Energiäget i Meerud Sammanstät våren 2004
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I MELLERUDS KOMMUN... 7 KORRIGERING FÖR KLIMAT... 7 NYCKELTAL... 8 Energianvändning/invånare... 8 KOLDIOXID... 8 Fossit kodioxid/invånare... 9 ENERGISLAGENS FÖRDELNING... 11 EL... 11 FOSSILA BRÄNSLEN... 12 BIOBRÄNSLE... 13 LOKAL ENERGIPRODUKTION... 14 VATTENKRAFT... 14 VINDKRAFT... 14 SOLVÄRME... 15 BIOENERGI... 15 Spannmå... 15 FJÄRRVÄRME... 15 SPILLVÄRME... 16 AVFALL... 16 ENERGIANVÄNDARE... 17 INDUSTRI... 17 TRANSPORTER... 18 BOSTÄDER & SERVICE... 19 Ferbostadshus... 20 Småhus... 21 Övriga Tjänster... 21 Offentig verksamhet... 21 Jordbruk, skogsbruk, fiske... 22 KOMMUNALA VERKSAMHETENS ENERGIANVÄNDNING... 22 TRANSPORTER... 22 MELLERUDS BOSTÄDER AB... 22 KOMMUNALA FASTIGHETER & SERVICE... 23 MELLERUDS INDUSTRILOKALER AB... 23 ENERGIPLAN, ENERGISTRATEGI... 24 SLUTORD... 24 BILAGOR... 25 LÄNKAR & KÄLLOR... 25 2
Sammanfattning Under 2001 var den totaa tiförsen av energi i Meeruds kommun 594 GWh. Översta deen av diagrammet nedan visar fördening av de energisag som tifördes detta år. En de av dessa bränsen gick direkt ti de sutiga användarna medan en de omvandades ti fjärrvärme. Den meersta deen av diagrammet visar användningen av energi fördeat på oika energisag efter omvanding. I samband med omvanding uppstår föruster t.ex. i fjärrvärmeverkets pannor och vid överföring av e inom kommunen. Den nedersta deen av diagrammet visar energianvändningen för oika användarkategorier. De föruster som uppstår hos användarna finns inte med i diagrammet. Fossibränse 240 GWh Biobränse 37 GWh E 317 GWh Tota tiförse 2001: 594 GWh Biobränse Fjärrvärme Föruster 29 GWh 7 GWh 19 GWh Fossibränse 239 GWh E 300 GWh Sutig användning 2001 fördeat på energisag: 575 GWh Bostäder & Service 144 GWh Transporter 84 GWh Industri 347 GWh Sutig användning 2001 fördeat på användarkategorier: 575 GWh Diagram 1: Tiförd energi, omvanding samt sutig användning uppdead på användarkategorier för Meeruds kommun 2001. Tiförsen av biobränse är förhåandevis åg (6%) i Meerud medan andeen fossibränse och e är reativt hög. Industrins energianvändning svarar för 60% av den totaa energianvändningen i kommunen medan motsvarande siffra för andet som hehet är 40%. Industrin i Meerud använder nästan utesutande e och oja. Den största energianvändaren i kommunen är Arctic paper Håfreström AB som ensam står för ca 55% av den totaa energianvändningen i kommunen. Energisagen som används är främst e och oja. Genom att man, inom vissa gränser, har möjighet att stäa om energisag efter rådande energipris påverkas hea kommunens energibaans momentant. Ett år med hög ojeanvändning och åg eanvändning kan föjas av ett år där förhåandena är vice versa. 3
Den okaa energiproduktionen i Meerud utmärker sig främst på tre punkter, i jämförese med de fyra andra Dasandskommunerna. Förutsättningarna för vindkraft är bra i Meerud, det finns i dagsäget 6 noterade vindkraftverk och fer paneras. Förnyesebart bränse i form av spannmå. Det finns ett anta anäggningar inom kommunens gränser från mindre gårdspannor ti större panncentraer. Genom stöd från det okaa investeringsprogrammet (LIP) ti utbyggnad och renovering av småskaiga vattenkraftverk har energiproduktionen ökat och everanssäkerheten förstärkts. Vattenkraftstationerna producerade 2001 motsvarande 3300 kwh/kommuninvånare. Förnyesebara energikäor (so, vind, vatten samt biobränse) som produceras okat motsvarar 13 % av den totaa energikonsumtionen i kommunen. Fjärrvärme och biobränse som använts i kommunen under 2001 användes utesutande inom sektorn Bostäder & service och stod här för 25% av energianvändningen, motsvarande siffra för andet som hehet är ca 32%. Biobränset visar en ökning mean 2000 och 2001. Med den utbyggnaden av fjärrvärme, biobränseedade panncentraer samt genom aktivt stöd (okaa investeringsprogrammet, LIP) ti småskaig, mijöriktig biobränseanvändning som skett de senaste åren tros denna uppåtgående trend håit i sig även efter 2001. En- och tvåfamijshusen i Meerud förbrukade under 2001, enigt Statiska Centrabyrån, 68 276 000 kwh energi. Detta skue innebära att genomsnittsvian i Meerud förbrukar ca 26 000 kwh energi/år (viket också anses normat för en svensk genomsnittsvia ). Däremot är eanvändningen reativt stor, ungefär häften av den tiförda energin hos denna kategori utgörs av e. 4
