FRAMTIDENS BIBLIOTEK DELPROJEKT LÄRMILJÖER Anne Katrine Bretan Karin Edlund (smk) Carina Ekengren Karin Pettersson 2014-11-28
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING s. 3 LÄRMILJÖER s. 3 OMFATTNING BEFINTLIGA LÄRMILJÖER s. 4 UTGÅNGSPUNKTER s. 6 FRAMTIDENS LÄRMILJÖER s. 7 TJÄNSTER s. 8 YTOR/RUM FÖR LÄRANDE s. 11 INSAMLAT UNDERLAG s. 18 ÖVERSIKT FRAMTIDENS LÄRMILJÖER s. 19 2
INLEDNING Vårt uppdrag inom delprojekt lärmiljöer är att: utveckla vision, syften och mål med Framtidens bibliotek som lärmiljö. Vi inleder vår rapport med en beskrivning av vad vi lägger i begreppet lärmiljöer och beskriver vår vision kring framtidens lärmiljöer. LÄRMILJÖER Lärmiljöer är något som genomsyrar vår vision om Framtidens bibliotek. Förenklat kan man säga att hela biblioteket utgör en lärmiljö för våra användare. Allt på biblioteket, samlingar, studieplatser, informationsdisk, arenaverksamhet, utställningar osv är en del av lärmiljön. Mer konkret menar vi att lärmiljöer kan delas upp i två bitar: En variation och bredd av rum/studiemiljöer som stöder olika typer av lärande (individuellt, grupparbete), i olika ljudmiljöer, anpassade efter olika behov Tillgång till kvalitativt stöd kring lärande och hjälp vad gäller att hitta i våra samlingar, tryckta och digitala. Kvalitativt stöd är en fråga vi vill lyfta fram i lärmiljöerna. En av fördelarna med att använda biblioteket som studieplats är att hjälpen då är nära. Det är oerhört viktigt att biblioteket signalerar detta tydligt. Personalen ska vara synlig och tillgänglig och det ska tydligt framgå vilken typ av stöd man kan få på olika ställen. I lokalprogrammet för Framtidens bibliotek som togs fram 2013 konstateras att: Behovet av studieplatser, läsplatser och grupprum är ökande, baserat på pedagogisk utveckling och utveckling i samhället i stort. Studentens roll på Campus är central för att generera den aktivitet, liv och rörelse som är nödvändig för att möta projektets vision. Antal studieplatser samt utformningen av och kvaliteten på studiemiljöer är idag en viktig framgångsfaktor för universitet och högskolor. Det nya universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen bör husera fler och bättre studieplatser på en något större yta samt fler grupprum och fler typer av studiemiljöer. Antalet läsplatser bör öka med ytterligare 50-100% från dagens ca 350 st. (s. 8, Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen). Vi håller med om denna analys. BIBLIOTEKETS PEDAGOGISKA ARBETE Bibliotekets pedagogiska arbete är av stor vikt vid utformningen av framtidens lärmiljöer. Biblioteket bidrar aktivt till att studenterna utvecklar en självständig informationskomptens. Detta är ett uppdrag vi har från universitetet och något vi ser kommer finnas behov av även i framtiden. Vi gör detta genom vår undervisning men även genom mötet med användarna i våra informationsdiskar. Även i vårt möte med allmänheten arbetar vi utifrån den pedagogiska idén om att lära användarna att själva kunna använda våra informationssökningsresurser snarare än att vi ger svaret. MAGNETER Vad är det som är unikt för Framtidens bibliotek? Vad är vår identitet? Vad bidrar vi med som man inte får på andra ställen? Våra magneter är: Samlingarna Studiemiljön Personalens kompetens Biblioteket ska vara en plats som inbjuder till lärande. Vår vision är att Framtidens bibliotek stimulerar, underlättar och främjar studenters, forskares, lärares och allmänhetens kunskapsbyggande. Det är även en plats där man kan få kvalificerad hjälp med att hitta det man söker. Det är viktigt att signalera detta redan i entrén. Här ska finnas en tydlig informationsdisk där man kan få hjälp med allt från att hitta en specifik bok till att hitta litteratur inom ett ämnesområde. Det är detta som är vårt unika varumärke. Vi har både samlingarna och kunskapen att guida till dom. Vår vision är att entréns lärmiljöer och framförallt informationsdisken ska förmedla öppenhet och välkomnande. Trösklarna för att ställa frågor ska vara låga. 3
