Ökad genuskompetens i asylprocessen En utbildningsmodul för Gränspolisen Maria Bexelius Maite Zamacona Aguirre 1
2
Ökad genuskompetens i asylprocessen Projektet har medfinansierats av Europeiska Flyktingfonden. 3
Introduktion till utbildningsmodul för Gränspolisen Utbildningsmoduler för migrationsdomstolarna, offentliga biträden, Svenska Röda Korset, Migrationsverket och Gränspolisen har författats inom ramen för Röda Korsets projekt Ökad genuskompetens i asylprocessen. Projektet medfinansieras av Europeiska flyktingfonden och dess syfte är att öka förutsättningarna för en rättssäker asylprocess och skydd mot könsrelaterat våld och annan förföljelse, oavsett kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet. Modulerna har framställts i dialog med berörda organisationer. De ska fritt kunna användas efter projektavslut för att bidra till kompetensutveckling inom respektive organisation och därmed till största möjliga positiva effekt på asylsökandes möjligheter att få skydd mot allvarliga människorättskränkningar. Vi hoppas således att organisationerna ska inspireras till att integrera modulerna, helt eller delvis, i sina fortsatta interna eller externa utbildningar om asylrätt och att modulerna på så sätt kommer till nytta även efter projektets slut. Vi vill tacka samtliga deltagare i projektets referensgrupp för värdefulla synpunkter och stimulerande diskussioner under arbetet med att utveckla modulerna. Medlemmarna i referensgruppen är: Kerstin Hardgren (Migrationsdomstolen i Malmö), Marianne Lindén (Migrationsdomstolen i Göteborg), Lena Aronsson (Migrationsdomstolen i Stockholm), Björn Berselius (Migrationsöverdomstolen), Liv Feijen (UNHCR), Anna-Pia Beier (offentligt biträde och representant för Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar), Alexandra Segenstedt (Svenska Röda Korset), Anja Lundström (Svenska Röda Korset), Ingrid Andersson (Svenska Röda Korset) Helen Westlund (advokat och offentligt biträde), Carlos Diaz (RFSL), Madelaine Seidlitz (Amnesty International, svenska sektionen), jur. dr. i folkrätt och forskare inom migrationsrätt Rebecca Stern, Wiiu Lillesaar (Migrationsverket), Sofia Sjöö (Migrationsverket), Barbro Bolinder (Migrationsverket), Kjell-Åke Karlsson (Gränspolisen) och Leif O Johansson (Polismyndigheten i Stockholms län). Ett särskilt tack för gott samarbete kring och värdefulla synpunkter på modulen för Gränspolisen riktar vi till Kjell-Åke Karlsson och Leif O Johansson. Vi vill även rikta ett stort tack till vikarierande projektledare Karl Nilsson för hans arbete i slutskedet av processen med att färdigställa denna modul. Stockholm den 23 juni 2010 4 Maite Zamacona Aguirre Projektledare Maria Bexelius Utbildningsansvarig, konsult
Program 9.00 9.30 Inledning Introduktion av utbildningens syfte och upplägg och koppling till polisens värdegrund. Deltagarpresentation. Genusperspektivet inom svensk och internationell asylrätt och praxis en historisk översikt och introduktion till lagstiftning och centrala policydokument. Asylrättens relevans för gränspolisen. 9.30 10.20 Könsrelaterat våld 10.20 10.35 Fikapaus Sambandet mellan normer kring kön, sexualitet, etnicitet och kränkningar av kvinnors och hbt-personers rättigheter. Könsrelaterat våld uttryck, orsaker, mekanismer och konsekvenser 10.35 12.00 Könsrelaterat våld i Sverige övning och diskussion 12.00 13.00 Lunch Diskussion med fokus på polisens rutiner och bemötande av personer som utsatts för könsrelaterat våld. 13.00 14.00 Asylrätten ur ett genusperspektiv lag, policy och praxis Genomgång av lag (4:1, 4:2-2a, 5:6), policy och praxis, med fokus på asylbedömning och asylutredning ur ett genusperspektiv. 14.00 14.40 Nya omständigheter i verkställighetsstadiet 14.40 14.55 Fikapaus Presentation av lagstiftning (12:18 och 12:19). Delgivning av erfarenheter av att könsrelaterade nya omständigheter åberopats i verkställighetsstadiet. 5