Inedning Den ara mesta av den statistik som igger ti grund för detta arbete är hämtad hos Statistiska centrabyrån (SCB) och deras kommunaa energibaanser. Dessa är framtagna på uppdrag av RUS (Länsstyresernas gemensamma projekt för Regionat Uppföjnings System) och Boverket. Avsikten med de kommunaa energibaanserna är att öka kunskapen om energianvändning i kommunerna och ge underag för kommuna kimatstrategi, mijömåsuppföjning och energipanering. Under våren 2003 presenterades för första gången kommunaa energibaanser för åren 1990, 1995 och 2000, under hösten kom uppgifterna för 2001. Fortsättningsvis ska uppgifter tas fram för varje år med en eftersäpning på ca 1,5 år. Den mest aktuea statistik från SCB, när det gäer de kommunaa energibaanserna är idag atså från 2001. I samråd med SCB 1 har Jonny Leandersson på Energirådgivningen i Dasand kvaitetssäkrat, kompetterat och sammanstät den kommunaa energibaansen för Meerud. En referensgrupp från Meeruds kommun bestående av Jan-Oov Johansson (LIP-samordnare), Kje Andersson (Mebo), Björn Hermansson (Bygg & Mijö) och Kar-Erik Lundqvist (Tekniska) har verkat som faktabank och bopank i arbetet. Bakgrund & Syfte Den bakomiggande orsaken ti detta arbete är vijan hos poitiker och tjänstemän i Meeruds kommun att få ti stånd ett energipaneringsarbete i kommunen. Syftet med Energiäget i Meerud är att i första hand ange utgångsäget och vara en pattform när kommunens energipoitiska må ska formueras och genomföras. Men även att vara ett verktyg i det fortsatta energipaneringsarbetet. Må & frågestäning Mået med Energiäget i Meerud är att ge ett sammanhang och en bid av energianvändningen med hjäp av diagram och jämföreser reativt region och andra kommuner. Det är dock viktigt att komma ihåg att statistiken bakom diagrammen inte atid är eer har möjighet att vara korrekt. Statistiken är dock värdefu för att visa i viken riktning utveckingen går och för att antyda orsakssamband, men den kan adrig ge hea sanningen. Några av frågestäningarna i detta arbete har bivit: Vad används för oika energisag och hur ser fördeningen ut mean dessa? Vika är energiförbrukarna? Förbrukas mer eer mindre än i andra kommuner och vika fossia kodioxidutsäpp ger förbrukningen upphov ti? Förutsättningar & Metod SCB har ambitionen att presentera hea kommunens energiomsättning men man är också medveten om att det finns käor som inte täcks in. Mer information om käor och fekäor i finns i SCB:s metodrapport 2 för de kommunaa energibaanserna. 1 Edmund Kurt, SCB 2 www.scb.se/statistik/en/en0203/2003m00/en0203metod.pdf 5
Vissa nedsag med noggrannare undersökningar har gjorts i kommunen för att kompettera och förfina statistiken inom i vissa dear. Energianvändningen för kommunens verksamhet och deras boag, Meeruds bostäder AB samt Meeruds Industriokaer AB har granskats ite närmare än vad SCB har möjighet ti. Detsamma gäer den okaa energiproduktionen samt energiförbrukningen hos den största industrin i kommunen, Arctic Paper Håfreström AB som bidragit med en mer detajerad statistik. Fjärrvärmens biobränseande samt det biobränse som utnyttjas i större panncentraer har kompetterats ti SCB:s energibaans för 2001 eftersom SCB:s statistik inte är kompett på det området (Se biagan: Meeruds energibaans 2001 (kompetterad)). Det ska påpekas att det bara är energibaansen för 2001 som kompetterats med dessa uppgifter. I de fa det görs jämföreser mean Meerud och annan kommun eer region så används inte den korrigerade versionen av statistiken för 2001 eftersom jämföresen i sådana fa inte skue bi rättvis. Genomgående i detta arbete är det den tiförda energin som avses, atså den bränsemängd som tiförs oika kategorier. Undantaget är een, här är det eanvändningen, den på mätaren avästa som avses. I biagorna SCB:s kommunaa energibaans 1990 2001 finns även den tiförda eenergin registrerad (eanvändning + föruster i nätet). I rapporten och biagorna används energienheterna kwh, MWh, GWh, TWh (kio-, Mega-, Giga-, Terrawattimmar). 1 kwh = Ungefär den energimängd som utveckas i en eektrisk kokpatta under en timma. 1 MWh = 1 000 kwh, är ungefär den energimängd som går åt för att driva en personbi 100 mi. 1 GWh = 1 000 000 kwh, är ungefär Lunds eenergiförbrukning under ett dygn. 1 TWh = 1 000 000 000 kwh, är ungefär den eenergi som ett stort kärnkraftsbock producerar under 2 månader 6
