VDKRAFT VADSTEA Tillägg till Översiktsplanen Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-19
eställare: kommun Projektledare: Annika Toll Styrgrupp: Tommy Palmqvist Lars ordgren Gary Sparrborn Projektgrupp: Margareta Cederberg Håkan Moström Leif Gustavsson Magnus Ahrén Konsult: Vectura Uppdragsledare: Per Axelsson Landskapsarkitekt: Gun-Marie Gunnarsson Samhällsplanerare: Emely Knudsen GS-ansvarig: Elias Jörholt
Sammanfattning kommun har sedan 2002 en antagen översiktsplan för vindkraft. Under den period som planen har gällt har behoven och förutsättningarna för vindkraft förändrats. På grund av detta beslutade kommun att revidera översiktsplanen för vindkraft för att bättre passa dagens förutsättningar. Syftet med planen är att utgöra underlag för en strukturerad utbyggnad av vindkraften i kommun. kommun ser positivt på en utbyggnad av vindkraften i kommunen och vill att utbyggnad ska ske på ett ordnat sätt och enligt de områden som är utpekade i denna plan. Ett antal riktlinjer som tar ställning till hur vindkraftverken får se ut och var de ska placeras har dessutom satts upp. Miljökonsekvenser som behandlats i miljökonsekvensbeskrivningen är landskapsbild, natur- och kulturmiljö samt säkerhet och risker. Förslaget till utbyggnad av vindkraft bedöms ge positiva miljökonsekvenser. Uppsala universitet har på uppdrag av Energimyndigheten gjort beräkningar på vindpotentialen i Sverige på 49 m, 72 m samt 103 m höjd över nollplansförskjutningen. Den nya vindkarteringen visar goda förutsättningar att bedriva vindbruk i stora delar av kommunen. Planen har utifrån allmänna intressen och befintliga planer och bestämmelser analyserat kommunens förutsättningar för vindkraft. planen anges ett primärt område och tre sekundära områden för vindkraftsetablering. Det område som är mest lämplig för vindkraftsutbyggnad ligger i den östra delen av kommunen. Lämpligheten beror i första hand på att en etablering av vindkraft har en liten risk för negativ påverkan för natur- och kulturmiljö samt att landskapet är kuperat och utblickarna korta vilket ur landskapsbildssynpunkt är lämpligt för vindkraftsutbyggnad. Antagandehandling vindkraft 3
innehåll LEDG 5 akgrund 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Politiskt mål i kommun 5 ationella mål och riktlinjer 5 Planeringsprocessen 5 efintliga verk 7 planeringsförutsättningar 8 Vindförhållanden 8 Tekniska krav 11 Skyddade områden 13 Övriga naturvärden 17 Landskapskaraktär 18 Turist- och rekreationsområden 25 Störningar och risker 25 Vindkraftsetablering i och 27 analys 29 Att bygga inom riksintresseområde 29 förslag till vindkraftsområden 32 Primära områden 32 Sekundära områden 32 Undantagna områden 32 Kommunala riktlinjer för vindkraftsetableringar 34 miljökonsekvensbeskrivning 36 källor 39 4 Samhällsbyggnadskontoret
LEDG bakgrund kommun har sedan 2002 en antagen översiktsplan för vindkraft. Planen har specifika områden för vindkraft utpekade och dessa börjar bli fullbyggda. Under den period som planen har gällt har dessutom behoven och förutsättningarna för vindkraft förändrats. De senaste åren har verkens storlek ökat och nya vindkarteringar har presenterats av Energimyndigheten vilket också medför att nya områden kan vara intressanta för vindkraft än vad som anges i den gällande planen. Det finns inga områden inom kommun som har bedömts vara av riksintresse för vindkraften. kommun beslutade under 2008 att revidera översiktsplanen för vindkraft för att bättre passa dagens förutsättningar. syfte Planens syfte är att utgöra underlag för en strukturerad utbyggnad av vindkraften i kommun. Planen ska dels vara ett stöd i kommande bygglovhantering och eventuell detaljplaneläggning för vindkraft och dels ange riktlinjer som underlättar för vindkraftsintressenter att planera sina vindkraftsprojekt. planen ska en avvägning mellan behovet av utbyggnaden av vindkraft och andra allmänna intressen som kommunen har att ta hänsyn till redovisas. avgränsningar Den geografiska avgränsningen innefattar kommun samt och inom kommungränsen. Planen avser kommersiella vindkraftverk. Kommunens riktlinjer för gårdsverk redovisas under kapitel Riktlinjer för vindkraftsetablering. Hobbyverk är mindre verk som används för att t.ex. ladda båtbatterier. Denna typ av vindkraftverk behandlas inte i denna översiktsplan. POLTSKT MÅL VADSTEA KOMMU Den politiska målsättningen i framtagandet av en ny översiktsplan för vindkraft är att kommun ska bli självförsörjande på el genom förnyelsebar energi på årsbasis. Det innebär att kommunen skulle kunna vara självförsörjande på el om det uppfördes ytterligare 6-7 vindkraftverk med en installerad effekt av 2 MW och med en produktion av ca 5310 MWh/år vardera. nationella mål och riktlinjer Genom Kyotoprotokollet har Sverige, tillsammans med de övriga EU-länderna, kommit överens om att minska utsläpp av ämnen som påverkar klimatet. Enligt protokollet ska Sverige reducera utsläppen av växthusgaser med åtta procent från 1990 års nivå fram till 2012. För att nå målet behöver man på nationell nivå arbeta för att minska utsläpp genom att bl.a. utveckla förnybara energikällor. Riksdagen har satt upp en planeringsram att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Den föreslagna energiutbyggnaden till 30 terawattimmar betyder att dagens cirka 900 verk blir mellan 3000-6000, beroende på verkens effekt. planeringsprocessen Översiktsplan för vindkraft kommun har bestämt att vindkraftsfrågorna behandlas i en översiktsplan som kommer att bli ett tillägg till den kommunövergripande översiktsplanen. Översiktsplanen för vindkraft kommer att antas av kommunfullmäktige efter ett sedvanligt samråds- och utställningsförfarande. Förslagen i denna plan kommer inte i konflikt med nuvarande kommuntäckande översiktsplan (1990). kommun har under 2009 inlett arbetet med en ny översiktsplan. Arbetet kommer fortsätta under 2010 för att planen sedan ska kunna antas under 2011. En miljökonsekvensbeskrivning (MK) har upprättats som en del av miljöbedömningen för planen, enligt miljöbalken 6 kap 11. Miljökonsekvensbeskrivningen ska läsas tillsammans med övriga planhandlingar. Antagandehandling vindkraft 5
Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken och i Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avsikten med lagändringarna är att undvika dubbelprövning av vindkraftsärenden. De nya bestämmelserna innebär bland annat att det inte längre är vindkraftverkens sammanlagda uteffekt som avgör om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig utan vindkraftverkens antal och höjd i meter. YGGLOV Enligt Plan- och bygglagen krävs bygglov för vindkraftverk som är högre än 20 meter eller om vindturbindiametern är över 3 meter. ygglov krävs också vid fast montering på byggnad och om verket placeras närmare tomtgräns än verkets höjd över marken. Om vindkraftsetableringen har tillstånd enligt Miljöbalken krävs inte något bygglov. DETALJPLA är vindkraftverk avses att uppföras i områden där det finns stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar ska prövning av etableringen ske i en detaljplan enligt Plan- och bygglagen. AMÄLGSPLKT Anmälan enligt miljöbalken ska göras för enstaka vindkraftverk som är högre än meter (inklusive rotorblad), två eller fler verk som står tillsammans eller ett verk som kommer att stå tillsammans med ett befintligt verk. 6 Samhällsbyggnadskontoret ygglov krävs vid uppförande av anmälningspliktiga vindkraftverk. TLLSTÅDSPLKT Länsstyrelsen ska enligt Miljöbalken pröva anläggningar med två vindkraftverk där varje verk är högre än 1 meter, inklusive rotorblad, eller anläggningar med sju eller fler verk där varje verk är högre än 120 meter. ygglov krävs då ej. förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns en bestämmelse om vad en anmälan om vindkraft ska innehålla och att kommunerna i lämplig omfattning ska handlägga en anmälan tillsammans med ett bygglovsärende. Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar innehåller ett obligatoriskt krav på miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftverk som kräver tillstånd. miljötillståndsprövningen kommer lokaliseringen och påverkan på omgivningen att prövas noga. Grannar och sakägare kan påverka under processen och även överklaga beslutet. Kommunen ges medbestämmande genom att kommunens godkännande krävs för projekt som tillståndsprövas enligt Miljöbalken, det vill säga större verk eller vindkraftparker. Om kommunen väljer att inte ta ställning eller är tveksam kan tillstånd inte ges, och detta kan ske utan särskild motivering. eslutet att inte tillstyrka kan inte överklagas. Motsatsen gäller däremot för godkännanden av vindkraftverk som kan överklagas. Är kommunen negativ till en etablering bör den avge sin uppfattning redan under samrådsprocessen för tillståndsansökan, detta för att underlätta tillståndsprocessen. Regeringen kan tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd.
befintliga verk kommun finns 17 uppförda vindkraftverk. ygglov/miljötillstånd har därutöver beviljats för uppförande av två vindkraftverk. Tillsammans står både uppförda och beviljade vindkraftverk för en installerad effekt på cirka 16 655 kw. Den totala användningen av elenergi i kommun var år 2006 enligt Statistiska centralbyrån 76 363 MWh och för enbart hushållen 31 389 MWh. En sammanställning av uppförda vindkraftverk visar att den beräknade produktionen av el från vindkraftverken ett normalår är sammanlagt ca 23 860 MWh år 2007. Detta innebär att ca 31 % av den totala elenergin för s kommun under 2007 enligt dessa beräkningar kom från vindkraft, om man antar att elförbrukningen var ungefär densamma som år 2006. Om de beviljade, men ännu inte uppförda verken, inräknas blir antalet MWh totalt 41 480/år alltså ca 54 % av den totala elförbrukningen. ORGHAM Motala kommun kommun VADSTEA MOTALA FÅGELSTA Mjölby kommun Motala kommun SKÄGE ÖSTERSTAD grannkommunerna Motala, Mjölby och Ödeshög har en kraftig utbyggnad av vindkraft skett, inte minst längs s östra kommungräns. Placeringen av vindkraftverken i dessa kommuner samt i kommun visas i kartan till höger. 0 2 000 4 000 1 000 m Ödeshög kommun VÄDERSTAD HOGSTAD Teckenförklaring MJÖLY Vindkraftverk - Uppförda Vindkraftverk - eviljat MT/L Antagandehandling vindkraft 7
planeringsförutsättningar VDFÖRHÅLLADE Vindstyrka anges i meter/sekund (m/s). Vindtillgången varierar kraftigt på olika platser och med höjden över marken. Den utvunna vindkraften är direkt beroende av medelvindens storlek, dvs. ju mer det blåser, desto mer energi producerar kraftverket. Under 2007 tog Uppsala universitet på uppdrag av Energimyndigheten fram nya underlag för beräkning av vindhastighet. De nya vindkartorna har tagits fram för de tre höjderna 49 m, 72 m samt 103 m över nollplansförskjutningen. ollplansförskjutningen är ungefär 3/4 av vegetationens höjd. Över en 20 meter hög skog anger kartan för 72 meters höjd alltså årsmedelvinden på 15+72=87 meter över marken. 8 Samhällsbyggnadskontoret
vindkartan för 72 meter redovisas årsmedelvindhastigheten över kommunen. Vindhastighet 71 möh Ett av Energimyndighetens kriterier för att klassas som område av riksintresse för vindbruk är att årsmedelvindhastigheten lägst ska vara 6,5 m/s på 72 meters höjd över nollplansförskjutningen. ra vindförhållanden på denna höjd återfinns på, delar av samt på stora delar av fastlandet. Vindhastighet 71 möh Årsmedelvind m/s på 72 m över nollplansförskjutningen Teckenförklaring Teckenförklaring Vindhastighet 71 m Vindhastighet 71 m m/s m/s 0,0 -- 3,0 3,0 3,0 -- 3,5 3,5 -- 4,0 4,0 4,0-4,5 4,0-4,5 4,5-5,0 4,5-5,0 5,0-5,5 5,0-5,5 5,5-6,0 6,0 5,5 -- 6,5 6,0 6,5 6,0 -- 7,0 6,5 7,0 6,5 -- 7,5 7,0 7,5 7,0 - - 8,0 7,5 8,0-8,5 7,5-8,0 < 8,5 8,0-8,5 < 8,5 Antagandehandling vindkraft 9
Allmänt sett kan man säga att det blåser bättre Vindhastighet 71 möh ju högre upp man kommer. Vindenergikartan för 103 meter, visar goda förhållanden över hela kommunen. På kartan framträder tydligt och höjdområdet Omberg Vindhastighet som intressanta för vindkraft. De goda energiförhål- 103 möh landena på 103 meters höjd är dock svårare att utnyttja med dagens teknik eftersom de kräver betydligt högre kraftverk. Ur kommersiell synpunkt är därför i dagsläget vindhastigheten på 72 meters höjd över nollplansförskjutningen mest intressant för utbyggnad av vindkraftverk. Årsmedelvind m/s på Teckenförklaring 103 m över nollplansförskjutningen Teckenförklaring Vindhastighet 71 m Vindhastighet 103 m m/s m/s 0,0-3,0 0,0-3,0 3,0-3,5 3,0-3,5 3,5-3,5 4,0-4,0 4,0-4,0 4,5-4,5 4,5-4,5 5,0-5,0 5,0-5,5 5,0-5,5 5,5-6,0 5,5-6,0 6,0-6,5 6,0-6,5 6,5-7,0 7,0-6,5 7,5-7,0 7,5-7,0 8,0-7,5 8,0-7,5 8,5-8,0 < 8,5 8,0-8,5 < 8,5 10 Samhällsbyggnadskontoret
