Tekniska anvisningar Märkning 2012-10-10

Tekniska anvisningar Märkning 2012-10-10 1(19)

Innehåll 1 MÄRKNINGENS UTFÖRANDE OCH INNEHÅLL 4 1.1 Generellt 4 1.1.1 Omfattning 4 1.1.2 Tekniskt utförande 4 1.1.3 Montage 4 1.1.4 Placering 5 1.2 Särskilda anvisningar för märkning av el-instrument, tele, ' och styrutrustning 5 1.2.1 Kanalisation 6 1.2.2 Ledningar 6 1.2.3 Jordlinor 7 1.2.4 Ställverk- Serviscentral 7 1.2.5 Apparatskåp 8 1.2.6 Centraler, fördelningar 8 1.2.7 Kanalskenfördelningar 8 1.2.8 Korskopplingar, ställ, plintar 8 1.2.9 Platsutrustningar 9 2.3 Särskilda anvisningar för märkning av VVS-utrustning 9 2.3.1 Märkband 10 2.4 Särskilda anvisningar för märkning av - byggnader 10 2.4.1 Rumsnummer 10 2.4.1 Rumsfunktion 10 3 PROCESSTEKNISK-BETECKNING 11 3.1 Anläggningsbeteckning 11 3.2 Byggnadsbeteckning 11 3.3 Systembeteckning samt löpnummer 11 3.3.1 VVS och ventilation 12 3.3.2 Styr, kommunikation och övervakning 12 3.3.3 Brand 13 3.3.4 Övrigt 13 3.4 Komponentbeteckning 13 3.4.1 VVS och Ventilation 13 3.4.2 Sanitetsenheter o.d. 14 3.5 Komponentbeteckning 15 2(19)

3.5.1 Givare för flöde, fukt, temperatur, tryck, nivå mm 15 3.5.2 Manöverdon 17 3.5.3 Manöverkomponenter 17 3.5.4 Mätkomponenter 18 4.1 Anläggning 18 4.2 Byggnad 18 4.3. Uppställningsplats 18 5 INBYGGNADSENHETER 19 5.1 Anläggning 19 5.2 Byggnad 19 5.3 Inbyggnadsenhet 19 SYFTE - De tekniska anvisningarna ska tjäna som underlag och hjälp för projektörer och ge information till verksamhetsföreträdare och övriga medverkande i byggprocessen. - Myndighetskrav ska alltid uppfyllas. -Vid avvikelse från krav i denna anvisning ska Futurum Fastigheter lämna sitt godkännande. 3(19)

1 MÄRKNINGENS UTFÖRANDE OCH INNEHÅLL 1.1 Generellt 1.1.1 Omfattning Vid apparat eller apparatenhet ska finnas märkning som identifierar apparten eller enheten i den tekniska dokumentationen. Märkning ska utföras med beteckningar enligt för anläggningen gällande beteckningssystem. Märkning och teknisk dokumentation ska överensstämma. Märkning ska göras med klartext och beteckning. Text ska skrivas på svenska. Endast vedertagna förkortningar får användas. Märkning omfattar även alla erforderliga varnings- upplysnings och förbudsanslag i enlighet med gällande lagstiftning, eller annan tvingande föreskrift. Erforderliga anvisningsskyltar ingår. Märkning av skyddsrumsinstallation ska utföras enligt skyddsrumsregler-sr Skyltlistor upprättas av Leverantören och ska godkännas av Beställaren. Graverade skyltar avstäms med beställare. All märkning ska monteras före installationen tas i drift. 1.1.2 Tekniskt utförande Märkningar ska vara tillverkad av beständigt material, samt ha ljusbeständig text, i första hand graverade skyltar. Texthöjd ska vara anpassad till läsavstånd och övriga betingelser så att de är lätt avläsbara från gångplan eller betjäningsplats. Märkskyltar, märkband o d som riskerar nedsmutsning ska förses med ytskikt eller vara behandlade med preparat som underlättar rengöring. Skylt av plast ska utföras laminerad med graverad eller på annat sätt utförd text med motsvarande beständighet. Skylt av metall ska ha tryckt, etsad eller maskingraverad text. Band, hylsa eller klämma för märkning av kabel eller ledare ska vara utförd av isolermaterial. Text ska vara präglad eller beständigt infärgad. Märkhylsa och märk-klamma ska anpassas till diametern. 1.1.3 Montage Fastsättningen ska vara betryggande. Hänsyn även ska tas till risken för vandalisering. 4(19)