OMFATTNING BEFINTLIGA LÄRMILJÖER För att kunna beräkna omfattning och behov i framtidens lärmiljöer har vi dels tittat närmare på de lärmiljöer som planeras i Humanistiska fakultetens nya byggnad, dels sammanställt dagens lärmiljöer på våra berörda bibliotek. Vi kommenterar även användning där det är relevant. ANTAL STUDENTER OCH PERSONAL Studentunderlaget på både Humanistisk och Konstnärlig fakultet förväntas vara oförändrat år 2020, vilket innebär ca 3 600 respektive 1 500 helårsstudenter. Ökat forskningsanslag på Hum kommer förmodligen göra att personalstyrkan växer med runt 25%. Samtliga anställda ska ha en arbetsplats. För doktorander är det inte ovanligt att denna ligger i ett rum som delas med 3-4 personer vilket gör att det emellanåt kan finnas behov av att dra sig undan till en mer avskild plats, t ex en forskarplats på biblioteket. Forskarplatser kan också tänkas bli eftertraktade av en grupp som Hum tror kommer att öka på sikt, professorer emeriti. I takt med att den gruppen växer kommer det bli allt svårare för fakulteten att erbjuda alla en egen plats. BESÖKSANTAL Humanistiska biblioteket har i genomsnitt 1 140 besök/dag på vardagar. Motsvarande siffra för Biblioteket för musik och dramatik är 140 och för Konstbiblioteket 155. Sammanlagt blir det 1 435 besök/dag. NYA HUMANISTENS LÄRMILJÖER Lärmiljöerna i den nya Humanisten kommer att omfatta lärosalar, case-salar, videostudio, ljudstudio, datasalar, språklabb, dramasalar, grupprum och allmänna ytor med studieplatser för både grupparbete och enskilt arbete. Exakt antal studieplatser i de allmänna ytorna, eller hur de ska utformas, finns det inga uppgifter om. Endast ytan på 1 200 kvm är angiven som mötesplats/underhållsplats. De 25 nya grupprummen, som kan användas för både grupparbeten och undervisning, kommer att ha 3 olika storlekar: 15 st för 6 personer 7 st för 10 personer 3 st för 15 personer Trots den betydande ökningen av antal studieplatser kommer dessa, som fakulteten själv konstaterar, inte att täcka de behov som finns. HUMANISTISKA BIBLIOTEKET Totalt 392 studieplatser, varav 132 platser vid fåtöljer/soffor och 272 platser vid bord Fördelning i ljudmiljöer: Tysta miljöer: 144 (101 bord, 43 fåtöljer/soffor) Lugna miljöer: 71 (25 bord, 46 fåtöljer, soffor) Pratvänliga miljöer: 177 (146 bord, inkluderar grupprumsplatserna, 43 fåtöljer samt soffor) 31 datorarbetsplatser 16 sökdatorer 21 forskarplatser 15 grupprum: 10 för 4 personer, 2 för 6 personer, 2 för 8 personer 1 lässtudio 1 uppspelningsrum för ljud och bild 1 läsesal (54 platser) 1 specialläsesal (6 platser) 170 forskarskåp 2 undervisningssalar med 12 respektive 17 platser BIBLIOTEKET FÖR MUSIK OCH DRAMATIK Totalt 44 studieplatser 1 rum med elpiano (används inte jättemycket men behövs ibland så studenterna vet att dom får rätt noter med sig) 7 lyssningsplatser vid skrivbord med stereo & hörlurar, 1 av dessa har DVD/video (används i allt mindre grad i och med att det flesta laddar ner musik digitalt). Kan även användas som vanliga läsplatser och används oftast så. 1 grupprum med 5 platser samt TV, video och DVDspelare. Även stereo samt skivspelare 25 läsplatser vid bord/fåtöljer 7 datorarbetsplatser Önskemål: Fler grupprum, ett rum för avkoppling med t ex saccosäckar, en liten scen där studenter (och 4
andra) kan framföra musikstycken, teatermonologer mm. KONSTBIBLIOTEKET Totalt 45 studieplatser, de flesta platser har bord 2 sökdatorer, för undervisning används fakultetens datasal Biblioteket är uppdelat i två delar. En äldre del, med studieplatser runt ett stort bord, 5 studieplatser på en balkong och två fåtöljer med ett litet bord. Ganska trångt men ett bibliotek med långa anor. I den nyare delen (gamla aulan) som är betydligt större står de låga hyllorna på hjul och kan lätt flyttas om. Det finns 6 hopfällbara bord med plats för 4-6 studenter och några fåtöljer. Studenterna har i hög grad egna laptops, de arbetar mycket i grupp och de har egna arbetsplatser på institutionerna. Studenter och personal kopplar av i biblioteket ibland med en kaffe och tidskrifter. Önskemål: Fler små grupprum, tysta studieplatser, ytor att lägga stora konstböcker på, mjuka möbler samt ett filmrum. 5
UTGÅNGSPUNKTER Vi har utgått från ett antal nyckelord när vi arbetat med framtidens lärmiljöer. Dessa är : variation, flexibilitet, öppenhet samt flöde. VARIATION Det behövs en stor variation av lärmiljöer och studieplatser, miljöer som stöder olika typer av lärande. Studenterna/användarna ska kunna välja hur de vill arbeta. Det ska finnas platser för grupparbete men även för enskilt arbete. Detsamma gäller ljudmiljöer. Det ska finnas platser där man kan föra livliga samtal men även helt tysta miljöer. I Think Tanken med studenterna uttrycker dom att det viktigaste är att erbjuda en stor variation och bredd av olika typer av lärmiljöer, så att alla kan hitta en plats som passar just deras behov och det är precis så vi tänker. FLEXIBILITET Flexibla lärmiljöer innebär att miljöerna ska kunna användas på flera olika sätt. Miljöerna ska utnyttjas maximalt och en yta ska kunna användas till olika saker under olika tider. Undervisningssalarna kan t ex användas av våra besökare och av personal internt när det inte används för undervisning. Flexibilitet innebär även att miljön ska kunna användas både för grupparbete och