Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09
Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara en bra kommun för alla som bor här, unga som gamla. De senaste åren har många av kommunens satsningar på ungdomar uppmärksammats till exempel fick 1 Kristinehamn år 2007 Ungdomsstyrelsens utmärkelse Årets ungdomskommun i Sverige. För att vi ska få veta mer om hur unga har det i Kristinehamn har vi valt att göra Ungdomsstyrelsens undersökning Lupp. Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och har tagits fram på uppdrag av regeringen. Hösten 2008 fick alla elever i år 8 på grundskolan och år 2 på gymnasiet i Kristinehamn möjligheten att svara på enkäten Lupp, och i den här foldern presenterar vi en kort sammanställning av resultatet i undersökningen. Genom deltagandet i Lupp har vi fått en ökad kunskap om dagens ungdomar i Kristinehamn - kunskap som vi kan använda när vi ska planera och besluta i ungdomsfrågor. Vill du själv vara med och göra Kristinehamn bättre för unga? Ta kontakt med någon av oss eller Kristinehamns Ungdomsforum! Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se 1 Kristinehamn i maj 2009 Susanne Öström Åsa Askerskär Kommunchef Ungdomssamordnare Ungdomsstyrelsen är en myndighet som har fått regeringens uppdrag att jobba med ungdomsfrågor. 2
Foto: August Åberg / Bildarkivet.se Sammanfattning. De Kristinehamns-ungdomar som svarat på Lupp är generellt sett nöjda med sina liv i Kristinehamn. Mest nöjda är eleverna i årskurs 8, särskilt när det gäller fritidsutbudet, där tre av fyra tycker att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra. Nöjdheten med fritidsutbudet 2 minskar något till gymnasiets årskurs 2, framför allt bland tjejerna. Ungefär varannan gymnasietjej tycker att det finns ganska eller väldigt lite att göra på fritiden. Av killarna i gymnasiet tycker två av tre att det finns bra fritidsmöjligheter. När det gäller skolan är de flesta ungdomarna som svarat på Lupp nöjda med sin skola och tycker det är en positiv stämning. Det eleverna är minst nöjda med är skolmaten och möjligheten att påverka i skolan. I övrigt är dock intresset för påverkan och samhällsfrågor inte särskilt stort. Anledningen är bland annat att ungdomarna anser sig kunna för lite och att de inte har tid. Intresset för att påverka sjunker från högstadiet till gymnasiet. De flesta som svarat på Lupp ser positivt på framtiden. Allmänt sett ser de yngre eleverna ljusare på framtiden än de äldre, och killarna ser ljusare på framtiden än tjejerna. 1 TROR Stämmer den här bilden med din bild av hur det är att vara ung i Kristinehamn? Bläddra vidare och läs mer! 1 2 Kallas i fortsättningen högstadiet. Kallas i fortsättningen gymnasiet. 3
Foto: August Åberg / Bildarkivet.se Åttorna mest nöjda med sin fritid Eleverna i grundskolans årskurs 8 är de som är mest nöjda med fritidsutbudet i Kristinehamn tre av fyra tycker att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra. Nöjdheten minskar till gymnasiets årskurs 2, framför allt bland tjejerna. I gymnasiet tycker ungefär varannan tjej att det finns ganska eller väldigt lite att göra på fritiden. Bland killarna i gymnasiet är däremot två av tre nöjda med fritidsutbudet. Hur mycket av det du är intresserad av finns att göra på fritiden? TROR Enligt Lupp är eleverna i åttan mer nöjda med fritidsutbudet i Kristinehamn än eleverna i gymnasiets årskurs 2. Varför är det så? 4
Foto: August Åberg / Bildarkivet.se På önskelistan: LAN, dans & ställen för äldre I Lupp-enkäten fanns möjligheten att lyfta fram saker som saknas i kommunen. Generellt kan man säga att det visade sig att högstadiekillarna saknar LAN-möjligheter, medan tjejerna på högstadiet dels vill ha mer dansmöjligheter, dels vill att fritidsgårdarna ska vara öppna längre. I gymnasiet saknar både tjejer och killar ungdomsställen för äldre ungdomar (ca 16-20 år) - t ex kaféer, festlokaler och ställen där man kan hänga. Fritidsgårdarna anses vara för yngre ungdomar (högstadiet). TYCKER Vilka bör kommunen satsa mest på när det gäller att förbättra fritidsutbudet? Tjejer eller killar? Högstadiet eller gymnasiet? 5
Foto: Bodil Johansson / Bildarkivet.se Positiv stämning i skolorna De flesta ungdomarna som svarat på Lupp är nöjda med sin skola och tycker att det är en positiv stämning på skolan. Eleverna på gymnasiet verkar allra mest nöjda, särskilt killarna! I både åttan på grundskolan och tvåan på gymnasiet är eleverna generellt sett nöjda med miljön i skolan, skolbibliotek och sitt schema. Det de är minst nöjda med är skolmaten. Hur tycker du att det är i din skola? Det är bra stämning i skolan. TYCKER Vad är du mest nöjd med på din skola - och vad kan bli bättre? Vad kan du själv göra för att det ska bli ännu bättre på skolan? 6