TEKSKA KRAV Typer av kraftverk Vindkraftverk kan delas in i tre kategorier med avseende på storlek. Stora kommersiella kraftverk har effekter från ca 600 kw och uppåt. Gårdsverk är mindre till storleken och avser en fastighets eget behov av energiproduktion. Den minsta typen av vindkraftverk är hobbyverk som används exempelvis för att ladda båtbatterier. Utvecklingen under det senaste decenniet har gått mot allt större kommersiella kraftverk med högre effekt och teknikutvecklingen gör det allt mer ekonomiskt att utnyttja vindenergin. Det pågår även forskning och utveckling av andra modeller av vindkraftverk som exempelvis vertikala turbiner samt färre antal rotorblad. dag byggs kraftverk på upp till 3 4 MW på land. Ett sådant kraftverk har en navhöjd på ca 90 meter och rotordiametern är ca 100 meter, totalhöjden för detta verk blir cirka 1 meter. Fortsätter utvecklingen som hittills är det troligt att även ännu större verk kommer att byggas i framtiden. Moderna vindkraftverk har variabelt varvtal och kan även vrida bladen så att effekten kan optimeras efter vindförhållandena. Rotorns varvtal är beroende av vindhastigheten och vindkraftverkets rotordiameter, ju större rotordiameter desto lägre varvtal vid samma vindhastighet. Sammantaget innebär detta att energiutvinningen kan optimeras och vid behov även anpassas efter vad elnätet behöver. Rotordiameter Totalhöjd avhöjd Totalhöjden mäts i meter över marken eller vattenytan och är navhöjden plus halva rotordiametern, det vill säga höjden upp till vingspetsens högsta möjliga läge. avhöjden är den höjd som rotorn sitter på. Rotordiametern är diametern i den cirkel som rotorbladen går i. Antagandehandling vindkraft 11
Placering För att vindkraftverken ska producera bra måste placeringen av vindkraftverk inte bara ta hänsyn till medelvinden utan också uppfylla andra vindparametrar. Dessa kvalitetsparametrar avser bland annat turbulens och vindskjuvning. Platsens turbulens (variation i vindhastighet under en kortare tidsperiod) varierar mellan slätt- och skogslandskap och påverkar hur mycket energi som verket fångar. Vid en turbulent och varierande vind blir vindkraftverket inte lika effektivt. Vilken vindhastighet som råder på en viss höjd på en bestämd plats bestäms av hur den fria, övergripande vinden på mycket hög höjd bromsas upp av de lokala geografiska förutsättningarna såsom topografi och vegetation. Detta beskrivs som vindskjuvning. Vindkraftverk kan med fördel placeras i grupper för att utnyttja vindenergin bättre. För att undvika att verk stör varandra i en vindpark rekommenderas ett avstånd på minst 5 gånger rotordiametern vinkelrätt mot huvudsaklig vindriktning och 7 gånger rotordiametern mellan varje verk i vindens huvudriktning för verk som står till havs. Ökad effekt på kraftverken innebär vanligen att kraftverken idealt bör placeras med större avstånd mellan varandra. Anslutning till elnät Utbyggnad av vindkraft ställer stora krav på elnätet. Effekten som kan utvinnas ur ett vindkraftverk varierar med vinden. Det innebär att spänningen i nätet kommer att variera när 12 Samhällsbyggnadskontoret kraftverken ansluts. För att spänningsförändringar inte ska påverka elkunderna bör vindkraft helst anslutas till separata ledningar och/ eller till en ledning med så hög spänning som möjligt. Anslutning till elnätet kräver också att det finns kapacitet i nätet. Möjlighet till nätanslutning behöver finnas inom rimligt avstånd från den tänkta lokaliseringen för att investeringskostnaderna inte ska bli alltför höga. För vindkraftverk som placeras ute i vattenområden krävs nästan alltid att nya ledningar läggs för att ansluta kraftverken. Generellt sett innebär en vindkraftsetablering till sjöss att en anslutning till elnätet blir dyrare än för en etablering på land. kommun äger Vattenfall Eldistribution elnätet och ansvarar för leveransen av elkraft. Vattenfall har en 130 kv-ledning som går in till, 20 kv-ledningar går därifrån ut och försörjer resterande delar av kommunen. Det är möjligt att ansluta nya vindkraftverk till elnätet men nya ledningar behöver troligtvis anläggas. Anläggningar till sjöss Vattendjup dag byggs och projekteras vindkraftverk främst på djup ner till 15-20 m. ottnar på ner till 30 m djup bedöms dock som ekonomiskt intressanta inom en nära framtid. På lite längre sikt kan ytterligare något tiotal meters djup bli aktuellt. framtiden kan det också komma att uppföras flytande anläggningar. ottenförhållanden ottenförhållandena har betydelse dels för möjligheterna att grundlägga vindkraftverken på ett säkert sätt, dels för ledningsdragningen. Kunskapen om bottnarna är emellertid för dålig för att en översiktlig karta över bättre och sämre bottnar ska kunna framställas med acceptabel kvalitet. Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) har man idag kunskap om i storleksordningen 10-20 procent av den totala bottenarealen. de allra flesta fall utgör emellertid bottenförhållandena inget större hinder för vindkraftsutbyggnad. De kan påverka detaljlokaliseringen och grundläggningssätt av de enskilda verken, men har sällan betydelse för lokaliseringen i stort. Lösa sand- och grusavlagringar kan vara olämpliga för vindkraftsutbyggnad i de fall de är utsatta för transport och omlagring genom påverkan av strömmar och vågor. huvudsak är alltså bottenförhållandena något som får bedömas i de enskilda fallen. Grundläggning Grundläggning på land är relativt okomplicerad och innebär små ingrepp i marken. Däremot innebär byggandet av tillfartsväg och kabeldragning till varje verk ingrepp i marken, ofta över längre sträckor. Detta kan t. ex. påverka vattenföring och fornlämningar.