eget arbete (man kanske brainstormar tillsammans, för att sen arbeta individuellt). Det kan också vara att man kan göra flera olika saker samtidigt. Att bygga flexibla miljöer innebär även att vi ska kunna förändra om behoven förändras. Genom att t ex ha grupparbetsplatser i en öppen miljö kan man enkelt ändra om möbleringen om behoven ändras. Flexibilitet kan även innebära att användarna får flytta runt möbler och annat efter behov. ÖPPENHET Framtidens bibliotek är en öppen, välkomnande och inkluderande miljö. Vi vänder oss till både studenter, lärare, forskare, gymnasieelever och allmänhet. Öppenhet genomsyrar alla ytor och även slutna rum signalerar öppenhet genom inglasade partier. Vi ser att vissa delar av biblioteket kan ha utökade öppettider (enligt 24/7-modellen eller någon variant av denna). Det är önskvärt att även delar av lärmiljöerna är öppna under dessa utökade tider. Ytor som är öppna under utökade öppettider måste kännas trygga och bör inte innehålla slutna skrymslen. FLÖDE Hur besökare rör sig mellan olika typer av miljöer är viktigt. Vilka miljöer behöver ligga nära varandra? Hur skapar man ett bra flöde genom biblioteket? Vad är en logisk placering av ytor? Vi har identifierat tjänster och ytor som behöver ligga i nära anslutning till varandra. Detta tas upp löpande i rapporten. 6
FRAMTIDENS LÄRMILJÖER Learning environments should be designed to support the intended learning activities Peter C. Lippman Hur ser framtiden lärande ut? Hur bedrevs undervisningen inom humaniora och konst? Hur arbetar studenterna? Vad är det för sorts lärandeaktiviteter vi behöver stödja? Vilka pedagogiska idéer råder? I detta stycke fångar vi in trender inom pedagogik och tittar på vilka implikationer detta har på hur bibliotekets lärmiljöer ska utformas. BLENDED LEARNING Blended learning Innebär en blandning av olika typer av undervisning, oftast pratar man om en blandning mellan salsundervisning och undervisning på webben. GU satsar på att öka inslagen av blended learning i sina kurser och program. Även Humanistiska fakulteten tror att man kommer arbeta mer med blended learning i sin undervisning framöver. FLIPPED CLASSROOM I det flippade, eller omvända, klassrummet har man vänt på den traditionella metoden att läraren föreläser och studenterna sen går hem med sina hemuppgifter. Studenterna förväntas ha tagit del av lärarens undervisning via webben i någon form, lektionstiden används istället till diskussion och fördjupning. ACTIVE LEARNING CLASSROOM (ALC) I ett Active Learning Classrom flyttas fokus från läraren till studenterna. Rummets utformning stödjer samarbete och peer-learning mellan studenter. Därför är grupparbetsplatser är en viktig komponent i ett ALC. För att studenterna ska kunna presentera sina arbeten för andra studenter och lärare, behövs olika typer av teknisk och annan utrustning i salen. Läraren arbetar mer med handledning än med förmedling. Det gör att läraren är mycket mer rörlig i rummet och har därför inte heller en fast plats längst fram i rummet. ALC, Odegaard Undergraduate Library & Learning Commons, University of Washington IMPLIKATIONER FÖR BIBLIOTEKETS LÄRMILJÖER Detta är några trender inom pedagogik och framtidens lärmiljöer. Ökade inslag av blended learning eller webbaserade inslag i studenternas kurser innebär att biblioteket behöver möblera och inreda lärmiljöerna så att man tillgodoser framtidens behov. Det innebär t ex att man behöver tillhandahålla hörlurar vid alla datorer samt 7 skärmar där studenterna gemensamt kan titta på webbaserat material. Det behövs även rum för inspelning av webbaserat material som bibliotekets personal kan använda då även vår undervisning kommer att ha mer webbaserade inslag. För att kunna arbeta flippat i en undervisningssituation behöver bibliotekets undervisningssalar en mer flexibel möblering där man kan möblera både för gruppdiskussioner men även för individuellt arbete. Vi utvecklar detta under avsnittet om tjänster på s. 8. Humanistiska fakulteten planerar inte att inreda några ALC utan vill att alla salar ska var flexibla med möjligheter till ommöblering. Vi tror att detta är en bra väg att gå även när det gäller bibliotekets undervisningssalar. Salarna blir på detta sätt mer flexibla och kan användas både för gruppdiskussioner men även för individuellt arbete. Trender inom högre utbildning pekar mot alltmer gruppbaserat arbete. Tillsammans med det underlag vi samlat in från studenter samt samtal med Humanistiska fakulteten pekar allt emot att det kommer att behövas mer ytor för grupparbete i bibliotekets lärmiljöer. Det behövs även teknik som stöder samarbete (t ex skärmar där man kan plugga in dator).