Märkband ska monteras enligt tillverkarens anvisningar vad gäller temperatur vid montage, jämnhet och temperatur på appliceringsyta, överlapp av ändar vid ringformigt montage. Montage får ej ske vid temperaturer under noll grader. Vid punktvis montering ska märkband anbringas på fästplåt. För kablar gäller att märkband eller särskild fästtejp ska lindas minst två varav runt kabel eller ledare. 1.1.4 Placering Märkning ska placeras synlig på sådant sätt att de är lätt avläsbara från gångplan och att ingen tvekan kan uppstå om vilken utrustning som avses. Där märkobjekt är dolt, t.ex. av undertak eller överisolering, ska märkningen dubbleras. Den kompletterande märkningen placeras på undertakets bärverk rakt under objektet. Märkning ska vara så utförd att den inte följer med apparaten vid utbyte. Apparat eller apparatenhet placerad i fack, skåp ställ e d ska vara avläsbar när dörr eller lucka är öppen. Apparater på eller i front av panel skåp eller dyl. förses med klartext och beteckning på frontens framsida och beteckning på dess baksida. Märkning får ej ske på kabelkanallock. 1.2 Särskilda anvisningar för märkning av el-instrument, tele, och styrutrustning Vid elkopplare och vid säkring ska med tydlig märkning anges till vilken strömkrets elkopplaren eller säkringen hör. Huvudbrytare ska märkas HUVUDBRYTARE Vid överströmsskydd i utgående ledning ska finnas uppgift om högsta tillåtna märkström för säkring eller största tillåtna ströminställning av annat kortslutningsskydd samt högsta tillåtna ströminställning av överlastskydd om sådant finns. uppgift om minsta ledararea som förekommer i den fast förlagda ledningen. Uppgift om area erfodras dock inte i fråga om ledare av koppar om ledningen har 1,5 mm 2 area. Gruppförteckning med orienteringsrritning ska vara uppsatt där det finns säkringar. Vid serviscentral ska huvudledningsschema sättas upp som visar centralen med utgående huvudledningar och anslutande centraler orienterade i våningsplan. På schemat införs beteckningar. Instrument och omkopplare samt ström- och spänningstransformatorer ska förses med beteckningsskyltar. Manöverorgan förses dessutom med manövermärkning som i tillämpliga delar utföres enligt SEN 38 08 01. 5(19)

Start- och stoppknappar ska vara försedda med tillhörande standardskylt med lämplig text, t ex "Start", "Till", "Från" osv. Gemensamt för manöverapparaturen är, att det vidare ska finnas skyltar med beteckning och klartext, som anger vilket objekt apparaterna tillhör. Märkning av driftrum ska utföras med rumsnamn. Skylt som i klartext anger rummets användning ska sättas upp på varje dörr till driftrum. 1.2.1 Kanalisation Om kabelstege eller kabelränna utgör del av potentialutjämningsledare ska stegen eller rännan vid skarvarna märkas med gul skylt med texten Kabelstege/ kabelränna utgör del av potentialutjämningsledare. Förbindelsen får inte brytas. Texten ska vara svart. 1.2.2 Ledningar Samtliga kablar och pneumatiska luftslangar inom anläggningen ska nummermärkas i ändarna. Kablarna märks fram till spridningsdosa eller första överkopplingsställe. Beteckningen ska vara lika i båda ändar. Pneumatiska förbindningar märks som elektrisk förbindning. Fasmärkning Fasledare ska märkas med L1, L2 och L3 Neutralledare ska märkas med N Skyddsledare ska märkas med PE Potentialutjämningsledare ska märkas med CC. I de fall ljusblå ledare finns ska den användas som neutralledare. I kabeltyp som inte kan erhållas med grön/gul ledare ska skyddsledaren märkas med grön/gul slang av isolermaterial. PEN-ledare ska bestå av grön/gul ledare och med ljusblå tilläggsmärkning i ändarna. Signaljord ska isoleras med transperent plastslang av isolermaterial från det ställe kabeln är skalad till anslutning på plint. I den ej anslutna änden isoleras ledaren. Kablar Kablar ska märkas med beteckning enligt beteckningssystem. För kablar inlagda till plint i en följd märks part 1 med plintnummer samt partnummer och kabelnummer; övriga parter enbart med partnummer. Om kabeln har mer än 12 parter märks även sista ledaren med kabelnummer Partnummermärkningen anbringas oberoende av om kablarnas parter är märkta med påstämplade siffror eller ej. 6(19)

