Kvalitetsrapport Förskolan Kungsfågeln Läsåret 2018 2019 1
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 2.1 Grundfakta... 2.2 Arbetsmiljö... 3. Normer och värden... 5. Utveckling och lärande... 6.1 Språk... 6 Barn och utbildningsnämndens mål... 6.2 Matematik... 8.3 Naturvetenskap och teknik... 9. Lek... 10.5 Estetik... 11.6 Motorik... 12.7 Socialt... 13 5. Barns inflytande... 1 6. Förskola och hem... 16 7. Övergång och samverkan... 18 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling... 19 9. Sammanfattning av utvecklingsområden... 21 2
1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Kungsfågeln är en efterfrågad etablerad förskola med en avdelning 1 5 år. Förskolan är inte byggd för dagens barngruppsstorlekar och saknar separata arbetsplatser för personalen. Personalen använder utemiljön mycket strukturerat för att kompensera trångboddheten. Utifrån en inspektion från SBB ska barnantalet succesivt sänkas till 15 barn. Elionor Pettersson Lindesberg 26 juni 2019 3
2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 20 Grundbemanning 15 mars Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Den psykosociala arbetsmiljön kartläggs vid varje arbetsplatsträff via piltavlan. Det resultat som haft sämst utveckling är lagom arbetsmängd. I övrigt är upplevelsen av arbetsmiljön bra eller ok. Medarbetarenkäten redovisades inte då det var för få svar. I diskussioner på APT om arbetsmiljön framkommer att många upplever begränsade resurser för att klara arbetet, svårt att få pauser under dagen och för vissa svårigheter med återhämtningen. Kungsfågeln har haft en låg sjukfrånvaro under läsåret med 3,5% frånvaro att jämföra med kommunens 5,2. Under våren har vi arbetat med material från Sunt Arbetsliv OSA kollen för att diskutera arbetsmiljön. Det för upp problemen i ljuset. I analysen av piltavlan framkommer att det är stor spridning över upplevelsen av arbetsmängd. Samma månad som någon svarat att man är 100% nöjd har någon annan svarat att man är 100% missnöjd. Det kan bero på ansvar, arbetsfördelning inom arbetslaget eller förväntningar. Återkommande är att det är svårt att få bra förutsättningar på en enavdelningsförskola. Det är svårt att få ett schema som täcker när man inte har någon avdelning att samarbeta med, det kan vara svårt att räcka till vid raster, planeringar eller möten. Att själva sköta frukost, mellanmål och disk efter mellanmålet tar tid från barngruppen. Tydlig arbetsfördelning. Sträva mot högre bemanning pga problemen med enavdelningsförskola.
3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98/16) utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livs frå gor i vardagen Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen ser att barngruppen visar fin hänsyn och omsorg om varandra. Barnen kan reflektera över sitt eget beteende. Genom temaarbetet har de lärt sig samarbeta. De lyssnar till varandras hypoteser och tankar i de olika aktiviteterna. De vuxna har följt barnens intresse och visat hur man kan lära sig nya saker. De jobbar utifrån tanken att barn och vuxna upptäcker och lär tillsammans. Fortsatt medvetet förhållningssätt. 5
. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98//16).1 Språk utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål sig av, tolka och samtala om dessa Barn och utbildningsnämndens mål Barn och utbildningsnämnden har för 2018 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. 6
För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. De resultat personalen kan se är att barnen spontanrimmar i lek. De har ett rikt ordförråd och en god språkförståelse. De har ökat sitt semantiska kunnande och syntaktiska medvetenhet. Intresset för lekskrivning har ökat. Av Kungsfågelns tre sexåringar, varav ingen har annat modersmål, bedöms alla (100%) ha en språkförståelse och språkmedvetenhet på svenska så att de kan antas förberedda för läsoch språkinlärning vid skolstarten. Kungsfågeln arbetar tematiskt som gör att det blir en helhet för barnen där deras intresse styr utvecklingen av temat. Man har Bornholmssamlingar regelbundet. Mer högläsning för de yngre barnen. Mer skrivmaterial i ateljén. 7
.2 Matematik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Barnen visar förståelse för att väga, mäta, symmetri, form, mängd, antal, lägesord och olika talbegrepp. Barnen har utvecklat god matematisk förståelse och kan använda olika matematiska lösningar. I temaarbetet har barnen via olika uppdrag utmanats matematiskt. De vuxna ser matematik i de flesta aktiviteter som planeras och även i spontana situationer. Ytterligare utveckla förståelsen för matematik. Förbättra ute och innemiljön utifrån klassificering och sortering. 8
.3 Naturvetenskap och teknik utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och s amhälle påverkar varandra utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Barnen har tillägnat sig mycket goda kunskaper och begrepp kring området utifrån temaarbetet. De visar stort intresse kring natur och djur liksom kring fysikaliska fenomen, teknik, kemi och skapande. Det prioriterade avdelningsmålet handlade om naturvetenskap. Från det har temat vuxit fram. Stort fokus vid planeringen under hela året har legat på detta område. Fortsätta att arbeta tematiskt. 9
. Lek Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Samspelet i lek har förbättrats, fler barn släpps in i leken och de leker i olika konstellationer. Nya lekar har kommit med på repertoaren. Skapande aktiviteter som tex temaväggen har varit ingång till nya lekar. Pedagogerna guidar barnen i lekförmågan. Man har infört en rutin där barnen får hjälp via ett bestämt schema att hitta aktivitet. Pedagogerna är lyhörda och erbjuder lekmaterial utifrån var barnens lekintresse finns. Man observerar och dokumenterar leken för att vid planeringen hitta sätt att vidareutveckla den. Utveckla aktivitetsschemat vidare. 10