SKYDDADE OMRÅDE Riksintressen kommun berörs av följande riksintressen: Riksintresse naturvård, 3 kap 6 M (E1) (E10) E1 Omberg (E11) Fyrstensberget (E12) Kastad Kulle (E13) kalkkärr (E14) Motalabuktens övärld (E15) ön Jungfrun E15 E12 E1 E15 E1 E15 E13 E14 E14 E14 tmäteriet 1 000 2 000 4 000 m orghamn E11 orghamn E11 0 1 000 2 000 0 1 000 4 000 m2 000 4 000 m orghamn E11 E12 E10 E12 E10 E13 E10 E13 Teckenförklaring Teckenförklaring Teckenförklaring Vindkraftverk - Uppförda Vindkraftverk - Uppförda Riksintresse Riksintresse aturvård Vindkraftverk - Upp Riksintresse aturv Antagandehandling vindkraft 13
Riksintresse kulturmiljövård, 3 kap 6 M (KE8); småstads-, kloster- och slottsmiljö Omberg-området (KE1-7); central- och slättbygd, kyrko-, by- och klostermiljö, stenbrott mm 0 1 000 2 000 4 000 m orghamn 0 1 000 2 000 4 000 m 0 1 000 2 000 4 000 m KE8 KE1-7 orghamn orghamn KE1-7 KE1-7 KE8 KE8 KE15 KE15 KE15 Teckenförklaring Teckenförklaring Vindkraftverk - Teckenförklaring Uppförda Vindkraftverk Riksintresse - Uppförda Kultur Riksintresse Kultur Vindkraftverk - Uppförd Riksintresse Kultur 14 Samhällsbyggnadskontoret
Riksintresse friluftsliv, 3 kap 6 M Omberg- (FE1) med öar och strandområden är med hänsyn till de natur- och kulturområden som finns i området av riksintresse. Enligt miljöbalken 4 kap. 2 ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas. Miljöbalken 4 kap 1-2 med öar och strandområden FE1 FE1 FE1 orghamn orghamn orghamn Teckenförklaring TeckenförklaringTeckenförklaring 1 000 2 000 4 000 m 0 1 000 - Uppförda Vindkraftverk Vindkraftverk - Uppförda Vindkraftverk - Uppför 2 000 0 1 000 4 0002 000 m 4 000 m Riksintresse Friluftsliv Riksintresse Friluftsliv Riksintresse Friluftsliv Miljöbalk kapkap 4 4 Miljöbalk Miljöbalk kap 4 Antagandehandling vindkraft 15
Riksintresse yrkesfiske, 3 kap 5 M Riksintresse vägar, 3 kap 8 M Riksväg Riksintresse totalförsvaret, 3 kap 9 M orghamn orghamn orghamn Teckenförklaring TeckenförklaringTeckenförklaring Vindkraftverk - Uppförda Vindkraftverk - Uppförda Vindkraftverk - Uppfö Riksintresse väg ntmäteriet 1 000 2 000 16 4 000 m 0 1 000 Riksintresse väg 2 000 0 Samhällsbyggnadskontoret 1 0004 000 2m000 4 000 m Riksintresse väg Riksintresse totalförsvar Riksintresse totalförsvar Riksintresse totalförs Riksintresse yrkesfiske Riksintresse yrkesfis Riksintresse yrkesfiskesjöar sjöar
Sjöbo-Knäppan Motalabuktens öar Motalabuktens öar Staffanstorp Övriga aturvärden Långvrån Hagalund,, Omberg (branterna),, Ombergsliden, Ostmossen, Kastad kulle torräng, anäs kalkfuktäng, Västra Karlsbo kalkkärr, orghamns kalkkärr, Långvrån, Hagalund och. atura 2000, 4 kap 1 och 8 M Örbac Örb 1 4000 000 m 2 000 Storpissans DR 0 Västra Karlsbo kalkkärr Ostmossen Ombergsliden 2 000 Omberg branterna orghamn orghamns anäs kalkfuktäng Kastad kulle torräng 1 000 0 4 000 m Storpissans DR Strandskydd 2 000 kalkkärr 1 000 orghamn ntmäteriet Strandskyddet för är 1 m och för samt Mjölnaån/s kanal är det 100 m. Ramsarområde Ramsarkonventionen är en internationell konvention för skydd av värdefulla orghamn våtmarker. Sverige finns 51 områden., Motalabuktens öar,, Kastad, Ombergsliden och Ostmossen. aturreservat, 7 kap M Teckenförklaring Teckenförklaring Teckenförklari Vindkraftverk - Uppförda Vindkraftverk - Uppförda atura 2000 Storpissans DR Strandskydd Ramsarområ aturreservat aturreservat Antagandehandling vindkraft FE1 FE1 FE1 S atura 2000 Sko Strandskydd Ramsarområde Ramsarområde 4 000 m Vindkraftverk atura 2000 Strandskydd aturreserva 17
Övriga natur- och kulturmiljöer Utöver ovan listade områden finns ett antal områden som är av regionalt och lokalt värde. aturvärden finns redovisade i kommunens naturvårdsprogram och kulturmiljövärden i Länsstyrelsens atur- och kultur i Östergötland från 1983. Hänsyn ska också tas till de generellt biotopskyddade miljöerna i odlingslandskapet. Fornlämningar kommun är mycket rik på fornlämningar. Utgångspunkten vid vindkraftsetablering ska vara att undvika att anlägga vindkraftverk på eller i omedelbar närhet av fornlämningar. samband med projekteringen ska utredas om tillstånd enligt kulturminneslagen krävs, t ex i form av en arkeologisk utredning för att ta reda på om dolda fornlämningar kan komma att beröras. De fornlämningar som är kända finns redovisade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. LADSKAPSKARAKTÄR kommun gjordes 1998 en studie Vindkraft i kommun. denna beskrevs ett antal karakteristiska landskapstyper som förekommer i kommun. Denna analys och dess indelning i nio delområden användes i den gällande översiktsplanen för vindkraft för kommun från 2002. Förutsättningarna för arbetet med föreliggande rapport har varit att mer i stora drag beskriva kommunens lämplighet för etablering av vindkraft och inte att i detalj peka ut enskilda områden. Därför används här en beskrivning av landskapets karaktär som hämtats från arbetet med väg (Schibbye Landskap 2001). denna görs en indelning i nio landskapstyper varav fem finns inom kommun. Typerna bygger på topografi, hydrologi, bebyggelsestruktur samt agrar struktur och redovisas på kartan till höger. Till kartan har också lagts kommunens kyrkor och vindkraftverk och andra visuellt tydliga objekt samt viktiga siktlinjer (pilar på kartan) och utblickspunkter (ringar på kartan). Tysta områden arbetet med denna vindkraftsplan har kommunen betraktat och Omberg som tysta områden. 18 Samhällsbyggnadskontoret
Landskapskaraktär kartan visas viktiga siktlinjer och utblickar i landskapet. Omberg orghamn orghamn orghamn Teckenförklaring Teckenförklaring Vindkraftverk - Uppförda Teckenförklaring Vindkraftverk Uppförda Vindkraftverk - Uppf - eviljat MT/L Vindkraftverk Flacka sluttningar mot Vindkraftverk - eviljat MT/L Vindkraftverk - evil Flacka sluttningar mot Flacka sluttningar m Kuperad småskalig bygd ntmäteriet 1 000 2 000 4 000 m 0 1 000 Kuperad småskalig bygd Kuperad småskalig 2 000 0 1 000 4 000 m 2 000 skålen skålen 4 000 m skålen Öppna höjdsträckningar Öppna höjdsträckningar Öppna höjdsträcknin Antagandehandling vindkraft FE1 FE1 FE1 19
Omberg- skogklädd ca 1 m hög urbergshorst med branta sluttningar. ebyggelsen ligger främst längs väg och mot orghamn. Omberg är ständigt närvarande i horisonten i alla delar av kommunen utom i nordost och är ett tydligt kännemärke. Vindkraftverk uppe på Omberg bedöms bli mycket dominerande och störande i landskapsbilden. 20 Samhällsbyggnadskontoret
