årsstämma, valberedning, hållbarhet, miljö, röstning, miljö, korruption, styrelse, mänskliga rättigheter, leverantörer,

årsstämma, valberedning, hållbarhet, miljö, röstning, miljö, korruption, styrelse, mänskliga rättigheter, leverantörer, jämställdhet Sammanställning av årsstämmorna 2013 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Emilie Westholm, ställföreträdande chef Ansvarsfullt ägande Nina Bönnelyche, bolagsanalytiker Ansvarsfullt ägande Richard Torgerson, bolagsanalytiker Ansvarsfullt ägande Annelie Söderberg, vd Svenska Lärarfonder 1

Innehållsförteckning Introduktion sidan 4 Frågor och svar på stämmorna: Alfa Laval sidan 6 Assa Abloy sidan 7 Atlas Copco sidan 8 Axfood sidan 9 Axis sidan 9 Boliden sidan 10 Castellum sidan 10 Electrolux sidan 11 Ericsson sidan 12 Fabege sidan 13 Getinge sidan 13 Handelsbanken sidan 14 H&M sidan 14 Hexagon sidan 15 Hexpol sidan 15 Holmen sidan 16 Husqvarna sidan 17 Industrivärden sidan 18 Intrum Justitia sidan 19 Investor sidan 20 JM sidan 20 Kinnevik sidan 21 Kungsleden sidan 21 Meda sidan 22 Modern Times Group sidan 22 2

NCC sidan 23 Nordea sidan 23 Peab sidan 24 Ratos sidan 24 Saab sidan 25 Sandvik sidan 25 SCA sidan 26 Scania sidan 26 SEB sidan 27 Securitas sidan 27 Skanska sidan 28 SKF sidan 29 SSAB sidan 30 Swedbank sidan 31 Tele2 sidan 31 Telia sidan 32 Trelleborg sidan 33 Volvo sidan 34 3

Introduktion Hållbarhet har äntligen blivit en fråga som skär genom alla delar av samhället. För företag har hållbarhet ofta definierats utifrån ett riskperspektiv. Till exempel risk för att råka ut för korruption eller risk för miljöproblem med efterföljande saneringskostnader. Allt fler företag har också identifierat affärsfördelar i sitt hållbarhetsarbete. Krav från kunder i olika upphandlingar men också hållbarhetsåtgärder som resulterar i rena kostnadsbesparingar. Bland de anställda finns dessutom en vilja att arbeta för företag som håller en hög profil när det gäller hållbarhet. Hållbarhetsfrågorna är inte helt oproblematiska. Till exempel, vad händer när ett företags behov av billig arbetskraft kommer i konflikt med arbetstagares behov av rimliga löner? Eller när enskilda familjers behov av energi kommer i konflikt med behovet av att motverka klimatförändringarna? Spararnas intresse för en hållbar utveckling tyder på att företagen måste bli riktigt bra på att möta framtidens behov och på att balansera sociala, ekonomiska och miljömässiga mål. Det är Folksams uppfattning att ett företags styrelse bör sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling som är oberoende av storlek och inriktning på företaget. Styrelsen har en viktig roll i att fastställa, övervaka och besluta om kort och långsiktig strategisk inriktning. Vi menar att detta skapar förutsättningar för en effektiv affärsmodell med relevant riskhanteringsstrategi. En styrelse som förmår hantera hållbarhetsfrågorna och anpassa dessa på kort och lång sikt till affärsstrategin, kommer att kunna påverka ledning och partners i rätt riktning och därmed vinna kunders och aktieägares förtroende. Den stora omställningen i kraven på ledarskap som vi sett under de senaste åren har förstärkts av sociala och tekniska förändringar. Globalisering i kombination med en växande oro för framtiden präglar synen på våra företag. Detta kan sammanfattas som ökade krav på att prioritera intressenter - kunder, anställda, leverantörer, samhället, planeten, och aktieägarna - snarare än personlig belöning och personlig makt och prestige. Som ägare i börsnoterade företag följer ett ansvar. Ansvar för att företaget går med vinst, men också för hur företaget drivs, hur anställda behandlas och hur företaget agerar när det gäller frågor som miljö, mänskliga rättigheter och antikorruption. Ledningen i ett bolag bär ansvar för sina beslut, men det är alltid ägarna som bär det yttersta ansvaret för bolagets resultat och aktiviteter. Det faller på ägarna att se till att företaget leds av kompetenta personer med god moralisk kompass. Misslyckas man med detta kan mycket gå fel. Via sitt pensionssparande är allmänheten den viktigaste och största aktieägargruppen i Sverige. Pensionsspararna dominerar indirekt alla noterade bolag via sina fonder och sitt sparande. Dessa pengar benämns ofta som det ansiktslösa och ansvarslösa kapitalet, det vill säga institutioner som på pensionsspararnas uppdrag arbetar med att förvalta kapital, men som gör det utan att ta ansvar för hur värden skapas. Som institutionell placerare på aktiemarknaden påverkar Folksam aktivt de företag som bolaget är ägare i. Folksams kunder bryr sig om hur de företag vi investerar i hanterar hållbarhet. Därför engagerar vi oss i det. Folksam vill vara en aktiv ägare för att tillvarata Folksams kunders gemensamma intressen i ägarfrågor. Vi tror att en aktiv bolagsstyrning ger en ökad avkastning och bidrar till en långsiktigt god utveckling av kapitalmarknaden. För våra kunder är ansvarsfulla placeringar viktigt och vi är engagerade i det som är viktigt för dem. En del av detta arbete handlar om att påverka bolagen att ta större ansvar i hållbarhetsfrågor. Därför har vi också ställt frågor som rör hållbarhet vid årsstämmor i de bolag där vi är ägare. Att ta ansvar för 4

