Telemeddelande (A) Sid. 1(7) Mnr PEKI/20040406-2 2004-04-06 Peking Ambassaden i Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 39 Kinas ekonomi 2003: Hög tillväxt och nya utmaningar Sammanfattning Med en tillväxt på 9,1 procent fortsatte Kinas ekonomi att utvecklas i rekordtakt under 2003. SARS-utbrottet under andra kvartalet fick endast begränsade återverkningar. Tillväxten skedde främst inom industrin. De viktigaste drivkrafterna var investeringar och export. Riskerna för felaktiga investeringar, flaskhalsar och en viss inflation trädde fram som nya utmaningar för, vilka föranledde en svag åtstramning andra halvan av året. Det kinesiska ledarskapet gav ökad uppmärksamhet åt behovet av en balanserad utveckling, bl.a. genom högre prioritet åt utsatta grupper som landsbygdsbefolkningen och arbetslösa, åt miljö och åt nordöstra Kina. Samtidigt drevs de ekonomiska reformerna vidare med tonvikt på tillväxt. Statens roll som ägare av företag skiljdes tydligare från dess roll som reglerare genom en mängd nya myndigheter, bl.a. en kommission med ägaransvar för 185 stora statliga företag. Kommunistpartiet föreslog stärkt skydd för privat egendom. Två banker delade på 45 miljarder US-dollar som ett steg i en lösning på bankkrisen. Prognoserna för 2004 pekar på fortsatt hög tillväxt. En svag åtstramning kan väntas om tecknen på överhettning blir mycket tydliga. Efter det att den fasta valutakursen kom under attack under 2003 bedömer flera banker att valutan kommer att revalveras med upp till 10 procent under 2004. Några drastiska förändringar är helt säkert ej att vänta. Tillväxt i hög takt Under 2003 växte Kinas ekonomi med 9,1 procent enligt den officiella statistiken. Med en BNP på 1 406 miljarder US-dollar (11 669 miljarder yuan)
2(7) passerade Kina Frankrike som världens femte största ekonomi i absoluta termer (ej köpkraftsjusterade siffror). BNP per capita nådde 1 090 US-dollar och översteg därmed den magiska gränsen 1 000 US-dollar. Kinesiska kommentatorer hävdade att landets ekonomi nu trätt in i en stabil tillväxtfas. Tillväxten var däremot inte jämnt fördelad. Den disponibla inkomsten per capita ökade med 9,0 procent i städerna, men endast med 4,3 procent på landsbygden. SARS-utbrottet under det första halvåret innebar inte mycket mer än en tillfällig svacka. Tillväxten under andra kvartalet föll till 6,7 procent från första kvartalets 9,9 procent. Under tredje och fjärde kvartalen studsade ekonomin emellertid tillbaka till höga tillväxtsiffror, 9,1 respektive 10,7 procent. Däremot drabbades turism- och resebranchen samt detaljhandeln. Antalet utländska turister minskade med 6,4 procent och den totala passagerarvolymen minskade med 2,6 procent för året som helhet. Detaljhandelns tillväxt sjönk till under 4,3 procent i maj, men återgick snabbt till sin vanligtvis stabila nivå på ca 9-10 procent. Den ekonomiska utvecklingen skedde framförallt inom industrin, som bidrog med 6,4 procentenheter av tillväxten på totalt 9,1 procent. Den industriella karaktären av tillväxten illustreras av att Kina konsumerade 55 procent av världens cement, 36 procent av världens stål och 30 procent av världens kol under 2003, samt att produktionen av bilar ökade med 85 procent till över 2 miljoner, stålproduktionen ökade med 22 procent, elproduktionen steg 16 procent och byggsektorn ökade med 12 procent. Enligt den officiella statistiken låg arbetslösheten i städerna på 4,3 procent vid årets slut, vilket var en ökning med 0,3 procent. Statstjänstemän talar emellertid öppet om att detta är en alldeles för låg siffra eftersom den inte återspeglar alla som sagts upp från nedlagda företag och landsbygdens undersysselsättning. De menar att 10 procent är en mer realistisk bedömning av arbetslösheten i städerna. Premiärministern vill emellertid understryka att 13 miljoner nya jobb skapades under 2003, varvid över fyra miljoner arbetare som tidigare sagts upp fick nya jobb. Investeringar och export främsta drivkrafterna Tillväxten drevs framförallt av kraftigt ökande investeringar och export. Investeringar i fasta tillgångar ökade totalt med 27 procent under 2003. En tredjedel av dessa investeringar skedde i tillverkande industri, som ökade med 39 procent, och en femtedel i bostäder och byggnader, som ökade med 30
