Skrivprojekt åk 7 Syfte: Utveckla sin förmåga att skriva berättande text. Jobba med skrivprocessen där respons och bearbetning av texten ingår. Central innehåll i Lgr11: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Uppgift: Du ska skriva en berättelse om ett hus. Berättelsen innehåller ett antal givna kapitel där rubriken är klar och du får vissa instruktioner om vad kapitlet ska innehålla. Till varje kapitel ska du rita en passande bild. Inför varje kapitel får du höra en inspirationstext. Därefter skriver du ett och lämnar in för rättning. Medan ditt kapitel rättas ritar du en bild till din text. Du läser också en kompis text och ger respons enligt en responsmall. När du fått respons på din text gör du ev rättningar av ditt kapitel och renskriver på datorn.
Vecka Mån (kort pass) Ons (halvklass) 2 Lov Läxa till fre, omdöme boken 3 Kap 2 Personbeskrivningar 4 Kap 3 Gårdsfesten 5 Kap 4 Inbrottet/En hemsk natt 6 Kap 5 Ryktet 7 Lov 8 Temavecka 9 Kap 6 Slutet gott, allting gott 10 Renskriv kap 6 Sätt samman boken med text och bild! kap 2 kap 3 kap 4 kap 5 kap 6 Fre (långt pass) Intro Huset Skriv kap 1 och måla bild Renskriv kap 1 Renskriv kap 2 Renskriv kap 3 Renskriv kap 4 Renskriv kap 5 Läxa Omdöme - boken Se till att följa tidsplanen. Gör klart det du behöver hemma. Som ovan Som ovan Som ovan Som ovan Arbetsgång: Skriv först ett handskrivet till ditt kapitel. texten för rättning och respons. Rita bilden till kapitlet. Läs en kompis text och ge respons enligt responsmallen. Läs en text från en kompis i din responsgrupp och ge respons enligt mallen. Renskriv ditt kapitel på datorn.
Kapitel 1 Beskriv huset. Hur ser det ut (i vilket skick är det, vilken färg har det, vilket material är det byggt av)? Hur ser det ut runtomkring huset? Ge huset en adress. Berätta vem som äger huset. Berätta kort vilka som bor i huset. Det ska även finnas en annan lokal i huset. Berätta något om lokalen. Ge huset ett namn. Huset ska ha minst fyra fönster, dvs fyra lägenheter. Lokalen ska synas på bilden. Skrivtips: Med en bra platsbeskrivning tar du med läsaren vart du vill. Du får läsaren att leva sig in i den stämning du vill skapa; en ljuvlig plats eller en riktigt kuslig plats. Beskriv platsen så att läsaren kan skapa inre bilder. Beskriv platsen med hjälp av våra fem sinnen: syn, hörsel, lukt, känsel, smak. Låt det gärna hända något på platsen just i det ögonblick du beskriver. Det ska inte vara något stort utan en vardaglig händelse som att ett tåg passerar eller att en katt springer över vägen. Detta ger liv åt beskrivningen. Tempus: nu eller då? Bestäm från början i vilken tidsform (tempus) du ska skriva. Håll sedan samma tempus genom hela berättelsen. Imperfekt - dåtid, är berättandets vanligaste form. Författaren berättar om något som har hänt. Berättarperspektiv: vem berättar? Jag-form eller den allvetande berättaren? I vår berättelse om Huset använder vi oss av den allvetande berättaren som är den vanligaste formen i böcker. Den allvetande berättaren talar om för läsaren vad som har hänt utan att själv vara med som en person i handlingen.