hållbarhetsfrågor gör företagen mer konkurrenskraftiga och långsiktigt ökar det både värdet på bolagen liksom på avkastningen. I förlängningen betyder det högre avkastning till Folksams kunder. Folksam har under stämmosäsongen 2013 deltagit i 43 årsstämmor och en extrastämma samt var representerade i två valberedningar. Förutom detta har Folksam varit involverat i en rad dialoger med bolagsstyrelser beträffande hållbarhetsarbete och belöningssystem. I de fall bolagen inte har hörsammat Folksams synpunkter har vi valt att rösta emot belöningssystemen. Inför stämmorna frågade vi via Facebook vilka frågor som våra följare var mest intresserade av att vi skulle ställa. Frågor om korruption kom i topp vilket även präglade frågorna som ställdes på stämmorna. I denna rapport kan ni läsa samtliga frågor som Folksams avdelning för Ansvarsfullt ägande ställde vid dessa årsstämmor. Vi har ställt frågorna till bolagens verkställande direktör och vi har skrivit ned svaren som vi uppfattat dem. Ytterligare information om Folksams närvaro på årsstämmorna 2013 finns på bloggen En katt bland hermelinerna www.agarstyrning.folksamblogg.se och även gruppens twitterkonto där ni kan läsa tweets skrivna direkt från årsstämmorna under profilen @etikkatten. 5

Frågor och svar till årsstämmorna: Alfa Laval Ni har nyligen uppdaterat er interna uppförandekod. Ni skriver om detta i ert hållbarhetsavsnitt men Folksam skulle ändå vilja höra från vd hur ni resonerade inför uppdateringen och vilka som är de viktigaste förändringarna? Vilka är de största utmaningarna som Alfa Laval står inför beträffande hållbarhet? Ni nämner också FN:s barnrättsprinciper, kan vd berätta lite mer om hur dessa hänger ihop med företaget? Svar från vd Lars Renström: Vår största utmaning är utsläpp via transporter. Under de senaste åren har Alfa Laval Environmental Management System (EMS) genomförts i 34 områden. Alfa Laval har satt ett mål att reducera utsläppen av växthusgaser från godstransporter transporter med 12 procent till 2015. Ett av de projekt Alfa Laval har satt igång handlar om att ge barn i de lokalsamhällen där vi har aktiviteter en datautbildning. 6