3(7) procent. Utländska direktinvesteringar uppgick till 443 miljarder yuan (53,5 miljarder US-dollar), vilket förvisso gjorde Kina till världens största mottagare, men inte utgjorde med än en tiondel av totala investeringar i Kina. Exporten ökade med 35 procent till 3 629 miljarder yuan (438 miljarder USdollar) vilket också bidrog till efterfrågan. Utrikeshandelns nettobidrag till den ekonomiska tillväxten var emellertid negativ. Eftersom importen ökade snabbare än exporten (40 procent) minskade handelsöverskottet med 5 miljarder US-dollar jämfört med 2002 till 26 miljarder 2003. Export och import uppgick totalt till 851 miljarder US-dollar, motsvarade 61 procent av BNP, vilket indikerar utrikeshandelns stora betydelse för Kina. Kina blev därtill världens fjärde största handelsnation, vilket illustrerar landets stora vikt i världshandeln. Växande obalanser Kina åtnjöt en huvudsakligen stabil makroekonomisk situation, men under året uppstod nya utmaningar. Risken för felaktiga investeringar trädde fram som ett av de allvarligaste. Framförallt gäller det de sektorer där investeringarna ökade kraftigt, bl.a. cement (+122 procent), stål (+97 procent), aluminium (+93 procent), och bilindustrin (+87 procent). Regeringen menar att risken är stor att det investeras i alltför låg kvalitet och i för små anläggningar, vilka kan komma att visa sig olönsamma i framtiden. Centralbanken sökte begränsa bankernas krediter genom att höja reservkraven för bankerna. Detta ledde till en minskning av nya lån under andra halvan av året, vilket bröt den kraftiga ökningstakten under första halvåret. Mot slutet av året aktualiserades också växande flaskhalsar i ekonomin, i synnerhet inom energi, råvaror och transporter. Bristsituationen återspeglades i strömavbrott i flera provinser, stigande priser på kol på den svarta marknaden och rekordpriser för råvaror och sjötransporter på världsmarknaden. Den inhemska energibristen fick till och med Kina att bryta mångåriga avtal om leverans av olja och kol till andra länder. Myndigheterna sökte lösa problemen bl.a. genom att förbättra produktiviteten i gruvorna och genom att uppmuntra till mer energieffektiv produktion. Den deflationistiska tendensen under 2002 förbyttes i slutet av 2003 mot en svag inflation. Priserna enligt konsumentprisindex var i november och december 3,0 och 3,1 procent högre än samma månad under 2002. Den viktigaste orsaken uppgavs vara en relativt kraftig ökning av matpriserna, som steg 8,6 procent mellan december 2002 och december 2003. En annan orsak
4(7) står att finna i ökad likviditet i ekonomin. Det breda penningmåttet M2 ökade med 19,6 procent under 2003, vilket var något över centralbankens uttalade mål på 18 procent. En av drivkrafterna var den kraftigt ökade lånegivningen, som steg med 21 procent under året. Det stora inflödet av utländsk valuta var en annan källa till ökningen av M2. Under året svällde valutareserven med 117 miljarder US-dollar till 403 miljarder. Valutan under press Den kinesiska valutan, yuan eller renminbi, och dess fasta växelkurs med USdollarn utsattes för hård press under året. USA krävde högljutt en revalvering och hävdade att det stora bilaterala handelsunderskottet bl.a. berodde på att yuanen ansågs vara undervärderad. Kina vägrade emellertid att rucka på den fasta kurspolitiken, som man menade tjänade både omvärlden och Kina väl. Spekulation i en revalvering ledde till ett kraftigt inflöde av utländsk valuta, vilket satte centralbanken på prov för att hålla igen likviditeten. Frågan desarmerades tills vidare