14.55 15.10 Rutiner vid uppkomst av nya omständigheter Diskussion om nuvarande rutiner när nya omständigheter framkommer i verkställighetsstadiet. 15.10 16.00 Rutiner vid nya omständigheter forts. övning 1 Diskussioner om polisens ansvar och arbetsmetoder utifrån fallstudier, där könsrelaterade skäl uppkommer för sökande som inte har något juridiskt ombud. 16.00 16.15 Rutiner vid nya omständigheter forts. övning 2 Diskussion om ansvar och arbetsmetoder utifrån tidigare fallstudier, med förändringen att den sökande själv har kontakt med ett juridiskt ombud. 16.15 16.30 Utvärdering och avslutning 6
9.00 9.30 Inledning Introducera utbildningens syfte och upplägg samt kopplingen till polisens värdegrund. Syfte Rättssäker asylprocess; flyktingstatus och skydd utan diskriminering. Polisens värdegrund Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Att värna allas lika värde går hand i hand med att bidra till en rättssäker asylprocess och lika förutsättningar till flyktingstatus, oavsett kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet. Be deltagarna presentera sig. Ge en historisk översikt av utvecklingen av genusperspektivet inom svensk och internationell asylrätt och praxis, med fokus på kvinnors/flickors (härefter kvinnors), homo- och bisexuella och transpersoners (härefter hbt-personer) rättigheter. 7
9.30 10.20 Könsrelaterat våld Ge en presentation av problematiken kring könsrelaterat våld, med fokus på våld mot kvinnor och hbt-personer, dess orsaker, mekanismer och konsekvenser. Betona att även heterosexuella män kan utsättas för könsrelaterat våld, t.ex. våldtäkt. Tänk på att bl.a. uppmärksamma nedanstående teman och aspekter. Tiden räcker dock inte till för en djupgående redogörelse för samtliga aspekter som berörs nedan, varför ett visst urval bör göras. Kom genomgående ihåg att knyta an till relevansen för asylutredning och bedömning ur ett genusperspektiv. Påminn deltagarna om vikten av att kunna se personers utsatthet samtidigt som man synliggör deras aktörskap och motstånd mot förtryck. Begrepp Kön/genus, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Intersektionalitet maktordningars samverkan i förtryck kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, etnicitet, klass mm. För mer information, se t.ex. Gothlin, Eva, Kön eller genus?, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborg, 1999 ; Tollin, Katharina & Törnqvist, Maria, Feministisk teori i rörliga bilder, 1. uppl., Liber, Malmö, 2005; Lundahl, Mikaela, Från genus till sexuell och etnisk skillnad, i Lennerhed, Lena (red.), Från Sapfo till Cyborg. Idéer om kön och sexualitet i historien, Gidlund, Hedemora, 2006. Se även SOU 2004:31; Prop. 2005/06:6; Bet. 2005/06:SfU4; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1 Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön, 2009-01-19 (härefter Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009); Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2 Skyddsbehov p g a sexuell läggning, 2009-06-01 (härefter Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009); UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008. För ytterligare fördjupning, se t.ex. Butler, Judith, Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion, Daidalos, Göteborg, 2007; Butler, Judith, Från konstruktion till materialisering, i Res publica: Östlings bokförlag Symposions teoretiska och litterära tidskrift. 35/36, Kön, Brutus Östlings bokförlag Symposion, Eslöv, 1997; Rubin, Gayle, Thinking Sex i Carole S Vance (red.), Pleasure and Danger: Exploring Female Sexuality, Routledge & Kegan Paul, Boston, 1984; Skeggs, Beverley, Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön, Daidalos, Göteborg, 2000; Moi, Toril, Vad är en kvinna? Kön och genus 8