Assa Abloy Assa Abloy har ett bra hållbarhetsarbete och ställer krav på sina underleverantörer. Bland annat kräver ni att alla leverantörer följer koncernens uppförandekod. Min fråga idag är rätt kort vad händer med de underleverantörer som inte lever upp till eller som inte följer Assa Abloys uppförandekod? Svar från vd Johan Molin: De åker ut! Vi har ett trafikljussystem som vi använder för våra underleverantörer. Får de grönt är allt ok och de följer vår kod. Gult betyder att det finns saker som de måste förbättra. Får de rött så åker de ut eller kommer överhuvudtaget inte in. Folksam röstade även emot det föreslagna incitamentsprogrammet med följande motivering: Assa Abloys incitamentsprogram består av gratis matchningsaktier samt prestationsaktier. Kraven för att få delta i programmet är tydliga; egen insats krävs, det finns prestationskrav. Det är också bra att programmet innehåller krav på anställning och att förvärvade aktier bibehålls under inlåsningsperioden. Mätperioden bara är 1 år; därtill är redan resultatet för första kvartalet känt så den reella mätperioden är tre kvartal. Det finns ingen information om hur prestationskravet beräknas och vad dess minimioch maximinivåer är. Prestationsparametern är också problematisk då den går att påverka och är volatil (och därmed lätt att slå när konjunkturen vänder uppåt). Incitamentsprogrammet innebär även begränsad ekonomisk risk för deltagaren, då matchningsaktierna är gratis. Slutligen kan hedgekostnaderna bli höga. Efter övervägande av för- och nackdelar, anser Folksam att programmet inte ligger i aktieägarnas intresse och Folksam röstar därför nej till förslaget. 7

Atlas Copco I årsredovisningen berättar ni att ni är aktiva i länder där ni vet att korruption förekommer samtidigt som ni har en nolltolerans mot korruption. Under 2012 har 3 500 chefer skrivit under er Affärskod och utbildats kring korruption. Frågan till vd blir om denna nolltolerans och absoluta krav på era anställda hämmar affärerna för er eller om ni ser en ekonomisk uppsida i denna nolltolerans mot korruption? Svar från chefsjurist Håkan Osvald: Det hade påverkat oss negativt om vi inte haft nolltolerans. Affärskoden finns tillgänglig för alla anställda och har översatts till 26 språk. Vi har nämnt i årsredovisningen att 3 500 anställda utbildats i bolagets Affärskod men jag tror att det handlar om många fler. Vi har ett Compliance Statement som 6 000 anställda besvarat från högsta ledningen och ner i organisationen. Vi sprider vårt arbete mot korruption via interna tidningar och exempelvis Veckans Affärer ut mot allmänheten och anställda. Vi har en Hotline (e-mailfunktion) där anställda kan klaga och anmäla till mig (bolagsjuristen) om exempelvis Affärskoden inte efterlevs. Folksam röstade även emot det föreslagna incitamentsprogrammet med följande motivering: Anledningen är att vi menar att prestationsmålet sätts på en för låg nivå eftersom det nåtts till hundra procent under en följd av år. Det får oss att tro att nivåerna i programmet inte är satta på en sådan nivå att det får motiverande effekter. Eftersom vi inte, trots tidigare påpekanden, fått en utförligare information om hur prestationsmålet sätts kommer vi därför att rösta nej till programmet eftersom vi inte kan säkerställa att programmet ligger i aktieägarnas intresse. 8