sedan Kina gått med på att diskutera den på hög nivå med USA och göra större affärer med amerikanska bolag, samt sedan det amerikanska finansdepartementet slagit fast att Kina inte manipulerade sin valutakurs otillbörligt. Under året utökades möjligheterna att föra ut kapital, bl.a. genom att låta bankerna i Hong Kong göra affärer i yuan, vilket lättade lite på det finansiella trycket att revalvera. I detta sammanhang signalerade ledarskapet tydligare än tidigare sin avsikt att på sikt göra valutan konvertibel för kapitaltransaktioner. Fortsatta ekonomiska reformer Reformarbetet fortsatte i hög takt. Den kinesiska ledningen bekräftade sin målsättning att minska den direkta kontrollen av ekonomin, att introducera marknadsmekanismer i ekonomiska beslut och att stärka den privata sektorns roll. Den statliga plankommissionen förlorade sin tidigare roll att leda planekonomin. I dess ställe uppstod en kommission för reform och utveckling med en mer övergripande styrningsfunktion för industrin. Det nya handelsministeriet övertog hela ansvaret för handelspolitiken och för regleringen av den inhemska handeln samtidigt som det fick lämna ifrån sig ägaransvaret för statshandelsföretagen. Under kommunistpartiets kongress i oktober föreslogs förändringar av grundlagen i syfte att stärka och vidga skyddet för privata rättigheter och för landrättigheter. Tidigare har dessa förändringar varit mycket kontroversiella inom partiet. Ändringarna genomfördes i början av 2004. Nu öppnas
5(7) möjligheten för ny lagstiftning som kan göra slut på den privata äganderättens oklara status. Detta anses kunna bidra till att utveckla den privata sektorn. Regeringen vidtog nya mått och steg under året för att lösa krisen i det finansiella systemet. Dels etablerades en ny kommission för att reglera och övervaka banksektorn och dels förde centralbanken över 45 miljarder USdollar till två av bankerna och utlovade ytterligare 40 miljarder till en tredje. Regeringen aviserade därtill sina planer på att stärka bankerna genom att lista dem på börsen. Kapitaltillskotten kommer väl till pass eftersom dåliga lån hos de fyra stora statliga bankerna och "bankakuterna", som övertagit en del av lånen, motsvarade totalt 24 procent av BNP vid slutet av året enligt officiella uppgifter. De fyra bankernas andel dåliga lån uppgick officiellt till 20 procent av egna tillgångar, vilket var en minskning med 6 procentenheter jämfört med 2002. Oberoende analytiker menade emellertid att den andelen kunde vara så hög som 44-45 procent. Nära länkat till bankreformerna ligger reformerna av de statliga företagen, som ligger bakom de många dåliga lånen. En ny kommission etablerades för att övervaka och förvalta omkring 185 stora statliga företag. Tidigare har ägandet av dessa företag varit utspritt på flera myndigheter och på lokal och central nivå i staten, vilket gjorde det svårt att styra dem. Målsättningen är nu att skapa 30-50 stora och livskraftiga företag genom sammanslagningar och stärkt styrning. Mer balans i utvecklingspolitiken Emedan det nya kinesiska ledarskapet under President Hu och premiärminister Wen bekräftade att tillväxt- och reformpolitiken låg fast sökte de också ge uppmärksamhet åt behovet av en balanserad utveckling. Vid tredje plenaren under kommunistpartiets 16:e nationalkongress i oktober underströks vikten av att möta behoven hos utsatta grupper i samhället, t.ex. landsbygdsbefolkningen och de arbetslösa. Centralregeringens aviserade att investeringar under 2004 ska omprioriteras från infrastruktur till hälsovård, utbildning, rättsväsende och administration på landsbygden. De föråldrade industriområdena i nordöstra Kina, vilka har drabbats hårt av nedläggningar och arbetslöshet, fick ny uppmärksamhet vid sidan av utvecklingen av västra Kina. Också miljöfrågorna fick höjd prioritet. Utblick 2004 De flesta bedömare målar en positiv bild av Kinas ekonomiska utveckling under 2004. Strax efter årsskiftet förutspådde några banker en tillväxt på