i feministisk teori, i Res publica: Östlings bokförlag Symposions teoretiska och litterära tidskrift. 35/36, Kön, Brutus Östlings bokförlag Symposion, Eslöv, 1997; Spivak, Gayatri Chakravorty, Can the subaltern speak?, i Williams, Patrick & Chrisman, Laura (red.), Colonial discourse and post-colonial theory: a reader, Columbia University Press, New York, 1994; Mouffe, Chantal Feminism, Citizenship and Radical Democratic Politics i Butler, Judith & Scott, Joan Wallach (red.), Feminists theorize the political, Routledge, New York, 1992, s. 369-384. Könsrelaterat våld definitioner, uttryck, orsaker och konsekvenser Normer kring kön, sexualitet, etnicitet etc. maktordningar könsrelaterat våld och diskriminering/kränkningar av kvinnors och hbt-personers rättigheter. Definitioner Könsrelaterat våld kan alla människor utsättas för, men de som främst drabbas av våldet är kvinnor och hbt-personer. För definitioner om könsrelaterat våld, se: Handlingsplan för SIDA:s arbete mot könsrelaterat våld 2008-2010, SIDA, Stockholm, 2008, kap. 3; CEDAW, General Recommendation 19, 1992; FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993). För vidareläsning om könsrelaterat våld mot kvinnor, se nedan. För vidareläsning om könsrelaterat våld mot män, se t.ex. Sandesh Sivakumaran, Sexual Violence Against Men in Armed Conflict i European Journal of International Law, Vol. 18, 2007. s. 253; Lara Stemple, Male Rape and Human Rights i Hastings Law Journal, Vol. 27, 2009, s. 605. För vidareläsning om könsrelaterat våld mot hbt-personer, se nedan. Könsrelaterat våld orsaker Könsrelaterade ojämlika maktförhållanden och könsrelaterad diskriminering Könsmaktsordningens samverkan med andra maktordningar (såsom maktordningar baserade på ålder, etnicitet, klass, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsnedsättning) För information om våldsorsaker, se t.ex.: UN General Assembly, In-depth study on all forms of violence against women: report of the Secretary General, 6 July 2006, A/61/122/Add.1 (härefter UN General Assembly, In-depth study on all forms of violence against women, 2006), para. 65-103, 361; FN:s deklaration 9
om avskaffande av våld mot kvinnor (1993); Bexelius, Maria, Asylrätt, kön och politik en handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Stockholm, 2008, (härefter Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008) s. 51-52, Amnesty International, Crimes of hate, conspiracy of silence, 21 June 2001 (härefter Amnesty International, Crimes of hate, 2001), s. 4-8; Lenke, Karin & Piehl, Mathilda, Hbt i utveckling: en handbok om hbt-perspektiv i utvecklingssamarbete, RFSL, Stockholm, 2008 (härefter Lenke & Piehl, Hbt i utveckling, 2008), s. 20-21. Könsrelaterat våld mekanismer Könsrelaterat våld i syfte att bibehålla eller upprätta makt och kontroll Könsrelaterat våld i korrigerande syfte Sexuellt och fysiskt våld i syfte att utpressa, få information, förnedra offret och ev. motståndargrupp/parti etc. För mer information och hänvisningar, se t.ex.: UN General Assembly, In-depth study on all forms of violence against women, 2006, para. 72, 75-76. Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 53; Lenke & Piehl, Hbt i utveckling, 2008, s. 20-21. Könsrelaterat våld och våld mot hbt-personer uttryck Fysiskt, sexuellt, psykiskt och ekonomiskt våld i stat, samhälle och familj Statligt våld (t.ex. kriminalisering och bestraffning för sexuell läggning, våld från polis och andra statsrepresentanter i och utanför fängelser, falska brottsrubriceringar och åtal, påtvingad medicinsk behandling), våld i samhället (t.ex. misshandel, korrigerande våldtäkter), våld inom familjen (t.ex. fysiskt och psykologiskt våld inkl. hedersrelaterat våld, tvångsgifte och relaterade kränkningar). Våld i samkönade relationer Obenägenhet att polisanmäla och svårigheter att få effektivt skydd Våld, diskriminering och straffrihet För mer information och hänvisningar, se t.ex.: Yogyakartaprinciperna, 2007, s. 6-9; SIDA, Handlingsplan för SIDAs arbete mot könsrelaterat våld 2008-2010, 2008, kap. 3; Ottosson, Daniel, State-sponsored homophobia A world survey of laws prohibiting same sex activity betweeen consenting adults, ILGA, May 2010; Amnesty International, Crimes of hate, 2001; Human Rights First, Hate Crime Survey 2008, 2008, s. 125-150 ; Lenke & Piehl, Hbt i utveckling, 2008; Holmberg, Carin, Stjernqvist, Ulrica & Sörensen, Eva, Våldsamt lika och olika: om våld i samkönade parrelationer, Stockholms universitet, Centrum för Genusstudier, Stockholm, 2005. 10