Axfood Ni skriver i hållbarhetsredovisningen att relationer med leverantörer ska kännetecknas av god affärssed och hög affärsetik. Detta är bra. Och för att säkerställa att era anställda uppträder korrekt har ni en policy ifråga om mutor, bestickning och korruption. Denna policy uppdateras årligen och de anställda som berörs intygar skriftligen att de har tagit del av policyn. Kan vd berätta om hur denna policy har uppdaterats jämfört med ifjol samt hur uppföljning görs bland de anställda? Av hållbarhetsredovisningen, som likt Axfoods hållbarhetsarbete håller en hög nivå, kan vi även utläsa att Axfood kommer att gå med i organisation BSCI. Kan vd berätta mer om detta samarbete? Svar från vd Anders Strålman: Samtliga anställda som har attesträtt måste ta del och underteckna denna policy. Den uppdatering som görs är att det läggs till stycken och text. Jag har aldrig varit med om att det har tagits bort någonting utan snarare är det så att formuleringarna skärps. Det handlar alltså inte om att det har hänt någonting inom bolaget jämfört med föregående år utan att det har tillkommit lagrum etc. BSCI är en organisation som är ett samarbete med andra livsmedelsbolag och som kommer att göra besök vid våra leverantörer och titta på bland annat djurhållning och miljö. Genom att samarbeta med andra aktörer behöver alltså Axfood själva inte åka runt och titta på alla utan vi kan samarbeta kring kontrollen. Axis I samband med att Axis sålde utrustning till Kina 2009 så riktades kritik mot bolaget. Amnesty hävdade bland annat att det fanns en överhängande risk att övervakningskamerorna används för kränkningar av mänskliga rättigheter. Ni svarade då att ni inte sätter er till doms över något land och vi har ingen möjlighet att undersöka hur våra kunder använder sina kameror. Axis är sedan 2007 undertecknare av FN:s Global Compact, vilket är något som Folksam välkomnar. Global Compact innehåller tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption riktade till företag. I den första principen ombeds företag att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka. Folksams fråga till vd är om inställningen att inte sätta sig till doms över något land fortfarande gäller och om det är vd:s tolkning att detta är i linje med vad som stadgas i de åtaganden som Axis har skrivit under i FN:s Global Compact? Svar från vd Ray Mauritsson: Vi följer vårt åtagande och har ingen svart lista över länder som inte säljer till. Vi följer internationella lagar och regler och lutar oss på den lista som finns över exportförbudsländer. 9

Boliden Boliden håller en bra nivå i sitt hållbarhetsarbete och har identifierat de viktigaste riskerna både vad gäller miljö och mänskliga rättigheter. Min fråga idag handlar om de underleverantörer som Boliden har avtal med. Hur kontrollerar ni att de sköter sig och vad händer med bolag som inte lever upp till en bra nivå i sitt arbete med hållbarhetsfrågor? Svar från vd Lennart Evrell: Detta är en viktigt fråga som Boliden följer upp varje år. Det är viktigt för Boliden att inte bara konstatera att en underleverantör eventuellt släpar efter när det gäller hållbarhetsarbetet och då lämna denna underleverantör utan istället vara kvar och påverka dem att bli bättre. Det vill säga att inte springa ifrån de dåliga utan att hjälpa dem att bli bättre. Det är viktigt att vi har gemensamma mål och processer för detta. Castellum Castellum har ett bra hållbarhetsarbete och det är tydligt att ni har identifierat kopplingen mellan bra miljöarbete och finansiell nytta. Det märks inte minst i era miljömål där energibesparingar är i fokus. Det är därför också glädjande att notera att Castellum erbjuder sina hyresgäster så kallade gröna hyresavtal. Kan vd berätta lite mer om vad detta innebär för hyresgästerna, om det blir en ökad kostnad för dem samt om det finns en stor efterfrågan från kunderna för denna typ av avtal. Svar från tillträdande vd Henrik Saxborn: Det finns idag ungefär 20 25 gröna hyresavtal på plats. Några ytterligare är på offerstadiet och ytterligare några förs det samtal kring. Det är en ökad kostnad med gröna hyresavtal och innebär åtaganden för både hyresvärd och hyresgäst. Detta är någonting som Castellum och hyresgästen delar på. 10

Electrolux Kan vd berätta om hur Electrolux resonerar kring hur nolltoleransen mot korruption har implementerats i företaget? Har personalen utbildats till exempel? Hur resonerar kring den nya whistleblower (helpline) systemet? Har nu eller tänker ni införa anti-korruptionsklausuler i avtal med leverantörer och andra relevanta affärspartners? Svar från vd Keith McLoughlin: Electrolux har nolltolerans. Det stämmer helt och hållet. Vi kan inte kontrollera hela världen, men vi kan få igång en kultur som inte tolererar det. Vi lägger mycket tid på att fokusera på våra kärnvärderingar, på etik. Många av de anställda har fått utbildning. Vi har en policy för etiska frågor som man som anställd får utbildning om. Vi har en helpline dit man kan rapportera vad man har sett eller vad man misstänker. Mot bakgrund av att vi har verksamhet i 150 länder, så kan inte alla ha 100% av de värderingarna i sin verksamhet. Vi ställer krav på våra leverantörer; att de utbildar sig i vår uppförandekod. Vi har ett team som arbetar heltid med att granska vår leverantörsbas och hur de agerar i förhållande till vår uppförandekod. Ett annat område gäller korruption och mutor. Eftersom vi har en spridd organisation så har vi utbildat 2000 personer inom inköp; de som har omfattande kontakter med omvärlden. De ska veta vad de ska göra om de ser någonting. Vi har goda resurser. 11