Energianvändning i Meeruds kommun År 2001 uppgick den sutiga energianvändningen i Meeruds kommun ti 575 GWh. Energianvändningen i kommunen redovisas för föjande tre användarkategorier: Industri och byggverksamhet Transporter Bostäder och service m.m. Användarkategorin Bostäder och service m.m. innefattar energianvändningen inom hushå, offentig verksamhet, övriga tjänster (hande, hote, restaurang m.m.) samt jord-, skogsbruk och fiske. 700000 600000 GWh 500000 400000 300000 200000 100000 Industri Transporter Bostäder & service 0 1990 1995 2000 2001 Diagram 2: Användning av energi i Meeruds kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 uppdeat på användarkategorier Den totaa sammanagda energianvändningen i Meeruds kommun har egat mean 550 600 GWh/år under de undersökta åren (1990, 1995, 2000 och 2001). Industrins energianvändning har håit sig reativt konstant den undersökta perioden, toppnotering 1995 på 380 GWh (347 GWh 2001). Transporterna har ökat (66 GWh 1990, 84 GWh 2001) under perioden viket också är trenden om man ser ti hea riket. Sektorn Bostäder och service använde under 1990, 203 GWh för att minska ti 129 GWh 2000. Under 2001 har energianvändningen dock ökat något (144 GWh) viket devis kan bero på att i 2001 års energibaans är kompetterad med det biobränse som omvandats i större panncentraer. 1990-, 1995-, 2000 års stapar är inte kompetterade på detta sätt. Korrigering för kimat Inga justeringar har gjorts av uppgifter för energianvändning med avseende på variationer i utomhustemperatur mean de oika åren. En anedning är att det endast är den energi som används för uppvärmning som påverkas, och den deen kan vara svår att urskija från övrig energianvändning. Ti exempe är processerna en stor de av energianvändningen inom industrin viket gör att den kan bi mer beroende av konjunkturen än av kimatet. I sektorn Bostäder och service med en stor de bebyggese styrs energianvändningen däremot mer av kimatet. Även variationer i so- och vindförhåanden mean oika år påverkar energianvändningen men uppgifter saknas för dessa faktorer. 7
Nycketa SCB har tagit fram två nycketa för samtiga kommuner i Sverige. Med begreppet nycketa menas; Mätbara storheter som ämpar sig för jämföreser. Nycketaen är; Energianvändning per invånare och kodioxidutsäpp per invånare. Energianvändning/invånare Nycketaet energianvändning per invånare beskriver energianvändningen i kommun/region utsaget på antaet invånare. Meerud jämförs nedan mot de enskida Dasandskommunerna å ena sidan samt Dasand som hehet, Västra Götaand och riket på andra sidan. 120 000 100 000 kwh/invånare 96091 80 000 60 000 38134 48762 59883 56384 43136 47651 40 000 29553 20 000 0 Åmå Das-Ed Färgeanda Bengtsfors Meerud Dasand Västra Götaand Industri 6 687 21 572 8 205 67 503 38 102 29 739 15 994 19 622 Transporter 10 975 12 000 8 699 11 235 8 562 10 271 10 462 9 401 Bostäder & Service 20 472 15 190 12 649 17 353 13 219 16 374 16 680 18 628 Riket Diagram 3: Energianvändning per invånare 2001 fördeat på kategorierna Bostäder & service, Industri och Transporter. Meerud igger ganska nära genomsnittsanvändaren i Dasand. Värt att notera är att kategorierna Bostäder & service samt Transporter igger under genomsnittet, det är enbart industrisektorn som igger över genomsnittet jämfört med Dasand, Västra Götaand och riket. Kodioxid At utnyttjande av energi d.v.s. energiomvanding, medför utsäpp eer annan form av mijöpåverkan. Främst är det vid den många gånger nödvändiga förbränningen i energiutvinningen det bidas komponenter som påverkar mijön, framförat stoft, organiska ämnen, svaveoxider, kväveoxider och kodioxid. Både i internatione- och svensk energipoitik igger stort fokus på utsäppen av fossit kodioxid (fossit kodioxid avser kodioxid som bidas vid förbränningen av fossia bränsen som bensin, diese, edningsoja, ko, gas m.m.). Kodioxid (CO 2 ) är en gas som bidas vid a förbränning denna kan betraktas som ofarig för häsa och närmijö. Däremot är kodioxid skadig i ett gobat perspektiv, då en ökning av kodioxidhaten bidrar ti växthuseffekten. Den kodioxid som bidas vid användning av biobränsen och den som binds av den återuppväxande skogen kan ses som ett nosummespe. Det är 8
