaran i mobilen med hjälp av ett Cross- Platform verktyg och Stangarone (2012) menar att en hybridappen är snabbare och billigare att utveckla.(se tabell 2.2.4.1). Seven nämner några anledningar att välja hybridappar: Det är enkelt utveckla mot flera plattformar Det går att använda sig av smartphonens hårdvara, så som kamera och GPS. Hybridappen går att använda när smartphonen inte har tillgång till internet. Han nämner också att det är svårt att använda sig av avancerad animation vid utveckling av hybridappar då man använder sig av HTML, JavaScript och CSS. Allt detta bör man tänka på när man ska välja vilken typ av applikation man ska utveckla. 21

2.7 Cross-platform development verktyg Med Cross-platform menas att man utvecklar för alla de större operativsystemen för smartphones. På svenska används ibland termen korskompilatorer eller för färdiga program multiplattform : Ett datorprogram kallas Multiplattform om det kan köras på flera operativsystem. (Wikipedia, 2013b). Ett Cross-Platform verktyg kan hjälpa utvecklaren att lösa de problem som finns vid utveckling av appar där de behöver utveckla mot flera plattformar. Dock finns det även problem vid utveckling med hjälp av Cross-Platform verktyg och korskompilatorer, speciellt för tillämpningar som kräver hög datasäkerhet. Vid utveckling av Cross-Platform måste utvecklaren lägga stor vikt på att inte utveckla egenheter och funktioner som är specifika för ett visst operativsystem då dessa inte kommer funka på de andra operativsystemen. Utvecklaren måste även ta hänsyn till att stöda operativsystemens speciella drag (Wikipedia, 2013b). Peter Gullberg, Technology Strategy and Solution Manager ebanking & ecommerce vid Gemalto, säger: Vi använde tidigare ett verktyg för att skapa kod för flera plattformar som heter MoSync men har valt att gå mot att utveckla specifikt till varje plattform. Anledningen är att vi måste ha stor kontroll av varje genererad binärkod, och därför uppnår vi inte någon nämnvärd effektivisering. Därför är valet att utveckla mot varje plattform motiverat. (Peter Gullberg, e-mail 2012-05-04, till min handledare John Sören Pettersson). Cross-platform development verktyg för mobila applikationer inriktar sig till största delen på hybridappar och hjälper utvecklaren att ta del av hårdvaran i smartphonen genom hybridappen. Allen, Graupera och Lundrigan (2010) menar att använda sig av ett en crossplatform gör det möjligt att göra hybridappen mer interaktiv än om man bara bäddar in hybridappen i en webbvy. 2.8 Sammanfattning av litteraturgenomgången Här kommer källorna att kritiseras genom att ställs mot varandra. Fling (2009) menar att om en applikation ska använda sig av viss hårdvara i smartphonen så som kamera och accelerationsmätare så ska man välja att utveckla en app (se 2.4). Dock menar Seven (2012) att med hjälp av ett Cross-Platform development verktyg kan en hybridapp använda sig av dessa hårdvarudelar, även Stangarone (2012) menar att en hybridapp har full access till smartphones hårdvara. Fling menar även att vid utveckling 22

av en applikation som ska användas av smartphone som är offline ska man välja att utveckla en app, medan Seven påstår att en fördel med hybridappar är att de kan användas offline och de går snabbare att utveckla än en app. Stangarone påstår också att hybridappar kan användas offline, han påstår även att webbappar som är ett billigare alternativ än hybridappar går att använda offline (tabell 2.2.4.1). Alla tre författarna menar att avancerade animationer är svåra att utveckla med programspråken HTML, CSS och JavaScript och därför bör man välja att utveckla en app, vid utveckling av spel som använder sig av animationer. Emellertid hävdar open sourceorganisationen Mozilla (2012) att det enkelt går att utveckla spel med avancerade animationer och grafik med hjälp av HTML 5. Mozilla visar detta med hjälp av spelet BrowserQuest (se figur 2-4) som går att spelas direkt i webbläsaren som en webbapp. Fling förespråkar webbappen som det bästa alternativet om inte applikationen ska använda sig av några av hans kriterier för när en app bör utvecklas(se 2.4). Men enligt Constantine (2013) har facebook mer användare som använder appen än webbappen vilket då gör att man kan anta att användarna föredrar appar vid vissa tillfällen. Även om webbappar är billigare och snabbare att utveckla måste man ha användare för att verksamheten ska kunna gå runt på de applikationer man utvecklar. Seven menar att några fördelar med hybridappar jämför med webbappar är att med hybridappar kan man få tillgång till gpsen i smartphonen, men Stangarone menar att den billigare webbappen också kan få tillgång till gpsen (tabell 2.2.4.1). Seven menar också att en fördel med hybridappen gent emot webbappen är att hybridappar kan utvecklas mot offline-användare. Stangarone menar dock att även webbappar kan utvecklas mot offlineanvändare. Allen, Graupera och Lundrigan (2010) menar att ett Cross-platform development verktyg är ett bra och enkelt sätt att få tillgång till hårdvaran i smartphonen och utveckla mot alla smartphoneoperativsystem, men Stangarone menar att en webbapp kan få tillgång till en stor del av smartphonens hårdvara. I Wikipediaartikeln Multiplattform (Wikipedia, Multiplattform ) sägs det att vid utveckling av Cross-Platform måste utvecklarna lägga stor vikt på att inte utveckla funktioner som är specifika för ett visst operativsystem, utvecklaren måste också ta hänsyn till att stöda alla operativsystems 23