Ericsson Kan vd berätta om hur Ericsson resonerar kring hur nolltoleransen mot korruption har implementerats i företaget? Har personalen utbildats till exempel? Hur resonerar du kring det nya whistleblowersystemet? Har ni eller tänker ni införa anti-korruptionsklausuler i avtal med leverantörer och andra relevanta affärspartners? Ni har i en rapport redovisat tänkbara affärsmöjligheter inför en verksamhet i Myanmar dvs fd Burma. Ni säger att en framtida återetablering ska ske med alla hänsyn tagna för att respektera mänskliga rättigheter i landet. När bedömer ni att en etablering kommer att ske? Kommer ni att vänta med den tills fria val har hållits i landet? Svar från vd Hans Vestberg: Vd beskrev ingående det nya whistleblower-systemet och att man med detta hoppades få ännu bättre kontroll över eventuella oegentligheter i företaget. Han förklarade att Ericsson kommer att införa antikorruptionsklausuler för underleverantörer. På frågan om Burma sa vd att han inte bedömde landet som tillräckligt stabilt ur ett mänskliga rättighetsperspektiv. Ericsson är inte redo att gå in i landet ännu. Folksam röstade även emot två av de tre föreslagna incitamentsprogrammen med följande motivering: Motiveringen är att de är för dyra, gratis för de deltagande och för att endast 28 procent av de anställda har möjlighet att delta. 12

Fabege Det senaste året har korruption aktualiserats av flera anledningar. Exempelvis genom ny svensk mutlagstiftning och den engelska UK Bribery Act. Fabege införde 2011 en ny uppförandekod utifrån Global Compact, något vi tycker är bra. Nu undrar jag om denna uppförandekod har förändrats utifrån den nya lagstiftningen, och i så fall hur? Likaså skulle jag gärna vilja höra mer om hur ni följer upp att uppförandekoden efterlevs. Svar från vd Christian Hermelin: Vi bedömer att koden täcker in lagstiftningen och fokuserar på att efterleva koden. Exempelvis är koden en del av avtalen med leverantörer och de ska förbinda sig och följa koden. Vi har kontrollsystem och rutiner såsom exempelvis attestordningar och vid utbetalningar ska minst två personer vara med. Vi har ett whistleblower-system och ett etikråd som är med och granskar. Getinge Getinge har ett bra hållbarhetsarbete och det är intressant att följa hur ni har arbetat med hållbarhetsmål. Getinge har en uppförandekod för sina anställda och hänvisar i den till principerna i FN:s Global Compact. Detta tycker vi är bra. Min fråga till VD är om det är aktuellt för Getinge att skriva under FN:s Global Compact och arbeta och rapportera enligt dessa principer? Svar från vd Johan Malmquist: Vår uppförandekod och strävan mot en hållbar utveckling baserar sig på internationella principer som FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s Global Compact. Det är huvudsaken och inte att skriva under ett papper. 13