skålen storskaligt, konkavt odlingslandskap på moränlera en fullåkersbygd. Utblickarna domineras av, kyrkor, byar och gårdar och i fonden Ombergs skogsklädda silhuett. ebyggelsen är oftast högt placerad i ursprungliga lägen som byar eller som ensamgårdar och längs vägarna. Detta landskapsrum är inom kommun tämligen fritt från moderna anläggningar annat än som delar/ komplement till gamla gårdsmiljöer. Siktlinjerna från vägarna runt sjön är långa över den flacka åkermarken och sjön. Känslan av att vara i en mycket rik kulturbygd med tusenårig historia är stark. Vindkraftverken söder om (Mjölby och Ödeshög kommun) syns vid horisonten och i området öster om svägen finns flera vindkraftverk. De långa siktlinjerna med de medeltida kyrkorna i en krans runt sjön gör landskapsbilden mycket speciell. Att tillföra fler vindkraftverk norr om skulle vara mycket störande i landskapsbilden. Möjligen kan något/några nya verk adderas till befintliga öster om sjön utan att vara störande. Antagandehandling vindkraft 21
Öppna höjdsträckningar breder ut sig norr om. ebyggelse och vägar följer vattendelarna längs höjderna och ger utblickar över och mot Omberg. Från väg är utblickarna mot ganska begränsade på sträckan söder om. efintliga vindkraftverk vid skymtas då och då i båda riktningarna när man färdas på väg men blir inte dominerande. Utblickarna över dominerar. Vindkraftverk inom detta område blir kraftigt exponerade i landskapet och bör undvikas utom i den östra delen där det finns skogsdungar och mer varierande höjdförhållanden som bryter siktlinjerna. Flacka sluttningar mot svagt sluttande åkermark med stora gårdar. ebyggelsen ligger på de ursprungliga bytomterna och längs vägarna. ässja och kyrkor syns långt ut över. Här ligger också med sin tydliga silhuett. silhuetten är väl synlig från infartsvägarna. Silhuetten framträder också tydligt från de högt belägna ässja och kyrka och från. Det vidsträckta och flacka området mellan ässja, och erbjuder långa siktlinjer i landskapet. Såväl vindkraftverken vid som vid är placerade nära stranden och är synliga från vattnet. verken syns när man passerar på väg men försvinner snabbt ur blickfånget. Vindkraftverk inom detta område blir kraftigt exponerade framför allt om de placeras mellan och upp mot ässja och. Området närmast i söder och öster- i ett stråk, jörkliden, Klosterstad, rustorp kan vara möjligt för utbyggnad under förutsättning att den inte stör s karakteristiska silhuett. Det är också möjligt att komplettera befintliga verk i utan att det blir störande för landskapsbilden. Detta gäller också i området mellan orghamn och upp till i höjd med. första hand som en komplettering av befintlig grupp av kraftverk. 22 Samhällsbyggnadskontoret
Landskapsbild värdering Kuperad småskalig bygd - bebyggelsen är mer spridd än i övriga områden. Utblickarna är ofta korta och begränsas av gårdar, kullar och träddungar. Detta område, tillsammans med övriga delar av kommunens östligaste delar, bedöms vara det ur landskapsbildssynpunkt mest lämpliga området för vindkraftsutbyggnad. orghamn orghamn Teckenförklaring Vindkraftverk - Uppförda Teckenförklaring - Uppförda Vindkraftverk - eviljat MT/L Vindkraftverk Vindkraftverk - eviljat MT/L Kyrka Kyrka Mycket höga värden Mycket höga värden 0 1 000 Höga värden Höga värden 2 000 4 000 m 0 1 000 2 000 Område påverkat av bef.av vindkraft - Tål- Tål vissviss komplettering Område påverkat bef. vindkraft komplettering 4 000 m Område som tål komplettering eller eller grupp av av verk Område som tål komplettering grupp verk FE1 FE1 Antagandehandling vindkraft 23
Placering av vindkraftverk i landskapet Vindkraftverk kan placeras på olika sätt i landskapet och på så sätt påverka landskapsbilden olika från fall till fall. Man kan placera enstaka verk på en plats eller i en större grupp. Flera verk bör placeras på ett ordnat vis i landskapet för att ge ett så lugnt intryck som möjligt. Varje grupp bör utföras väl avgränsad till andra grupper och det är särskilt viktigt att placera grupper så att byar inte blir omringade av vindkraftverk. Verken bör placeras så att de inte konkurrerar med eller dominerar över landmärken och betydelsefulla karaktärselement. Det är också viktigt att verken inte påverkar viktiga siktlinjer negativt. Färgen på verket spelar också in. Den bör ge så liten kontrast som möjligt mot landskapet för att smälta in väl. För att undvika att upplevelsen av vindkraftverken ger ett industriellt intryck bör som riktmärke grupper av verk placeras minst 2 km från varandra. Avståndet kan behöva ökas beroende på vindkraftverkets storlek och landskapets beskaffenhet och bör prövas från fall till fall. edan följer en förklaring på olika placeringar i landskapet och positiva och negativa konsekvenser av detta. Vindkraftverken följer en riktning t.ex. en större väg. etraktaren ser då lättare en enhet och att verken hör ihop. Verken bör vara lika höga när de står på detta vis för att inte bilden skall upplevas rörig. Vindkraftverk i en riktning Vindkraftverken följer en kontur i landskapet t.ex. en naturlig kulle. Detta gör att verken anses följa en kontur i landskapet och synintrycket blir lugnt. nte heller här skall man ha olika höjd på verken vilket kan ge en rörig bild. Vindkraftverken placeras på samma höjd i landskapet t.ex. på en kulle. Även här är det viktigt att verken har samma höjd för att minimera ett rörigt intryck. Denna placering på en höjd gör dock att verken syns mer från längre håll. Vindkraftverk följer samma höjd Vindkraftverk följer en kontur 24 Samhällsbyggnadskontoret