när vi pockar upp och förbränner fossia bränsen som det sker ett nettotiskott av kodioxid ti atmosfären. I Sverige har man besutat att minska kodioxidutsäppen med 4 % fram ti 2010 jämfört med 1990 års nivå. Enigt det okaa mijöhandingsprogrammet, Agenda 21 som antogs av kommunfumäktige 1997 så har föjande må satts upp för kommunen: Kodioxidutsäppet bör år 2005 vara 10% ägre än 1997, för att därefter minska ytteriggare. Den totaa energianvändningen bör minska 10% från 1997 ti 2000. De exempe på åtgärder för näringsiv, organisationer och privatpersoner som nämns i samma handingsprogram är: Öka användningen av biobränsen, sovärme, vindkraft etc., samt prioritera energibesparande åtgärder. Upprätta energipaner inom industri, med inriktning på effektivare energianvändning och esparande. Spivärme bör tas tivara. Etankningsstäen samt etano- och/eer metanoförsäjning för fordon anordnas. Fossit kodioxid/invånare Nycketaet Fossit kodioxid per invånare beskriver den orsakade utsäppsmängden ti föjd av energianvändning i kommun/region samt i vika sektorer som utsäppen sker. Eftersom diagrammet nedan avser fossit kodioxid är resutatet starkt sammankoppat med användningen av bensin, diese och edningsoja. 12 000 10 000 kg CO 2 /inv. 9384 8 000 6 000 4 000 4666 5344 4318 6310 6159 6808 4993 2 000 0 Åmå Das-Ed Färgeanda Bengtsfors Meerud Dasand Västra Götaand Riket * Industri 500 1 047 936 4 662 4 604 2 499 3 004 1 624 Transporter 2 856 3 172 2 305 2 973 1 296 2 497 2 650 2 274 Bostäder & Service 1 310 1 125 1 077 1 749 410 1 163 1 154 1 095 *) Utsäppsuppgifter från riket (samtiga 289 kommuner) är hämtat från -00. Diagram 4: kg kodioxid per invånare 2001 fördeat på kategorierna Bostäder & service, Industri och Transporter Även här kan man konstatera Meerud igger, totat ganska nära genomsnittet i Dasand, med kategorierna Bostäder & service och Transporter kart under genomsnittet och industrisektorn kart över detsamma jämfört med Dasand, Västra Götaand och riket. Under 2000, när Arctic Paper Håfreström AB använde en stor de e istäet för oja åg den totaa fossia kodioxidemissionen i 9
Meerud på 3 455 kg/inv. Under 2001 användes ca 575 GWh i Meerud varav ca 239 GWh kom från fossia bränsen, utsaget per invånare ger detta upphov ti 6311 kg CO 2 /invånare viket pacerar Meerud på 66:e pats av rikets 289 kommuner när det gäer emission av fossit CO 2 /invånare. Att ha i åtanke när det gäer nycketaen Dasand avser de fem Dasandskommunerna, inte den de av Dasand som igger i Vänersborgs kommun. Riket avser Sveriges 289 kommuner och dess energianvändning, energianvändning för fygtransporter, utrikes sjötransporter etc. hamnar dock utanför kommunernas energianvändning I nycketaen motsvaras energianvändningen av diese och bensin för transporter, av den evererade (tankade) mängden inom kommunen inte den förbrukade. För att få en rättvis jämförese mean kommunerna har ingen hänsyn tagits ti den kompettering och kvaitetssäkring av SCB:s materia, som gjorts när det gäer biobränseanvändning i större panncentraer. Energianvändningen är redovisad som den insatta mängden av energibäraren, inte den utvunna energin. Inga utsäpp av industriprocesser ingår. Inga utsäpp från eproduktion ingår. 10
Energisagens fördening Det finns många oika energibärare t.ex bensin, ved m.m. dessa kan deas in i tre huvudgrupper (energisag), e, biobränse och fossia bränsen. E 52 % Fossit 42 % Den totaa energianvändningen i Meerud under förbrukningsåret 2001 var 575 GWh (239 GWh fossia bränsen, 300 GWh e och 36 GWh biobränse). Fjärrvärmen är fördead på de energisag med viken den är producerad. Bio 6 % Diagram 5: Energianvändningen i Meerud 2001 fördead på energisag. Förhåandet mean de oika energisagen, framförat fossia bränsen och e har varierat under de senaste åren viket beror på industrins energianvändning. Meeruds största energiförbrukare Håfreström AB har möjighet att stäa om energisag (e eer oja) efter rådande pris, detta är anedningen ti att e- och fossibränseanvändningen gått upp och ner under perioden (se diagram 6 och 7 på nästa sida). Jämför eförbrukningen med ojeförbrukningen, när eförbrukningen varit åg har ojeanvändning varit hög och vice versa. Lägger man samman e- och ojeförbrukning för respektive år så upptäcker man att denna igger på en reativt konstant nivå. E E utgör en mycket betydesefu de av det svenska energisystemet. Sedan avregeringen 1996 har priset på ebörsen varierat kraftigt, både mean oika år och inom enskida år. Eftersom vattenkraft utgör så stor ande av den Nordiska eproduktionen påverkas priset på ebörsen kraftigt av förutsättningarna för vattenkraftproduktion som t.ex. tirinning och magasinsfyningsgrad. Tiförsen av e uppgick under 2001 ti ca 317 GWh inom Meeruds kommun. Då inkuderas överföringsförusterna (ca 17 GWh). Detta innebär att 300 GWh gick ti de sutiga användarna i kommunen, viket motsvarar 52 % av den totaa energianvändningen i kommunen. 11