I elcentral märks ledarna med gruppnummer, även jord och 0-ledare märks med gruppnimmer. Plint och gruppnummer ska överensstämma. Inre förbindningar Inre förbindning ansluten till plint märks med plintnummer. Om två parter ansluts till samma plint ska dessa förses med index. Inre förbindning ansluten till apparat märks med anslutningspunktens beteckning enligt Beställarens standard. Inre förbindning mellan apparater märks med 0-nr. 1.2.3 Jordlinor På kopplingsplintar för jordlinor uppsätts skyltar angivande linornas destination och area. För potentialutjämningsledare ska sättas upp märkskylt till huvudjordningsplint eller skena. 1.2.4 Ställverk- Serviscentral Inkommande fack ska märkas med symboler och linjer som markerar skenfördelningen fysiskt utanpå inkommande facks dörrar. Ställverk ska förses med märkning som anger dess beteckning. Märkning enligt SS-EN 60 298 SS-EN 60 439-1 ska utföras på varje fackrad i ställverket. Varje fack ska förses med märkning som anger facknummer. Gruppskylt ska placeras på frontsida och innehålla följande uppgifter gruppbeteckning anslutna objekts benämning i klartext och beteckning ledarantal och area för ansluten kabel Max säkringsstorlek Förimpedans och kortslutningssträm Fasföljden L1, L2, L3 i samlingsskenssystem i ställverk ska räknas framifrån och bakåt och från vänster till höger. I samlingsskenssystemen i centraler ska fasföljden L1, L2, L3 räknas uppifrån och nedåt och från vänster till höger. Mättransformatorers märkning ska förutom beteckning och benämning innehålla information om omsättning. För omkopplingsbara strömtransformatorer utförs märkningen så att den tydligt visar vald inställning samt värde för alternativ inställning. 7(19)

1.2.5 Apparatskåp På apparatskåp ska sättas upp skylt som anger apparatskåpets beteckning Huvudsaklig funktion i klartext. 1.2.6 Centraler, fördelningar På central ska sättas upp skylt som anger centralens beteckning spänning, strömart och matande centrals beteckning matande huvudlednings kabeltyp, ledarantal ledararea och högsta tillåtna värde för säkring. Gruppförteckning ska sättas upp invid central och innehålla följande uppgifter: gruppbeteckning anslutna objekts benämning i klartext och beteckning storlek för säkring ledarantal och area för ansluten kabel I de fall treledargruppledning matar 2-poligt anslutna uttag och bruksföremål ska detta tydligt framgå på skylt eller i gruppförteckning. Gruppförteckning ska skyddas av plastskiva, fodral e d. För central som matar belysningsanläggningar ska gruppförteckningen kompletteras med orienteringsritning. I gruppcentral ska gruppsäkring för brandlarm märkas med skylt på gruppcentralens fasta del med texten BRANDLARM 1.2.7 Kanalskenfördelningar Kanalskenfördelningar ska märkas med skylt som anger beteckning, spänning och strömstyrka. Märknig ska utföras på vardera sidan om bjälklags- och väggenomföringar samt i övrigt var 20 meter. På uttagslådor för kanalskenfördelningar ska sättas upp skylt med uppgifter om överströmsskydd och utgående kabel. Vid avgreningar ska kanalskenor märkas med typ och strömstyrka. Kanalskenor ska på minst var fjärde meter förses med varningsskyltar av typ V1 enligt ELSÄK-FS 1997:3, kombinerat med tilläggsmärkning Ledning för starkström i svart på gul botten. 1.2.8 Korskopplingar, ställ, plintar Monteringsstativ ska märkas med skylt som anger beteckning. Plintar för el- respektive instrumentering märks i löpande nummer per skåp, stativ eller i rad i stativ från 101-999. Inuti skåp och pulpeter ska samtliga monterade objekt, även som plintgrupp, förses med beteckning på skylt i omedelbar närhet av objektet. 8(19)