För information och rapporter från organisationer, se t.ex. ILGA (www.ilga.org), RFSL (www.rfsl.se), Amnesty International (www.amnesty.org), Human Rights Watch (www.hrw.org). Könsrelaterat våld och våld mot kvinnor uttryck Sexuellt, fysiskt, psykiskt, ekonomiskt våld (hem, samhälle, stat) Våld i fred, konflikt och post-konflikt Våld under livscykeln Våld under olika faser av migrationscykeln Våld mot kvinnor i relation till ålder, sexuell läggning, könsidentitet, etnicitet, nationalitet, klass, funktionsnedsättning. Obenägenhet att polisanmäla och svårigheter att få effektivt skydd Våld, diskriminering och straffrihet För information och hänvisningar, se t.ex.: UN General Assembly, In-depth study on all forms of violence against women, 2006, para. 104-181, 361; UNHCR, Sexual and Gender-Based Violence Against Refugees, Returnees and Internally Displaced Persons. Guidelines for Prevention and Response, May 2003, s. 15-34; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 34-50, ILGA, Lesbian and Bisexual Women s Healh. Common concerns local issues, Issue 121, 2008; Dorf, Julie & Careaga Pérez, Gloria, Discrimination and the Tolerance of Difference: International Lesbian Human Rights i Peters, Julie & Wolper, Andrea (red.), Women s rights, human rights: international feminist perspectives, Routledge, New York, N.Y., 1995, s. 324-335; Amnesty International, Crimes of hate, 2001, s. 24; It s in our hands: stop violence against women, Amnesty International, London, 2004; Lenke & Piehl, Hbt i utveckling, 2008. För information och rapporter från organisationer, se t.ex. Amnesty International (www.amnesty.org), Human Rights Watch (www.hrw.org), ILGA (www.ilga.org), FN:s kommittéer, särskilda rapportörer (t.ex. FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor) och representanter samt organ som behandlar könsdiskriminering och våld mot kvinnor (www.un.org). 11
Könsrelaterat våld konsekvenser Hälsomässiga konsekvenser Sociala konsekvenser Samhällspolitiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Könsrelaterat våld och andra människorättskränkningar För mer information om konsekvenser, se t.ex. UN General Assembly, In-depth study on all forms of violence against women, 2006, para. 104-181; rapporter från FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor (se www.un.org); UNHCR, Sexual and Gender-Based Violence Against Refugees, Returnees and Internally Displaced Persons. Guidelines for Prevention and Response, May 2003 s. 15-34; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 54-56, ILGA, Lesbian and Bisexual Women s Healh. Common concerns local issues, Issue 121,2008; Lenke & Piehl, Hbt i utveckling, 2008, s. 9-12; Yogyakartaprinciperna, 2007, s. 6-9. Könsrelaterat våld kränkning av grundläggande mänskliga rättigheter Fri- och rättigheter av relevans vid många fall av könsrelaterat våld: rätt till frihet från diskriminering på grund av kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet och från könsrelaterat våld; rätten till frihet från tortyr, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning; rätten till fysisk och psykisk integritet; rätten till hälsa; rätten till privatliv; rätten till åsikts- och yttrandefrihet; rätten att utan tvång ingå äktenskap och lika rätt i äktenskap och skilsmässa; rätten till arbete; rätten till utbildning; rätten till värdighet och frihet att utvecklas som personer; sexuella och reproduktiva rättigheter. För mer information och hänvisningar: CEDAW, General Recommendation 19, 1992, para. 7; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 27; Individuals human rights and the laws that protect them, handout no. 9, i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Yogyakartaprinciperna, 2007. 10.20 10.35 Fikapaus 12