Kapitel 2 Personbeskrivningar Nu ska du beskriva husets invånare. Du ska presentera minst två personer som kommer att ha en framträdande roll i din berättelse. Följande punkter ska ingå i personbeskrivningarna. Ge personen ett namn. Bestäm personens ålder. Vilket yrke/sysselsättning har personen? Vilka intressen/glädjeämnen har personen? Ge personen någon egenskap. Ge personen ett bekymmer eller problem. Berätta hur det ser ut i lägenheten. Berätta hur personen känner sig just nu. Rita en bild på ett fönster där en av dina huvudpersoner bor. Rita personen i fönstret. Skrivtips: Ta hjälp av komihåg-listan när du beskriver en person Utanpå Inuti Omkring Ålder Kroppsbyggnad Ansiktsform Hår Ögon Smink Kläder Röst och språk Uppträdande Sätt att röra sig Särskilda kännetecken Har med sig, bär på Egenskaper Åsikter Duktig och dålig på Rädd för Tycker om Tycker inte om Framtidsdrömmar Hemligheter Arg på Lycklig av Sörjer Humör Bostad Familj Vänner, ovänner Grannar Husdjur Skola, arbete Intressen Dagliga vanor Ovanor Viktiga händelser i livet Favoritplatser idoler
Kapitel 3 Gårdsfesten Vem ordnar festen och varför vill den personen ordna festen? Var hålls festen? Vad äter man? Vad gör man på festen? Några blir osams, berätta varför och om vad. Rita en bild av något som händer på festen. Kapitel 4 Inbrottet/En hemsk natt Välj en av rubrikerna Det ska vara kväll eller natt. Någon eller några i din berättelse ska vara rädda. Berätta varför de är rädda. Skrämmande ljud ska höras. Beskriv ljuden. Något otäckt ska inträffa. Personerna som är drabbade av det otäcka ska rädda sig eller försöka rädda sig. Rita en bild som passar till innehållet i kapitlet.
Kapitel 5 Ryktet I det här kapitlet ska ett eller flera rykten uppstå. Det kan vara rykten som tagit fart redan vid någon konflikt (t ex på festen eller vid inbrottet) eller helt nya rykten. Berätta vad man pratar om och undrar i huset. Berätta vilka rykten och spekulationer som sprids i huset. Vilka är det som skvallrar och sprider ryktet? Låt gärna en konflikt få en oväntad vändning, berätta hur. Rita en bild som passar till innehållet i kapitlet. Kapitel 6 "Slutet" Konflikterna måste få ett slut och lösas upp. Det kan antingen ske i form av en lycklig upplösning eller i form av kaos med ett dramatiskt slut. De trådar som lagts ut måste knytas ihop. Följ upp alla trådar som du lagt ut under berättelsens gång. Avsluta konflikterna på något sätt, dramatiskt, lyckligt eller olyckligt. Ge det sista kapitlet ett eget namn som passar till innehållet. Rita en bild som passar till innehållet i kapitlet.
Bedömningskriterier Språkbruk E C A Eleven kan skriva olika Eleven kan skriva olika Eleven kan skriva olika slags texter med viss slags texter med relativt slags texter med god språklig variation, enkel god språklig variation, språklig variation, textbindning samt i utvecklad textbindning välutvecklad textbindning huvudsak fungerande samt relativt väl samt väl anpassning till texttyp, fungerande anpassning fungerande anpassning språkliga normer och till texttyp, språkliga till texttyp, språkliga strukturer. normer och strukturer. normer och strukturer. Exempel på språkliga variationer textbindning anpassning till texttyp På Grönstensvägen ligger ett stort hus. Huset har tre våningar. Det byggdes för hundra år sedan. Vid en slingrande skogsväg som länge kallats Grönstensvägen ligger ett vackert, gammalt hus. Huset, som byggdes av en rik man i början av 1900- talet, reser sig tre våningar över marken. Beskrivningar, berättargrepp, dramaturgi Exempel på Gestaltande beskrivn. Berättargrepp De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad På tredje våningen bor det en gammal tant som heter Hedvig. Hon har grått hår och blå ögon. Hon är ganska kort och går lite krokigt. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad Nu ska jag berätta för dig om en mystisk person som bor längst upp i huset i lägenheten till höger. Om man kommer hem sent en kväll och tittar upp mot tredje våningen lovar jag dig att du får se henne. Hon smyger alltid omkring sent om natten. Man känner igen henne på den krokiga ryggen som formar sig som en båge. Hennes stålgrå hår lyser kring huvudet som en gloria och hennes isblå ögon stirrar ut i natten likt två vargögon.
Respons och bearbetning Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt. Exempel på respons Texten är bra för du beskriver noga hur personerna ser ut och det händer roliga saker i ditt hus. Uppbyggnaden i kapitlet är otydlig för man förstår inte vem som är tjuven. Jag tycker om texten för du gör detlajerade personbeskrivningar där man får reda personens yttre och inre egenskaper. Du är också duktig på att väva in humor i handlingen som gör att man får många glada skratt när man läser om huset. Det du kan förbättra är att följa upp olika trådar som du tar upp i handlingen. T ex tjuven som förekommer i slutet av kapitlet avslöjas aldrig och det blir otydligt för läsaren. Text och bild Genom att kombinera text och bild så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap Genom att kombinera text och bild så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap Genom att kombinera text och bild så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.