speciella drag. Dessutom finns det problem när man utvecklar för Cross-Platform när det gäller tillämpningar som kräver hög datasäkerhet. Sammanfattningsvis kan man ändå säga att webbappar och hybridappar borde vara att föredra i de flesta sammanhang. Problemet är dock, som det sades redan i kapitel 1, att användarna ofta föredrar de specialbyggda apparna. Därför har syftet med denna rapport varit att ta reda på användares syn på appar och webbappar, eftersom det är användarna som styr vad som utvecklas 24

3. Metod och genomförande Jag har valt att använda mig av en enkätstudie riktad till användaren av smartphones för att få information om hur mycket användaren vet om appar och webbappar. Jag ville även få statistik om vilket typ av applikation de flesta användarna använder och varför de just använder den applikationstypen. Jag ville också försöka se om det fanns något samband mellan vissa typer av användare och användningen av en viss typ av applikation. De användare av smartphones som har bidragit med data genom att svara på enkätundersökningen kommer framöver att kallas för respondenter. 3.1 Varför Enkätstudie? Enligt Patel och Davidsson (2003) finns det två inriktningar att inrikta sin forskning mot, den första inriktningen är kvantitativ inriktad forskning vilket innebär mätningar av datainsamlingar och statistisk bearbetning. Den andra inriktningen är mot kvalitativt inriktad forskning vilket innebär till exempel kvalitativa intervjuer. En kvantitativt inriktad undersökning passade mitt syfte, då jag vill ha in en stor mängd data. Det är större sannolikhet att urvalet av smartphoneanvändare kommer att motsvara populationen bra med en större mängd data. Populationen räknas vara minst 4 miljoner då det fanns 4 miljoner smartphoneanvändare i Sverige i maj 2012 enligt dagensmedia(2012). Jag valde enkäter för att enkelt kunna få in en stor mängd svar och på så sätt kunna få ut ett urval av smartphoneanvändare som motsvarar populationen svenska smartphoneanvändare. En garanti för att urvalet av respondenter motsvarar populationen finns inte, genom att göra en kontroll på respondenterna med hjälp av frågor i enkäten så kommer datan att visa om urvalet av respondenter motsvarar populationen på sådant sett att datan av enkäten är trovärdig. 3.2 Mål med enkätstudien Målet med enkätstudien var att samla in data om respondenternas applikationsanvändning och deras åsikter om de olika applikationstyperna. Det var också intressant att se om man 25