Handelsbanken Det senaste året har korruption aktualiserats av flera anledningar. Exempelvis genom ny svensk mutlagstiftning och den engelska UK Bribery Act. Om man ser till era konkurrenter så finns det exempel på olika sätt att säkerställa att denna lagstiftning följs. Ett sätt är att införa ett så kallat whistleblower-system som ger de anställda möjlighet att larma om de upptäcker någon oegentlighet eller har misstanke om det. Hur har Handelsbanken hanterat den nya lagstiftningen? Finns det till exempel ett whistleblower-system och vem ansvarar i så fall för det? Svar från vd Pär Boman: Den nya lagstiftningen har implementerats i banken genom regler och utbildning av de anställa. Vi vill inte ha oegentligheter och vi har arbetat i decennier med att få fram olika metodik för att förhindra detta. Något whistleblower-system har vi inte utan det är chefen för internrevision som är ansvarig och som rapporterar direkt till styrelsen vid sidan om ledningen. Vi kan aldrig sitta still utan ska alltid bli bättre. H&M H&M har utnämnts till ett av världens mest etiska företag av organisationen Ethisphere. H&M ingår även på Londonbörsens FTSE4Good där H&M uppfyllt kriterierna för mänskliga rättigheter och miljö. Samtidigt visar Google en annan bild av H&M. Barnarbete bakom H&M-plagg, H&M pressas om uzbekisk bomull eller H&M anklagas för att betala slavlöner. Det är exempel på tyvärr ganska vanliga rubriker och speglar en syn på H&M som måste vara en stor utmaning för er att hantera. En viktig del av hållbarhetsarbetet är att det är transparent och kommuniceras tydligt. Min fråga till vd är därför hur du ser på H&M:s hållbarhetsarbete och hur det framställs utanför H&M? Vad betyder det för er och hur skulle ni vilja förändra det hela? Svar från vd Karl Johan Persson: Tack, det är en bra och viktig fråga. Det viktigaste vi som företag kan göra för att bekämpa fattigdom är att sköta företaget bra och på så sätt erbjuda arbetstillfällen. Vi har ett väl integrerat CSR-arbete med en CSR-ansvarig i ledningsgruppen. Vårt arbete finns att läsa om i hållbarhetsredovisningen. När det gäller medias roll så är granskning väldigt bra, det är viktigt att frågorna diskuteras på ett seriöst sätt. Tyvärr händer det ibland att en oseriös debatt förs och då är det skadligt inte bara för H&M utan för sakfrågan. Det vilseleder konsumenter och är i längden en skadlig konsekvens för textilarbetarna. Varför är det så här då? Ibland tro jag det handlar om okunskap. Ibland handlar det om jakt på uppmärksamhet. Det handlar om ett fåtal medier för de flesta är seriösa och för en seriös debatt. Det är intressant att jämföra svensk och internationell media också där den senare rapporterar positivt om vårt CSR-arbete och hur vi kan inspirera och påverka andra att bli bättre. Kommunikation är viktigt vi kan bli bättre på att informera kunder, medarbetare och aktieägare om hur vi arbetar så att alla kan känna sig trygga med vårt jobb. 14

Hexagon Folksam tycker att Hexagon har kommit en bra bit på väg när det gäller hållbarhetsfrågor. Ni säger att Hexagons etiska riktlinjer bygger på principerna i FN-initiativet Global Compact vilka inkluderar principer om anti-korruption och mänskliga rättigheter och miljö. Vi saknar dock ett åtagande från Hexagon att ni undertecknar FN-Initiativet Global Compact. Det är mycket enkelt att gå med. Företagets vd skickar ett brev företrädesvis med godkännande av företagets styrelse om att de stödjer Global Compact och dess principer till FN:s generalsekreterare. Åtagandet innebär att företaget åta sig att offentligt stå upp för Global Compact och dess principer. Principerna dvs miljö, mänskliga rättigheter och anti-korruption arbetar ni redan på ett strukturerat sätt med. Fråga till vd blir därför: vad är bakgrunden till att Hexagon inte undertecknat Global Compact? Svar från vd Ola Rollén: Riktlinjerna vi har stöder och föreskriver de värderingar som uttrycks i FN:s tio Global Compactprinciper inom områdena mänskliga rättigheter, miljö och korruption. Det är också väldigt dyrt att skriva under Global Compact. En diskussion uppstod därvid huruvida det var kostnadsfritt eller inte att gå med. Hexpol: Ni säger att Hexpols etiska riktlinjer bygger på principerna i FN-initiativet Global Compact vilka inkluderar principer om anti-korruption och mänskliga rättigheter och miljö Vi saknar dock ett åtagande från Hexpol att ni undertecknar FN-initiativet Global Compact. Det är mycket enkelt att gå med. Företagets vd skickar ett brev företrädesvis med godkännande av företagets styrelse om att de stödjer Global Compact och dess principer till FN:s generalsekreterare. Åtagandet innebär att företaget åta sig att offentligt stå upp för Global Compact och dess principer. Principerna det vill säga miljö, mänskliga rättigheter och antikorruption arbetar ni redan på ett strukturerat sätt med. Vad är bakgrunden till att Hexpol inte undertecknat Global Compact? Trelleborg och Alfa Laval har till exempel gjort det. Svar från vd Georg Brunstam: Hållbarhetsfrågor är viktiga för Hexpol och vi tror också att det ger en konkurrensfördel över tid. Vi är dock lite försiktiga med att vara med i en massa initiativ. Global Compact är i så fall det initiativ vi skulle kunna tänka oss. Vi vill dock vara säkra på att vi har allt på plats först. 15