6(7) mellan 7,8 och 9,5 procent, vilket var strax över det spann på 7 till 9 procent som inhemska prognosmakare presenterade. Grundförutsättningen är att investeringarna fortsätter att växa, vilket det finns goda förutsättningar för givet att staten kontrollerar det mesta av investeringarna och att den största delen av investeringarna tas från företagens egna vinster vilka rapporteras växa. De flesta bedömare menar att inflationen kommer att hamna på relativt beskedliga 2-5 procent. Det högre tillväxtscenariot bygger på antagandet att regeringen inte vidtar några större åtgärder för att kyla ner ekonomin. I så fall är en försämring av handelsbalansen mer sannolik och risken för en ny våg av dåliga lån och inflation större. De lägre prognoserna förutsätter att regeringen kommer att söka kyla ner ekonomin försiktigt genom en penningpolitisk åtstramning. Detta skulle leda till minskad tillväxt i export och investeringar, vilket i sin tur kan leda till minskad importefterfrågan. Regeringen går en tydlig balansgång mellan å ena sidan snabb och å andra sidan stabil tillväxt. Allmänheten tycks beredas på en viss åtstramning, bl.a. med hänvisning till balanserad utveckling och varningar för felinvesteringar. Regeringen förefaller dock mer benägen att fokusera på specifika sektorer och att använda sig av administrativa åtgärder, t.ex. tillståndsgivning än en allmän åtstramning. Frågan är emellertid huruvida detta räcker när de flesta av investeringsbesluten sker på lokal nivå och utanför centralregeringens kontroll. En allmän åtstramning skulle troligtvis förutsätta mycket tydliga överhettningssignaler, framförallt inflation. Regeringen oroar sig för att en kreditåtstramning skulle skada (de utländska) investerarnas förtroende och därmed kunna få mycket långtgående konsekvenser för tillväxten och arbetslösheten. En räntehöjning skulle eventuellt heller inte vara effektiv eftersom det skulle kunna tända en ny våg av utländsk valuta som spekulerar i en revalvering. En revalvering skulle emellertid kunna vara ett effektivt sätt att kyla ned ekonomin. Analytiker på flera banker menar att det kraftiga inflödet av valuta till slut kommer att tvinga regeringen att revalvera. Ett antal banker förespådde i början av 2004 en revalvering av yuanen med upp till 10 procent under 2004. En bank bedömde att kursen också skulle komma att bli mer flexibel, vilket skulle kunna driva upp värdet på valutan ytterligare några procent. Regeringen
7(7) kan emellertid välja att fortsätta att göra det lättare för inhemskt kapital att flytta utomlands, vilket kan minska trycket, i stället för att revalvera. Statistisk sammanfattning De statistiska uppgifterna i denna rapport bygger (om inte annat anges) på data offentliggjorda av Kinas National Bureau of Statistics. Tillförlitligheten i dessa uppgifter är omdebatterad. Ambassaden bedömer, trots bristerna, att den i stort avspeglar trenderna i ekonomin. Den statistiska byrån har aviserat att den kontinuerligt ska revidera sina statistiska uppgifter enligt internationell standard. '02 K1-4 '03 K1 '03 K1-2 '03 K1-3 '03 K1-4 BNP-tillväxt, % 8,0 9,9 8,2 8,5 9,1 BNP mrd USD 1237,1 283,9 604,7 955,5 1405,7 Export mrd USD 325,6 86,3 190,3 307,7 438,4 Import mrd USD 295,2 87,3 185,8 298,6 412,8 Ökn statl investeringar % 17 31,6 32,8 31,4 28,4 Inflation: KPI % -0,8 0,5 0,6 0,7 3,1 Detaljhandelspriser % -1,3-0,2-0,4-0,4 1,9 Ökn industriproduktion % 10,2 16,4 16,2 16,5 17,0 Utl dir inv (kontr) mrd USD 82,8 22,98 51,0 80,2 115,1 Utl dir inv (real) mrd USD 52,7 13,09 30,3 41,6 53,5 Valutareserv mrd USD 286,4 316 346,5 383,9 403,2 Utlandsskuld mrd USD 168,5 ** ** ** ** Växelkurs RMB/USD 8,2772 8,2771 8,2774 8,2770 8,2767 Tillväxt M2% (året före) 16,8 18,5 20,8 20,7 19,6 ** = ingen uppgift LJUNGGREN CC: Shanghai, Generalkonsulat Hongkong, Generalkonsulat Kanton, Generalkonsulat