.5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Barnen har fått förståelse för begrepp genom att man bearbetat dem med kroppen, skapande, sång och dans. Barnen har utvecklat sin skapande förmåga. Temaarbetet med årsväggen har varit framgångsrikt. Ge barnen större tillgång till estetiska uttrycksformer för att förmedla upplevelser även utanför de planerade aktiviteterna. 11
.6 Motorik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. De flesta barn kan nu klä på sig sina ytterkläder själva. De orkar gå längre promenader. De har utvecklat finmotoriken. Det finns förståelse för vad man bör äta för att kroppen ska må bra. Personalen fångar de dagliga samtalen kring kropp och hälsa på ett positivt sätt. Erbjuder miljöer där motoriken kan stimulerad och utmanas. Fortsätter arbetet. 12
.7 Socialt Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utveckla sin identitet och känner trygghet i den utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer 3 utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Barnen har ökat förmågan att våga stå för sina åsikter och säga ifrån. Lek i grupp fungerar bättre än tidigare. Barnen kan hantera konflikter, blir det svårt tar de hjälp av en vuxen. Personalen har uppmuntrat till att ta hjälp i konflikter. Barnen har fått tillfälle att reflektera, lyssna in och få bekräftelse. Gemensamma regler har diskuterats med barngruppen. Återkommande samtal om hur man är en bra kompis. Fortsatt arbete. 13
5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98/16) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation utvecklar s in förmå ga a tt ta a nsva r för s ina egna handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Barnen vågar ge uttryck för sina tankar och står för sina handlingar. Barnen vet att vuxna lyssnar på dem och ger dem förtroende. Det är ett medvetet förhållningssätt hos pedagogerna. Barnen får vara delaktiga i processen med temat. Pedagogerna är uppmärksamma, dokumenterar barnens tankar och lek för att planera temat utifrån barnens tankar. 1
Fortsatt arbete. 15
6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98/16) Svarsfrekvens: 100% Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 2018 2019 2018 2019 100,0 95,5 Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 87,0 91 Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 100,0 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 91,3 86, I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 100,0 100 Mitt barn trivs i förskolan. 95,7 100 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 100,0 91 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 100,0 100 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 95,7 95,5 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 95,7 100 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 95,7 86, Jag är nöjd med mitt barns förskola. 100,0 100 Kungsfågeln upprepar förra årets bragd med 100% svarsfrekvens på enkäten till föräldrar. De områden som föräldrarna är minst nöjda med är information om barnets utveckling och lärande och Kungsfågelns innemiljö. 16
Under året har SBB gjort nedslag på ventilation och yta på Kungsfågeln så det är inte konstigt att vi får låga resultat på innemiljön även i föräldraenkäten. Det är svårare att förstå resultatet om information om barnens utveckling. Utvecklingssamtal hålls två gånger per läsår. Gradvis sänka barngruppsstorleken till 15 barn. Föra samtal med föräldragruppen vilka förväntningar man har på informationen om barnets utveckling och lärande. 17
7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98/16) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. All sexåringarna börjar på Brotorpsskolan. Klasserna har satts samman i samråd mellan förskola och skola. Överlämnandeplanen följs. Inget 18
8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98/16) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. 19
I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp och en IKT grupp. Personalen har följt upp barnens utveckling och verksamheten på ett utmärkt sätt. Det och nöjdhetsenkäten har gett dem bra underlag inför självskattningarna. De olika områdesgrupperna har under året medverkat i fortbildning som höjt kompetens hos personalen. De dokument i SKA arbetet som förändrats eller införts under året har fungerat bra. Personalen har bra rutiner för dokumentation. I år har vi varit åhörare vid Brotorpsskolans analys av nationella prov vilket ger oss bra information över vad vi behöver jobba mer med i förskolan Utveckla samarbetet med Brotorpsskolan vad gäller nationella prov, obligatorisk kartläggning i förskoleklass och bedömningsstöd i åk 1 20
9. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Finna möjligheter att minimera de dåliga konsekvenserna av att vara enavdelningsförskola. Gå mot 15 barn Förbättra innemijön Föra samtal med föräldragruppen vilka förväntningar man har på informationen om barnets utveckling och lärande. Övriga utvecklingsområden Ge barnen större tillgång till estetiska uttrycksformer för att förmedla upplevelser även utanför de planerade aktiviteterna. Utveckla aktivitetsschemat vidare. Ytterligare utveckla förståelsen för matematik. Förbättra ute och innemiljön utifrån klassificering och sortering. Mer högläsning för de yngre barnen. Mer skrivmaterial i ateljén 21