Holmen Ni skriver under avsnittet miljö i er årsredovisning att Holmen löpande arbetar med att hantera miljörelaterade risker som kan uppstå och att ni därför gör en bedömning av era leverantörer med avseende på hållbarhetsaspekter. Ni skriver även att arbetet med att ta fram en uppförandekod för leverantörer har inletts under 2012. Kan vd berätta lite mer om vilka krav ni ställer på era leverantörer, hur ni mäter och följer upp dessa och om det är några leverantörer som ni har avbrutit ert samarbete med för att de inte kan leva upp till era krav. Svar från vd Magnus Hall: Hållbarhet är viktigt för Holmen och vi har kravprofiler. Inom miljö så kollar vi på vilka certifikat de har. Har de till exempel ett miljöledningssystem (IS0 14001), har de ett utvecklat miljöarbete? Har de kollektivavtal och hur ser deras säkerhetsutbildning ut? Vi har en lång lista med frågor som är viktiga för Holmen. Dessa följs upp vid upphandling. Vi ber även externa parter att certifiera arbetet och vi betonar noga vilka skarpa krav vi har. Under 2012 togs en ny, tydligare, uppförandekod fram. Den innehåller risklassificeringar. Holmen har inte avbrutit något pågående avtal, däremot har vi valt att inte förnya kontraktet med någon eller några. 16

Husqvarna: Folksam tycker att Husqvarna har kommit en bra bit på väg när det gäller hållbarhetsfrågor. Husqvarna har etiska riktlinjer och en uppförandekod. Koden har antagits av Husqvarnas koncernledning och styrelse och den är baserad på ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Husqvarna rapporterar också om sitt hållbarhetsarbete med hjälp av GRI, Global reporting initiative. Vi saknar dock ett åtagande från Husqvarna att ni undertecknar FN-initiativet Global Compact. Det är mycket enkelt att gå med, i synnerhet för ett företag som redan har så mycket på plats. Företagets vd skickar ett brev företrädesvis med godkännande av företagets styrelse om att de stödjer Global Compact och dess principer till FN:s generalsekreterare. Ni har redan inkorporerat Global Compacts principer i er företagsstrategi. Åtagandet innebär att företaget åtar sig att offentligt stå upp för Global Compact och dess principer. Principerna dvs miljö, mänskliga rättigheter och antikorruption arbetar ni redan på ett strukturerat sätt med. Vad är bakgrunden till att Husqvarna inte undertecknat Global Compact? Bosch har till exempel gjort det. Husqvarnas ordförande Lars Vesterberg hänvisade frågan till bolagets chefsjurist Olle Wallén: Det är en händelse som ser ut som en tanke att denna fråga kommer nu. Frågan om Global Compact kommer att tas upp på Hållbarhetsrådets nästa möte som är om en vecka. Hållbarhetsrådet utgörs av vår koncernledning och det kommer då att lämnas som förslag att Husqvarna ska gå med i Global Compact och jag är rätt förhoppningsfull om att de kommer att rösta för förslaget. Inte minst då vi nu vet att vi har en av våra ägare med oss på detta. 17

Industrivärden: Ni skriver på er hemsida att Industrivärden har en lång tradition av ansvarstagande, såväl i rollen som aktiv ägare som börsnoterat bolag. En grundläggande värdering är att socialt och miljömässigt ansvarstagande skapar affärsmöjligheter som bidrar till långsiktigt aktieägarvärde. Kan vd berätta lite om hur ansträngningar inom miljö och socialt ansvarstagande är kopplat till en finansiell uppsida för bolaget. Svar från vd Anders Nyrén: Du har i detta fångat vad det handlar om. Jag kan ge dig exempel på när våra innehavsbolag har gått tillväga just så. Ericsson är hållbara i vardagen och till sin natur med trådlös kommunikation. Volvo ställer krav på sina underleverantörer för att minska den totala miljöpåverkan för bolaget. SCA har investerat i en ny ugn. Där sparar vi årligen 50 miljoner kronor i bränsle och utsläppen av koldioxid har minskat med 75 procent. 18