500000 400000 GWh 300000 200000 100000 Industri Transporter Bostäder & service 0 1990 1995 2000 2001 Diagram 6: Användning av eenergi i Meeruds kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 fördeat på användarkategorier. Eanvändningen i kategorierna Bostäder & service tisammans med Transporter (järnväg) har egat reativt konstant under de senaste åren medan industri (Håfreström AB) haft en varierande eanvändning. Fossia bränsen Sedan ojekrisen i början av 1970-taet har det varit ett viktigt energipoitiskt må att minska ojans ande i den svenska energitiförsen. Under 1973 svarade ojan för 73 % av energitiförsen i Sverige denna siffra har minskat ti omkring 40 % 2001. Den svenska energipoitiken uttrycker fortfarande en strävan att användningen av fossia bränsen ska håas på en åg nivå. Transportsektorn utnyttjar fortfarande i det närmaste utesutande fossia bränsen medan eproduktionen är i stort sett het fri från användning av fossia bränsen. A förbränning av fossia bränsen ger ett nettotiskott av kodioxid ti atmosfären. I Meeruds energibaans för 2001 är det bensin, diese, edningsoja och gaso som räknas ti fossia bränsen. 500000 400000 GWh 300000 200000 100000 Industri Transporter Bostäder & service 0 1990 1995 2000 2001 Diagram 7: Användning av fossibränse i Meeruds kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 fördeat på användarkategorier. 12
Den sammanagda användningen av fossibränse uppgick under 2001 ti 239 GWh, viket motsvarar 42 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Denna ande varierar dock från år ti år (Håfreström AB), under 2000 var den t.ex. bara 23 %, men ersattes då av e. Huvuddeen av det fossia bränset används inom industri och transporter. Kategorin Bostäder & service har under 1990-taet minskat sitt ojeberoende från 77 GWh 1990 ti ca 30 GWh 2000 och 2001. Biobränse Den svenska energipoitiken betonar vikten av att öka användningen av energi från förnybara käor. Detta ses som ett viktigt steg i riktningen mot ett ekoogiskt uthåigt samhäe. Den stora fördeen med biobränse är, förutom kodioxidneutraiteten, att den är förnybar och kan vara okat producera med de fördear som det innebär. I samingsnamnet för biobränse ingår trädbränsen (ved, bark, spån, fis, briketter och peets), spannmå, avutar (restprodukter från massativerkning) samt vissa dear av avfa och övriga bränsen. Trädbränsen och spannmå är de i energibaansen registrerade biobränsen som använts i kommunen under 2001. 60000 50000 GWh 40000 30000 20000 Industri Bostäder & service 10000 0 1990 1995 2000 2001 Diagram 8: Användning av biobränse i Meeruds kommun år 1990, 1995, 2000 och 2001 fördeat på Användarkategorier Användningen av biobränse uppgick under 2001 ti 36 GWh, viket motsvarar drygt 6 % av den totaa energianvändningen i kommunen. Under 2000 och 2001 är det enbart användarkategorin Bostäder & service som använder sig av biobränse. Biobränset visar en uppåtgående trend. Med den utbyggnaden av; fjärrvärme, biobränseedade panncentraer och aktivt stöd ti småskaig mijöriktig fastbränseedning som sker i kommunen tros denna trend håa i sig. Observera att SCB:s siffror för 2001 är kompetterade när det gäer biobränset. Fera större biobräneedade panncentraer omfattas inte av SCB:s undersökning b.a. Kacken, Rådaskoan m.f. Därför har de tisatta energimängderna (ca 13 GWh) vid dessa panncentraer agts ti SCB:s uppgifter för 2001. Några av dessa panncentraer har förstås även varit i drift under 2000 och även kanske 1990 och 1995 men på grund av osäkerheten i förbrukningsuppgifter, vika panncentraer som varit i drift m.m. så har staparna för 1990-2000 inte kompetterats på samma sätt. 13
Loka energiproduktion Förnyesebara energikäor (vatten, vind, so och biobränse) kommer att bi at viktigare i framtidens energiförsörjning. Inom Meeruds kommun omvandades under 2001 förnyesebar energi i storeksordningen 75 000 MWh. Detta motsvarar ungefär den totaa energiförbrukningen i 3000 vior. Ett intressant nycketa är hur stor de av energikonsumtionen i kommunen som täcks av okat producerade, förnyesebara energikäor (75 000 MWh/ 575 000 MWh), atså ca 13%. Vattenkraft De två största vattenkraftstationerna i Meeruds kommun är i Vattenfas regi, men det finns även nio noterade, mindre privatägda vattenkraftverk (Se biagan Energiproduktion i Meerud ). Den sammanagda effekten hos aa vattenkraftstationerna i kommunen är på ca 6 400 kw, de mindre står för ca 700 kw av dessa. Under 2001 produceras nästan 33 000 MWh vid vattenkraftstationerna i Meeruds kommun. Detta motsvarar 10 % av den totaa eförbrukningen i kommunen eer ca 3300 kwh/kommuninvånare. Några av de mindre vattenkraftstationerna