10.35 12.00 Könsrelaterat våld i Sverige övning 1 och diskussion Inled med att återknyta till föregående pass presentation om det våld som kvinnor och hbt-personer kan utsättas för under migrationscykeln samt dess konsekvenser. Dela in deltagarna i smågrupper och låt dem diskutera (ca 30 min) vilken beredskap de har och/eller metoder de använder för a) att skapa förutsättningar för kvinnor att våga och vilja berätta om att de utsatts eller utsätts för könsrelaterat våld i Sverige (t.ex. i form av våld i nära relationer, våldtäkt, människohandel), b) att bemöta de kvinnor som utsatts för våld på ett så bra sätt som möjligt och, c) att vidta åtgärder i de fall kvinnor behöver tillgång till skyddat boende eller psykologiskt eller psykiatriskt stöd. Be dem utgå från att de dels möter en kvinna i verkställighetsstadiet, dels möter en kvinna utan uppehållstillstånd som aldrig varit i kontakt med myndigheter förut. Diskutera därefter i helgrupp. För gärna in frågan om samarbete med socialtjänst och kvinnojourer. 12.00 13.00 Lunch 13
13.00 14.00 Asylrätten ur ett genusperspektiv lag, policy och praxis Presentera kortfattat svensk lagstiftning (4:1, 4:2, 5:6) och hur en genusmedveten tolkning av flyktingdefinitionen kan se ut, med utgångspunkt från UNHCR:s riktlinjer, svenska förarbeten och Migrationsverkets riktlinjer. Fokusera särskilt på att olika former av könsrelaterat våld kan utgöra förföljelse och ligga till grund för beviljande av flyktingskap. Presentera de utrednings- och bedömningsbrister som vanligen förekommer när genusperspektivet inte integreras i prövningen. Asylutredning Avseende utredningsbrister notera särskilt de som rör tid, intervjumiljö, separata utredningar, samtalsmetodik och traumans effekter på intervjusituationen. För mer information se: Zamacona Aguirre, Maite, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov ett fungerande verktyg?, Svenska Röda Korset, Stockholm, 2008, s. 37-60, 83-91 (härefter Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov ett fungerande verktyg?, 2008 ; Bexelius, Asylrätt, kön och politik 2008, s. 81-104. Asylbedömning Avseende bedömningsbrister notera särskilt de som rör beviskrav, landinformation, förföljelsebegreppets räckvidd, statens skydd, internflyktsalternativet och politikbegreppets innebörd. 14
För mer information, se Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov ett fungerande verktyg?, 2008, s. 63-82, 92-102; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s. 105-198. För vidare läsning om asylprövning ur ett genusperspektiv, läs bland annat följande: SOU 2004:31. Utredningen om förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning, Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse: betänkande, Fritzes offentliga publikationer, Stockholm, 2004 Prop. 2005:06/6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning Bet. 2005/06:SfU4 Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1 Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön, 2009-01-19. Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2 Skyddsbehov p g a sexuell läggning, 2009-06-01. UNHCR, Handbook for the Protection of Women and Girls, January 2008. UNHCR, Sexual and Gender-Based Violence Against Refugees, Returnees and Internally Displaced Persons. Guidelines for Prevention and Response, May 2003. UNHCR, Guidelines on International Protection No. 1: Gender-Related Persecution Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/ or its 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 7 May 2002. Bexelius, Maria, Asylrätt, kön och politik en handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Stockholm, 2008. Grände, Josefin, Lundberg, Lisa & Eriksson, Maria, I arbete med våldsutsatta kvinnor: handbok för yrkesverksamma, 1. uppl., Gothia, Stockholm, 2009. Sörberg, Anna-Maria & Grandin, Elina, Okänt folk. En granskning av landinformation i systemet LIFOS på grunden sexuell läggning och könsidentitet, ZIE, 2010. Zamacona Aguirre, Maite, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, Svenska Röda Korset, Stockholm, 2008. 15
14.00 14.30 Nya omständigheter i verkställighetsstadiet Låt deltagarna, genom handuppräckning, svara på om de har erfarenheter av att möta sökande som åberopar könsrelaterade nya omständigheter i verkställighetsstadiet, såsom helt nya omständigheter i form av t.ex. våld och dödshot av make eller våld och dödshot av stat eller släkt på grund av sexuell läggning och/eller könsidentitet. Be dem därefter att kortfattat delge sina erfarenheter av detta. Ge en kortfattad presentation av lagstiftningen om verkställighetshinder: 12 kap. 1-3, 12 kap. 18-19 liksom av Sveriges folkrättsliga skyldigheter att respektera principen om non-refoulement såsom den är nedskriven i t.ex. FN:s konvention mot tortyr och Europakonventionen om de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. Berör exempel på nya omständigheter som kan uppkomma i verkställighetsstadiet. Du kan till exempel uppmärksamma nya omständigheter som uppstår till följd av t.ex. brister i asylprövningen, förändrad livssituation, nya händelser i hemlandet eller erkända svårigheter att tala generellt och i synnerhet med myndighetsrepresentanter om sexuell läggning och könsidentitet och/eller om erfarenheter av könsrelaterat våld. 14.00 14.40 Rutiner vid uppkomst av nya omständigheter Be deltagarna diskutera i bikupor (5 min) om hur de nuvarande rutinerna ser ut när nya omständigheter framkommer i verkställighetsstadiet. Diskutera i helgrupp (10 min). 14.40 14.55 Fikapaus 16
15.10 16.00 Rutiner vid nya omständigheter forts. övning 1 Dela in deltagarna i smågrupper och be dem diskutera polisens ansvar och arbetsmetoder, utifrån fallstudierna nedan. Diskutera därefter polisens ansvar och arbetsmetoder i helgrupp. För även in frågan om samarbetet mellan polisen och Migrationsverkets förvaltningsprocessenhet. Fallstudie 1 Sara söker asyl i Sverige och åberopar att hon i hemlandet riskerar att gripas, fängslas och torteras på grund av sin politiska aktivitet i en grupp som arbetar för kvinnors rättigheter. Hon får avslag från både Migrationsverket och Migrationsdomstolen, och Migrationsöverdomstolen medger inte prövningstillstånd. Hon vill inte samarbeta med Migrationsverket, varför verket överlämnar ärendet till polisen. Hon tas i förvar. I samtal med polisen inför verkställigheten av utvisningsbeslutet berättar hon att hon dels är rädd för att gripas men att hon också fruktar sin make. Hon är rädd för att, om hon mot förmodan undslipper fängslande, återigen tvingas leva i en relation med dagligt våld och dödshot eller att i värsta fall slutligen mördas av maken. Maken skulle inte tillåta skilsmässa och även om så vore fallet skulle han inte låta henne vara. Det kommer fram att relationen präglats av långvarig misshandel, våldtäkt och hot. Hon har inte berättat detta för någon förut, eftersom hon dels inte visste att det var legitima asylskäl och dels hoppades på att hennes andra skäl skulle räcka så att hon skulle slippa berätta om sina smärtsamma erfarenheter. Hon har inget juridiskt ombud. Hur hanterar du denna situation? 17