1.2.9 Platsutrustningar För strömbrytare, funktionsväljare, signalanordningar och andra platsutrustningar som ska kompletteras med skylt innehållande funktionsanvisning. Utrustningar, apparater och kablar som på grund av risken för överslag måste ha ett visst skyddsavstånd till åskskyddssystem ska märkas med uppgift om avståndet och hänvisning till förekommande dokumentation. Krafttransformatorer Skylt som anger transformators identifiering i systemet samt skylt med transformatorns data ska placeras på utsidan av varje transformatorfack eller bås. Skylten med data får vara en kopia av transformatorskylten. Om matande transformator är placerad på annan plats än i eller utanför den byggnad där nätstation är inrymd, och det kan vara oklart varifrån matningen kommer, bör den matande stationens beteckning anges på skylt Belastningsobjekt Vid belastningsobjekt, motorer och kraftuttag uppsätts skyltar angivande Spänning Beteckning för belastningsobjektet Varifrån matningen kommer, beteckning på central och grupp För motor ska skylt sättas upp förutom vid säkerhetsbrytare även vid startkopplare. Märkning av startkopplare ska ange vilken motor som skyddas. Pil som visar rätt rotationsriktning ska sättas upp. Vid eller på varje säkerhetsbrytare ska finnas skylt med text SÄKERHETSBRYTARE Får inte användas för start eller stopp. Svart text på gul botten. Uttag Uttag ska märkas med beteckning på matande central och grupp, samt i förekommande fall med anvisning om särskild användning. T.ex. för data, belysning eller annat. Utomhusbelysning Ljusarmatur eller stolpe ska förses med skylt, dekal e d så att man från marken kan se vilken typ av ljuskälla som ska användas. 2.3 Särskilda anvisningar för märkning av VVS-utrustning Märkning av gas och vätskeledningar ska göras med text, färg och pil för strömningsriktning. Utförande i princip enligt SS 741 utgåva 5. Mediafärgmärkning integrerad i skyltbeteckningarna ska utföras för alla system där detta är applicerbart. 9(19)

Vid behov ska märkningen även förses med risk- och brandskyddssymbol enligt gällande föreskrifter. I princip ska alla ventiler, rensluckor, mätare och givare märkas. Undantag kan göras för tappventiler och serviceavstängningar till blandare om det av sammanhanget är uppenbart vilket aggregat som avses utifrån befintlig dokumentation. Alla ventiler och don vilka har ett injusteringsvärde ska märkas med minst beteckning på aggregatnivå.. Undantag kan göras samt till- och frånluftsdon om det av sammanhanget är uppenbart vilket don som avses utifrån befintlig dokumentation. 2.3.1 Märkband Utformning av märkband ska vara anpassad till kraven i SS 741 Minsta bredd på märkband är 150 mm. Märkband vid ventil eller dylikt placeras så att ventilen kan underhållas eller bytas utan att märkbandet skadas. Ledning märks på vardera sidan om bjälklags- och väggenomföringar. Ledning ovan undertak ska märkas på minst var 5:e meter. Synliga ledningar märkes var 10:e meter. Rörledning märks vid övergång från öppen till dold förläggning För rörledning med media som kan medföra risk för hälsa och säkerhet gäller dessutom Ledning ska vara märkt så den inte kan förväxlas med annan rörledning. Ledningar märkes var 5:e meter. Rörledning märks vid övergång från öppen till dold förläggning 2.4 Särskilda anvisningar för märkning av - byggnader 2.4.1 Rumsnummer På dörrar till alla rum ska uppsättas rumsnummerskyltar, ev med tillägg antal personer. ( Ex 101 (12 p) )Märkningen ska visa rumsbeteckning som finns på andra sidan dörren. Skylten placeras på dörrkarm. Byggnadens rumsnummer enligt ritning ska användas. 2.4.1 Rumsfunktion Märkning av rumsfunktion i klartext eller med symbol sker enligt projektspecifika anvisningar. 10(19)

Om inte annat sägs gäller följande Symbolskyltar placeras med centrum 150 cm över golv på dörrbladers mitt. Klartextskyltar placeras med underkanten 150 cm över golv på vägg motsatt gångjärnssida. 3 Processteknisk-beteckning 3.1 Anläggningsbeteckning Anläggningsklassificeringen är grupperad och benämnd i enlighet med ÖKF:s administrativa system. Den redovisas med en bokstav i stället för med tre siffror. A Förvaltningsbyggnader 080-xxx B Brandförsvar 086-xxx D Daghem, servicehus 085-xxx F Fritidsbyggnader 083-xxx K Byggnader för kulturverksamhet 081-xxx S Skolor 082-xxx Y Övrigt xxx-xxx 3.2 Byggnadsbeteckning Byggnadsbeteckning är densamma som i Futurum Fastigheters administrativa system. (Beteckning enligt situationsplan) 3.3 Systembeteckning samt löpnummer System avser självständigt fungerande system. Till ett sådant system medräknas komponeneter vars huvudsakliga uppgift är att betjäna systemet. Exempel på sådana är en luftvärmares shuntgrupp och värmeåtervinning som enbart ett system. Lika system inom samma byggnad numreras med 2-siffrigt löpnummer. (01-99) Systembeteckningen kan bestå av 1-2 bokstäver + 2-siffrigt löpnummer. 11(19)