har byggts ut och renoverats med stöd av det okaa investeringsprogrammet (LIP- bidrag) under 2001/2002. Detta har ökat energiproduktionen något samtidigt som everanssäkerheten förstärkts. Enigt Vattenfa 3 finns en potentia att i Håverud tivarata ytteriggare ca 8 000 MWh/år. En eventue investering för att utöka vattenkraften i Håverud skue kunna bi aktue i framtiden, men är starkt beroende av framtidens epris. Vindkraft Vindkraften är det energisag som expanderar mest i värden för tifäet. I Sverige har vindkraften ökat med 10 gånger mean 1993 och 2001. I stora dear av Meeruds kommun finns bra förutsättningar för vindkraftsutvinning. Inom dear av kommunen beräknas vindenergin uppgå ti mer än 4000 kwh/m 2 och år på 100 m höjd (av NUTEK uppstät krav för vindenergi av riksintresse). I områden med goda vindenergitigångar kan finnas motstående riksintressen, men även inom sådana områden kan det finnas patser där det är möjigt att etabera vindkraft utan att påtagigt skada riksintressena. Detta bör i första hand utredas genom kommuna översiktspanering, (enigt änsstyresens rapport 2000:43). I dag finns sex noterade vindkraftverk inom kommunens gränser. Den sammanagda effekten hos dessa är ca 840 kw. Under ett normaår kan man räkna med att ca 1500 MWh produceras i vindkraftverken. Som en jämförese är detta ungefär den mängd energi som förbrukas i 65 normastora euppvärmda vior. Det finns även paner på att bygga ut vindkraften ytterigare (Se biagan Energiproduktion i Meerud ), band annat två större, uppemot 1 MW styck. Dessa beräknas kunna producera drygt 3000 MWh e ytteriggare per år. 3 Jonas Larsson, Vattenfa Trohättan 14
Sovärme Den energimängd som aktivt tas om hand med hjäp av sofångare bedöms vara försvinnande iten i detta sammanhang. Uppskattningsvis, med antagande att Meeruds invånare instaerat sofångare som riksgenomsnittet så innebär det att ca 130-150 MWh/år produceras med hjäp av sofångare. Största anäggningen i kommunen (130 m 2 sofångare) finns på Vita Sandars camping och värmer där pooen sommartid. Sedan den 1 juni 2000 ger staten ett engångsbidrag för att instaera sovärmeanäggning ti bostäder. Vad man med säkerhet vet om sovärme i Meerud är att tov anäggningar instaerats med hjäp av bidrag under denna treårsperiod (2000-06-01 2003-10-16) 4. Detta innebär att energi som omvandas i sofångare ökat med ca 35 MWh de tre sista åren. Instaationstakten på sofångare ökar hea tiden. Tekniken förbättras och priserna pressas, potentiaen är mycket stor om man ser ti hur mycket som är instaerat idag. Den största potentiaen igger i första hand hos dem som har en stor förbrukning sommartid exempevis campinganäggningar, idrottsanäggningar, pooer etc. Bioenergi Bioenergi kommer att spea en viktig ro i det framtida energisystemet. En stor de av kommunens småhus värms med trädbränse. Enigt SCB: s statistik 24 406 MWh (2001), därti kommer den mängd bioenergi som tisatts fjärrvärmesystemet i Meerud och andra panncentraer i kommunen såsom skoor etc. Den sammanagda energimängden hos dessa uppgår ti ca 13 000 MWh (2002). Spannmå Ett reativt nytt och omdiskuterat bränse är spannmå (främst havre). De stora fördearna med spannmå som bränse är att det kan produceras av okaa antbrukare som utnyttjar den maskinpark de redan har, samtidigt ges antbrukaren en aternativ avkastning för spannmå av sämre kvaitet. Spannmå för uppvärmning är något som ökat de sista åren och enigt skorstensfejarmästaren 5 finns i dag ca 10-15 anäggningar i Meeruds kommun. Uppskattad energimängd är beräknad ti 400 MWh. Eftersom Meeruds kommun har en stor de jordbruksbyggd så bör potentiaen för uppvärmning med spannmå vara reativt stor. Vintern 2003/2004 startas spannmåspannorna i Åsensbruk viket kommer att göra att ca 1400 MWh/år spannmåsenergi kommer att ersätta framförat oja. Fjärrvärme Utbyggnaden av fjärrvärme i Meeruds tätort har minskat förbränningen av oja i de ansutna fastigheterna med ca 675 kbm/år. Anäggningen uppfördes med stöd från EU och okaa investeringsprogrammet (LIP) och startades i december 2000. 4 Femming Åkesson, Länsstyresen i Västra Götaand 5 Kent Normark, Skorstensfejarmästare 15