TURST- OCH REKREATOSOMRÅ- DE kommun besöks av många turister. De flesta besöker stad, Omberg och. Värdepotentialen för turism i ligger i de historiska lämningarna och i den varierande och kulturpräglade naturen med fågellivet vid, Ombergs vandringsleder och. Vätterviksbadet samt bad vid Tycklingen, Järnevid och årstad är välbesökta. är bornas skogsområde med motionsspår, golfbana mm. Det finns också en del vandrings- och cykelleder, bland annat pilgrimsleden. Vid s stränder finns fågeltorn vid Dags mosse, ergudden och vid - Furåsa. Vid Tycklingen utmed finns också ett fågeltorn. Enstaka eller små grupper av vindkraftverk utmed vandrings- och/ eller cykelleder bedöms inte leda till konflikt med friluftsintresset. Större vindkraftsparker i direkt anslutning till en led kan upplevas som negativt om landskapet annars lyckats behålla sin tystnad. För fågelskådare kan vindkraftverk verka störande både på landskapsbilden och genom buller. Väg som går genom kommunen kommer i framtiden att få större betydelse som mer renodlad turistväg. Det blir då än mer viktigt att längs denna ha möjlighet att från vägen uppleva kvaliteterna i det omgivande kulturlandskapet. Det gäller också för den nya förbifart som planeras öster om STÖRGAR OCH RSKER Hänsyn till bebyggelse är vindkraftverk etableras i närheten av bebyggelse kan verken på olika sätt bli störande för sin omgivning. Störningen kan framförallt orsakas av vindkraftverkens visuella dominans, skuggor och reflexer samt ljud. För, som kan tänkas växa, har ett avstånd om 2 000 m införts från den sammanhållna bebyggelsens ytterkant. För kyrkor har ett respektavstånd på 1 000 m införts. Vindkraftverk kan också innebära en viss olycksrisk, vanligen avses risken för att delar eller om vintern hård snö och is ska falla ner. edisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden, som dimma/hög luftfuktighet följt av frost samt underkylt regn. Risken för iskast kan minimeras med bland annat hjälp av issensorer. Ljud- och ljussignalsystem kan användas för att varna när ett verk startas upp för att minska olycksrisken. Det är i allmänhet bra att med skyltar informera människor som rör sig i närhet av vindkraftverk, särskilt om rekommenderat skyddsavstånd. Skyddsavstånd för bostäder uppfylls genom minsta avstånd till verken på grund av bullerstörningar, skuggpåverkan mm. uller Vindkraft ger upphov till buller som kan vara störande för den som bor granne med ett kraftverk. Ljudet från ett vindkraftverk alstras vid bladens passage genom luften och hur stort område som påverkas av buller beror på lokala förhållanden som exempelvis topografi. Det går därför inte att ge några generella rekommendationer om minsta avstånd mellan kraftverk och bostadsbebyggelse för skydd mot buller. För bostäder ska dock riktvärden enligt aturvårdsverket tillämpas om 40 da utomhus vid bostäder. friluftsområden där låga ljudnivåer är en viktig kvalitet är 35 da ett lämpligt riktvärde för ljudnivån. Skuggor och reflexer Vid soligt väder uppstår en roterande skugga från rotorbladen när dessa snurrar. Den rörliga skuggbildningen kan upplevas som negativ för människor som uppehåller sig, lever eller arbetar på platsen. Risken för störande skuggor är störst då verken placeras i nordväst-nordost om störningskänslig plats. Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. overket har som rekommendation att den beräknade skuggtiden inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. För att minska skuggpåverkan kan vindkraftverken förses med en teknisk utrustning som gör det möjligt att styra och begränsa skuggutbredning. Reflexer av solljus från rotorbladen syns på långt håll och kan vara mycket störande. Reflexer kan förebyggas med antireflexfärg och problemet förekommer knappast idag. Antagandehandling vindkraft 25
Säkerhetsavstånd till vägar, järnvägar och ledningar Skyddsavståndet till allmän väg bör enligt Vägverket vara minst vindkraftsverket totalhöjd, dvs. tornhöjden plus halva rotorbladsdiametern, dock minst meter oavsett vägtyp. Även enligt anverket bör avståndet mellan järnvägsbank/kontaktledning vara minst totalhöjden på vindkraftverket, dock minst meter. Ett säkerhetsavstånd på 200 m gäller mellan ett vindkraftverk och en kraftledning. kommun ligger inom den MSA-påverkade ytan som säkerställer den inledande inflygningsproceduren vid Linköping City Airport och Skövde flygplats. Enligt Transportstyrelsens luftfartsavdelnings riktlinjer ska alla föremål över 20 meter utanför tätort respektive 45 meter i övrigt meddelas för beslut om eventuell markering. 26 Samhällsbyggnadskontoret
96. 47. 71. 68.. 32. VDKRAFTSETALERG VÄt- 30. TER OCH TÅKER.. 29 29 69... har goda vindförhållanden,. se s. 11,. 71 men utrymmet för vindkraftsetableringar be-gränsas starkt av vattendjupet. Mindre än 25. 30 27 30. % av sjöns yta. inom Östergötland 8. 96 är grundare.. än 30 meter. nom detta grundare område.. finns viktiga delområden, framförallt 30 30 19.. Motalabuktens. öar 8 samt vattenintagen till 71... Motala 36 och städer,. vilka 98 måste.. undantas 18 41 från exploatering. 41. "/ 18. 14. orghamn. 7..... 25...... 46. 62.. 20.. 12.... 27.... 87... 46. 32. 14 12.. 10.7. 27.. 48. 48. 68. 68 96. 48.. 91. 62. 98. 94. 53.. 47. 68.. 32 87. 36. 71 84. 98. 96. 98.. 8 48. 18. 14. orghamn "/ 18.. 91. 69. 28. 7.. 94. 53. 30. 27. 19 96. 47. 25.. 10. 71. 68. 45. 40. 84. 36.. 18. 14. 18. 7. 32 "/ 48. 28. 30. 27. 19. orghamn.. 20. 8. 43. 12. 14. 9.4. 25. 6.9.. 3.9. 40. 32. 45. 47. 8. 10. 14. 7.9. 3.3. 40. 10.7... 35. 3.8. 6.9. "/ 8.. 20. 43. 48. 4.3.. 40 18. 12. 12. 14. 32.. 39... 47.. 30. 14. 10.7... 24. 1435.. 19. 5.3. 18. 8.. 39. 13. 12. 9.4.. 6.2. 6.9. 3.9. 18. 7.9. 3.3.... 30 18. 25.. 18. 7.5. 6.9. 3.8. "/ 24. 19. 10.. 14 9.. 4.3.. 8. 13. 6.2. 9.4 7.9.. 5.3. 6.9. 3.6. 3.9.. 9.2. 3.3. 7.5.. 18. 1 25.. 3.8. 6.9. "/ 1.7.. 10. 9. 4.3..... 3.6. 5.3.. 9.2. 1.7... 1.... 71. 89 89.. 71... 101 101... 89 89 44 44.... 75 75.. 0 1 000 2 000 0 1 000 4 000 m 2 000 4 000 m Teckenförklaring Vindkraftverk - Uppförda Teckenförklaring Teckenförklar ef. Råvattenintag Vindkraftverk - Uppförda Vindkraftve. Djupvärde ef. Råvatt "/ "/ ef. Råvattenintag Djupkurva. Djupvärde 3m Djupkurva 3m Djupkurva 6 m Djupkurva 6 m Riksintresse totalförsvar Riksintresse totalförsvar "/. Djupvärde Djupkurva 3 Djupkurva 6 Riksintresse.... FE1 FE1 Antagandehandling vindkraft 27