TJÄNSTER I detta stycke beskriver vi vilka tjänster som vi bedömer att våra användare kommer att efterfråga i Framtidens bibliotek. Det är både tjänster som UB idag erbjuder men även nya tjänster. Vi ser även att biblioteket kan vara en plats där man samordnar tjänster som idag ligger på GU. UNDERVISNING Biblioteket erbjuder idag kurstillfällen i informationssökning, referenshantering och källkritik för studenter, doktorander och lärare, främst vid GU men även för grupper utanför universitetet. Undervisningen bidrar till att studenterna utvecklar en självständig informationskomptens. Vi tror att behovet av denna undervisning kommer att finnas kvar i Framtidens bibliotek. I en nyligen genomförd enkät ställd till universitetets lärare framgår att man tror att behovet av bibliotekets undervisning kommer att vara oförändrat eller öka i framtiden. Under 2013 hade vi 329 timmars undervisning och mötte då ca 4 000 personer. Undervisningen idag består av en gemensam genomgång som varvas med att studenterna jobbar självständigt med sina egna uppgifter vid de fasta datorerna då bibliotekarien går runt och handleder. Studenterna inom humaniora arbetar oftast individuellt med sina uppgifter (uppsatser). Den här undervisningsformen kommer sannolikt att bestå även i framtiden. Vi ser också att mer studentcentrerade och samarbetsorienterade undervisningsformer kommer att utvecklas. Detta gör en mer flexibel möblering önskvärd. Flexibla undervisningssalar med möjlighet att möblera om efter olika behov och olika stora grupper är viktigt. Salarna ska kunna möbleras för individuellt arbete (rader) eller grupparbete (rundlar, kvadrater) och det måste finnas gott om luft mellan platserna för bibliotekarien att gå runt och handleda. Ett exempel på hur detta kan se ut: http://www.youtube.com/watch?v=ce2gdsydmwe Eftersom många grupper som kommer till oss för undervisning i informationssökning är ganska små (5-10 studenter är ganska vanligt) så finns behov även av mindre salar. Formen på undervisningssalarna har stor betydelse. För att stödja framtida lärandeformer bör dessa ha en mer kvadratisk form än dagens rektangulära för att lättare kunna möblera med grupparbetsplatser utspridda i rummet. Det är viktigt att läraren enkelt kan nå alla platser för handledning och stöd. Om man vill att undervisningssalarna ska vara flexibla och lätta att möblera om bör dom utrustas med laptops eller andra mobila datorlösningar. Strömförsörjning måste finnas på många ställen i rummet. Valet av tekniklösning påverkar hur salarna utformas. Det kan behövas utrymmen för att låsa in eller ladda datorer i anslutning till salarna, eller smarta lösningar för elförsörjning av fasta datorer som medger flexibel möblering. Omfattning: 2 rum med vardera 20 platser. Bord och 8 stolar på hjul som möjliggör olika typer av undervisning. Skrivytor eller whiteboards ska finnas på flera väggar. Även projicering kan vara på flera ställen. Utrustas med vardera 20 bärbara datorer och minst en stor duk. Det kan även finnas behov av mindre skärmar för projicering. Ytan ska vara tillräckligt stor för att, om man vill framöver, inreda enligt ALC-modellen. 1 rum med 10 platser seminarierummet. Samma typ av flexibla möbler och utrustning som dom större rummen. Projicering på en vägg. 10 mobila datorer. Salarna kan användas både till undervisning och till mötesrum/utbildningsrum för personal. Ev. kan ett av rummet även fungera som en öppen studiemiljö när det inte används för undervisning. För att marknadsföra undervisningen kan man göra en vägg inglasad/delvis inglasad så att det syns utifrån vilken verksamhet som bedrivs i salarna. INFORMATION OCH LÅNESERVICE Här får man hjälp med låneärenden (inkl läsesalslån) och informationssökningsfrågor, såväl korta som långa frågor. Personalens kompetens och att kunna erbjuda handledning just-in-time för användarna är en av bibliotekets unika fördelar. Vi är övertygade om att våra användare kommer att behöva hjälp att hitta i våra samlingar, både tryckta och digitala, även i framtiden. Studenter behöver även hjälp med att värdera och källkritisk granska material samt med hur man skriver referenser. Bemannas under bibliotekets ordinarie öppettider (alltså inte under de tider vi har utökade öppettider enligt 24/7-tanken).
Denna service bör placeras i blickfånget när man kommer in i biblioteket. Det ska vara tydligt skyltat och uppmuntra till att ställa frågor, både av kortare, snabbare art men även fördjupade frågor. Den ska vara lättillgänglig och inbjudande för användarna. Fördelarna med att samla alla typer av frågor till en disk är: att man inte behöver hänvisa användare till andra platser i biblioteket att det blir tydligt för användarna var man ska gå med sina frågor, användarna tänker inte i termer av korta eller långa frågor att man har mer kompetens tillsammans att man blir mer flexibel och kan ägna längre tid åt handledning i sök och skrivsupporten Det ska finnas både sökdatorer och datorarbetsplatser i direkt anslutning till informationsdisken eftersom vi handleder användare genom att följa med dom till en dator och låta dom söka på egen hand. Sökdatorerna ska vara utformade så att det är enkelt att ge support när det behövs. Gärna ståplatser. Disken bör också vara nära till ytan för bokhantering och hyllor för fjärr- och läsesalslån. Eftersom specialläsesalen behöver övervakning kan den placeras nära den här ytan. Beroende på hur den utformas, kan man tänka sig att övervakningen kan ske härifrån. SÖK OCH SKRIVSUPPORT Handledning för studenter som arbetar med uppsats eller projektarbeten. Stöd med att söka, skriva, värdera och använda information. Referenshantering. presentationsteknik, studieteknik. Bemannas av bibliotekarier samt språkhandledare. Bemanning under visa tider. Kan användas både för drop-in under vissa tider samt tidsbokning. En tjänst som efterfrågas av studenterna i Think tanken. Företrädare för Humfak tror att studenternas behov av söksupport kommer att öka i framtiden. Kan även anordna öppna föreläsningar/workshops med olika teman. Det finns intresse från Språkhandledningen att samarbeta kring stöd till studenter framöver. Ytan placeras väl synlig, gärna inglasad med skjutdörrar som kan öppnas upp, nära informationsdisken så att personal kan gå emellan dessa tjänster. Ytan bör vara väldefinierad och tydligt skyltad. Här kan det finnas en blandning av grupparbetsplatser och enskilda platser, både med och utan datorer. Rummet kan öppnas upp och användas av alla när tjänsten inte bemannas. Exempel på sök och skrivsupport i entrémiljö. Writing and Research Center, Odegaard Undergraduate Library & Learning Commons, Inglasad yta med tydlig skyltning. PEER-TO-PEER COACHING Studenter handleder/coachar andra studenter i t ex programvaror som SPSS, word, ppt, excel. Rum med skjutdörrar i glas som kan öppnas upp. Denna tjänst kan dela yta med läxhjälp nedan genom att man alternerar drop-in tider på olika dagar. När tjänsten inte bemannas är ytan öppen för alla. LÄXHJÄLP FÖR GYMNASIEELEVER Studenter på GU ger läxhjälp till gymnasieelever inom sina ämnesområden, t ex språk. Skapar ökad kontakt med gymnasieskolan och kan ses som en del i universitetets strategi kring breddad rekrytering. Rum med skjutdörrar i glas som kan öppnas upp. Denna tjänst kan dela yta med peer-to-peer coaching ovan genom att man alternerar drop-in tider på olika 9