Fis 3268 MWh Oja 476 MWh Briketter 4793 MWh De bränsen som används är framförat fis och briketter. De dagar det är som kaast kan det även behöva stöttas med oja. Under 2002 används ca 8100 MWh (94 %) förnyesebara bränsen (briketter och fis) vid Kackens panncentra. Diagram 9: Fjärrvärmens bränsemix i Meerud 2002 Under 2002 sådes 6654 MWh fjärrvärme, tiförd energi i form av bränse var 8537 MWh. Detta ger en systemverkningsgrad på ca 78 %, 22 % föruster innefattar både kuvertföruster och föruster vid förbränningen. I Åsensbruk har under vintern 2003/2004 befintigt kuvertnät utvidgats samt spannmåspannor instaerats. Fjärrvärmen förväntas i och med denna utbyggnad att ersätta ca 200 kbm med edningsoja per år. Anäggningen kommer främst att edas med spannmå och peets. Uppskattad årsförbrukningen; 350 ton spannmå samt 120 ton peets viket motsvarar ca 2000 MWh. Ytteriggare ca 500 MWh förväntas komma från ojepannan som används som reserv- och spetsastanäggning. Spivärme Den större industrin tar hand om viss spivärme från sina egna processer för att minska den egna värmeförsörjningen. Det finns dock inga utbyggda system att everera den överbivna spivärme ti externa förbrukare. Det är främst Arctic paper Håfreström AB som kan ses som en potentie everantör av spivärme. Des det reativt ågvärdiga kyvattnet (i storeksordningen 2000 m 3 /dygn och ca 35 C), samt den mer högtempererade vattenångan från torkningsprocessen 6 (okart dock hur stora energimängder som tar denna väg). Avfa I Meeruds kommun samas årigen in ca 1600 ton hushåsavfa, (röda, gröna, andra påsar) de röda, brännbara påsarna står för ca 575 ton av dessa. Påsarna tas om hand av TRAAB, Trestadsregionens Avfas AB och skickas för närvarande ti framförat Norrköpings Energi och deras avfaspanna för att bidra ti uppvärmningen av Norrköpings fjärrvärmenät. Energiinnehået för sorterat hushåsavfa igger enigt TRAAB kring 3200 kwh/ton, viket innebär att de brännbara soporna från Meerud skue innehåa ca 1800 MWh energi. Detta är ungefär ika mycket som energianvändningen i 75 normaa vior. 6 Johanna Svanberg, Teknisk chef, Arctic paper Håfreström AB 16
En annan form av avfa som tas tivara för att ge värme, är den metangas som bidas i avoppsreningsverkets process där den används ti det egna värmebehovet. Under 2001-2002 togs årigen hand om ca 43 000-45 000 m 3 metangas, viket i energimängd motsvarar ca 410-430 MWh (ca 41-43m 3 edningsoja). Reningsverket har också en ojepanna som stöttar när produktionen av gas är åg och värmebehovet är högt. Denna har under samma period förbrukat 37-38 m 3 edningsoja årigen. Det finns även tifäen då gasproduktionen är högre än det egna behovet, under dessa tifäen fackas överskottet, okart dock hur mycket energi som tar denna väg. Energianvändare Industri Ca 347 GWh (60 %) av den använda energin i Meeruds kommun 2001 förbrukades inom industrisektorn (200 GWh e och 147 GWh fossibränse). Bostäder & service 144 GWh Transporter 84 GWh Industri 347 GWh Fossibränse 147 GWh E 200 GWh Diagram 10: Fördening mean de oika användarkategoriernas energianvändning samt sutig användning av oika energisag inom industrisektorn i Meeruds kommun 2001. Den största industrin och energiförbrukaren i Meerud är Arctic Paper Håfreströms AB som 2001 förbrukade 321 GWh, 93 % av industrisektorn (se biagan: Energiförbrukning hos Arctic paper Håfreström AB). Håfreström AB står atså för mer än häften av energiförbrukning i Meeruds kommun. Huvuddeen av energiförbrukningen åtgår ti drift av maskiner och för produktion av ånga ti pappersprocessen. För ångproduktion används två ojeedade pannor (50 MW + 8,5 MW) och en epanna (35 MW). För torkning av papper används gaso. Omfattningen för användning av ojeedade ångpannor respektive epanna påverkas av rådande energipris. Håfreström AB har möjighet att producera ånga med två oika energisag, oja och e, och kan snabbt stäa om mean dessa efter rådande energipris. Eftersom Håfreström AB är en så pass stor energiförbrukare innebär detta att rådande energipris för e och oja har stor påverkan på energibaansen för hea kommunen. Ti en föjd av den reativt energiintensiva industrin i Meeruds kommun åg energianvändningen per invånare under 2001 på 38 102 kwh, viket är över genomsnittet. Utsäpp av fossit kodioxid (4604 kg/invånare) som orsakas av industrins energianvändning igger också över genomsnittet och spegar ojeanvändningen inom industrisektorn (se diagram 11 & 12 på nästa sida). 17