med öar och stränder omfattas av bestämmelserna i 4 kap 1 miljöbalken på grund av de höga natur- och kulturvärdena, samt av bestämmelserna i 4 kap 2 miljöbalken, vilka innebär att turismens och friluftslivets intressen särskilt ska beaktas vid bedömning av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. i sin helhet är skyddat av atura 2000. Sjön är också på grund av den goda vattenkvalitén av riksintresse för naturvård och fiske. Strandavsnittet från Omberg och norrut mot ingår i område som är av riksintresse för kulturmiljövård. Stranden utmed, liksom det angränsande landskapet, är mycket fornlämningsrikt. Flera naturreservat förekommer i och kring, bl a vid Omberg och i den så kallade Motalabuktens övärld. Ett annat centralt allmänintresse i är sjöns betydelse som vattentäkt för ett stort antal kommuner och hushåll i både Östergötland och övriga län. Ett vattenskyddsområde håller för närvarande på att bildas för. finns således en mängd motstående intressen. ågot utpekat riksintresse eller annat övergripande allmänintresse som ensamt helt skulle utesluta vindkraftutbyggnad har dock inte identifierats. Länsstyrelsen bedömer i promemorian daterad 2006-05-12 att en eventuell vindkraftetablering i så fall med hänsyn till det tillgängliga utrymmet endast kan omfatta en begränsad grupp med vindkraftverk. En etablering i måste studeras mycket noga med hänsyn till aktuella intressen och omfattande inventeringar/utredningar behöver göras för att visa att en vindkraftsetablering inte gör någon skada. Lokaliseringen måste också visa hänsyn till helhetsmiljön samt mellanregionala och mellankommunala behov. Vindkraftverk som etableras längs s strand blir synliga på långt håll utifrån vattnet. Det är därför extra viktigt att placera verken i grupper för att störa landskapsbilden så lite som möjligt. Om det redan finns vindkraftverk på land kan det vara lämpligt att samlokalisera dessa för att begränsa den visuella störningen. Vindkraftsetablering i s vattenområden och strandkanter är att betrakta som vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. De för vindkraft intressantaste delarna är ute i sjön men även på den omgivande slätten råder goda vindförhållanden. efintliga vindkraftverk finns söder och öster om sjön. är på grund av det rika fågellivet skyddad som naturreservat och är utpekad som Ramsar- och atura 2000-område. Området är även av riksintresse för naturvård, liksom för friluftsliv. Sjön ingår dessutom i det större sammanhängande landskapet kring Omberg som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Länsstyrelsen har bedömt att med hänsyn till det formella skyddet och de höga natur-, kultur- och friluftslivsvärdena inte är realistiskt att bygga ut för vindkraft trots att vindförutsättningarna är mycket goda. 28 Samhällsbyggnadskontoret
analys ATT YGGA OM RKSTRESSE- OMRÅDE En stor del av kommunens yta (drygt halva) upptas av riksintresseområden för natur- och kulturmiljövården och för friluftslivet. Riksintresseområdena sammanfaller i hög grad, speciellt inom Omberg-området. Omberg-området tillhör ett av landets allra viktigaste kulturhistoriska områden. är ett atura 2000-område, Ramsarområde, naturreservat och är av riksintresse för naturvården. nom Omberg-området finns alltså mycket starka bevarandevärden. Det finns inget i gällande lagstiftning som säger att det skulle vara omöjligt att bygga vindkraftverk inom dessa riksintressanta områden men enligt 3 kap 6 miljöbalken ska sådana områden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Det sammantagna värdet av de olika intressena ger anledning att vara mycket restriktiv med att tillåta ytterligare vindkraftverk i området. nom riksintresseområdet Omberg är upplevelsevärdena av stor betydelse och det är med dessa som vindkraftsanläggningar i första hand konkurrerar. Själva markintrånget är oftast inte så störande och kan/ska anpassas så att värdefulla naturområden/fornlämningar inte tar skada. Riksintresset Omberg- (KE 1-7) Landskapet kring Omberg och är ett av de allra viktigaste kulturhistoriska områdena i landet. Den flacka fullåkersbygden har brukats i tusentals år och här finns spår av människors aktiviteter från samtliga tidsepoker efter senaste nedisningen. brukades i förhistorisk tid för 6000 år sedan och området var en centralbygd under medeltiden. Strukturerna och flera av de karaktärsskapande elementen i landskapet i form av vägnät, kyrkor, byar, städer och kloster bär tydliga spår från denna tid. De ensamma gårdarna och de stora fälten som tillkom i samband med 1800-talets skiftesreformer omdanade jordbrukslandskapet men samtliga tidsepoker är fortfarande tydligt avläsbara i dagens landskap. Landskapet inrymmer ett stort tidsdjup. Är det lämpligt att bygga vindkraftverk inom riksintresset? Enligt Riksantikvarieämbetets generella bedömningsgrunder bör man utgå från en analys av landskapets helhetskaraktär och innehåll inte enbart utifrån områdets eventuella status som riksintresse eller liknande när man bedömer om det är lämpligt att bygga vindkraftverk i ett område. Konsekvenserna av vindkraftverkens påverkan på kulturmiljön kan bedömas utifrån tre kategorier av värden: Upplevelsevärde, möjligheten att fånga och kunna förstå ett landskaps processer och människans historia av mer indirekt karaktär och i mer fria associationer. Förväntningar på upplevelser av känslor förknippade med olika typer av miljöer och landskap t ex symbol och traditionsvärden. Pedagogiskt värde, kulturmiljöns förmåga att få oss att förstå sammanhang. Vetenskapligt värde eller dokumentvärde, den aktuella platsen/objektet har ett dokumentvärde som källmaterial. Tidssambandet mellan vindkraftsanläggningen och den miljö den lokaliseras till är också av betydelse vid en känslighets- och lämplighetsbedömning. Miljöer från efterkrigstiden är oftast minst känsliga för nya anläggningar. Historiska karaktärslandskap med stort tidsdjup är däremot ofta mycket sårbara. Där kan en anläggning konkurrera ut det historiska landskapets egenart. Anläggningar kan: Dominera - bryter tidssambandet och tar över landskapet och flyttar in det i en ny tid Konkurrera - okänslig placering t ex vid ett landmärke nordna/underordna - anläggningen utgör ett bland flera moderna tillskott Samverka - där det finns tidsmässiga samband med kulturlandskapet eller objekt Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har, i yttrande 2007-04-23 angående uppförande av vindkraftverk inom riksintresset norr om, gjort Antagandehandling vindkraft 29