dagar. När tjänsten inte bemannas är ytan öppen för alla. TEKNIK/IT-SUPPORT Vi räknar med att framtidens bibliotek kommer att innehålla alltmer teknik, både teknik till utlån och fasta installationer i utrymmen som t ex undervisningssalar, makerspaces och multimediarum. Supporten servar studenter, GU-anställda och allmänhet. Här kan man låna teknik och tekniska tillbehör (t ex laptops, ipads, hörlurar). Man kan få tekniksupport och support på GU:s egna system (som GUL, Studentportalen och GUPrint). Supporten kan delvis eller helt bemannas av studenter. Detta är en tjänst som efterfrågas av studenterna i Think Thanken. Egen disk, placeras väl synlig i biblioteket. FORSKARSERVICE Erbjuder stöd kring publicering, bibliometri, open access, informationssökning och referenshantering vid behov. Ett gemensamt rum för forskare och bibliotekspersonal kan fungera som en mötesplats för samtal och fika. Rummet kan ha informell och varierad inredning. Visningsutrustning och eluttag för bärbara datorer gör att rummet även kan fungera för handledning av mindre grupper av forskare, eller organiserade tvärvetenskapliga diskussioner mellan forskare och åhörare. Bör placeras i anslutning till personalutrymmen, eventuell det utrymme som kontormiljögruppen kallar Touch down zonen. Ett separat, tyst rum med forskarplatser kan med fördel ligga i anslutning till denna yta. Rummet bör inredas med skrivbordsplatser och några fåtöljer. Här finns även forskarskåpen som idag används i hög utsträckning. LÄS- OCH SKRIVSTÖD/LÄSSTUDIO Läs-och skrivstöd är en tjänst som redan finns och som kommer att efterfrågas även framgent. Det är viktigt att lässtudion är lättillgänglig. Både ljus och ljud i rummet bör vara bra. Det måste finnas utrymme för avskildhet så att man kan sitta och arbeta ostört. Rummet ska vara utan insyn. Teknikutvecklingen på tillgänglighetsområdet går snabbt. Det är därför viktigt att rummet är flexibelt, så att det går att anpassa efter nya behov om förändringar sker. Olika tekniska plattformar behövs, både PC, Mac och olika surfplattor. Datorerna och plattorna bör vara uppdaterade med den senaste programvaran. Det bör också finnas utrymme för annan teknisk utrustning exempelvis skanner, förstoringskamera osv. STUDIEVÄGLEDNING/KARRIÄRCENTRUM Funktioner som idag finns på GU skulle med fördel kunna placerar på biblioteket för att bli mer tillgängliga. Detta är även tjänster som till viss del vänder sig mot allmänheten. Företrädare för Humfak lyfter detta som en tjänst som skulle passa bra på biblioteket. 10 Behöver utredas vidare och samordnas med GU.
YTOR/RUM FÖR LÄRANDE I följande stycke gör vi en närmare beskrivning av de olika studieplatser, ytor och rum som finns i en varierad lärmiljö i Framtidens bibliotek. Vi presenterar även underlag till en fördelning av dessa ytor. Mer konkret om antal platser, där det är tillämpbart, presenteras i en översikt i slutet av rapporten. LJUDMILJÖER OCH ZONINDELNING Många bibliotek arbetar utifrån en tanke om olika zoner med olika typer av ljudvolymer. Denna tanke kan även användas när man skapar aktivitetsbaserade arbetsplatser för personal. Freiburg University Library har en uppdelning som går från en skala från tyst och enskilt till samarbete och interaktion. På Adsetts Learning Resourse Centre i Sheffield är dom olika våningsplanen indelade i olika zoner (Silent, Quiet eller Group) med tydlig skyltning och förklaring till vad som är vad. Vid samtal med studenter har det framkommit önskemål om tydliga information/skyltning om vilken ljudnivå som tillåts i bibliotekets olika ytor. Vi tänker oss någon typ av zonindelning i Framtidens bibliotek. Vi har arbetat utifrån 4 olika zoner: Helt tysta miljöer, Lugna miljöer, Pratvänliga miljöer samt Livliga miljöer. Det idealiska vore om möbleringen och rummets utformning i sig tydligt signalerar vad det är tänkt att man ska göra i rummet/vilken ljudnivå som tillåts. Helt tysta miljöer behöver skyltas tydligt. FÖRDELNING AV YTOR/LJUDMILJÖER En viktigt fråga är fördelningen av olika typer av lärmiljöer. Vad är det våra användare efterfrågar? Vi har samlat in underlag genom att prata med studenter som har suttit på Humanistiska biblioteket samt låtit alla användare tycka till om ljudmiljöer genom ett anslag i entréhallen på Humanistiska biblioteket. Blått = Helt tysta miljöer Grönt = Lugna miljöer (halvtyst, ok med lågmält prat) Gult = Pratvänliga miljöer (ytor med plats för både grupparbete och enskilt arbete) Rött = Livliga miljöer (folk i rörelse, social samvaro, inga ljudrestriktioner) Det är tydligt att våra användare efterfrågar mer av tysta och lugna miljöer. Man går till universitetsbiblioteket just för att det erbjuder en lugn lärmiljö, något 11 som inte finns på så många ställen i dagens samhälle. Det är viktigt att vi värnar om detta och lyssnar på användarnas behov. Personal som arbetar med läs och skrivstöd poängterar också vikten av lugna ytor på grund av ett ökande antal studenter med kognitiva funktionsnedsättningar. Vi ser inte behovet av livliga miljöer som stort. En caféyta kan troligtvis täcka in detta behov. Studenterna lyfter även fram behovet av fler platser för grupparbete i en lugn miljö. Miljön behöver vara ganska tyst för att möjliggöra koncentration men också fungera för samtal. Det är viktigt att man inte stör andra eller själv blir störd. SAMLINGAR För studenter och forskare inom humaniora, konst och musik har det tryckta materialet fortsatt stor vikt för studier och forskning. Våra samlingar är attraktiva magneter som drar till sig även allmänheten och bör vara en integrerad del av lärmiljön. Dels för att användarna ska ha närhet till det tryckta materialet vid sina studieplatser och dels för att bokhyllorna fungerar som rumsavdelare, ljuddämpare och skapar biblioteksstämning och en inspirerande miljö.