Intrum Justitia Vi har tidigare år frågat vd om hur han ser på den brist på jämställdhet som råder i koncernledningen. Från att ha haft noll kvinnor i koncernledningen vid stämmorna 2011 och 2012 finns nu en på plats. Det är ett steg i rätt riktning och vi hoppas att ni fortsätter att öka med en om året den närmaste tiden. Vi har även uppmuntrat Intrum Justitia att skriva under FN:s Global Compact och även låta de interna riktlinjerna och policies för arbete med mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption utformas i linje med detta. När vi ställde frågan 2010 fick vi svaret att det är omöjligt att argumentera emot dessa principer och att vd hoppas komma tillbaka med mer. Den naturliga frågan till vd:n blir då alltså känner ni er nu mogna för att skriva under Global Compact? Svar från vd Lars Wollung: Vi vill absolut uppnå en jämnare könsbalans i ledningsgruppen. Vi har satt samman ett ansvarsfullt och dynamiskt arbetslag och vill gärna ha folk från olika social bakgrund, kön och från olika platser geografiskt. Även om ledningsgruppen idag består av en kvinna och elva män så är tillväxten, underlaget, god. Av 19 operations managers, de som har mest operativt ansvar i verksamhet och med personalansvar för 75 procent av personalen, är tio kvinnor. Handlar alltså inte bara om att få in kvinnor på de klassiska posterna, HR och finans, utan även rent operativa. Det går överlag åt rätt håll och det är kul att ni har uppmärksammat det. Jag kan inte lova en ny kvinna per år i ledningsgruppen dock. Angående Global Compact så uppfyller vi de principer som finns. Vi har gjort ett arbete som började 2011 och som resulterade i en handbok som inte bara talar om affären utan även om våra värderingar och som innehåller vår Code of Conduct. Under året kommer vi också att djupdyka i antikorruptionsfrågan och se hur vi eventuellt kan utveckla den. Vi märker en tydlig uppsida i affären när vi kan visa vårt interna arbete med bland annat nolltolerans mot mutor och korruption. 19

Investor: Folksam tycker att Investor har kommit en bra bit på väg när det gäller hållbarhetsfrågor. Ni säger att Investor stödjer principerna I OECD Guidelines for Multinational Enterprises, vilka inkluderar principer om anti-korruption och mänskliga rättigheter. Investor arbetar dessutom aktivt med sina investeringar. Vissa av dem är till och med mycket framstående på hållbarhetsområdet. Vi saknar dock ett åtagande från Investor att ni undertecknar FN-initiativet Global Compact. Det är mycket enkelt att gå med. Företagets VD skickar ett brev företrädesvis med godkännande av företagets styrelse om att de stödjer Global Compact och dess principer till FN:s generalsekreterare. Åtagandet innebär att företaget åta sig att offentligt stå upp för Global Compact och dess principer. Principerna det vill säga miljö, mänskliga rättigheter och anti-korruption arbetar ni redan på ett strukturerat sätt med. Fråga till vd blir därför: vad är bakgrunden till att Investor inte undertecknat Global Compact? Kinnevik har till exempel gjort det. Svar från vd Börje Ekholm: Vd svarade att han är öppen för att "titta på" Global Compact men säger samtidigt att man inte vill vara med i för många policies. JM Ni skriver på er hemsida under avsnittet Hållbarhet utförligt om vilken påverkan era fastigheter och driften av dem har på omvärlden och också vilka åtgärder ni gör för att minska på påverkan. Det jag undrar, och som blir min fråga till vd, är om ni kan se någon koppling mellan bra miljöarbete och ekonomisk uppsida. Det vill säga, sparar ni pengar på att vara miljövänliga, är det någonting som kunder efterfrågar och som därför ger en konkurrensfördel, och om vd tittar in i framtiden, vad är nästa steg i miljöarbetet för JM? Svar från Johan Skoglund: Långsiktigt är det lönsamt. Bra miljöarbete är en konkurrensfaktor när det gäller att attrahera ny arbetskraft och att nästa steg är att bygga med solpaneler för energiförsörjning och solfångare för att värma vatten. 20