3.3.1 VVS och ventilation CA Cirkulationsaggregat Kompletta aggregat. CD Centraldammsugare Från och med uttag till och med avfallsbehållare och utlopp avluft DR Dränvatten DV Dagvatten FV Fjärrvärme Från leveransgräns servis till inlopp värmeväxlare GA Gas i allmänhet KA Kylaggregat Komplett kylmaskin inkl Kompressor, förångare expansionsventil, kondensor och styrning. KP Primärt kylsystem Ledningssystem inklusive värmeväxlare för borttransport KS Sekundärt kylsystem Ledningssystem inklusive värmeväxlare för borttransport KV Tappkallvatten LB Luftbehandlingssystem Från luftintag/frånluftsdon till och med tilluftsdon/avluftsgaller OL Brännolja Från påfyllning av cistern till och med brännare SP Spillvatten TL Tryckluft, vakuum Tryckluft- och vakuumsystem från och med inlopp till och med utlopp. Ej centraldammsugare VP Värmesystem (primärt) Värmesystem från wx, pannsystem, sekundärsida på fjärrvärme. VS 01-09 Värmesystem (sekundärt) Sekundärsida från VP VS 11-99 Värmesystem undershunt Undershuntsystem till VS01-09 Ex Undershunt till VS01 har systembeteckning VS11-19 och undershunt till VS02 har systembeteckning VS21-29 o s v VV Tappvarmvatten Inklusive varmvattencirkulation 3.3.2 Styr, kommunikation och övervakning CU Centralursanläggning OP Operatörspanel RC Reglercentral RD Rökdetektor TL Snabbtelefonianläggning TR Rikstelefonanläggning YA Inbrottslarmanläggning Detektering och larm YB Passageanläggning ZA Styrsystem för mätning styrning och reglering Datorbaserade styrsystem ZC HMI-system för presentation, rapportering mm. Presentationssystem inkl datorer med kommunikation, bildskärmar, tangentbord och skrivare ZL Lokalt datanätverk För administrativa system 12(19)

3.3.3 Brand BL BS Brandsläckning Brandlarm inkl utrymning 3.3.4 Övrigt SS Solskydd 3.4 Komponentbeteckning 3.4.1 VVS och Ventilation AL Avluftare Vätskor AV Avstängningsventil Vätskor BD Blandningsdon BL Blandare Vätskor BP Brandpost BR Brunn Nedstigningsbrunn, spolbrunn, rensbrunn BS Brandspjäll Spjäll med brandklassning BV Backventil Vätskor, gaser CF Cirkulationsfläkt Avser fläkt + transmission + motor EXP Expansionkärl FD Frånluftsdon FF Frånluftsfläkt Avser fläkt + transmission+motor FO Frekvensomformare IL Inspektionslucka KO Kompressor Tryckluft, freon KP Kompensator L Ledning, rör Rörledning, fast installerad eller flexibel LB Kombinerad luftvärmare och luftkylare LD Ljuddämpare LF Luftfuktare LK Luftkylare LR Luftrenare Filter o dyl. LV Luftvärmare MU Mätuttag 13(19)

PR Blindfläns, propp PU Pump Avser komplett pump RA RL Rensanordning Renslucka RV Reglerventil (strypventil) Ventil för inställning av maxflöde. SF Solfångare SG Shuntgrupp Används undantagsvis Litterera de enskilda aggregaten. SH Sprinklerhuvud, dysa SP Spjäll Reglerande/avstängande ST Ställdon elektriskt, pneumatiskt linjära, roterande SV Styrd ventil, proportionerlig eller on/off Reglerventil som används tillsammans med ställdon. SÄV Säkerhetsventil T Tank förrådscistern Förrådstank TD TF TV Tilluftsdon Tilluftsfläkt Tappventil vätska VR Sil filter o.d. Vätskor VVB VVX Varmvattenberedare (Vattenvärmare) Värmeväxlare YG Ytterväggsgaller Till- och frånluft ÅD ÅF ÖD ÖF Återluftsdon Återluftsfläkt Överluftsdon Överluftsfläkt 3.4.2 Sanitetsenheter o.d. BK DB DM DF DK TS TM TS UR UB VK Badkar Diskbänk Diskmaskin Dricksvattenfontän Duschkar Torkskåp Tvättmaskin Tvättställ, industriell tvättho Urinalskål, urinalränna Utslagsback, tvättlåda Vattenklosett 14(19)