Fallstudie 2 Siri söker asyl i Sverige och åberopar risk att utsättas för gripande och fängslande på grund av sin egen och familjens politiska aktivitet i ett oppositionellt parti. Hon får avslag från Migrationsverket och Migrationsdomstolen, och Migrationsöverdomstolen beviljar inte prövningstillstånd. I verkställighetsstadiet berättar hon för dig att hon inte berättat allt under asylprocessen. Hon har inte berättat att hon blivit våldtagen av polisen i samband med husrannsakan och att hon är livrädd för att återsändas och återigen riskera våldtäkt av samma eller andra poliser. Hon kan inte med tanken att se förövarna. Hennes familj vill inte veta av henne på grund av att hon skämt ut familjen genom att bli våldtagen; hon får skulden och hon är socialt utstött. Ingen vill heller gifta sig med henne, och hon kan inte klara sig som ensam kvinna varken i hemstaden eller någon annanstans. Siri är övertygad om att hon, om hon mot förmodan inte fängslas, kommer att tvingas leva på gatan. Hon har inget juridiskt ombud. Hur hanterar du denna situation? Fallstudie 3 Samuel söker asyl i Sverige och åberopar att han i hemlandet riskerar att gripas, fängslas och torteras på grund av att han tillhör den muslimska minoriteten i landet. Han har fått avslag från Migrationsverket och Migrationsdomstolen samt nekats prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen. Han överlämnas till polisen och tas i förvar på grund av att han inte anses samarbeta för att få ut resehandlingar. Via en person från en frivilligorganisation som besöker förvaret får du vetskap om att han är homosexuell och fruktar förföljelse i hemland på grund av sin sexuella läggning. Han har aldrig nämnt detta under asylprocessen och har inget juridiskt ombud. Hur hanterar du denna situation? 18
16.00 16.15 Rutiner vid nya omständigheter forts. övning 2 Fortsätt föregående diskussion men för nu även in hur de skulle agerat om den sökande själv har kontakt med ett juridiskt ombud. Påminn om Sveriges skyldigheter att respektera principen om non-refoulement. 16.15 16.30 Utvärdering och avslutning 19
Källförteckning Litteratur Amnesty International, Crimes of hate, conspiracy of silence: Torture and illtreatment based on sexual identity, AI Index: ACT 40/016/2001, London, 2001. Amnesty International, It s in our hands: stop violence against women, AI Index ACT 77/001/2004, Amnesty International, London, 2004. Angel, Birgitta och Hjern, Anders. Att möta flyktingar. 2.a upplagan. Studentlitteratur, Lund, 2004. Bexelius, Maria, Asylrätt, kön och politik en handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Stockholm, 2008. Butler, Judith, Från konstruktion till materialisering, i Res publica: Östlings bokförlag Symposions teoretiska och litterära tidskrift. 35/36, Kön, Brutus Östlings bokförlag Symposion, Eslöv, 1997. Butler, Judith, Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion, Daidalos, Göteborg, 2007. Collier, Bethany, Country of Origin Information and Women: Researching gender and persecution in the context of asylum and human rights claims, Asylum Aid, London, 2007. Dorf, Julie & Careaga Pérez, Gloria, Discrimination and the Tolerance of Difference: International Lesbian Human Rights i Peters, Julie & Wolper, Andrea (red.), Women s rights, human rights: international feminist perspectives, Routledge, New York, N.Y., 1995. Franzén, Elsie C. Att bryta upp och byta land. Natur och Kultur, Falun, 2001. Gothlin, Eva, Kön eller genus?, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborg, 1999. Grände, Josefin, Lundberg, Lisa & Eriksson, Maria, I arbete med våldsutsatta kvinnor: handbok för yrkesverksamma, 1. uppl., Gothia, Stockholm, 2009. Human Rights First, Hate Crime Survey 2008, 2008. 20