Foto: Bodil Johansson / Bildarkivet.se Vi vill påverka skolfrågor! Även om stämningen på skolan upplevs positiv, är eleverna som svarat på Lupp mindre nöjda med möjligheterna att påverka i skolan - de vill påverka i fler frågor än de anser sig få vara med och påverka! Gissa vilka frågor som anses viktigast att få vara med och påverka? Svaret är skolmaten och schemat! Nio av tio elever som svarat på Lupp vill vara med och påverka skolmaten. TROR Vilka möjligheter har du att påverka i den skola du går i? Tror du att möjligheterna är bättre eller sämre på andra skolor? Tyvärr är det en del av de elever som svarat på Lupp som upplever att mobbning är ett problem på den egna skolan. Av eleverna i åttan svarar ungefär var fjärde att de upplever att mobbning är ett problem. 16-18 procent av eleverna i åttan uppger att de själva blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret. Flertalet ungdomar i åttan tycker dock samtidigt att skolan agerar om en elev mobbar en annan. På gymnasiet upplever mellan 5 och 10 procent av eleverna att mobbning är ett problem. Ungefär lika många uppger att de själva blivit utsatta för mobbning/utfrysning det senaste halvåret. På gymnasiet tycker något färre än i högstadiet att skolan agerar vid mobbning. 7
Foto: August Åberg / Bildarkivet.se Politik, vad är det...? Intresset för att engagera sig i samhällsfrågor och politik är inte särskilt stort bland de Kristinehamns-elever som svarat på Lupp. Anledningarna är bland annat att ungdomarna anser sig kunna för lite och att de inte har tid. Två tredjedelar av de gymnasieelever som svarat på Lupp vill inte vara med och påverka i kommunala frågor. Intresset för att påverka minskar med åldern - högstadieeleverna (både tjejer och killar) visar nämligen något större intresse än gymnasieeleverna för att påverka. Tjejer i åttan är den grupp där flest vill vara med och påverka (50 procent). Skulle du vilja vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? TROR Vad beror det på att så många ungdomar som svarat på Lupp verkar ointresserade av politik, inflytande och påverkan? 8
Foto: Leif Johansson / Bildarkivet.se Hur gör jag för att påverka...? Om ungdomarna trots allt skulle vilja påverka något i den egna kommunen så visar resultatet från Lupp att de flesta inte vet vart eller till vem de i så fall skulle vända sig. Några föreslår dock att de skulle vända sig till någon de känner. På gymnasiet säger flera killar att de skulle vända sig till en organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande. TYCKER Till vem eller vilka skulle du vända dig om du skulle vilja påverka något i Kristinehamn? En intressant fråga är om ungdomarna som svarat på Lupp verkligen är ointresserade av påverkan och samhällsfrågor - eller om det snarare är så att det idag saknas mötesplatser i Kristinehamn där man som ungdom kan föra fram sina tankar och åsikter? Kanske behöver våra politiker ändra forum och möta ungdomarna på deras planhalva istället - exempelvis via bloggar, Facebook, msn och liknande? VÄLJER Om du ville framföra något till en politiker i Kristinehamn - skulle du helst träffa henne eller honom på riktigt eller på nätet? 9
Foto: August Åberg / Bildarkivet.se... och den ljusnande framtid är vår! Flertalet Kristinehamns-ungdomar som svarat på Lupp ser positivt på framtiden. Generellt har eleverna i åttan en ljusare syn på framtiden än eleverna i gymnasiet, och killarna ser mer positivt på framtiden än tjejerna. TROR Varför ser yngre elever mer positivt på framtiden än äldre? Och varför ser killarna mer ljust på framtiden än tjejerna? Flertalet av ungdomarna som svarat på Lupp tror att de kommer att flytta från Kristinehamn. Främsta anledningen är jobb och/eller studier. När det gäller vad som skulle kunna få dem att återvända, är anledningarna främst närhet till släkt och vänner, flick-/pojkvän och jobb. Att ungdomar vill flytta från den egna kommunen är inget unikt för Kristinehamn. Även när Lupp gjordes i Karlstad fick man liknande resultat - och även där angav ungdomarna ungefär samma anledningar som i Kristinehamn gällande vad som skulle kunna få dem att flytta tillbaka. TYCKER Skulle du vilja flytta från Kristinehamn? Varför / varför inte? Och om du skulle flytta - vad skulle kunna få dig att återvända? 10
Foto: T. Andersson / Bildarkivet.se 11
Nyfiken på att veta mer? Är du nyfiken på att veta mer om ungdomspolitik och ungdomsfrågor? Här är några adresser till användbara webbplatser: bo.se Barnombudsmannens webbplats. kristinehamn.se Kristinehamns kommuns webbplats. Under rubriken Ung i Kristinehamn hittar du information om hur kommunen arbetar med ungdomsfrågor. regeringen.se Regeringens webbplats med information om regeringens ungdomspolitik. sverigesungdomsrad.se - Sveriges ungdomsråds webbplats. umo.se Ungdomsmottagning på nätet. ungdomsstyrelsen.se - Ungdomsstyrelsens webbplats, där du bland annat kan ta del av rapporter om fritid, kultur och ungas hälsa. ungtforum.se Kristinehamns Ungdomsforums webbplats med bland annat debattforum, fakta och mycket mer. Kom in och tyck till! Sugen på att påverka? Vad tycker du Kristinehamns kommun ska jobba med för områden för att göra Kristinehamn till en ännu bättre kommun? Tyck till på Kristinehamns Ungdomsforums webbplats, ungtforum.se Du kan också ta kontakt med Kristinehamn Ungdomsforum via e-post info@ungtforum.se eller msn ungdomsforum@hotmail.com I Kristinehamns kommun finns även en ungdomssamordnare, som du når på telefon 0550-882 29 eller e-post asa.askerskar@kristinehamn.se