möjlighet att skriva på hela väggytan. En vägg/delar av en vägg kan med fördel vara glasad eller frostad för öppenhet. Ovala bord. Fördelen med fasta grupprum är att dessa går att boka och att studenterna då vet att man har en plats där gruppen kan arbete ostört. Grupprum med glasdörr, Alan Gilbert Learning Commons (AGLC), University of Manchester. Utsmyckade med konstverk skapade av studenter. GRUPPARBETSPLATSER I ÖPPEN MILJÖ Studenterna efterfrågar fler platser för grupparbete i en lugn miljö. Huvuddelen av ökningen av grupparbetsplatser i Framtidens bibliotek är genom fler grupp- 12 arbetsplatser i en öppen miljö. Dessa har fördelen att de är mer flexibla och lättare kan användas till olika syften. Miljön behöver vara ganska tyst för att möjliggöra koncentration men också fungera för samtal. Det är viktigt att man inte stör andra eller själv blir störd. Man kan på olika sätt skapa avskildhet och utestänga ljud genom möbleringen. Utrustas med skärmar. Sittplatser integrerad i bokhylla, Raheen Library, Australian Catholic University Grupparbetsplatser i öppen miljö, AGLC Bokhyllor som skapar avskärmning, James B Hunt Jr. Library, North Carolina State University GRUPPRUM Utrustade med skärmar där man kan plugga in sin egen dator. Varierande storlek. Bokningsbara. Gärna DATORARBETSPLATSER Bör finnas på flera ställen i biblioteket. Det är viktigt med sökdatorer i anslutning till informationsdisken eftersom vi arbetar utifrån en pedagogisk modell där vi följer med användaren till en dator och handleder. Vissa ytor kan samla många datorarbetsplatser men det ska även finnas datorer utspridda på flera platser i biblioteket. Från studiebesök vid nya bibliotek/learning Commons i Storbritannien, USA och Kanada har vi sett vi att man
satsar på ett stort antal fasta datorer i biblioteket. Behovet av fasta datorer minskar inte trots att många studenter har bärbara datorer eller surfplattor. Man använder båda delarna, och ofta samtidigt. Man ser en fördel med att arbeta i en mer ergonomisk miljö med stor skärm och stort tangentbord. Datorarbetsplats, Cameron Library, University of Alberta, Kanada Datorarbetsplatser, AGLC. Notera användandet av både stationär dator och laptop. FLEXIBLA STUDIEPLATSER Varierande studieplatser där möbleringen tillåter att flyttas runt av användarna efter behov. Mobila dataskärmar, laptopbord, mjuka pallar etc. Man ska kunna samtala utan att känna att man stör övriga besökare. Möblernas placering bestäms av studenterna och flyttas inte tillbaka av personalen. Zonen bör placeras något avskilt, så att man inte möts av en rörig miljö när man kommer in i entrén och för att ljudet inte ska spridas i biblioteket. För att skapa struktur eller avskildhet kan man integrera en lämplig del av samlingarna. Flexibel möblering med bildskärmar på hjul, Odegaard SPRIDDA PLATSER I BIBLIOTEKET Platser där man kan studera två och två, enskilt, med eller utan dator, stå-arbetsplatser etc. Utsiktsplatser samt skrymslen och vrår är populära studieplatser. Idag är fåtöljerna och soffororna i entréhallen på Humanistiska biblioteket med utsikt över Näckrosparken mycket populära studieplatser. Platser vid fönster är attraktiva. 13
Tyst läsesal, Suzzalo Library, University of Washington. Den traditionella miljön tilltalar många. SPECIALLÄSESAL En specialläsesal för rart material. Behöver tillräckligt generöst utrymme för att rymma stora arbetsbord och vagnar med material. Salen måste övervakas av både personal och övervakningskamera. Salen kan placeras nära informationsdisken för att samordna övervakningen med bemanning i disken. LJUD OCH BILDRUM Rum för uppspelning/streaming av ljud och filmmaterial. Bokningsbart. Ska kunna mörkläggas. Ljudisolerat. Möbleras med fåtöljer. Här kan man bland annat använda material från Avdelningen för audiovisuella medier, KB. Utrustning som kan hantera såväl modern teknik som VHS och LP-skivor. MULTIMEDIARUM Bokningsbart rum med tillgång till multimediateknik. Det kan finnas möjligheter till ljudinspelning och mixerbord, tillgång till animeringsteknik etc. Kan även användas av personal för inspelning av undervisningsmaterial. Populära utsiktsplatser, Odegaard LUGNA ENSKILDA STUDIEPLATSER Placeras i det lugnaste området av biblioteket. Inget eget rum, utan tystnaden är självreglerande på grund av placering och formell möblering. Många användare efterfrågar mer av lugna enskilda platser som inte är en traditionell tyst läsesal. Möbleras med fåtöljer och småbord samt skrivbordsplatser. TYST LÄSESAL Ett rum med traditionell inredning och med enskilda läsplatser av skrivbordstyp samt fåtöljer. En tyst läsesal av klassisk modell är en båda symbolisk och funktionell del av ett universitetsbibliotek (s. 11, Lokalprogrammet). Möbleras med referensböcker