Historikerna och källorna Historikermötet 10 maj 2019, Erik Wångmar och Malin Lennartsson Utmaningar Möjligheter Samarbeten
Tidigare studie repetition och uppdatering
FORSKARUTBILDNINGEN Avhandlingar
Doktorsavhandlingar i historia, andelen som använder otryckt källmaterial 1959-2018
Långsiktig utveckling 1959-2018 Konstant hög nivå fram till 2007, där andelen med otryckt källmaterial sällan understeg 90 procent. Lätt nedgång 2008 och exceptionell minskning 2009, då bara 36 procent av avhandlingarna hade använt otryckt källmaterial. Under 80 procent konstant från 2012, även under 70 procent 2017 och 2018. Definitivt ingen återhämtning efter 2015. Avhandlingar som använder sig av otryckt källmaterial är lägre under dessa tre år än någon gång tidigare (med undantag för det exceptionella året 2009).
Ämnesinriktningar, avhandlingar 1959-2015, användningen av otryckt källmaterial Användning av otryckt källmaterial Politisk historia Historisk vetenskap Socialhistoria Idé-/Kulturhistoria Förvaltningshistoria Totalt Nej 10 9 24 15 0 58 Ja 186 104 77 20 31 418 Totalt 196 113 101 35 31 476 Procent Nej 5 8 24 43 0 12 Procent Ja 95 92 76 57 100 88
Avhandlingar utan otryckt källmaterial 2016-2018 2016: 2018: Historisk vetenskap: 6 Historisk vetenskap: 2 Idé-/kulturhistoria: 1 Idé-/kulturhistoria: 4 Summa: 7 Socialhistoria: 2 Totalt 26 Summa: 8 Totalt 21 2017: 2016-2018: Historisk vetenskap: 7 Historisk vetenskap: 15 Idé-/kulturhistoria: 1 Idé-/kulturhistoria: 6 Politisk historia: 1 Socialhistoria: 2 Summa: 9 Politisk historia: 1 Totalt 28 Summa: 24 Totalt 75
Förklaringar till utvecklingen Det är främst avhandlingar inom historiska vetenskap (historiografi, historiedidaktik och historiebruk) som inte använder otryckt material. Idé- och kulturhistoria bidrar också i viss mån. Politisk historia, socialhistoria och förvaltningshistoria använder otryckt material med få undantag.
GRUNDUTBILDNINGEN Uppsatser och examensarbeten
Kandidat-, magister-, och masteruppsatser 1978-2018 HIV; VXU; LNU Andel med otryckt källmaterial: 1978/1979: 83 procent. 1988/1989: 70 1999: 63 2010: 33 2011: 43 2012: 23 2013: 17 2014: 19 2015: 4 2016: 29 (Totalt 35 uppsatser) 2017: 38 (Totalt 40 uppsatser) 2018: 18 (Totalt 50 uppsatser) 2016-2018: 27 (Totalt 125 uppsatser)
Komplikationer för detta lärosäte Långt avstånd till Riksarkivet. Inget Landsarkiv i närområdet. Praktiskt komplicerat att med kollektivtrafik ta sig till det egna Landsarkivet i Vadstena. Lättare att åka kollektivt till Landsarkivet i Lund.
Kandidat-, magister-, och masteruppsatser, Uppsala/Gotland (som finns i fulltext) Andel med otryckt källmaterial: 2010-2015: 49 procent (genomsnittsvärde för sex år) 2016: 38 2017: 33 2018: 38 2016-2018: 37 (Totalt 60 uppsatser) Att beakta: Närheten till Riks- och Landsarkiv.
Kandidat-, magister-, och masteruppsatser Stockholm (som finns i fulltext) Andel med otryckt källmaterial: 2016: 67 procent 2017: 67 2018: 33 2016-2018: 57 (Totalt 21 uppsatser) Att beakta: Närheten till Riks- och Stads-/Landsarkiv
Kandidat-, magister-, och masteruppsatser, Karlstad (som finns i fulltext) Andel med otryckt källmaterial: 2010-2015: 32 procent 2016: 36 2017: 56 2018: 25 2016-2018: 38 (Totalt 50 uppsatser) Att beakta: Närheten till Värmlandsarkiv, men längre avstånd till Riksarkivet.
Kandidat-, magister-, och masteruppsatser, Örebro (som finns i fulltext) Andel med otryckt källmaterial: 2010-2015: 32 procent 2016: 20 2017: 0 2018: 0 2016-2018: 7 (Totalt 45 uppsatser) Att beakta: Riks-/Landsarkiv finns på rimliga avstånd, men inte i närområdet.
Samlad bild 2018, Kandidat-, magister-, och masteruppsatser (som finns i fulltext) LÄROSÄTE ANTAL UPPSATSER ANDEL MED OTRYCKT KÄLLMATERIAL Linnéuniversitetet 50 18 Umeå 21 14 Karlstad 20 25 Uppsala 16 38 Örebro 16 0 Halmstad 14 0 Jönköping 12 8 Stockholm 6 33 Dalarna 5 0 Södertörn 5 40 Mittuniversitetet 4 0 Lund 3 33 Totalt 172 17
Nuläget på grundutbildningen Trenden är vikande, i allt färre studentuppsatser används otryckt källmaterial Varför? Och varför när så mycket material nu finns digitalt tillgängligt?
Faktorer som påverkar användningen av otryckt källmaterial En stigande andel av de som skriver uppsatser i historia är lärarstudenter. Dessa studenter skriver till inte obetydlig del uppsatser som behandlar historiedidaktik och historiebruk. I sådana uppsatser är det mycket sällsynt att otryckt källmaterial kommer till användning. Tendenserna i fråga om doktorsavhandlingarna får ett klart starkare genomslag i uppsatserna.
EN GRUNDLÄGGANDE FRÅGA: Är detta ett problem?
Det tycker vi! Ger studenterna (i förlängningen forskarna) färre redskap att studera historien med. Vilket riskerar att leda till minskad mångfald.
ÅTGÄRDER FRÅN HISTORIEÄMNET VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Att arkivkunskap och arkivbesök ingår som obligatoriska moment i undervisningen i historia, inklusive NAD, SVAR och ARKIV DIGITAL. Att handskriftsläsning ingår som obligatoriskt moment i undervisningen i historia. Att universitetslärarna i historia i samband med uppsatskurser uppmuntrar studenter att använda otryckt källmaterial i sina uppsatser. Att studenter kan få resebidrag vid arkivbesök.
ÅTGÄRDER FRÅN ARKIVVÄSENDET Rabatterade taxor för studenter och doktorander vid kopiering (Spelar troligen inte så stor roll i tider av mobiltelefoner och digitalkameror). Ökad digitalisering.? (Inspel från arkivväsendets företrädare).? (Inspel från arkivväsendets företrädare).? (Inspel från arkivväsendets företrädare).
o UTMANINGAR SLUTORD (Rådande negativ utveckling, kraven på lärarstudenterna att skriva didaktiskt) o MÖJLIGHETER (Digitalisering och hårdare styrning av studenter) o SAMARBETEN (Lärosäten, arkivväsendet och kommersiella aktörer)