Holmberg, Carin, Stjernqvist, Ulrica & Sörensen, Eva, Våldsamt lika och olika: om våld i samkönade parrelationer, Stockholms universitet, Centrum för Genusstudier, Stockholm, 2005. ILGA, Lesbian and Bisexual Women s Healh. Common concerns local issues, Issue 121, 2008. Lara Stemple, Male Rape and Human Rights i Hastings Law Journal, Vol. 27, 2009. Lenke, Karin & Piehl, Mathilda, Hbt i utveckling: en handbok om hbt-perspektiv i utvecklingssamarbete, RFSL, Stockholm, 2008. Lundahl, Mikaela, Från genus till sexuell och etnisk skillnad, i Lennerhed, Lena (red.), Från Sapfo till Cyborg. Idéer om kön och sexualitet i historien, Gidlund, Hedemora, 2006. Moi, Toril, Vad är en kvinna? Kön och genus i feministisk teori, i Res publica: Östlings bokförlag Symposions teoretiska och litterära tidskrift. 35/36, Kön, Brutus Östlings bokförlag Symposion, Eslöv, 1997. Mouffe, Chantal Feminism, Citizenship and Radical Democratic Politics i Butler, Judith & Scott, Joan Wallach (red.), Feminists theorize the political, Routledge, New York, 1992, s. 369-384. Rubin, Gayle, Thinking Sex i Carole S Vance (red.), Pleasure and Danger: Exploring Female Sexuality, Routledge & Kegan Paul, Boston, 1984. Sandesh Sivakumaran, Sexual Violence Against Men in Armed Conflict i European Journal of International Law, Vol. 18, 2007. SIDA, Handlingsplan för SIDA:s arbete mot könsrelaterat våld 2008-2010, SIDA, Stockholm, 2008. Skeggs, Beverley, Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön, Daidalos, Göteborg, 2000. Spivak, Gayatri Chakravorty, Can the subaltern speak?, i Williams, Patrick & Chrisman, Laura (red.), Colonial discourse and post-colonial theory: a reader, Columbia University Press, New York, 1994. Tollin, Katharina & Törnqvist, Maria, Feministisk teori i rörliga bilder, 1. uppl., Liber, Malmö, 2005. 21
SIDA, Handlingsplan för SIDAs arbete mot könsrelaterat våld 2008-2010, 2008. Ottosson, Daniel, State-sponsored homophobia A world survey of laws prohibiting same sex activity betweeen consenting adults, ILGA, May 2010. Zamacona Aguirre, Maite, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, Svenska Röda Korset, Stockholm, 2008. Svenskt offentligt tryck SOU 2004:31. Utredningen om förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning, Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse: betänkande, Fritzes offentliga publikationer, Stockholm, 2004. Prop. 2005:06/6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning Bet. 2005/06:SfU4 Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning Övrigt Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1 Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön, 2009-01-19. Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2 Skyddsbehov p g a sexuell läggning, 2009-06-01. Dokument från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) UNHCR, Handbook for the Protection of Women and Girls, January 2008. UNHCR, Sexual and Gender-Based Violence Against Refugees, Returnees and Internally Displaced Persons. Guidelines for Prevention and Response, May 2003. UNHCR, Guidelines on International Protection No. 1: Gender-Related Persecution Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or its 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 7 May 2002. 22
23
Projektet har medfinansierats av Europeiska Flyktingfonden. Det här är Röda Korset Röda Korset är en religiöst och politiskt obunden organisation som finns i 186 länder över hela världen. Röda Korsets uppgift är att förhindra och lindra mänskligt lidande var det än uppstår och vem det än drabbar. Det här kan du göra Engagera dig i frivilligarbete, ge av din tid, där du bor. Bli medlem under ett år genom att sätta in 200:- på bg 900-8095, glöm ej ange namn och adress. Skänk en gåva, bg 900-8004, www.redcross.se Engagera ditt företag i ett givande samarbete. Gör Röda Korset till förmånstagare i ditt testamente. Kontakta huvudkontoret för mer information, vi hjälper dig vidare. Layout: Heedåheed, Tryck: ljungbergs TRYCKERI, klippan. Upplaga: 45 ex. SEPTEMBER 2010. ISBN 978-91-86089-13-9 Svenska Röda Korset, huvudkontoret Box 17563, Hornsgatan 54, 118 91 Stockholm Telefon 08-452 46 00, Fax 08-452 46 01 E-post: info@redcross.se Besök vår hemsida www.redcross.se