45 000 5 000 40 000 4 500 kwh/invånare 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 15 994 29 739 38 102 kg kodioxid/invånare 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 3 004 2 499 4 604 5 000 500 0 Västra Götaand Dasand Meerud 0 Västra Götaand Dasand Meerud Diagram 11: (vänster) Industrins energianvändning per invånare 2001. Diagram 12: (höger) Fossit kodioxid per invånare industrin 2001. Transporter Ti grund för transporternas energiförbrukning igger användningen av drivmede. Leveranser ti transportsektorn är särskit probematiska då förbrukningen av ojorna kan ske i annan kommun än där inköpet sker. Leveransen hänförs ti hemortskommunen eer ti den kommun där everanserna mottagits. Undersökningen omfattar transporter på räs, amänna vägar och inrikes sjötransporter. Inga faktiska mätningar har gjorts när det gäer utsäppen från trafiken i Meerud. Kart är att transporter ger upphov ti mijö- och häsoskadiga utsäpp. Genom ny teknik och införandet av kataysatorer på fordon har utsäppen minskat, men kodioxiden går inte att rena bort. Därför är den nationea tendensen att utsäppen av kodioxid att ökar i takt med att det bir fer fordon på vägarna. När det gäer aternativa drivmede så som etano m.m. finns ingen tigängig statistik att tigå. Ca 84 GWh (15 %) av den använda energin i Meeruds kommun 2001 förbrukades inom transportsektorn. (22 GWh e och 62 GWh diese och bensin) Bostäder & service 144 GWh Fossibränse 62 GWh Transporter 84 GWh Industri 347 GWh E 22 GWh Diagram 13: Fördening mean de oika användarkategoriernas energianvändning samt sutig användning av oika energisag inom transportsektorn i Meeruds kommun 2001. I transportsektorn åg energianvändningen per invånare under 2001 på 8 562 kwh, viket är under genomsnittet. Utsäpp av fossit kodioxid (1 296 kg/invånare) som orsakas av transporternas energianvändning igger också mer markant under genomsnittet viket beror på den reativt höga andeen användningen av e i transportsektorn (tågtrafiken) som inte ger upphov ti några kodioxidemissioner i kommunen. 18
12 000 3 000 10 000 2 500 kwh/invånare 8 000 6 000 4 000 2 000 10 462 10 271 8 562 kg kodioxid/invånare 2 000 1 500 1 000 500 2 650 2 497 1 296 0 Västra Götaand Dasand Meerud 0 Västra Götaand Dasand Meerud Diagram 14: (vänster) Transporternas energianvändning per invånare 2001. Diagram 15: (höger) Fossit kodioxid per invånare från transporter 2001. Bostäder & service Fjärrvärmen evererade under 2001 och 2002 värme enbart ti kategorin Bostäder & service och står för ca 6 % av energitiförsen inom denna kategori. För att producera nedanstående (7 GWh) fjärrvärme används ca 94% trädbränse och 6% oja. Ca 144 GWh (25 %) av den använda energin i Meeruds kommun 2001 förbrukades inom kategorin Bostäder & service. (78 GWh e, 29 GWh biobränse, 7 GWh fjärrvärme och 31 GWh fossia bränsen) Transporter 84 GWh Fossibränse 30 GWh Industri 347 GWh Bostäder & E 78 GWh service 144 GWh Trädbränse 29 GWh Fjärvärme 7 GWh Diagram 16: Fördening mean de oika användarkategoriernas energianvändning samt sutig användning av oika energisag inom kategorin Bostäder & service i Meeruds kommun 2001. 19
20 000 2 000 18 000 1 800 kwh/invånare 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 16 680 16 374 13 219 kg kodioxid/invånare 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 1 154 1 163 410 0 0 Västra Götaand Dasand Meerud Västra Götaand Dasand Meerud Diagram 17: (vänster) Bostäder & service energianvändning per invånare 2001. Diagram 18: (höger) Fossit kodioxid per invånare från sektorn Bostäder & service 2001. I sektorn Bostäder & service åg energianvändningen per invånare under 2001 på 13 216 kwh, viket är under genomsnittet. Utsäpp av fossit kodioxid (411 kg/invånare) som orsakas av sektorns energianvändning igger mycket under genomsnittet viket beror på den reativt höga andeen användningen av e och biobränse i sektorn som inte ger upphov ti något nettotiskott av kodioxid. Bostäder & service har deats upp i ytteriggare energianvändargrupper, (se diagram 19, nedan) Ferbostadshus Småhus Övriga tjänster* Offentig verksamhet Fjärrvärme E Bio Fossit Jord,Skog,Fiske 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 GWh *) I övriga tjänster ingår b.a. Parti- och detajhande, hote och restaurang, privat tjänsteverksamhet m.m. Diagram 19: Energianvändningen 2001 hos användargrupperna (ferbostadshus, småhus, övriga tjänster, offentig verksamhet samt jord- skogsbruk och fiske) inom sektorn Bostäder & service mm fördeat på energisag. Ferbostadshus Under 2001 förbrukades i ferbostadshusen totat ca 8,2 GWh energi, 1,5 % av totaa energianvändningen i Meerud. Nedbrutet på respektive energisag: 0,2 GWh oja, 3,8 GWh fjärrvärme och 4,2 GWh e. Fjärrvärmen är i digrammet utsaget på respektive bränsesag med viken fjärrvärme produceras. Fjärrvärmen står för ungefär häften av uppvärmningen i ferbostadshusen. 20