kunde se ett samband mellan respondenter som använder en viss typ av applikationer, och deras applikationskunnande och applikationsanvändning. För att klassificera respondenterna så användes inte enbart vad de själva uppgav om sig själva, utan en del av enkätfrågorna var till för att se hur mycket användarna vet om de olika typerna av applikationer och om respondenterna vet vad det är för skillnad på applikationerna. Enkäten skulle också visa om det är okunskap som avgjorde vilken typ av applikation de valde, alltså om de kanske inte hade nog med kunskap för att använda en annan applikationstyp. Jag ville även se om de såg skillnad på applikationstyperna grafiskt för att se om det är användarkänslan som styr vad de väljer att använda. Som angavs i avsnitt 1.3 är syftet för hela studien att ta reda på vad användarna tycker om appar och webbappar och om det på något sätt går att styra in användarna på den mer ekonomiska webbappen, syftet är också att ge rekommendationer till intresenter om vad de bör välja av de olika applikationstyperna. Målet med och utformningen av enkätstudien svarar alltså mot detta kunskapsbehov. 3.3 Upplägg och distribution av enkäten För att få fram en bra enkät behövdes flera pilottester. Enkäten förbättrades efter varje pilottest. På så sätt gick det att få fram frågor som respondenten förstod även om respondenten i fråga inte hade en teknisk bakgrund, då var det också enkelt att styra frågorna på så sätt att svaren blev relevant för rapportens syfte. Enligt Patel och Davidsson (2003, sid.82) är det en viktigt förberedelse att se om varje frågan verkligen behövs i enkäten. Efter ett pilottest gick det även att se om frågan gick att missuppfattas och frågan kunde sedan förbättras till nästa pilottest. Pilottest ger möjligheten att ändra frågornas innehåll, antal, sekvens och formulering påpekar Patel och Davidsson. Det är en viktig del i förberedelsen av frågorna att granska frågorna så att de inte går att missuppfatta. Författaren av frågorna måste tänka på att författaren av rapporten är så insatt i ämnet att frågan för författaren är självklar medan en person som inte är insatt i rapporten kanske inte har någon aning om vad frågan handlar om skriver Patel och Davidsson. De skriver Är frågorna formulerade så att de inte går att missuppfatta? När vi formulerar frågorna är vi så väl insatta i problemområdet att mångt och mycket förefaller självklart, fastän det inte är det för den som ska svara på frågorna. De påpekar att det gäller att kritiskt granska frågorna i enkäten som om man inte sitter på den kunskap om ämnet som man faktiskt har. 26

Enligt Patel och Davidsson (2003, sid.70) är det viktigt att individen som svara på enkäten vet vad svaren kommer att användas till. Därför började frågorna med en välkomst text där information om att användarens svar på frågorna kommer att vara anonyma och att de bara kommer att användas som data i denna rapport. Sedan följde en fråga på ålder för att kunna se vilket omfång på ålder det var hos respondenterna. Även kön frågades efter då det är intressant att se om det är någon skillnad på vad män och kvinnor har för åsikter kring appar och webbappar, det är känt att män har ett allmänt större intresse för teknik än kvinnor har och det kanske också gäller för populationen smartphoneanvändare. Det är även känt att yngre personer har större teknikintresse än äldre och därav frågan om ålder. Data från frågor om ålder och kön är också intressant på det sättet att man då kan urskilja om urvalet motsvarar populationen. Sedan följde frågor kring smartphones, appar och webbappar som finns att se i bilaga 1. t bestod enkäten av 21 frågor, inräknat med ålder- och könsfrågorna. Efter sju pilottester kändes enkäten klar att publiceras. Publiceringen och uppbyggnaden av enkäten skedde på http://www.enalyzer.se/ vilket är ett företag som erbjuder gratis enkätundersökningar för studenter. Se exempel i Figur 3-1. Det finns många fördelar med att välja en webbenkät. Enligt Dahlström (2005) går det snabbare att få ett resultat av en webbenkät eftersom ingen tryckning av enkäten behövs, webbenkätens resultat hamnar direkt i datorn så inget införande av data in i en dator behöves vilket även det sparar tid. Dahlström menar att webbenkäter är mycket bra vid större undersökningar och det är en större undersökning jag tror är det bästa för att få in rätt data för att min undersökning ska kunna svara mot syftet. Dahlström påpekar att det inte är lika lätt att individuellt anpassa en enkät, men han menar också att vid face to face intervjuer kan intervjuaren påverka svaret från respondenten. Dahlström menar att postenkäter och webbenkäter är bättre än andra metoder då respondenterna känner en anonymitet och vågar svara det de verkligen tycker. 27