bedömningen att nya vindkraftverk riskerar att påtagligt skada de kulturvärden som utgör grunden för riksintresset för kulturmiljövården. Man bedömer att det är av stor betydelse för att de värden som utgör grunden för riksintresset ska bestå att bevara helhetsintrycket av det kulturpräglade landskapet, där de medeltida kyrkorna samt gårds- och bymiljöerna är viktiga hållpunkter i landskapet som i övrigt endast innehåller enstaka sentida tillägg. Landskapet är öppet, till stor del konkavt med i botten av skålen. Vägsystemet med kyrkor och byar ligger på de öppna höjdsträckningarna och landskapet har få barriärer i form av skogsridåer. Vindkraftsanläggningar blir ett av de mer dominerande inslagen i landskapet. De rör sig, är höga och är av högteknologisk karaktär vilket gör att de drar blickarna till sig och bryter mot tidssambandet i landskapet. De riskerar att konkurrera ut landskapets tidigare karaktärsskapande element som blickfång och drar landskapet och dess besökare in i en ny tid. Det mest känsliga inslaget i kulturmiljön är de medeltida kyrkorna. De har varit landmärken och har legat med ostörd horisont under upp till tusen år. Landskapet som helhet utstrålar ett lugn och en tidlöshet som är känslig för kraftiga förändringar. Detta förstärks av avsaknaden av sentida anläggningar som överbryggar tidsavståndet. Vid bedömningen av påtaglig skada på kulturmiljön bör även tidigare ingrepp och/eller 30 Samhällsbyggnadskontoret skador beaktas. Samtidigt bör även hänsyn tas till att ett ingrepp som endast berör en liten del av ett riksintresseområde kan ha en sådan grad av negativ inverkan på områdets värden att påtaglig skada uppstår. Även risken för indirekt påverkan vid planering av vindkraft i närheten av riksintresse kan behöva utredas särskilt. De skador som kan bli aktuella är en kraftig förändring av upplevelsen av landskapet, dess helhetskaraktär och särprägel med den långa kontinuiteten från förhistorisk tid fram till 1800-talets skiftesreformer fortfarande tydligt avläsbar i dagens landskap. Det är tidsdjupet, de bestående strukturerna och karaktärsskapande elementen i landskapet tillsammans med den betydelse området haft för landets statsbildningsprocess som främst riskerar att gå förlorad om vindkraftverk tillåts ta över landskapet genom okänslig placering eller gruppering... Det är inte främst upplevelsen av enskilda avgränsade kulturmiljöer kring exempelvis en av områdets kyrkor som riskerar att påtagligt skadas. Risken för påtaglig skada rör istället helhetsupplevelsen av det nationellt sett unika landskapet runt. Det är genom att ytterligare förstärka det redan påtagligt brutna tidssambandet som upplevelsen av området med dess kulturvärden riskerar att helt tas över av den senaste epoken i landskapet-2000- talets vindkraftsepok... Varje ytterligare utbyggnad av vindkraftverk inom området oavsett storlek på verk eller grupp kan riskera att påtagligt komma att skada riksintresset för kulturmiljövården. RAÄ:s yttrande bedöms vara tillämpbart även för den norra och västra delen av riksintresseområdet som innefattar det mer kuperade området mellan väg och och det flacka området väst och sydväst om. Länsstyrelsen i Östergötland konstaterade angående vindkraftsutbyggnaden i länet (promemoria 2006-05-12 ang uppdrag till länsstyrelsen att ta fram planeringsunderlag för vindkraftsutbyggnad på land och till havs) att utbyggnaden av vindkraftverk varit omfattande i de västra länsdelarna och.. har medfört ett väsentligt intrång i landskapet och de kulturmiljövärden som berörs, främst riksintresset för kulturmiljövård Omberg- (KE 1-7). Länsstyrelsens bedömning är att detta område i huvudsak är färdigbyggt med vindkraftverk. En viss, men begränsad, potential finns att komplettera med några sedan tidigare planerade vindkraftsetableringar samt till att uppgradera några äldre etableringar genom att äldre verk med liten effekt byts ut mot större. övrigt begränsas utrymmet för etablering av fler verk av dels förekommande kulturmiljövärden, dels den relativt omfattande bostadsbebyggelsen i dessa landsdelar., riksintresse för naturmiljö (E 6) Diskussioner har förts om hur nära man kan bygga vindkraftverk utan att naturvärdena, och speciellt då fågellivet, påverkas negativt.
samband med en ansökan om tillstånd för uppförande av vindkraftverk norr om gjorde länsstyrelsen (miljöprövningsdelegationen) bedömningen att man, trots att vindkraften inte utgör ett sådant hot mot fågelpopulationen som tidigare antagits, inte kan utesluta att vindkraftverk som är lokaliserade inom 1000 meter från och atura 2000-området kan vara skadliga för fågellivet. samma ärende bedömdes att föreslagen etablering påtagligt skulle skada landskapsbilden och riksintresset för kulturmiljövården men inte riksintresset för friluftslivet. (KE 8) Småstadsmiljö och andligt centrum, framvuxet kring birgittinerordens moderkloster. Medeltida stad och vallfartsort med kloster, slott och kyrkor. Stadens silhuett är synlig från de stjärnformigt inkommande vägarna. Vindkraftverk bör inte placeras längs infartsvägarna och i viken så att de konkurrerar med stadens typiska silhuett. Ett skyddsavstånd på tusen meter från bebyggelsen har bedömts vara rimligt med tanke på hänsyn till boendemiljö och eventuell utbyggnad av staden. Minst detta avstånd bör avsättas även med hänsyn till riksintresset för kulturmiljö. Riksintresse för friluftslivet Vindkraftverk kan vara störande för friluftslivet genom buller och genom att de stör landskapsbilden men bedöms i många fall gå att förena med friluftslivets intressen. Vindkraftverk på Omberg blir mycket dominerande i landskapsbilden i det omgivande slättlandskapet och på men stör kanske inte så mycket för den som rör sig på vägar och stigar på berget. För fågelskådarna längs s stränder kan vindkraftverken vara störande både på landskapsbilden och genom buller. åde och Omberg är av riksintresse för friluftslivet men också för kulturmiljön och naturvården och bör inte bebyggas med vindkraftverk. Övriga områden med natur- och kulturvärden Mindre områden som är atura 2000-områden och naturreservat Övriga områden utöver Omberg (branterna), och som är atura 2000-områden och/eller naturreservat är, Ombergsliden, Ostmossen, Kastad kulle torräng, anäs kalkfuktäng, Västra Karlsbo kalkkärr, orghamns kalkkärr, Hagalund, Långvrån, Motalabuktens öar och. Dessa är relativt små till ytan. All byggnation inom dessa begränsade ytor ska undvikas. Övriga värdefulla natur- och kulturmiljöer Utöver ovan listade områden finns ett antal områden som är av regionalt och lokalt värde. aturvärden finns redovisade i kommunens naturvårdsprogram och kulturmiljövärden i Länsstyrelsens atur- och kultur i Östergötland från 1983. Hänsyn ska också tas till de generellt biotopskyddade miljöerna i odlingslandskapet. Fornlämningar kommun är mycket rikt på fornlämningar. Utgångspunkten vid vindkraftsetablering ska vara att undvika att anlägga vindkraftverk på eller i omedelbar närhet av fornlämningar. samband med projekteringen ska utredas om tillstånd enligt kulturminneslagen krävs, t ex i form av arkeologisk utredning för att ta reda på om dolda fornlämningar kan komma att beröras. Antagandehandling vindkraft 31