3.5 Komponentbeteckning 3.5.1 Givare för flöde, fukt, temperatur, tryck, nivå mm Flödesgivare- kontinuerlig verkan Reglerande GF1x Begränsande GF2x Styrande/kompenserande GF3x Mätande GF4x Styrande GF5x Larmande GF6x Enligt specifikation GF9x Fuktgivare kontinuerlig verkan Reglerande GM1x Begränsande GM2x Styrande/kompenserande GM3x Mätande GM4x Styrande GM5x Larmande GM6x Enligt specifikation GM9x Temperaturgivare kontinuerlig verkan Reglerande GT1x Begränsande GT2x Styrande/kompenserande GT3x Mätande GT4x Styrande GT5x Larmande GT6x Brandvakt GT7x Frysskydd GT8x Enligt specifikation GT9x Tryckgivare kontinuerlig verkan 15(19)

Reglerande GP1x Begränsande GP2x Styrande/kompenserande GP3x Mätande GP4x Styrande GP5x Larmande (Filter, signalman)gp6x Larmande (Flöde) GP8x Enligt specifikation GP9x Nivågivre kontinuerlig verkan Reglerande GL1x Begränsande GL2x Styrande/kompenserande GL3x Mätande GL4x Styrande GL5x Larmande GL6x Enligt specifikation GL9x Hastighet; varvtal kontinuerlig verkan Reglerande GS1x Begränsande GS2x Styrande/kompenserande GS3x Mätande GS4x Styrande GS5x Larmande GS6x Enligt specifikation GS9x Analys; Koncentration Reglerande Begränsande Styrande/kompenserande Mätande Styrande Larmande Larmande (Rökdetektor) Enligt specifikation GX1x GX2x GX3x GX4x GX5x GX6x GX7x GX9x Närvarogivare 16(19)

Styrande, stegvi verkan Larmande Enligt specifikation GN5x GN6x GN9x Ljusgivare Reglerande Begränsande Styrande/kompenserande Mätande Styrande Larmande Enligt specifikation GQ1x GQ2x GQ3x GQ4x GQ5x GQ6x GQ9x 3.5.2 Manöverdon Styrventiler 2-vägs, kontinuerlig 2-vägs, växlande 3-vägs, kontinuerlig 3-vägs, växlande Självverkande Enligt specifikation Emligt specifikation SV1x SV2x SV3x SV4x SV6x SV8x SV9x Ställdon 2-lägesverkan ST1x 2-lägesverkan med fjädergångst2x 3-lägesverkan ST3x Kontinuerlig verkan ST4x Kontinuerlig verkan med fjäderåtergång ST5x 2-lägesverkan med fjädergång för brandfunktion ST7x Enligt specifikation ST9x 3.5.3 Manöverkomponenter 17(19)

Tryckknapp TK Timer TM Säkerhetsbrytare Q Omkopplare 1-0 + indikering S1 Omkopplare 1-0 + indikering S2 Omkopplare 1-0-3 + indikering S3 Svamptryckknapp S4 Tryckknapp + tidrelä med timerfunktion SN 3.5.4 Mätkomponenter Manometer MP Termometer MT Flödesmätare MF4 Intefreringsverk för energimätare MQ4 Intefreringsverk för elmätare MQ5 4 Uppställningsplatser 4.1 Anläggning För anläggningsbeteckningar se 1.1 4.2 Byggnad För byggnadsbeteckningar se 1.2. För plannumrering se projektspecifika anvisningar. 4.3. Uppställningsplats B Brandcell R Rum 2.1.1 Z Zon 18(19)

5 Inbyggnadsenheter 5.1 Anläggning För anläggningsbeteckningar se 1.1 5.2 Byggnad För byggnadsbeteckningar se 1.2 5.3 Inbyggnadsenhet AL Apparatlådor AS Apparatskåp KL Kopplingslåda KS Kopplingsställ Plintställ 19(19)