för att skapa en trivsam, akademisk miljö. Fåtöljer i en tyst miljö är något som efterfrågas av våra användare. LYSSNARPLATSER Sköna lyssnarplatser för både musikstudenter och övriga. Blandning av skrivbordsplatser och fåtöljer. YTA MED ELPIANO Musikstudenterna har behov av ett elpiano för att kunna provspela noter innan dom lånar hem dessa. Kan placeras i en öppen musikyta och förses med lurar. Kan då även användas för uppträdanden. MAKERSPACE I ett makerspace kan det rymmas en stor grupparbetsplats för konststudenter där de har plats för material att arbeta med. Här skulle man kunna ha workshops för studenter och allmänhet för att t ex tillverka konstföremål med hjälp av en 3-D skrivare. Man kan även tillhandahålla färdiga CAD-ritningar till 3-D skrivare. Ett antal datorer kommer då att behövas i rummet. 14
John and Stella Graves Makerspace, University of Maryland AVKOPPLINGSYTA Utrymme för paus/vila mellan studier. En yta som efterfrågas av studenterna. Möblerad med mjuka möbler, t, ex saccosäckar och hängmattor. Avkopplingsyta, The Saltire Centre, Glasgow Caledonian University Rum i rummet AGLC UTEMILJÖER Lärmiljöer och studieplatser kan med fördel även placeras utomhus. Vi tänker oss en takterrass eller en atriumgård med bord, stolar och soffor. Gröna växter skapar en trivsam miljö. Man kan även tänka sig en uteservering i anslutning till ett café. MÖBLERING SOM SKAPAR AVSKILDHET Vi har sett flera goda exempel på hur man kan låta möblering och andra arkitektoriska lösningar skapa känslan av rum i rummet eller avskildhet. Detta är något vi tycker ska finnas i delar av lärmiljöerna. Nackdelen med en del av dessa lösningar är att flexibiliteten minskar då man bygger fast vissa avskärmningar. Avkopplingsyta, Coventry University, The Hub 15 Rum i rummet, Odegaard
Möbler som skapar avskildhet, AGLC. Flexibel lösning där möbeln i sig fungerar som avskiljare. MÖBLERING, LJUSSÄTTNING OCH ERGONOMI En aspekt som är viktig för samtliga miljöer är att dom ska vara ergonomiskt utformade. Det kan t ex betyda att vi ska kunna erbjuda höj- och sänkbara skrivbord och datorarbetsplatser. Det är viktigt att tänka på belysning om man har flyttbara möbler. Hängande taklampor kan hamna fel ur belysningssynpunkt. Här kan även belysningen behöva vara mobil. Stora bord utan fasta datorer där det finns plats att breda ut sitt material är något som studenterna uppskattar. Det stora bordet inne på KvinnSam är populärt. Detta har vi sett exempel på i andra bibliotek och det har också framkommit i intervjuer med Konstbiblioteket och Biblioteket för musik och dramatik samt studenter på Humanistiska biblioteket. Rum i rummet, Coventry University, The Hub Stora bord samt sittplatser i bokhyllor, Raheen Library 16
Grupparbetsplatser, både i öppen miljö och i grupprum, ska ha tillgång till skärmar där man kan koppla in egen dator. Laptopbord som enkelt ska gå att flytta ska genomgående finnas i lämpliga ytor. Stora bord, bra belysning, Karolinska institutet, Campus Huddinge AKTIVITETSINSLAG För att bryta stillasittande studier och ge möjlighet att sträcka ut kroppen kan man integrera aktivitetsfrämjande redskap på olika platser i biblioteket. Exempel som vi sett är ribbstolar samt pilatesbollar men det kan säkert finnas fler bra redskap för detta. Önskemål kring detta har framförts från studenter. Infällt eluttag i soffa, AGLC MÖBLER FÖR MODERN TEKNIK Alla studieplatser ska ha tillgång till eluttag och trådlöst nät. Vi har sett flera smidiga lösningar där eluttag är inbyggt i möbler. En förutsättning för en flexibel möblering är att el finns genomgående i lärmiljöytorna. Eluttag i väggen är inte optimalt, det blir lätt snubbeltrådar. Smidiga laptopbord och eluttag i möbler, AGLC 17
INSAMLAT UNDERLAG INTERVJUER Lena Baeza, GU:s fastighetsenhet Rhonwen Bowen, föreståndare Enheten för akademiskt språk (ASK) Ulrika Fröberg, Samhällsvetenskapliga biblioteket Ika Jorum, Humanistiska biblioteket PerEric Persson, KUB arkitekter Pia Shekther, Biblioteket för Musik och Dramatik Karin Sundén, Konstbiblioteket Åsa Wengelin, vicedekan, Humanistiska fakulteten STUDIEBESÖK University of Alberta, Kanada Högskolan Dalarnas bibliotek, Falun Odegaard Undergraduate Library & Learning Commons, University of Washington Seattle Public Library, Central Library Irving K. Barber Learning Centre och Koerner Library vid The University of British Columbia, Vancouver Intervjuer med två studenter Enkäter till studenter som deltog i drop-in vad gäller söksupport och referenshantering Enkäter till studenter som bokat bibliotekarie Observationer och samtal med studenter på Humanistiska biblioteket Anslag i entréhallen där användrana definierat önskemål om olika typer av ytor ÖVRIGT Lokalprogram för Universitetsbiblioteket inom Campus Näckrosen, 2013-04-09 Minnesanteckningar 2014-11-04, Rådgivande kommittén, Projekt Campus Näckrosen Think Tank Studenter Rapport 2014-11-09 Sedan tidigare: Adsetts Learning Resource Center, Sheffield Hallam University Alan Gilbert Learning Commons, University of Manchester STUDENTUNDERLAG Fråga kring vad man önskar sig för tjänster i ett lärcentrum genom anslag i grupprummen 18