Figur 3-1. Utseende på enkäten (tredje frågan i enkäten) 3.4 Incitament Patel och Davidsson (2003) påpekar att enkäter bygger på individernas vilja att svara på frågorna i enkäten. I många intervjusituationer motiveras individerna att vilja svara på frågorna utan att incitament användes, till exempel när doktorn frågar om hur vi mår. Dock i enkäter kanske inte individen ser något nytta i att svara på frågorna och måste därför motiveras. Det är viktigt att berätta för individen hur viktigt hans/hennes svar är för undersökningen och för denna enkätundersökning informerades de svarande om att de hjälpte mig att få in data som sedan svarande mot mitt syfte med denna rapport. Många studenter förstår att det är viktigt att få in data till sin c-uppsatts men för enkätundersökningen valdes ändå ett incitament för att motivera personer som inte är studenter. Incitamentet som valdes var utlottning av två presentkort giltiga på SFbiograferna till två av personerna som valde att delta i min enkätundersökning. De två presentkorten var laddade med 100 kronor var, vilket jag själv betalade då jag ansåg att det var värt för att få in så många svar på enkäten som möjligt. Lottningen gick till på det sättet att en slumpgenerator skrevs av mig i programmeringsspråket Java och kördes två gånger varvid nummer 9 och 40 slumpades fram. 3.5 Genomförande Sociala media var rimliga som publiceringsplats för en länk till enkäten. En av de största sociala mediasajterna är Facebook (2012); där finns alla samhällskategorier så där kunde jag hoppas få stor spridning bland bakgrundsvariabler som ålder, kön, teknikkunnighet. 28

Ett s.k. evenemang upprättades med information om enkäten och varför individerna bör fylla i enkäten. Även information om incitamentet publicerades i evenemanget och hur vinnaren skulle kontaktas. Namnet på evenemanget valdes till Svara på min enkät och du kan vinna presentkort från SF och totalt bjöds 515 personer in till evenemanget. Evenemanget var ett öppet evenemang och alltså öppet för alla med ett Facebook konto,vilket 57% av den Svenska befolkningen har enligt KreafonBloggen(2012). Tyvärr spreds inte evenemanget längre än till de som redan var inbjudna, vilket var en besvikelse. Evenemanget och enkäten publicerades på obestämd tid (utan angivande av tidsgräns) då fler svar skulle ge fler inblickar i smartphoneanvändares liv, inte minst skulle samband lättare visa sig ju fler som deltog. Enkäten publicerades 2012-05-07 och stängdes 2012-05- 21 då 108 svar hade erhållits och jag började analysera inkomna data. Text som publicerades i evenemanget: Hej jag håller på att skriva en c-uppsats om användningen av mobila applikationer och hemsidor och håller därför på att göra en enkät undersökning. Jag skulle uppskatta om så många som möjligt fyller i min enkät undersökning och kommer därför att lotta ut två stycken presentkort från SF, laddade med 100 kronor var ( ni kommer kunna fylla i er mail i slutet av enkäten, vill ni inte vara med och tävla så skriv bara in en fake mail). Mailen kommer bara att användas för att kunna kontakta vinnarna! Alla svar är anonyma och kommer bara att användas till min c-uppsats. Länk till enkäten: https://survey.enalyzer.com/?pid=sm6rgg7g TACK PÅ FÖRHAND/ MVH Johan 29

4. Empiri I det här kapitlet redovisas statistik från svaren av enkätstudien. Statistiken kommer sedan att analyseras i analyskapitlet. 4.1 Distribution av enkäten och svarsfrekvens 515 personer bjöds in till evenemanget på den sociala webbsidan Facebook med länken till enkäten (jag bjöd in mina vänner, samt bad fyra av mina vänner att göra samma sak; 3 är IT-studenter precis som jag medan den fjärde är civilingenjör-student). Av dessa 515 inbjudna var 242 kvinnor och 273 män. Av dem var det 136 personer som tog sig tid och började svara på enkäten vilket ger en Svarsfrekvensen på ca 26 %. Av de 136 personer som började svara på enkäten var det 108 som genomförde enkäten helt, vilket är 79 %. 4.2 Respondenternas kön och ålder Respondenten med lägst ålder som genomförde enkäten var av en ålder på 18 år och respondenten med högst ålder var 39 år vilket uppgavs i fråga 1. Åldern på de som svarade på enkäten var alltså mellan 18 och 39 år. Medelvärdet på de svarande är 23 och median 22. Av respondenterna var 60 personer män, alltså 56 %. Av respondenterna var 48 personer kvinnor, alltså 44 %. 4.3 Respondenternas svar på enkäten I fråga 3 fick respondenterna svara på frågan om vilket operativsystem deras smartphone använde. Det var 51 respondenter som använde Android som operativsystem på sin smartphone, vilket ger det högsta antalet och en procent på 47 %. Av respondenterna var det 43 % som använde en smartphone med operativsystemet ios. 2 % använde Windows phone och 2 % använde Symbian. 6 % av respondenterna hade annat eller visste inte vad för operativsystem deras smartphone använde. vilket blir 7 stycken av respondenterna. 30