ÖVERSIKT FRAMTIDENS LÄRMILJÖER Vi räknar med att antalet studieplatser behöver ökas med 50 %, vilket med dagens 481 platser för Humanistiska biblioteket, Konstbiblioteket och Biblioteket för musik och dramatik innebär ca 750 platser. Vi har utgått från detta när vi beräknat antal platser i de olika rummen/funktionerna. De ytor och studieplatser som inte är angivna i tabellen får beräknas utifrån de önskemål som beskrivits i rapporttexten. Att ange exakta siffror är svårt, och de siffror vi angivit ska inte betraktas som definitiva. I de fall vi tycker att det underlag vi haft är otillräckligt för en uppskattning har vi satt en asterisk. Antal Rum/Funktion Omfattning/Utformning Placering Varför/Kommentar 1 Disk för information/ låneservice Gemensam disk för 3 personer Dagens läsesalsexpedition integrerad Placeras i blickfånget när man kommer in på biblioteket Besökaren ska direkt känna att biblioteket är en plats där frågor välkomnas och hjälpen är nära Finnas nära ytan för bokhantering och hyllor för fjärr- och läsesalslån 1 Specialläsesal Kameraövervakad läsesal för bibliotekets mest värdefulla material. Fri insyn av stor vikt. Generöst utrymme för 6 platser. Ska få plats med stora arbetsbord och vagnar med material. 1 Sök- och skrivsupport Väl synlig, gärna inglasad. Väldefinierad och tydligt skyltad. Plats för 10-15 personer. Kan finnas en blandning av grupparbetsplatser och enskilda platser, både med och utan datorer. Skjutdörrar för att både kunna skärma av och öppna upp. 1 IT-support Diskplats för en person. Om vi ska erbjuda lån av teknisk utrustning bör den hanteringen finnas i närheten av denna disk. Intill/nära disken för information/ låneservice Nära informationsdisken Väl synlig i biblioteket Specialläsesalen behöver övervakning av personal. Möjligtvis kan detta skötas från disken, men vi vill understryka att detta behöver utredas ytterligare. Det finns en problematik i att hantera övervakning samtidigt som vi ska ha fokus på våra besökare. Personalen ska lätt kunna röra sig mellan denna yta och disken 1 Forskarplatser + forskarskåp Rum med access enbart för de som har behörighet att använda platserna 15 skrivbordsplatser, några fåtöljer och 180 forskarskåp 19
Antal Rum/Funktion Omfattning/Utformning Placering Varför/Kommentar 1 Informell plats för forskare och bibliotekspersonal 1 Peer-to-peer coaching/ läxhjälp Mötesplats för samtal och fika. Informell och varierad inredning. Visningsutrustning och eluttag. Mindre rum med skjutdörrar i glas I anslutning till rummet med forskarplatser. Eventuellt också i anslutning till bibliotekets personalutrymmen (Touch down zonen). Väl synlig 1 Studievägledning/ karriärcentrum 1 Tyst läsesal 75 skrivbordsplatser + några fåtöljer Väl synlig, nära entréyta Samordning med GU krävs 2 Undervisningssal, 20 personer 1 Undervisningssal, 10 personer Kvadratisk form, tillräckligt stor yta för att kunna möblera luftigt. 1 glasvägg som ger insyn. Eluttag på många ställen i rummet Bord och stolar på hjul Skrivytor el whiteboard på flera väggar 40 bärbara datorer Val av tekniklösning påverkar rummets utformning 10 bärbara datorer I övrigt se ovan 1-2 * Lässtudio Vara lättillgänglig, finnas utrymme för avskildhet så att man kan sitta och arbeta ostört. Finnas utrymme för den teknik som behövs. 20-25 Grupprum 5 för 4 personer 10-15 för 6 personer 5 för 8 personer Utrustade med skärmar Gärna möjlighet att skriva på hela väggytan En vägg inglasad för öppenhet/insyn 20
Antal Rum/Funktion Omfattning/Utformning Placering Varför/Kommentar 1 Multimediarum Rum med multimediateknik. Kan finnas möjligheter till ljudinspelning och mixerbord, tillgång till animeringsteknik etc. 1 Ljud- och bildrum Plats för ca 12 personer, fåtöljer Ljudisolerat Möjlighet till mörkläggning 1 Makerspace Rum med stort bord och några individuella platser. Utrustas med 3-D skrivare och ett par datorer. 50 Datorarbetsplatser På flera ställen i biblioteket En viktig plats är i närheten av disken för information/låneservice 20 * Sökdatorer 10 datorer i närheten av disken för information/låneservice Resten utplacerade på lämpliga platser i biblioteket Närheten till disken är väsentlig för att vi ska kunna ge handledning/support Närheten till disken är väsentlig för att vi ska kunna ge handledning/support Antalet sökdatorer är beroende av hur ytorna ser ut 10 Lyssnarplatser 5 fåtöljer, 5 skrivbord 21